Förra veckan informerade vi om ärendet nya förbindelselänken mellan Onsjö och Skaven. Det var innan kommunens samhällsbyggnadsnämnd hade möte och fattade beslut om vilket alternativ man skulle gå vidare med. 

I efterhand erkänner vi att vår information blev vilseledande. Vi hade räknat med att nämndens ledamöter skulle välja rätt alternativ av två tänkbara länkar som skall binda ihop ett växande bostadsområde Skaven med Onsjö. 

Så fel vi hade – Vänsterpartiets ledamot var ensam om att rösta för den ”södra lösningen”. Nämndens beslut blev ”att uppdra till förvaltningen att påbörja projekteringen med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet.”

Hela underlaget inför nämndens beslut finns tillgänglig på vårt tidigare inlägg ”Tveka inte, ta raka spåret över Brätte”, Vi ber om ursäkt för rubriken, vi trodde såklart inte att ett sådant beslut skulle fattas av nämnden. 

Kartbild och skiss berättar – Vänsterpartiet röstade för ”södra”, men nämnden beslutade ”norra”. Sedan är det ju en aning talande att ledamöterna fick hålla isär – ”Vägalternativ 2” benämns i skissen ”1” och ”Vägalternativ  1” benämns i skissen ”2”. 

Någon mer som tycker att beslutet är fel? Det finns hopp än – samhällsbyggnadsnämnden ville inte ha Svarte Petter, nämndens ställningstagande skickas vidare till kommunstyrelsen som anmodas att fatta beslutet om att påbörja projekteringen. 

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet”.

Sjukvård är i första hand regionens ansvar. Men en krisande sjukvård angår oss alla, berör oss alla, människorna i hela landet, drabbar också invånare i vår kommun, i Vänersborg.

Här på lokalföreningens hemsida har vi uppmärksammat debatten om brister i landets sjukvård vid två tillfällen:

10 februari: ”Inga uppsägningar i den svenska sjukvården?” 

13 februari: ”Rädda sjukvården”

I det senare inlägget berättade vi om Vänsterpartiets utskottsinitiativ – idag 27 februari står punkten  på finansutskottets agenda vid sammanträdet som börjar klockan 11:00.

Vid pressträffen klockan 10:00 berättade Mikael Damberg, S, Ida Gabrielsson, V,  och Janine Alm Ericsson, MP, om förväntningar som riktas till de andra partiernas representanter i utskottet.  

Ett löfte från statsministern är inte vilket löfte som helst! 

I riksdagen hade Vänsterpartiets Karin Rågsjö idag ställt en interpellation ”Krisåtgärder för sjukvården” till ansvarig statsråd  Acko Ankarberg Johansson, KD,  Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv, här är länken.

När kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU4 ”Folkbildning” debatteras i riksdagen i början av mars, så vet vi redan nu vilka beslutsförslag som får gehör och vilka reservationer som läggs till protokollet.

Det är oppositionen som protesterar och ger uttryck för sin oro att folkbildningen inte utvecklas utan avvecklas steg för steg.  I betänkandet berättas hur läget är idag: ”Under 2022 fanns det 155 folkhögskolor och sammanlagt 78 filialer runt om i landet, totalt 233 folkhögskoleenheter. Av folkhögskolorna rapporterade 38 att de hade en eller flera filialer. Folkhögskolorna arrangerade långa kurser i samtliga regioner och i 154 av landets kommuner. Landets tio studieförbund hade under 2022 sammanlagt 136 lokala
avdelningar. Dessa anordnade studiecirklar i hela landet, i samtliga 290 kommuner.”

C och MP har flera reservationer, S och V lämnar var sitt särskilt yttrande. För Vänsterpartiet anför Vasiliki Tsouplaki följande:

”För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.
Jag beklagar att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockade bort de
extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktig är de här verksamheterna för bl.a. ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. De pengar man sparar i ena ändan ger negativa effekter
i andra ändan när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.
Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och riktade resurser till studieförbunden för
studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.
Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och  Sverigedemokraterna sig för att föregå den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen och lägga fram ett lagförslag om ökad politisk makt över
resurstilldelningen. Vänsterpartiet motsatte sig det förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredningen och att det skulle utredas vilka
konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få. Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet. Det är ett hårt slag mot hela civilsamhället eftersom de flesta föreningar i dag kan få stöd för sin
studieverksamhet genom ett studieförbund. Regeringen och
Sverigedemokraterna har därmed bestämt sig för att försvaga studiemöjligheterna för landets invånare och försämra villkoren för civilsamhället rejält.”

