Vi lägger vårt budgetförslag i en period som i all framtid kommer att beskrivas som exceptionell, vilket kräver förslag på annorlunda lösningar.
För vårt parti är inte marknadens välbefinnande ledstjärnan för politisk handling. Ändå inser vi idag att om inte den privata ekonomin snart återgår till någorlunda normala former av samspel, så kommer följderna för den offentliga verksamheten att föra med sig mycket elände för många medborgare. Därför måste också kommunens politik vara inställd på att lämna sin del för att hitta vägar bort från den onda cirkeln.
Kommunstyrelsen 2009-06-03 Ärende Mål- och resursplan 2010 – 2012 (Dnr KS 2009/11) Yrkanden Bakgrund Vi lägger vårt budgetförslag i en period som i all framtid kommer att beskrivas som exceptionell, vilket kräver förslag på annorlunda lösningar. För vårt parti är inte marknadens välbefinnande ledstjärnan för politisk handling. Ändå inser vi idag att om inte den privata ekonomin snart återgår till någorlunda normala former av samspel, så kommer följderna för den offentliga verksamheten att föra med sig mycket elände för många medborgare. Därför måste också kommunens politik vara inställd på att lämna sin del för att hitta vägar bort från den onda cirkeln. Det är inte kommunens sak att bedriva finanspolitik, det är regeringens och riksdagens uppgift att återskapa stabilitet. Men kommunen måste vara vaken och avläsa vilken väg som väljs av landets politiska ledning. Under inga förhållanden behöver kommunen förstärka krisen och öka arbetslösheten. Vänsterpartiet anser att regeringen väljer att ställa sig i opposition mot de flesta bedömare som har framträtt under våren. Regeringens egna finanspolitiska råd, Konjunkturinstitutet, SKL med flera uppmanar alla till kraftfull handling nu. Regeringen väljer en annan väg och avvaktar. Följderna sprider sig som ringar på ett stort svart hav. Ytterligare varsel och uppsägningar präglar industri och handel. Den offentliga verksamheten berörs direkt när finansieringen är hotad. Men det är stor skillnad mellan den privata ekonomin och offentlig verksamhet. När konsumenterna bara köper hälften så många prylar av en viss sort, kan tillverkaren inte vara blind och fortsätta att producera hela volymen. Ganska omgående berörs tillverkarens personal, uppsägningar är förståeliga. Men för den offentliga verksamheten gäller inte detta. Skolorna fylls av lika många elever som innan krisen, det blir inte bara hälften så många sjuka i tider av lågkonjunktur, våra äldre som behöver omsorg blir inte färre. Sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet i den privata ekonomin är oundvikliga, det är spelets regler. Att uppmana kommunen till att anamma dessa regler och att dra sitt strå till stacken är fel väg. Enligt vår uppfattning skall kommunen istället tänja regelverket till den yttersta gränsen för att behålla verksamheten i samma omfattning och på samma höga kvalitet. Lågkonjunkturen kräver en väl fungerande kommun. Medborgarna behöver en stabil kommun, inte minst de som drabbas värst. Vad vill vi sätta mot de föreslagna besparingarna? I partigruppen har vi diskuterat regelsystemet kring ”God ekonomisk hushållning”, vi har överlagt om ett förslag om en tillfällig höjning av kommunalskatten, vi granskade olika poster på utgiftssidan där vi kan se möjliga begränsningar och därmed mindre kostnader, och vi har även övervägt att göra oss av med viss verksamhet. ”Positiva resultat” bara i positiva tider? Kommunens planering av sin ekonomi styrs av lagen om ”God ekonomisk hushållning”. För varje enskilt år skall kommunen planera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet grundar sig på tanken att kommunen inte skall leva ”nu” och låta andra betala ”sedan”, varje generation skall stå för sina kostnader. Samtidigt framgår det idag av lagen att kommunen inte skall använda sina tidigare överskott för att täcka tillfälliga finansieringsproblem. Det pågår ett arbete med att skriva nya lagtexter. Kritiken mot balanskravet har varit stort och förändringar av föreskrifterna är att vänta. Att kommunen har stora problem framför sig med att finansiera sin verksamhet är ett faktum. Uteblivna förväntade ökningar av skatteintäkter har först vållat ett häftigt uppvaknande och har nu inom loppet av sex månader förvandlats till ett scenario som framkallar skräck. Staten kan inte avhjälpa bortfallet av skatteintäkterna, staten ansvarar däremot för den andra källan där kommunen har sina intäkter: de generella statsbidragen. Det har tillskjutits pengar till kommuner och landsting, utan tvekan, med det råder olika politiska bedömningar om storlek och tidpunkt för utbetalningen av utlovade bidrag. Vi misstänker att den återhållsamheten, som regeringen visar idag, förändras ju närmare tidpunkten för valet 2010 vi kommer. Men just nu – i juni 2009, när vi ska fatta beslut om hela 2010 – saknas pengar. Då blir vår tolkning att vi går till den yttersta gränsen av balanskravet. Majoritetens budgetförslag räknar fram ett resultat på 17,9 mkr, vi begränsar i vårt yrkande det förväntade resultatet till 2,9 mkr och använder därmed 15 mkr för att finansiera kommunal verksamhet. Kan man i Vänersborg lita på kommunala beslut? Tja, inte vet vi. I alla fall har Vänsterpartiet under mandatperioden sedan 2006 vid ett flertal tillfällen påpekat att kommunen inte alltid följer sina egna beslut. När det gäller utdebiteringen, har