Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Fortfarande semestertider i kommunhuset, men snart …

Det blir fortfarande en hel del autosvar när man ställer frågor till någon på förvaltningen där önskade upplysningar ”normalt” lämnas ganska omgående. Fortfarande är vi på jakt efter minnesanteckningarna från ägarsamrådet Kunskapsförbundet Väst. Kommunalråden Åkerlund i Trollhättan och Dahlin i Vänersborg har inte hunnit komma överens om vissa formuleringar, så anteckningarna från sammanträdet 28 juni är inte signerade än.

Men snart rullar det på igen. I slutet på veckan kommer handlingarna för kommunstyrelsens arbetsutskott, som på måndag nästa vecka tar sig en titt på det som senare ska upp i kommunstyrelsen 24 augusti eller i kommunfullmäktige 28 september. Bland mycket annat som har samlats på hög är det inte mindre än tre ärenden med samma innebörd: Detaljplaner som har hunnit fram till ett skede som rubriceras ”ut på samråd”.

Är man osäker över hur hela processen förlöper kan man med fördel ta del av en granskning som tidningen Dagens Nyheter erbjuder sina läsare: ”Därför tar det tio år att bygga lägenheter.” Det finns  i samma tidning ett flertal andra artiklar i ämnet. Nye bostadsministern Peter Eriksson (MP) har yttrat sig och i lördags genmälde Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier.

Tio år? Det låter skrämmande – det behöver ju inte bli så. Här i Vänersborg har det inte sedan 2008 tagits fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Ansvaret för denna miss ligger hos Gunnar Lidell, M, från hans tid som kommunstyrelsens ordförande, och hos Marie Dahlin, S, som inte heller hittills lyckats skynda på. Under tiden produceras nya detaljplaner på löpande band – en titt på listan inger hopp. Här finns för övrigt också en skiss som förklarar den processen som präglar den långa vägen från idé till färdigbyggda bostäder.

Vad kommer nu till kommunstyrelsen? Det är inte mindre än tre riktigt STORA projekt:

Misteln” ligger vid torget, i hörnet Edsgatan/Drottninggatan – här plankartan och här planbeskrivningen som berättar om planerade 36 lägenheter med 2-3 rok.

Haren” ligger på andra sidan Vänerparken, på nuvarande stora parkeringsplatsen – plankartan och samrådshandlingen berättar om två bostadshus, punkthus om åtta resp fjorton våningar och plats för cirka 80 lägenheter.

Norra Nabbensberg” ligger vid Quality hotell, plankartan och plabeskrivningen talar om tre ”nya” hus i stil med de tre som färdigställdes nyligen, nu med 9, 7 respektive 5 bostadsplan, även här cirka 80 lägenheter. I den södra delen av planområdet skissas på 16 radhus av varierande storlek, 3 till 6 rok.

Tio år? Låt oss verkligen hoppas att så inte behöver ske.

Vänsterpartiet har sorg – C.H. Hermansson har lämnat oss

ch-webb-ttbild

 

Vänsterpartiet har sorg, C.H. Hermansson har lämnat oss natten mellan måndag och tisdag. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Ingen har betytt mer än CH för att skapa en modern vänster i Sverige.

CH föddes i Bollnäs 1917 och växte upp i Ådalen. Intrycken från de hårda villkoren för arbetarna, klasstrider och skotten i Ådalen 1931 fick honom att gå med i SSU. Han flyttade till Stockholm för studier i slutet på 30-talet, engagerade sig i Clarté och gick med i SKP 1941. Detta var en tid som präglades av kamp mot nazism och fascism. Snart blev han aktiv i partiet på central nivå och en av partiets ledande intellektuella. CH gjorde omfattande arbeten för att utveckla partiets politik inte minst vad avser ekonomiska frågor.

