Vi lägger vårt budgetförslag i en period som i all framtid kommer att beskrivas som exceptionell, vilket kräver förslag på annorlunda lösningar.
För vårt parti är inte marknadens välbefinnande ledstjärnan för politisk handling. Ändå inser vi idag att om inte den privata ekonomin snart återgår till någorlunda normala former av samspel, så kommer följderna för den offentliga verksamheten att föra med sig mycket elände för många medborgare. Därför måste också kommunens politik vara inställd på att lämna sin del för att hitta vägar bort från den onda cirkeln.
Kommunstyrelsen 2009-06-03 Ärende Mål- och resursplan 2010 – 2012 (Dnr KS 2009/11) Yrkanden Bakgrund Vi lägger vårt budgetförslag i en period som i all framtid kommer att beskrivas som exceptionell, vilket kräver förslag på annorlunda lösningar. För vårt parti är inte marknadens välbefinnande ledstjärnan för politisk handling. Ändå inser vi idag att om inte den privata ekonomin snart återgår till någorlunda normala former av samspel, så kommer följderna för den offentliga verksamheten att föra med sig mycket elände för många medborgare. Därför måste också kommunens politik vara inställd på att lämna sin del för att hitta vägar bort från den onda cirkeln. Det är inte kommunens sak att bedriva finanspolitik, det är regeringens och riksdagens uppgift att återskapa stabilitet. Men kommunen måste vara vaken och avläsa vilken väg som väljs av landets politiska ledning. Under inga förhållanden behöver kommunen förstärka krisen och öka arbetslösheten. Vänsterpartiet anser att regeringen väljer att ställa sig i opposition mot de flesta bedömare som har framträtt under våren. Regeringens egna finanspolitiska råd, Konjunkturinstitutet, SKL med flera uppmanar alla till kraftfull handling nu. Regeringen väljer en annan väg och avvaktar. Följderna sprider sig som ringar på ett stort svart hav. Ytterligare varsel och uppsägningar präglar industri och handel. Den offentliga verksamheten berörs direkt när finansieringen är hotad. Men det är stor skillnad mellan den privata ekonomin och offentlig verksamhet. När konsumenterna bara köper hälften så många prylar av en viss sort, kan tillverkaren inte vara blind och fortsätta att producera hela volymen. Ganska omgående berörs tillverkarens personal, uppsägningar är förståeliga. Men för den offentliga verksamheten gäller inte detta. Skolorna fylls av lika många elever som innan krisen, det blir inte bara hälften så många sjuka i tider av lågkonjunktur, våra äldre som behöver omsorg blir inte färre. Sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet i den privata ekonomin är oundvikliga, det är spelets regler. Att uppmana kommunen till att anamma dessa regler och att dra sitt strå till stacken är fel väg. Enligt vår uppfattning skall kommunen istället tänja regelverket till den yttersta gränsen för att behålla verksamheten i samma omfattning och på samma höga kvalitet. Lågkonjunkturen kräver en väl fungerande kommun. Medborgarna behöver en stabil kommun, inte minst de som drabbas värst. Vad vill vi sätta mot de föreslagna besparingarna? I partigruppen har vi diskuterat regelsystemet kring ”God ekonomisk hushållning”, vi har överlagt om ett förslag om en tillfällig höjning av kommunalskatten, vi granskade olika poster på utgiftssidan där vi kan se möjliga begränsningar och därmed mindre kostnader, och vi har även övervägt att göra oss av med viss verksamhet. ”Positiva resultat” bara i positiva tider? Kommunens planering av sin ekonomi styrs av lagen om ”God ekonomisk hushållning”. För varje enskilt år skall kommunen planera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet grundar sig på tanken att kommunen inte skall leva ”nu” och låta andra betala ”sedan”, varje generation skall stå för sina kostnader. Samtidigt framgår det idag av lagen att kommunen inte skall använda sina tidigare överskott för att täcka tillfälliga finansieringsproblem. Det pågår ett arbete med att skriva nya lagtexter. Kritiken mot balanskravet har varit stort och förändringar av föreskrifterna är att vänta. Att kommunen har stora problem framför sig med att finansiera sin verksamhet är ett faktum. Uteblivna förväntade ökningar av skatteintäkter har först vållat ett häftigt uppvaknande och har nu inom loppet av sex månader förvandlats till ett scenario som framkallar skräck. Staten kan inte avhjälpa bortfallet av skatteintäkterna, staten ansvarar däremot för den andra källan där kommunen har sina intäkter: de generella statsbidragen. Det har tillskjutits pengar till kommuner och landsting, utan tvekan, med det råder olika politiska bedömningar om storlek och tidpunkt för utbetalningen av utlovade bidrag. Vi misstänker att den återhållsamheten, som regeringen visar idag, förändras ju närmare tidpunkten för valet 2010 vi kommer. Men just nu – i juni 2009, när vi ska fatta beslut om hela 2010 – saknas pengar. Då blir vår tolkning att vi går till den yttersta gränsen av balanskravet. Majoritetens budgetförslag räknar fram ett resultat på 17,9 mkr, vi begränsar i vårt yrkande det förväntade resultatet till 2,9 mkr och använder därmed 15 mkr för att finansiera kommunal verksamhet. Kan man i Vänersborg lita på kommunala beslut? Tja, inte vet vi. I alla fall har Vänsterpartiet under mandatperioden sedan 2006 vid ett flertal tillfällen påpekat att kommunen inte alltid följer sina egna beslut. När det gäller utdebiteringen, har