Vänersborg 2004 höjt kommunalskatten med 50 öre. Den tillfälliga skattehöjningen togs inte tillbaka eller reducerades i någon utsträckning sedan dess, fast kommunen gjorde mycket bra resultat under ett fåtal år. Istället hördes från talarstolen i kommunfullmäktige försäkringar om att vi hade råd till ”allt” med hänvisning till goda intäkter. Arbetslösheten ger skatteproblem, intäkterna minskar i snabb takt med sjunkande sysselsättning. Är det en solidarisk handling att ta mer från dem som har kvar sitt jobb för att säkra kommunal verksamhet? Vi tolkar föräldramanifestationen i maj som ett mycket tydligt uttryck för uppfattningen att kommunen skall göra allt för att förhindra drastiska nedskärningar på våra skolor. Om vi höjer kommunalskatten med 10 öre så beräknas tillskottet på intäktssidan bli 6,3 mkr, en skattehöjning med 25 öre skulle därmed ge 15,75 mkr till kommunen. Rösterna i vår partigrupp har varit mycket starka mot förslaget på en skattehöjning eftersom ”man inte kan lita på kommunen”, men vi har slutligen stannat vid ett förslag som dels betyder öronmärkt användning för endast grundskolan och inget annat, och dels en formulering som betyder att förslaget avser endast inkomståret 2010. Finns det verksamhet som kan och borde begränsas? Vi ser att majoriteten nu föreslår att ”genomlysa” vissa verksamheter. Vi hade samma tanke, att se över sådant som har utvecklats och växt i omfattning ”vid sidan om” och som inte utsatts för samma hårda prövning som de flesta poster hos våra nämnder Vi avser i första hand sådan verksamhet som följer i spåren av kommunens vision ”Sveriges bästa musikkommun”. Visserligen ligger det mycket värde i att ge utrymme för framstående musikartister, men det kostar också en hel del kommunala pengar. I detta sammanhang vill vi beröra våra grundskolerektorers syn på att musikskolans lärarinsatser är väsentligt mera kostsamma än annan undervisning. Nu finns långt framskridna planer att vidga det konstnärliga perspektivet. Därför känns det rätt att en ordentlig prövning sker och att satsningar på dessa områden belyses mot bakgrund av att det saknas resurser för att hålla ”vanlig” undervisning på god nivå. Vänersborg är inte längre högskoleort. Högskolan Väst ligger nu helt i Trollhättan. Mycket nära till vår kommun finns högskoleutbildning i Göteborg, Karlstad, Skövde och Borås. Även om andra svenska kommuner av ungefär vår storlek har lyckats att skapa livaktiga högskolecentra, tycks det här behövas den genomlysning som också majoriteten nu är angelägen om. Visserligen ändrades lagstiftningen om den ”kommunala kompetensen”, men vi anser det tveksamt att kommunen övertar uppgifter som egentligen staten har på sin lott att finansiera. Måste all verksamhet drivas av kommunen? Fortfarande har det inte kommit en framställan till kommunen om att besluta ge pengar utöver beviljade anslag för byggnationen av Arenan. Hallen färdigställs utan att kommunen har beviljat pengar utöver 140 mkr. Fortfarande saknas slutliga beräkningar hur mycket pengar som behövs varje år för att driva Arenan. Men hela tiden hör vi av projektets tillskyndare att det blir en lyckosam satsning. Då blir vår slutsats att kommunen borde bestämma sig att bjuda ut Arenan till försäljning. Det borde inte vara svårt att hitta en finansiär villig att satsa på Arenan när framtiden för hallen blir som den beskrivs. Vad vill vårt budgetförslag satsa på? Vårt svar är rätt så enkelt: på skolan, vård av våra äldre och den sociala omsorgen. Alla dessa verksamheter är personalintensiva. För alla områden gäller en punkt ur vår personalpolicy: det ska finnas det antal anställda som behövs för att verksamheten ska erbjudas på en god kvalitetsnivå, på den nivån som våra medborgare efterlyser. Idag varslas stora grupper anställda inom skolan om uppsägning. Visserligen minskar elevkullarna i våra skolor just nu, vilket kan förklara att en eller annan lärartjänst inte behöver förnyas. Men varslen inom grundskolan och gymnasieskolan leder obönhörligen till en sänkning av undervisningens kvalitet. Man skäms att låta ungdomar betala för fel som de vuxnas ”ekonomivärld” har ansvaret för. Till hösten kommer socialnämnden att berätta vilka personalnedskärningar som måste till för att anpassa förvaltningen till den drastiska minskningen av budgeten som majoriteten föreslår. Våra yrkanden gäller därmed punkt 3 där vi har avvikande förslag: 1. Vi vill förstärka Barn- och ungdomsnämnden med 15,75 mkr – förstärkningen riktas i sin helhet till förskolan och grundskolan. 2. Vi vill förstärka Gymnasienämnden med 5 mkr. 3. Vi vill förstärka Socialnämnden med 10 mkr. Finansieringen sker enligt ovanstående beskrivning: • genom fastställande av utdebiteringen under 2010 till 22:89 per skattekrona [vilket därmed är ett avvikande yrkande på punkt 1] • genom en minskning av resultatet till 2,9 mkr, vilket ger 15 mkr Därutöver yrkar vi att Vänersborgs kommun inleder en försäljning av Arenan. Yrkandet förutsätter att information som talar om en ”lyckad satsning” också avser den ekonomiska sidan av projektet. I övrigt har vi synpunkter på punkterna 12 och 13 i majoritetens förslag till kommunfullmäktige. Vi vet inte riktigt hur punkterna ska tolkas. Beroende på vilket förtydligande som ges kan det komma avslagsyrkanden från vårt parti. För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp James Bucci 2009-06-03