SKP var ett traditionellt kommunistparti. Men inom partiet växte det fram en opposition som ville modernisera politiken och bryta det politiska beroendet av Sovjetkommunismen. C.H. Hermansson blev den viktigaste personen i den oppositionen. Han ville att partiet skulle kritisera Warszawapaktens inmarsch i Ungern 1956 och formulera en självständig politik.

När CH valdes till ordförande 1964 var det ett avgörande steg i partiets modernisering. Under CHs ledning lades grunden för ett modernt vänstersocialistiskt parti. Partiet bröt det politiska beroendet av Sovjetunionen och började kritisera inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i socialistiska länder. CH tog mycket kraftfullt avstånd ifrån Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Den nya kursen ledde till att de Sovjetlojala lämnade partiet 1977.

CH skapade ett mer öppet parti som tog till sig idéer från de nya rörelser som växte fram inom kvinnorörelsen och miljörörelsen. Solidariteten med befrielserörelser runt om i världen blev central för partiet. CH var mycket intresserad av kulturfrågor. SKP bytte namn till Vpk 1967 och samarbetade med andra vänstergrupper. Under CHs ledning intog partiet också en mycket mer självständig hållning till socialdemokratin.

CH skrev ett flertal böcker. Han använde marxismen som ett redskap för att granska makten i sin egen tid. Hans analyser av det svenska kapitalet och storföretagens makt fick stor betydelse för förståelsen för hur den svenska kapitalismen fungerade. CH gjorde marxismen och socialismen relevant i den tid han levde i. CH skrev också mycket fina intervjuböcker med partimedlemmar och om sina egna minnen.

CH var aktiv i politiken lång tid efter att han slutat som partiordförande 1975. Han satt kvar i riksdagen och partistyrelsen. Han skrev, reste och talade. Ända fram till nu har han tagit aktiv del i den politiska debatten, alltid intresserad av nya idéer, löntagarnas inflytande och utvecklingen i världen.

CH är älskad av många inom vänstern för sina stora politiska insatser. Men han hade också en personlighet som gjorde honom mycket omtyckt. Han var lågmäld, kunnig och reflekterande. Hans öppna och vänliga sätt vann sympatier långt utanför partiets medlemmar och väljare. CH var inte den som höjde rösten, men han vann respekt genom sin lugna utstrålning, sin kunskap och sitt engagemang. CH – vi saknar dig.

Närmast sörjande till C.H. Hermansson är hans två döttrar och deras familjer. Våra tankar är hos dem.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

C. H. Hermanssons stipendiefond för forskning och utveckling
I samband med C.H. Hermanssons 90-års dag instiftade partiet en stipendiefond i syfte att stödja forskning, journalistik, författarskap och jämförbar verksamhet som i C.H. Hermanssons anda kritiskt granskar och analyserar samhällsutvecklingen, särskilt med avseende på ekonomiska, politiska och sociala maktrelationer. Insamling till C.H. Hermansson minne går till C. H. Hermanssons stipendiefond för forskning och utveckling, Pg 3371-2

Hur gick det till?

I lördags berättade den lokala tidningen TTELA om ”Avslaget bygglov för Mulltorp överklagat”. Av referatet framgick inte riktigt hur det gick till när ansökan avslogs. Vill man söka svar, kan man vända sig till protokollet och följa ärendets behandling.

Beslutet fattades på byggnadsnämndens sammanträde 21 juni. Det måste ha handlat om ett långt möte, det förekom ett antal voteringar på olika punkter. Fast hur långt mötet varade, får man inte veta – i motsats till de flesta andra nämnder antecknas inte sammanträdestiden.

Närvaron finns dock med i protokollet: denna dag ersattes Vänsterpartiets ledamot av en socialdemokratisk ersättare, eftersom Välfärdspartiets ”ordinarie” ersättare också hade behövt anmäla förhinder. Därför var det en speciell situation: Kommunledningens partier hade för en gångs skull majoritet, 5:4. Annars är det ”normala” att S och C bara har fyra av nio mandat i byggnadsnämnden.