Vänsterpartiet vill:

1. Säg upp avtalet med israeliska vapenföretaget Elbit. Det avtal som Försvarsmakten den 25 oktober förra året – mitt under bombningarna av Gaza – träffade med Elbit systems om köp av krigsmateriel för 1,7 miljarder kronor måste hävas. Som Israels största vapentillverkare står Elbit nära den israeliska militären. Under hösten ökade Elbit sin produktion uttryckligen motiverat med att de vill stödja Israels krig i Gaza.
2. Avbryt det svenska företaget Aimpoints samarbete med den israeliska vapentillverkaren Emtan, vars produkter har gått direkt till israeliska bosättare som attackerat civila palestinier på Västbanken. Beslut om vapenexport fattas i första hand av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), men det är helt möjligt för regeringen att fatta beslut när det gäller enskilda länder.
3. Kalla hem den svenske militärattachén från Israel. Det omfattande utbyte som pågår mellan svenska försvaret och den israeliska armén måste omedelbart stoppas.

På så vis kan Sverige bidra till att sätta press på Israel, för ett omedelbart eldupphör, och för en varaktig fred. Sverige ska inte vara ett land som indirekt stödjer dödandet av oskyldiga civila.

I Sverige regleras förskolan av flera lagar och författningar, och ansvaret delas mellan staten och kommunerna. När det gäller konkreta frågor om bemanning, gruppstorlek, ålder, antal timmar med mera, kan dessa detaljer regleras i olika förordningar och föreskrifter som utfärdats av regeringen och andra myndigheter.

Bemanning, gruppstorlek och andra specifika detaljer kan också vara föremål för lokala överenskommelser och beslut inom varje kommun, med hänsyn till behoven och resurserna på lokal nivå.

Staten och kommunerna delar ansvaret för förskolan, och regleringen sker genom skollagen, läroplanen för förskolan och andra relevanta lagar och författningar på både nationell och lokal nivå.

I riksdagen debatteras 28 februari utbildningsutskottets betänkande 2023/24:UbU8 ”Förskolan. I debatten hänvisar företrädare från olika partier till reservationstexter som finns i betänkandet.  S, V, C och MP är oppositionspartier. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för ett annat yrkande på punkten Övergripande förutsättningar  (gemensamt för S och V), Kvalitet i förskolan, Barngruppernas storlek i förskolan och Omsorg under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds (gemensam för S, V och MP).

Här Vänsterpartiets reservation ”Barngruppernas storlek”: ”Många anställda inom förskolan mår inte bra och många vittnar om sin pressade situation. Stora barngrupper och för få kollegor leder till en stressad arbetsmiljö. Storleken på barngrupper påverkar både barn och personal. Skolverket har riktlinjer för barngruppsstorlek, dessa är 6–12 barn per grupp i åldern ett till tre år samt 9–15 barn per grupp i åldern fyra till fem år. Skolverkets riktlinjer bygger på samlad internationell och nationell forskning och visar på flera fördelar med mindre barngrupper, bl.a. att det leder till bättre miljö med lägre ljudnivå och att det gynnar barns lärande. Jag anser att dessa riktlinjer är bra, men eftersom det inte finns någon reglering för hur stora barngrupperna får vara, överskrids på många håll Skolverkets riktlinjer och utvecklingen går i fel riktning. I Norge såg man samma utveckling och valde 2018 att lagstifta om barngruppernas storlek. Där har lagen haft effekt och personaltätheten har ökat. För att komma till rätta med bemanningen i förskolan och för att ge alla barn en bra start i livet bör Sverige följa Norges exempel.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.”

Är SD ett oppositionsparti? Skulle man kunna tro, för SD utvecklar sina tankar i två reservationer och ett särskilt yttrande. I reservationen ”Rätt till förskolan” lyder texten:

”Situationen på våra förskolor runt om i landet är alarmerande med växande barngrupper och svårigheter att rekrytera utbildad personal. Detta har resulterat i att vi misslyckas med att ge våra barn den bästa tänkbara omsorgen, tryggheten och stimulansen för deras utveckling och lärande. Det är vår grundläggande uppfattning att förskolan främst ska vara till för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Sveriges kommuner står inför stora utmaningar och svårigheter att på sikt kunna säkra och trygga de grundläggande delarna i vår välfärdsstat. Vi behöver därför modifiera och revidera de delar i skollagen som stipulerar att kommunerna ska erbjuda barnomsorg minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Vi ser det som nödvändigt att sänka detta krav på våra kommuner till 2 timmar per dag eller 10 timmar i veckan för att säkra omsorgen, tryggheten och stimulansen för de barn som är i behov av en förskoleplanering.”

Också ett sätt att lösa ett problem. Skönt att det stannade vid en reservation. M, L och KD i utskottet visade ryggrad! 

Den andra reservationen från SD gällde ”Kvalitet i förskolan”. Där efterlyses att regeringen bör överväga ännu en utredning.

”Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar allt mer. Diagnostiseringen av könsdysfori har ökat med mer än 2 300 procent under den senaste tioårsperioden i Sverige. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, som t.ex. ”motstyrning”, används flitigt inom området genuspedagogik. Man anser att barnet redan lever under det tvång som könsrollerna skapat och därför har man rätt att tvinga barnet att leka på ett annat sätt, med andra leksaker, eller ha andra kläder på sig. Man kan fråga sig om den vuxne, som befinner sig i en överordnad maktposition, menligt skapar en könsförvirring hos det barn som blir utsatt för åtgärden. Regeringen bör
därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn.”