Onsdag 18 mars behandlar kommunfullmäktige ett förslag som gäller ”Åtgärder med anledning av minskad skatteintäkter”.
Vänsterpartiet yrkade avslag på en viktig punkt.
Vår reservation visar att vi som enda parti i kommunfullmäktige vågar uttrycka en annan uppfattning än den som kommunledningen för fram. Vår reservation hittar du här.

Vänsterpartiet går i otakt – med samtliga andra partier, men i synnerhet med kommunledningen.
I november 2008 i kommunstyrelsen och i december 2008 i kommunfullmäktige frågade Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande om det fanns anledning att justera Mål- och resursplanen 2009. Korta svar är lättast att komma ihåg: Nej, det fanns det inte. Idag föreslog kommunstyrelsen en revidering för innevarande år.
Reservation

Kommunstyrelsen 2009-02-25
Ärende 8
Beslut om anvisningar för arbetet med mål- och resursplan för 2010-2012 – underlag för ramsättning (Dnr KS 2009:41)

Vänsterpartiet går i otakt – med samtliga andra partier, men i synnerhet med kommunledningen.

I november 2008 i kommunstyrelsen och i december 2008 i kommunfullmäktige frågade Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande om det fanns anledning att justera Mål- och resursplanen 2009. Korta svar är lättast att komma ihåg: Nej, det fanns det inte. Idag föreslog kommunstyrelsen en revidering för innevarande år.