En omröstning slutade 7:2, tjänstgörande ordförande från M hade sällskap blott av Liberalernas företrädare. Nästa omröstning slutade 6:3, denna gång fick ledamöterna från KD och L sällskap av ledamoten från C, dock inte av M.

Så fanns också en ”omröstning” som gällde en annan skola ”på landet”, Rösebo, där ansökan påminde mycket om bygglovsansökan för Mulltorp. Majoriteten med fyra ledamöter från S och en från C hade ett eget avvikande yrkande om återremiss. Men eftersom ingen begärde votering när tjänstgörande ordförande från M fann att ärendet skulle avgöras ”idag”, så fanns bara ett yrkande kvar och förvaltningens förslag om avslag vann. Varpå nämndens majoritet, fem sovande ledamöter från S och C, reserverade sig. Vem kan förklara detta?

Och så Mulltorp: Här fanns två motsatta förslag, ett för bygglov och ett för avslag. Här begärdes votering och protokollet visar hur majoriteten, dvs S+C, förlorade omröstningen. Eftersom ordinarie ordförande från S inte var närvarande denna dag, så var det den socialdemokratiska ersättaren som vid uppropet först av alla skulle svara ”ja” eller ”nej”. Hon valde ”nej” medan alla andra från S och C senare svarade ”ja”. Därmed blev ett 5:4-resultat ett omvänt 4:5-resultat. Och i ärendet ingick också ett besked hur man kan överklaga nämndens besked.

Så det kan bli …

Vänsterpartiet i EU-parlamentet

I maj 2014 var det val till EU-parlamentet. För Vänsterpartiet i Sverige kandiderade Malin Björk på plats 1 på listan. Malin Björk var i valrörelsen på besök i Vänersborg och vi minns väl den engagerande debatten som tog vid efter hennes anförande.

Nu har det gått lite mer än två år av den femåriga mandatperioden och Vänsterpartiets ende ledamot i jätteparlamentet (751 ledamöter) gör ett bra arbete inom gruppen GUE/NGL. Gruppen ”Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster” samlar 52 ledamöter.

Det har varit en turbulent tid för EU, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen mest, men också för EU-kommissionen – och kanske minst för EU-parlamentet. Det finns idag enastående möjligheter att följa vad som sker. Det är också möjligt att följa vad enskilda länders parlamentariker gör och inte gör, även hur de röstar, om de röstar, om de är på plats, vilka initiativ de tar och uppdrag de får. Det går utmärkt – om man så vill – att jämföra ”handlande” med löften från valrörelsen för två år sedan.

Malin Björk och Vänsterpartiet står sig enastående starka vid en sådan jämförelse.

Här ett av många vittnesmål som visar hur Malin Björk håller fast vid Vänsterpartiets värderingar som hon försöker att föra fram i EU-parlamentets arbete: ”Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik”

Nya mål 2018?

Nu gäller det kommunens mål, partiets lokala mål diskuteras i annat sammanhang. Det gäller Vänersborgs kommuns inriktningsmål som skall gälla från 2018 och framåt.

Vi kan ta det från början. Först kom en kort information om ett extra sammanträde med kommunfullmäktige 13 september, lite mer än två veckor innan höstens första ordinarie möte 28 september. Sedan kom informationen om vilka som skall förbereda mötet och sammanfatta alla samtal som förs. Den arbetsgrupp, som består av de flesta nämnders presidier, har senare till uppgift att enas kring ändringsförslag och nya formuleringar av kommunens inriktningsmål. Ett förslag kommer från kommunstyrelsen i slutet på november och senast vid sammanträdet 14 december skall fullmäktige fatta ett beslut.

Därefter får budgetberedningen dessa nya inriktningsmål som underlag för budgetprocessen som kulminerar i juni 2017. Då röstar fullmäktige fram ett vinnande budgetförslag för 2018.