Vänersborg 2004 höjt kommunalskatten med 50 öre. Den tillfälliga skattehöjningen togs inte tillbaka eller reducerades i någon utsträckning sedan dess, fast kommunen gjorde mycket bra resultat under ett fåtal år. Istället hördes från talarstolen i kommunfullmäktige försäkringar om att vi hade råd till ”allt” med hänvisning till goda intäkter. Arbetslösheten ger skatteproblem, intäkterna minskar i snabb takt med sjunkande sysselsättning. Är det en solidarisk handling att ta mer från dem som har kvar sitt jobb för att säkra kommunal verksamhet? Vi tolkar föräldramanifestationen i maj som ett mycket tydligt uttryck för uppfattningen att kommunen skall göra allt för att förhindra drastiska nedskärningar på våra skolor. Om vi höjer kommunalskatten med 10 öre så beräknas tillskottet på intäktssidan bli 6,3 mkr, en skattehöjning med 25 öre skulle därmed ge 15,75 mkr till kommunen. Rösterna i vår partigrupp har varit mycket starka mot förslaget på en skattehöjning eftersom ”man inte kan lita på kommunen”, men vi har slutligen stannat vid ett förslag som dels betyder öronmärkt användning för endast grundskolan och inget annat, och dels en formulering som betyder att förslaget avser endast inkomståret 2010. Finns det verksamhet som kan och borde begränsas? Vi ser att majoriteten nu föreslår att ”genomlysa” vissa verksamheter. Vi hade samma tanke, att se över sådant som har utvecklats och växt i omfattning ”vid sidan om” och som inte utsatts för samma hårda prövning som de flesta poster hos våra nämnder Vi avser i första hand sådan verksamhet som följer i spåren av kommunens vision ”Sveriges bästa musikkommun”. Visserligen ligger det mycket värde i att ge utrymme för framstående musikartister, men det kostar också en hel del kommunala pengar. I detta sammanhang vill vi beröra våra grundskolerektorers syn på att musikskolans lärarinsatser är väsentligt mera kostsamma än annan undervisning. Nu finns långt framskridna planer att vidga det konstnärliga perspektivet. Därför känns det rätt att en ordentlig prövning sker och att satsningar på dessa områden belyses mot bakgrund av att det saknas resurser för att hålla ”vanlig” undervisning på god nivå. Vänersborg är inte längre högskoleort. Högskolan Väst ligger nu helt i Trollhättan. Mycket nära till vår kommun finns högskoleutbildning i Göteborg, Karlstad, Skövde och Borås. Även om andra svenska kommuner av ungefär vår storlek har lyckats att skapa livaktiga högskolecentra, tycks det här behövas den genomlysning som också majoriteten nu är angelägen om. Visserligen ändrades lagstiftningen om den ”kommunala kompetensen”, men vi anser det tveksamt att kommunen övertar uppgifter som egentligen staten har på sin lott att finansiera. Måste all verksamhet drivas av kommunen? Fortfarande har det inte kommit en framställan till kommunen om att besluta ge pengar utöver beviljade anslag för byggnationen av Arenan. Hallen färdigställs utan att kommunen har beviljat pengar utöver 140 mkr. Fortfarande saknas slutliga beräkningar hur mycket pengar som behövs varje år för att driva Arenan. Men hela tiden hör vi av projektets tillskyndare att det blir en lyckosam satsning. Då blir vår slutsats att kommunen borde bestämma sig att bjuda ut Arenan till försäljning. Det borde inte vara svårt att hitta en finansiär villig att satsa på Arenan när framtiden för hallen blir som den beskrivs. Vad vill vårt budgetförslag satsa på? Vårt svar är rätt så enkelt: på skolan, vård av våra äldre och den sociala omsorgen. Alla dessa verksamheter är personalintensiva. För alla områden gäller en punkt ur vår personalpolicy: det ska finnas det antal anställda som behövs för att verksamheten ska erbjudas på en god kvalitetsnivå, på den nivån som våra medborgare efterlyser. Idag varslas stora grupper anställda inom skolan om uppsägning. Visserligen minskar elevkullarna i våra skolor just nu, vilket kan förklara att en eller annan lärartjänst inte behöver förnyas. Men varslen inom grundskolan och gymnasieskolan leder obönhörligen till en sänkning av undervisningens kvalitet. Man skäms att låta ungdomar betala för fel som de vuxnas ”ekonomivärld” har ansvaret för. Till hösten kommer socialnämnden att berätta vilka personalnedskärningar som måste till för att anpassa förvaltningen till den drastiska minskningen av budgeten som majoriteten föreslår. Våra yrkanden gäller därmed punkt 3 där vi har avvikande förslag: 1. Vi vill förstärka Barn- och ungdomsnämnden med 15,75 mkr – förstärkningen riktas i sin helhet till förskolan och grundskolan. 2. Vi vill förstärka Gymnasienämnden med 5 mkr. 3. Vi vill förstärka Socialnämnden med 10 mkr. Finansieringen sker enligt ovanstående beskrivning: • genom fastställande av utdebiteringen under 2010 till 22:89 per skattekrona [vilket därmed är ett avvikande yrkande på punkt 1] • genom en minskning av resultatet till 2,9 mkr, vilket ger 15 mkr Därutöver yrkar vi att Vänersborgs kommun inleder en försäljning av Arenan. Yrkandet förutsätter att information som talar om en ”lyckad satsning” också avser den ekonomiska sidan av projektet. I övrigt har vi synpunkter på punkterna 12 och 13 i majoritetens förslag till kommunfullmäktige. Vi vet inte riktigt hur punkterna ska tolkas. Beroende på vilket förtydligande som ges kan det komma avslagsyrkanden från vårt parti. För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp James Bucci 2009-06-03

Uppdaterades: 19 jun 2009