Nu gäller det ramarna för budgeten 2010 och framåt. Kommunstyrelsens ordförande förvånades över Vänsterpartiets avslagsyrkande. ”Vill Vänsterpartiet inte skicka några anvisningar till nämnderna?”

Det finns två svar på frågan – ett skulle vara ”Nej”, det andra ”inga anvisningar som redan är överspelade”.

Jag vill förklara vårt ”Nej”. Finanskrisen och den extrema lågkonjunkturen har inom en oerhört kort tidsperiod radikalt förändrat förutsättningar för ekonomisk planering. Visserligen finns i Vänersborgs kommun tämligen färsk erfarenhet av att hantera verksamheten i en finansiell dalgång, men nu är situationen exceptionell.

Faran för den kommunala skutan är så stor, att kommando och anvisningar från bryggan inte ensam kan klara av stormen. Hela besättningen måste besjälas av att ”vilja klara av läget”, ro ut ovädret och vara med om att gemensam styra mot fast grund igen. Då behövs annat, inte det traditionella – innovativ ledningsförmåga vore på sin plats. Orden ”tillsammans” och ”vi kan om vi vill” måste komma inifrån organisationen, inte bara som en text som ska mjuka upp barska nedskärningsbeslut.

Ingenting i budgetberedningens arbete tyder på att man delar vår uppfattning om behovet av ett annat arbetssätt i denna unika situation. Krav på nedskärning av budgetposter framförs i vanlig ordning, endast tonläget är skarpare och siffrorna något högre.

Jag vill också förklara ”inga anvisningar som redan är överspelade”.
Vid dagens kommunstyrelse informerades om Cirkuläret 09:10 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som publicerades den 19 februari 2009.
Förenklat uttryckt, intäktsbortfallet genom minskade skatteintäkter är 2009 och 2010 väsentligt tyngre än SKL:s uppgifter från december 2008 som har legat till grund för bidgetberedningens arbete.

Därutöver är i underlaget för ramsättningen överhuvudtaget ingen hänsyn tagen för kostnadsökningar som vi ser framför oss som en annan oundviklig post i vår kommunala ekonomi. Försörjningsstödet kan inte hanteras idag inom befintliga anslag, värre blir det.

Inget är sagt än om hotbilden med den osäkra framtiden för fordonsindustrin med alla kedjereaktioner som ett värsta scenario för med sig.

Inget är sagt om våra ungdomar där många inte kommer att lyckas med att hitta en övergång från utbildning till anställning under en överskådlig framtid.
Inget är sagt om den ohållbara situationen för en av våra stora verksamheter, undervisningen, där den ansvariga nämnden tar med sig ett underskott från det gångna året som det inte finns en chans att täcka av egen kraft. Om inte, ja om inte det ska ske som ramsättningen inte vill beröra: nedskärning av personalstyrkan.

En fråga där Vänsterpartiet vill veta vad som egentligen gäller och hur kommunledningen har för avsikt att agera är budgeten för kommunens investeringar. Som vanligt finns inte frågan med vid tidpunkten för ramsättningen. Men det är väl ingen överdrift att påstå att investeringarna borde beröras i underlaget, denna gång kanske mer än någonsin förr.

Vi vet inget om regeringens budgetproposition, som idag anses som den snart sista förhoppningen att staten kommer att biträda med någon lättnad för den kommunala och landstingskommunala ekonomin.

Men det finns även ett tredje svar varför Vänsterpartiet inte vill skicka ut dessa anvisningar som nu går ut till nämnderna. Det handlar om vår syn på handlingsutrymmet som står till vår kommuns förfogande.

Hösten 2004 förändrades kommunallagen genom att riksdagen antog propositionen om ”God ekonomisk hushållning”. Förändringarna tillämpades första gången räkenskapsåret 2005. Riktlinjerna har hittills varit vägledning för kommunal verksamhet under tre-fyra ”goda år”.

Utformningen av våra ekonomiska mål (resultat i % av …, investeringar/egna medel, minska låneskulden med …., etc.) baserades på ett underlag som gav rimliga förutsättningar för att man skulle lyckas.

Varken 2004 eller senare fanns det större anledning till att se helheten av förslaget om God ekonomisk hushållning. Där finns nämligen klara öppningar för en politisk hantering av ett ekonomiskt läge som absolut inte präglas av goda förutsättningar.