Processen är egentligen rätt enkelt att förklara och att förstå. Först enas man om vilka långsiktiga mål som bör gälla för kommunen och därefter tittar man på vilket ekonomiskt utrymme som förväntas framöver. Nu kommer olika prioriteringar fram. Efter förhandlingar och en rad kompromisser brukar det finnas två huvudförslag kvar i slutomröstningen.

Så var också fallet i juni 2016, när förslaget från från M+L+KD fick 23 röster och kommunledningens partier S+C+MP med sina blott 22 mandat fick se sig som förlorare. Vad det betyder för överläggningarna nu i september återstår att se. Det tillhör ju inte vanligheten att en kommunledning ”regerar” med oppositionens budget. Men kommunledningen har inte sagt något än, varför man kan förmoda att  S och C ”kör racet” 2016 och 2017 och MP hänger på.

Hur processen landar i juni 2017 är svårt att gissa, beslutet då gäller ju verksamheten under valåret 2018.

Vad är det för underlag som finns inför kommunfullmäktiges extra sammanträde i september? För det första är det gällande text för visionen och inriktningsmålen. Därutöver finns en rad utvärderingar, men det kanske räcker med två, dels årsredovisningen för 2015, dels delårsbokslutet för perioden januari – april 2016. Här markeras med gröna, gula och röda prickar i vilken utsträckning olika inriktningsmål kan anses vara uppfyllda.

I dessa texter nämns två handlingar som också ger vägledning vid bedömningen av våra nuvarande mål och vid formulering av nya mål. Det är SCB:s medborgarundersökning – hösten 2015 för Vänersborgs kommun. Förresten, en ny undersökning är redan beställd, men resultat från den nya undersökningen kommer nog först efter ovan beskriven process har gått i mål. Den andra rapporten beställdes från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och kommunen arbetar kring ”svaga punkter” som framkom i Kommunkompassen för Vänersborg.

Se där, ganska mycket som ska tas med till hängmattan när sommarlediga fritidspolitiker tar sina uppdrag på allvar.

Förresten …

En gång till – musikutbildning i Vänersborg

En gång till – musikutbildning i Vänersborg

Insändare i den lokala tidningen präglas tyvärr inte alltid av insikt och förståelse av bakgrund och sammanhang. Men visst är det bra med insändare, glödhet övertygelse går hand i hand med goda råd och tips hur ”allt” kan bli bättre. Och många gånger pekas målsättningar ut som är svåra att säga emot.

Musiklivet skall blomstra i Vänersborg! Det ska finnas en grundläggande musikutbildning för våra ungdomar på hemmaplan. Hur skulle man kunna invända mot detta? Det är bara ett problem: Eleverna måste välja utbildningen! Och det råder valfrihet – för elever och för deras föräldrar.

Ta en titt på slutintagningen till gymnasieskolans årskurs 1 i Fyrbodals kommuner hösten 2016. Där syns hur många elever som blev antagna till Estetiska programmets musikinriktning (EsMu). Utbildningen finns vid kommunala gymnasieskolor och vid friskolor. Här är siffrorna för antagna elever – ingen behörig elev avvisades, däremot fanns sökande som inte var behöriga och därför inte har erbjudits plats.

Bengtsfors 8

Trollhättan, Kunskapsförbundet, Magnus Åbergsgymnasiet 9

Mellerud 3

Trollhättan, Ljud & Bildskolan, 9

Uddevalla, Plusgymnasiet, 9

Uddevalla, Uddevalla Gymnasieskola, Akademi Sinclair, 28

Endast i Uddevalla kan man vara nöjd, där finns en full klass. På skolan samlar man fler inriktningar för det Estetiska programmet, och det är fina siffor för årets antagning: Bild och formgivning 16, Dans 24, Estetik och media 11, Musik 28 och Tester 12.

Av statistiken kan man inte läsa ut var de fem elever från Vänersborg, som sökte EsMu i Vänersborg, blev slutligen antagna. När beslutet kom att hösten 2016 inte startar i Vänersborg erbjöds alla att söka samma utbildning i annan skola eller annan utbildning.