Regeringens klimatpolitik är varken bra för klimatet eller för vanligt folk. Det krävs en politisk kursändring, som rivstartar klimatomställningen och bygger ett rättvisare Sverige.

95% av svenskarna är medvetna om klimatförändringarna. Fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots det har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen.

Det är inte bara dålig klimatpolitik, det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov.

Den klimathandlingsplan som regeringen nyss presenterat visar tyvärr att denna ansvarslösa politik inte är ett olycksfall i arbetet. Det regeringen säger där är att man planerar att fortsätta misslyckas, och i praktiken har gett upp hoppet om att Sverige ska klara nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning. Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas. Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till våra klimatåtagande inom EU.

Kritiken från klimatrörelsen har också föga förvånande varit massiv. Men det här är inte bara mycket dålig klimatpolitik, det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år som vi dröjer ökar kostnaderna för att ta itu med problemen.

Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli stora. Detta gäller särskilt transportsektorn där åtgärder krävs i omedelbart. Avsaknad av konkreta åtgärder i närtid riskerar att resultera i att man måste genomföra drastiska åtgärder längre fram, som kan leda till extremt höga drivmedelspriser. Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar vi att få betala åtskilliga miljarder för att leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030.

En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring.

Men det finns en det finns en annan väg – en väg som det är möjligt att slå in på redan idag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen, och göra det på ett sätt som bygger ett rättvisare Sverige. Som skapar jobb och rikedom, och ser till att vanligt folk får det bättre, medan kostnaderna för omställningen bärs av de som bär ansvaret.

Med en jämlikare fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kunna kombineras med en hög materiell standard för alla, såväl i Sverige som globalt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt klimatåtaganden inom EU en kraftig politisk kursändring, och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod. För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår Vänsterpartiet därför:

1. Ett klimatinvesteringsprogram på 830 miljarder kronor under tio år, med historiska satsningar på infrastruktur, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.
2. En Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik, som ska kosta max 450kr och gälla över hela landet.
3. Avveckla subventioner till klimatskadlig verksamhet, och lägg istället pengarna på att stödja omställning och gröna investeringar.

När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar, i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion, skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och landsbygd, samtidigt som utsläppen minskas.

Det är bra politik – för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.

Pressträff idag i riksdagshuset. Vänsterpartiets valberedning presenterade vallistan inför EU-valet.

Beslut om valsedeln tas på en valkonferens 20 januari. 

På plats fanns också partiordförande Nooshi Dadgostar. 

Första namn på vallistan är Jonas Sjöstedt, andra namn Hanna  Gedin. Båda var med på pressträffen. 

Se pressträffen i efterhand på youtube. (Börjar 06:10 in på streamen.)

Läs också:

• Toppnamn för Vänsterpartiet Göteborg klara
• Jonas Sjöstedt föreslås leda Vänsterpartiet i EU
• Jonas Sjöstedt föreslås toppa Vänsterpartiets valsedel

På förmiddagen debatterar riksdagen finansutskottets betänkande 2023/24:FiU1 ”Statens budget 2024 – Rambeslutet”. Debatten beräknas ta gott och väl tre timmar. När beslutet tas på sena eftermiddag vet vi vad som gäller.  Inga överraskningar väntas, SD-regeringen kommer att berätta om sina satsningar på välfärden, samtliga fyra oppositionspartier håller fast vid ett annat sätt att beskriva statens anslag till kommuner och regioner. Det är mindre anslag än det som skulle behövas för att kommuner och regioner kan behålla nuvarande kvalitet i verksamheten. Inom skolan, i kulturen, i sjukvården och äldreomsorgen måste personal avskedas, istället för behövlig utveckling väntar avveckling. 

 Någon timme senare under dagen har kommunstyrelsen i Vänersborg kommit fram till punkt 25 på ärendelistan: ”Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag
till tilläggsbudget 2024”. 

Kommunledningens förslag till beslut lyder: 

Kommunfullmäktige beslutar att utöka nämndernas budgetramar 2024 med totalt 29,5 mnkr (som fördelas enligt följande – se texten på länken till ärendet)

Ett bra förslag, det fanns redan i juni en antydan om detta.  Men det kommer att bli debatt om förslaget, troligen inte så mycket i kommunstyrelsen idag utan först 13 december i  kommunfullmäktige. Det är en bra gissning att det finns partier som yrkar på avslag. Och det kommer att finnas ett förslag om att utöka tillägget: ”Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 mnkr för att behålla behöriga lärare.”

Mycket mer finns att säga om kommunens ekonomiska situation – debatten kommer att föras långt utanför  styrelsens och fullmäktiges möteslokaler. En bakgrundsbeskrivning finns att läsa i ett debattinlägg i Dagens Samhälle idag: ”Ny våg av nedskärningar hotar välfärden”.