Några axplock visar att förändringarna mycket väl tillåter annan hantering:

• Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Nytt: Undantag får göras i budgeten om det finns synnerliga skäl.
• Nytt: Om kostnaderna överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren.
• Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras
1. Om synnerliga skäl angetts som orsak för en obalanserad budget (nytt)
2. …
3. Om det finns andra synnerliga skäl (delvis nytt)
• Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske.

Vänsterpartiet står helt utanför budgetberedningens arbete. Vänsterpartiet är inte med när presidiemöten ordnar genomgång av underlag, när interna samtal förs över målsättning och anpassning till ändrade förutsättningarna. Det är först när budgetberedningen i detta skede har slutfört sitt arbete som vi kan ta del av resultatet. Och det är i detta skede vi säger Nej. Vi säger också att en annan inriktning av budgetarbetet skulle ha varit värt att pröva. Och slutligen: Denna gång får vi verkligen betala priset för att Vänersborg som en att få kommuner i Sverige beslutar om sin budget redan innan midsommar. Det är ingen djärv gissning att ett budgetbeslut strax innan årets slut borde ha bättre utsikt att bli rätt.

Lutz Rininsland 2009-02-25
Vänsterpartiet

Reservation

Kommunstyrelsen 2008-11-05
Ärende 14 Fråga om förköp Essingletorp 1:57 Dnr KS 2008/482
Ärende 15 Fråga om förköp Essingletorp 1:49 Dnr KS 2008/481

I båda dessa ärenden reserverar jag mig till förmån för mitt yrkande att kommunen utövar sin förköpsrätt.

Jag ser två huvudsakliga skäl till varför kommunen skall utöva förköpsrätten gentemot sitt eget helägt bolag Fastighets AB Vänersborg.

1. Sedan kommunstyrelsens tidigare behandling av ärendet har det tillkommit uppgifter om ett optionsavtal undertecknat av representanter för Fastighets AB Vänersborg och Hammar Nordic Plugg AB. Eftersom det är oklart om framtagandet och undertecknandet av detta optionsavtal lever upp till gällande konkurrenslagstiftning så kan jag inte låta affären mellan Fastighets AB Vänersborg och Hammar Nordic Plugg AB bara passera förbi.

2. Genom att inte utöva förköpsrätten tillåter kommunstyrelsen att Fastighets AB Vänersborg gör en medveten förlust på över 9 miljoner kronor. Att kommunstyrelsen medveten tillåter denna förlust är bevisad av att det redan i dagsläget finns ett avtal mellan Hammar Nordic Plugg AB och en ny köpare där samma fastigheter skall säljas för en köpeskilling på 40m.

Enligt aktiebolagslagen finns det ingen text som förespråkar ett förlustsyfte med ett aktiebolag. Det måste vara därför vara mindre lyckad för en kommunstyrelse att släppa igenom en affär som man är medveten om kommer att kosta kommunens skattebetalare över 9 miljoner särskilt när förlusten behöver inte alls inträffa.

Tidigare i år har min hållning varit att acceptera en nämnd eventuell förlust på 9m för att trygga arbetstillfällen i och omkring Brålanda. Den hållningen hade jag innan ett optionsavtal mellan Fastighets AB Vänersborg och Nordic Hammar Plugg AB samt en 40m säljavtal mellan Nordic Hammar Plugg och en ny köpare blev kända. I dagsläge kommer jag inte fram till annat än att en korrekt juridisk, etisk och moralisk hållning gentemot kommunens skattebetalare är att kommunen skulle ta och utöva sin förköpsrätt i dessa två ärenden.

En konsekvens av kommunstyrelsens beslut är att dessa två fastighetsaffärer kan blir föremål för ytterligare granskning utifrån ett konkurrensperspektiv.

Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.
Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.
Reservation
Socialnämnden 2008-09-25
Ärende 7 Höjning av måltidsavgifter (Dnr 2008/233)

Vid nämndens sammanträde fanns följande ”Förslag till beslut”:
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta, att med avsteg från kommunfullmäktiges beslut 2004-11-16 (KF 89/04) höja måltidsavgifter inom socialnämndens verksamhetsområde med 10 % från och med 2009-01-01.
Från och med 2010-01-01 skall kostavgifter åter knytas till index enligt tidigare beslut.