Ett alternativ kunde ha varit Estetiska programmet, Musik, särskild variant (spetsutbildning), men då måste man klara av att ta sig genom särskilda intagningsprov. Utbildningen finns vid Kunskapsförbundet, den finns i Vänersborg och vid Birger Sjöberggymnasiet. 17 elever är antagna, fler än någonsin förut.

Vad många har gett uttryck för i sina insändare och debattinlägg är säkerligen beaktansvärt, men då gäller det att få ungdomar i årskurs 9 att sätta Es-Mu först bland flera alternativ på ansökningsblanketten inför höstterminen 2017 – och att se till att alla klarar av behörighetskraven. Det estetiska programmet i hela riket lider fortfarande av den osäkerheten som uppstod när programmet för något år sedan först fördes över till kategorin ”yrkesförberedande” för att senare föras tillbaka till ”högskoleförberedande”. Tidigare samlade det Estetiska programmet elever med intresse för inriktningar bild, dans, musik och teater, men långt ifrån alla, inte ens hälften, fortsatte senare med vidareutbildning i samma genre. Vid alla utvärderingar visade sig dock att det knappast fanns mer än någon enstaka elev som ångrade sitt programval, det hade varit en bra tid med gott om tid för deras specialintresse samtidigt som behörigheten var klar för annan inriktning vid eftergymnasial utbildning.

Vad som hände när det ”gick snett” i våras dokumenterade vi tidigare.

Vad man behöver veta om det Estetiska programmet för att hjälpa till att rekrytera tillräckligt många sökande till skolåret 2017/2018, kan man hämta hos Skolverket här och här eller också på Birger Sjöberggymnasiets hemsida.

Tänk om förslaget får gehör

Rikspolitik är en sak, här är det kommunens frågor vi behandlar! Denna tillrättavisning råkar man ut för, om man inte förebygger och väljer rätt formulering i fullmäktiges talarstol.

Men visst spelar det roll här hemma, vilka resultat förhandlingar i Stockholm leder fram till. Vänsterpartiet är inte med i regeringen, Vänsterpartiet står också utanför en rad överenskommelser mellan regeringen och de borgerliga partierna. Vänsterpartiet lägger inga egna budgetförslag i riksdagen utan förhandlar med regeringen. Det har hittills varit mycket framgångsrikt – åtskilliga målgrupper vet att uppskatta Vänsterpartiets förslag som har lett till avsevärda förbättringar.

Nu har Vänsterpartiet öppnat för Avgiftsfria läkemedel för alla från 80 år.

Och det betyder mycket för många ”här hemma”. Den senaste statistiken visar att 2016 finns 2273 invånare i vår kommun som är 80 år eller äldre, nästa år är det 2314 och valåret 2018 anger prognosen 2327. Blickar man fram till slutet av prognosperioden 2026, så är 3027 invånare 80 år eller äldre.

Med andra ord, Vänsterpartiets fullmäktigegrupp borde kunna räkna med en god uppslutning bakom förhoppningen, att våra partikamrater i riksdagen ännu en gång lyckas i sina förhandlingar med regeringen.

Här det viktigaste från förslaget:

Avgiftsfria läkemedel för alla från 80 år: Många äldre har en ansträngd ekonomisk situation. Samtidigt är deras behov av läkemedel stora och utgifterna för detta kan bli kännbara, trots dagens högkostnadsskydd. Vänsterpartiet ligger bakom reformen med avgiftsfria läkemedel för barn som infördes i år. För att stärka välfärden och skapa jämlika levnadsvillkor vill vi nu gå vidare med nästa reform. De äldres ekonomiska situation måste förbättras. Ingen äldre ska behöva avstå från medicin för att man inte har råd. Vänsterpartiet föreslår därför att läkemedel blir avgiftsfria för personer som är 80 år eller äldre. För personer över 80 år skulle förslaget innebära en minskad kostnad med i genomsnitt cirka 1700 kronor per år och person. Givet de låga pensioner som många äldre har vore det en reform med stor betydelse. För den äldre som har stort behov av läkemedel skulle förslaget innebära en ekonomisk lättnad med upp till 2 200 kronor per år. Förslaget avser läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen, det vill säga de flesta receptbelagda läkemedel. Dagens högkostnadsskydd för läkemedel innebär att patienten betalar högst 2200 kronor under en period på ett år räknat från det första köpet. Detta är utformat så att patienten idag betalar fullt pris för läkemedel upp till 1100 kronor och därefter sker en stegvis avtrappning. Dagens högkostnadsskydd saknar en särskild utformning för äldre.”

Tydliga presentationer lönar sig

Den kommunala budgetprocessen är utdragen och pågår egentligen alltid, året runt. När fullmäktige är på väg att ta beslut ligger informationsflödet på topp. Då är det av stor betydelse hur informationen presenteras, om det finns kontinuitet i rapporteringen och att de förtroendevalda känner igen underlaget och tror sig kunna lita på uppgifterna.

Budgetbeslutet kring midsommar gäller nästa verksamhetsår 2017. Utfallet av förra året 2015 är utgångspunkten för budgetarbetet. En beskrivning av situationen ”nu 2016” och en utblick av förväntade förändringar kompletterar bilden. När resultatet kortfattat presenteras kan det te sig förvirrande. Här ett exempel från kommunens hemsida där fullmäktiges budgetbeslut sammanfattas:

Socialnämnden

Socialnämnden får en ramökning om 5,0 Mkr till äldreboendet Gläntan.

Nämnden tillförs 7 Mkr för ökade kostnader då Brålandaentreprenaden återförs till kommunal regi.

Från kommunstyrelsen överförs 5,1 Mkr till arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar

Nämnden får ytterligare 37 Mkr i ramhöjning (varav 12 Mkr tillfördes redan i april 2016).

Gläntan”: På Niklasbergsområdet i Hagaparken finns fem äldreboenden. Eken, Björken och Linden byggdes om och blev större genom tillbyggnad. När turen hade kommit till Gläntan blev det stopp och boendet lades ner. Under en tid användes huset till annat. Nu är det bostadsbolaget VBAB som är i gång att bygga om och bygga till. Den kostnaden ligger inte på kommunen utan på bolaget. Däremot kommer ökade hyreskostnader att uppstå. Personalen flyttar över från det femte boende Solbacken (som sedan står i tur för ombyggnad), men det finns även behov att nyrekrytera. Därför finns redan anslaget en ramhöjning för innevarande år 2016 med 5 miljoner, nu tillkommer en ramökning med ytterligare 5 miljoner från 2017. Ett vilseledande beslut på sätt och vis, inte bara för att Gläntan framöver inte längre komma att heta ”Gläntan” utan får ett annat namn, mest för att ingenting är klart före tidigast september 2017. Därmed behövdes inte det andra, det nya tillskottet som fullmäktige beviljade. När allt rullar 2018 gäller dock att det totala tillskottet med 5+5 miljoner kommer att vara för lite för att täcka löpande kostnader.

Brålandaentreprenaden”: Det var ett tag sedan socialnämnden med knapp majoritet beslutade att inte påbörja en ny upphandling på öppna marknaden för den verksamhet, som först Carema och därefter Vardaga på kommunens uppdrag ansvarade för under en lång tid. Huvuddelen av kostnaden som nu tillkommer lär ligga på personalsidan. Avsikten är att förstärka bemanningen så att den ligger på samma nivå som i liknande verksamhet som bedrivs i kommunal regi. Längre fram kommer vi att få veta om uppskattningen 7 miljoner var korrekt eller inte.

Arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar”: Här tillkommer inga nya pengar alls. År efter år fanns liknande belopp, varje år fick socialnämnden vända sig till kommunstyrelsen och anhålla om medel för insatser. Nu finns pengarna på socialnämnden och förvaltningen kan i sin planering slippa oroa sig för att beslutet kunde ha blivit ”inte hela beloppet i år”. Läs gärna ett avsnitt ur budgetunderlaget som beskriver socialnämndens arbete på området ”Arbetsmarknadspolitik”.

Ytterligare 37 miljoner i ramhöjning”: Det är denna fjärde punkt som är den verkliga förändringen. Budgetberedningen fick i slutet på februari se presentationen där socialnämndens presidium tydligt presenterade vilka behov och önskemål som fanns. I mars valde kommunledningen under ledning av socialdemokraterna att ignorera socialnämndens vädjan om förståelse, tvärtom uttalades ett sparbeting. I april kom det unika nya budgetbeslutet för 2016 [efter ett domslut som upphävde beslutet från juni 2015 på grund av formella fel]. Nu lade en majoritet till 12 miljoner för 2016, kommunledningen med S, C och MP stod dock fast vid beskedet att inte vilja lägga till. Nu i juni 2016 accepterade kommunledningen beloppet och ville öka socialnämndens ram med dessa 12 miljoner för 2017 och framåt. Men majoriteten röstade för en ramhöjning på 37 miljoner, alltså 25 miljoner mer än kommunledningen. Varför fem partier (M, L, KD, V och VFP) gjorde så är ganska enkelt att förklara. Det fanns en konsekvensbeskrivning i underlaget som talade klarspråk. Beskrivningen var, helt i linje med det som socialnämnden rapporterade i bokslutet för 2015, i princip samma sak som det som presenterades i februari för budgetberedningen. I mars begärde ändå budgetberedningen ett förtydligande, en konsekvensbeskrivning. Och den presenterades. Den accepterades av 23 ledamöter i fullmäktige, den underkändes av 22 ledamöter från S, C och MP.

Nu är beslutet fattat. Socialförvaltningen kan efter sommarpausen komma igång med finplanering av verksamheten 2017. Från Vänsterpartiets sida är förväntningen att förvaltningen fortsätter att planera för verksamhet med god kvalitet. Vi räknar också med att förvaltningen behåller uppsikt över sina kostnader, det vore att göra sig en björntjänst om man avviket från god ekonomisk hushållning och kontroll av kostnadseffektivitet. Det ska vara möjligt, nu när man slipper den eviga oron att inte kunna fullfölja vettiga insatser för att pengarna tar slut på halva vägen.

Steg för steg – hur landar vi?

Det var en tankeväckande tillställning, inte bara att kommunfullmäktige slutade först 11 timmar efter att uppropet förrättades. Nej, debatten som föregick budgetomröstningen behöver vi fundera över. Och även resultatet som nu öppnar för ett annat sätt att tackla hösten och förbereda verksamhetsåret 2017.

Uppropet, en liten notis är på sin plats. Fullmäktiges ledamöter har fått sina ID-kort för sessionssalen, men än litar man inte riktigt på tekniken. Vi sitter ju fortfarande inte partivis och då är kontrollen över frånvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare något vanskligt. Sverigedemokraterna har nu hamnat i en besvärlig sits – listan över ersättare är nu tom och varje gång en ledamot är frånvarande så blir en plats ledig. Men det spelar inte någon avgörande roll då man allt som oftast väljer att avstå från att delta i omröstningar. Det gjorde man även i budgetomröstningen.

Varför fundera över debatten? Å ena sidan var ledamöterna från M, L och KD mycket tydliga i sina anföranden, man visade respekt för nämndernas behov av resursförstärkning och betonade nödvändigheten att prioritera välfärdssatsningar. Skillnaden till Vänsterpartiets argumentation syntes endast när vi också passade på att påpeka att denna prioritering har varit återkommande hos oss genom ett antal år. Men visst gläds vi åt framgången, vi välkomnar att vi nu är så många att det ledde till ett majoritetsbeslut.