Eftersom jag ville verka för bibehållen indexuppräkning yrkade jag på avslag av ovanstående beslutsförslag.

Avgiftshöjningar inom den kommunala verksamheten vållar alltid debatt. Att låta förändringen följa indexuppräkning bidrar till att göra höjningar mindre laddade.

I det här fallet blev beräkningen av avgiften mycket komplicerad.

Samhällsbyggnadsnämnden står för ”produktionen av måltiderna”, socialnämnden tar över produkten och betalar fakturan. Betalningen löser socialnämnden genom att ta ut avgifter. Eftersom inte alla ”kunder” har betalningsförmåga för hela avgiften, måste socialnämnden subventionera en del av kostnaden.

Samhällsbyggnadsnämnden skrev en faktura först när mer än halva året gått. Därmed hamnar socialnämnden i en situation där betalningen skulle ske enligt nya högre portionsbelopp medan inkomsterna hela tiden förblev på den tidigare låga nivån – ett glapp, således. Beloppshöjningen översteg dessutom klart gränsen för den inkomstökningen som en ”enkel” indexuppräkning skulle ge.

För att komplicera bilden ytterligare är det nödvändigt att se vilka som är socialnämndens ”kunder” för måltidsservicen. I huvudsak handlar det om människor vars ”inkomster” halkar efter i samhället. Det handlar inte om människor som har varit eller kommer att bli ”vinnare” i en politik där aktiva insatser i förvärvsarbetet är främsta riktsnöret.

Jag vänder mig mot att avgiften höjs med 10 % för den gruppen som behöver räkna sina slantar mer än någon annan.

Jag vänder mig mot att hantera ett beslut om ”indexuppräkning” på det föreslagna sättet. Är det fel på index så måste ett nytt och annorlunda förslag tas fram. Det går inte att ”hoppa av”, höja och sedan återvända till samma index utifrån en högre nivå. Då är ”index” inte trovärdigt som riktlinje.

Jag förstår att mitt förslag om avslag ökar socialnämndens kostnad med cirka 600.000 kronor. Idag är socialnämndens ”subvention” av måltiderna cirka 4.8 mkr, med den föreslagna höjningen med 10 % blir subventionen 6,7 mkr. Mitt förslag betyder alltså i klartext att socialnämndens subvention skulle bli cirka 7,3 mkr.

I den politiska debatten i Vänersborg har det lämnats tydliga ställningstaganden: Vår kommun har ”råd”, i vår kommun behöver inte ”socialen” eller ”skolan” betala för investeringar som sker på annat område där behovet av upplåning tenderar att ge oss höga kostnader. Jag räknar med att socialnämnden kompenseras av kommunfullmäktige för att kunna betala vad samhällsbyggnadsnämnden kräver för utförda tjänster.

Med ovanstående reserverar jag mig till förmån för mitt förslag om avslag.

Lutz Rininsland 2008-09-28
Vänsterpartiet

Den första september behandlade kommunstyrelsen aktieägaravtalet för Vassbotten AB. Då ville inte kommunstyrelsens majoritet ta till sig vänsterpartiets förslag att konkurrenshämmande paragraf 21.1 skulle utgå. Vid kommunfullmäktige 17 september utgick paragraf 21.1

Efter att vänsterpartiet hade hamnat i minoritet 14-1 i kommunstyrelsen (inte för första gången) skrev TTELA om Vassbotten AB att ”Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet om kommunen ska gå med i utvecklingsbolaget, men det blir en formalitet eftersom alla partier i kommunstyrelsen sade ja förutom vänsterpartiet.”

James Bucci (v) ville skicka tillbaka ärendet för att se över den punkt i aktieägaravtalet där parterna förbinder sig att inte främja eller stödja verksamhet som konkurrerar med utvecklingsbolaget. Förbudet skulle gäller tre år efter en part lämnat bolaget.

Efter ett debattinlägg i tidningen och utomstående kritik fick majoriteten kalla fötter. Kommunfullmäktige den 17 september blev pudlarnas fullmäktige när paragraf 21.1 plötsligt utgick från aktieägaravtalet.

Följande länk kan vara bra för alla pudlar att känna till

https://www.pudelklubben.se/

(V)oof!

Vi har idag begärt ut handlingar för att försöka förstå hur kommunen kunde köpa Topp för 17m och sedan sälja för 8m särskilt när köparen för 8m själv säljer fastigheten vidare 3 veckor senare för 40m.

2008-09-11

Önskade handlingar beträffande Fastighets AB och Topps lokaler i Brålanda

Jag önskar att få en kopia på det hyresavtal som Fastighets AB ingick i tillsammans med Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få en kopia på den köpoption som Fastighets AB tilldelade Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få kopior på bilagor 1, 2, 3 och 4 som är omnämnda i köpekontraktet, undertecknad 11 augusti 2008, mellan Fastighets AB och Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få en kopia på det licensavtal mellan Fastighets AB och Chips AB som refereras till på sida 4 i köpekontraktet, undertecknad 11 augusti 2008, mellan Fastighets AB och Hammar Nordic Plugg AB.

Jag önskar att få kopior på handlingar kopplade till förköpsförfrågan i ärendet 2008/431 KS

Jag önskar att få kopior på protokoll förda över Fastighets AB styrelsemöten under de senaste fyra åren.

Handlingar kan skickas till

James Bucci

Storeskog

468 90 Vargön

Vänsterpartiet hade 08-09-01 synpunkter på det aktieägaravtal som kommunen tänker skriva under för att skapa Vassbotten AB.
Har vi regelverk som styr upp hur kommunal verksamhet skall bedrivas så skall reglerna följas.

Den första september hade jag att ta ställning till ett aktieägaravtal och ett detaljplans uppdrag. Detaljplans uppdrag var det inget problem att ställa mig bakom då jag har inga invändningar mot att den del av Vassbotten får exploateras förutsett att översvämningsriskerna beaktas i all planering för området. Enda negativa synpunkt på plan uppdraget skulle ha varit att byggnadsförvaltningen får jobba häcken av sig för att få planen klar inom tre veckor.

Aktieägaravtalet var däremot en annan femma. Vänsterpartiet hade frågor på avtalspunkten Konkurrens 21.1 där det står

”Parterna förbinder sig att inte direkt eller indirekt eller på annat sätt främja eller stödja verksamhet som konkurrerar med den verksamhet som enligt parternas gemensamma överenskommelse skall bedrivas av Bolaget, dvs att utveckla Området och Projekten. Ovanstående konkurrensförbud gäller för part så länge Part är aktieägare i Bolaget och för en tid av tre (3) år efter det att part avhänt sig sina aktier i Bolaget.”

Min spontana reaktion när jag läste 21.1 var att en kommun inte kan binda upp sig gentemot en specifik näringslivs aktör på detta viset. Jag ställde därför frågan i kommunstrelsen hur pass viktig 21.1 var till avtalet? Jag fick till svar att det var vikigt och en sådan skrivning var vanlig i affärsvärlden. För mig blev det här en ordentlig krock mellan det privata och det offentliga världar som jag inte var beredd att gå med på. Mina yrkanden och reservationer blev därför följande:

Jag yrkar på återremiss av ärendet för att aktieägaravtalet behöver omarbetas.

§21.1  under ”Konkurrens” i avtalet behöver antingen tas bort eller skrivas om för att det inte skall förekomma ett otillbörligt gynnande av en enskild näringsidkare.

Skulle mitt återremiss yrkande falla yrkar jag därefter på avslag

Reservation i ärendet Utveckling av Lilla Vassbotten

Jag reserverar mig till förmån för mitt återremiss yrkande.

Min mening är att det finns ett frågetecken över §21.1 i aktieägaravtalet till den grad att det kan röra sig om otillbörligt gynnande av en enskild näringsidkare. Detta frågetecken hade behövts redas ut innan vi fattade beslut om aktieägaravtalet.

I 2 kap. 8 § kommunallagen stadgas att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Huvudregeln är att en kommun inte får ge stöd till ett enskilt företag. Synnerliga skäl att frångå denna huvudregel kan föreligga för gles­bygdskommun som lämnar stöd till innehavare av exempelvis livsmedelsbutiker eller bensinstationer om stödet är nödvändigt för att garantera en viss lägstanivå av kommer­siell service åt hushållen.

Reservation i ärendet Utveckling av Lilla Vassbotten

Jag reserverar mig till förmån för mitt avslags yrkande. Med nuvarande §21.1 kan jag inte ställa mig bakom detta aktieägaravtal.