Det andra var mer överraskande. Fast kommunledningen med S, C och MP tidigt borde ha insett att man riskerade att förlora budgetomröstningen, så vek man inte en tum från sin linje. Alla hade föreberett sina anföranden och i manuskript efter manuskript fanns budskapet: Håll igen, ge inte efter, begränsa nämndernas anspråk, föreslå att avvakta, kom med en antydan om att det kanske ändå ordnar sig, och upprepa gång på gång att det gäller att spara, att samla pengar på hög för att begränsa behovet att låna för nödvändiga investeringar.

Hur ser kommunledningen nu på det som hände? Hur ofta vill man riskera att förlora viktiga omröstningar? Hur hanterar man viktiga framtida beslut när man måste förhålla sig till riktlinjer som kommer från oppositionen? Ändrar man sig eller ignorerar man det som har hänt?

Ekonomistaben har i direkt anslutning till fullmäktiges beslut publicerat en sammanfattning. Brödtexten är kort och koncis: ”Kommunfullmäktige fattade den 22 juni beslut om Mål- och resursplan för 2017-2019 och investeringsbudget för 2017-2021. Vision och inriktningsmål ligger fast som tidigare och beslutet innebär ingen förändring i skattesatsen. Beslutet innebär stora tillskott till nämnderna och en hög investeringsnivå under fem år.”

Vi får lov att hämta oss

Det hände mycket på gårdagens fullmäktige. Börjar man 10:00 och sitter förbi 21:00, då är det bäddat för mycket.

Egentligen började det hela mycket tidigare. I anslutning till valet i september 2014. Vänsterpartiet frågade den nyvalde ordföranden i kommunstyrelsen: Borde ”överenskommelsen” inte offentliggöras? Interpellationens fråga var: ”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentlig så att vi vet vad som gäller?

Det korta och nonchalanta svaret var: ”Att du, eller någon annan, inte har fått ta del av vår uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, är helt enkelt att det är ett internt material för våra partier.

Och sedan dess, sedan februari förra året, tar sig minoritetsstyret fram på ett eller annat sätt. Och snubblar rätt så ofta, mycket ofta, för ofta.

Två budgetbeslut i rad förlorar man efter omröstning i fullmäktige, ett av kommunalråden i sin egenskap av ordförande i ett kommunalförbund vägras ansvarsfrihet av vår fullmäktigemajoritet.

Från fullmäktige tweetade Anders Strand, SD: ”Vänsterpartiet lägger gemensam budget med Moderaterna. Spännande, vad tycker väljarna om det?” Det kan vi inte svara på. Vi kan bara hänvisa till vårt budgetförslag som vi öppet redovisade efter medlemsmötets beslut. Och på vår hemsida publicerade vi även förslaget som kom från M+L+KD, och det förslaget visade sig var snarlikt vårt, för att vara korrekt, deras förslag var ett strå vassare än vårt eget.

Sedan ytterligare ett påstående på sociala medier där vi inte heller vet vilken reaktion väljarna kommer att visa: ”Vänsterpartiets succéförhandlingar med regeringen fortsätter. Nu tillsätter vi pengar så socialtjänsten äntligen kan anställa fler. Vänsterpartiet – kunglig hovleverantör av politik åt Socialdemokraterna sedan 1917.” Regeringen – alltså Stockholm, inte här.

Nej, vi förhandlade inte med Moderaterna här i Vänersborg, men tillsammans har vi gett lite mer än 20 miljoner till socialtjänsten utöver det socialdemokratiska budgetförslaget. Som ett av flera exempel där vi skiljer oss från kommunledningen.

Nu kommer sommarpausen. Sedan kommer hösten. Vem vill tala med oss? Vi finns … Och vi vet vad vi vill. Vad våra medlemmar vill. Kan alla partier med gott samvete påstå samma?