Tiden har kommit för ett längre sommarlov, skolorna stänger och välkomnar eleverna tillbaka andra halvan av augusti. Debatten om skolornas kvalitet och elevernas förutsättningar att nå framgång tar också en paus. Kan vi räkna med att något har förändrats till hösten?

”Att friskolesektorn dras med stora problem kan inte ha undgått någon. Friskolor har fler obehöriga lärare, lägre lärartäthet, sämre ställt med skolbibliotek och större problem med fuskbetyg.
Vidare finns mängder av exempel där skolpengen gått till allt annat än till elevernas utbildning, så som sexklubbar i Thailand, till våffelstugor eller till friskolor som bedriver ’omvändelse’-terapi för homosexuella elever.
De konkurser vi sett visar också på att friskolesektorn bär på stora risker. Dagens system för att finansiera friskolor har därtill en osund och kostnadsdrivande struktur för kommunerna. Allt detta går ut över både elever och skattebetalare på ett orimligt sätt. De drivkrafter som i dag
finns i friskolesystemet gynnar varken elever eller skolsystemet i sin helhet.” 

I riksdagen påmindes Lotta Edholm igår om att hon själv hade skrivit ovanstående i tidningen Expressen, så sent som i april i år. Hon hade då skrivit under med ”ledamot i partistyrelsen, Liberalerna”.  Likväl var hon då och är nu skolminister med ansvar för ett skolsystem som riskerar att gå överstyr.

Alla vet att något i grunden är fel! Många kräver ändring nu innan mer skada sker!  Andra vet också, men vill inte ändra när det går att tjäna på missförhållanden. Den som vill informera sig om varför debatten inte leder till handling, den kan hitta en stor del av svaren i gårdagens interpellationsdebatter  med skolminister Lotta Edholm.

Rose-Marie Carlsson, S, ställde frågan om ”Kommunernas tillsynsansvar”.

Linus Sköld, S, undrade om ”Etableringsstopp för vinstdrivande friskolor”.

Canilla Hansén, MP, Daniel Riazat, V, och Linus Sköld, S, samtliga hade interpellerat med frågan om ”Offentlighetsprincipen för fristående skolor”.

Sist var det på nytt Rose-Marie Carlsson, S, som ställde frågan om ”Återkrav av skolpeng”.

Den stränga kylan och de dåliga vägförhållandena har säkerligen bidragit, men visst kan det ha sina fördelar att stanna hemma. Det fanns ju en lång lista med alla titlar och länkar till det som väntade på att bli läst. Det har varit svårt att koncentrera sig, informationen om utvecklingen av krig och konflikt dominerade. 

Några texter påverkar lokala och kommunala frågor. Det finns varningssignaler om att våra skolor börjar få svårt att leva upp till rimliga förväntningar på utbildningens kvalitet. Görs inget för att förbättra läget? Inte mycket, det kostar att betala kompetent personal. Antalet vuxna per elev krymper i våra skolor, kommunernas kassor är tömda. Staten känner till problemen och tillsätter nya utredningar. Som ska presentera sina resultat om ett eller två år. Att läsa direktivens texter till dessa utredningar är föga upphetsande, leder till uppgivenhet.

Någon helt annan reaktion infinner sig vid läsningen av blogginlägget på Tankesmedjans Balans hemsida: ”Academias kundresa, från graviditet till vuxenutbildning – Utländska ägare tar över vårt skolsystem”. 

Marcus Larsson sammanfattar föreläsningar där han berättade hur marknadsskolan befäster sitt grepp om utbildningsväsendet i Sverige, från förskolan till högskolenivå. 

I inledningen till texten, som publicerades 7 januari, skriver Marcus Larsson: ”Jag föreläser en hel del om det svenska skolsystemet för lärare, fackliga, föräldrar, politiker, partier och för alla andra som vill lära sig mer om hur skolan fungerar. Folks blickar när jag berättar om AcadeMedia är obetalbara. Först tror många att jag bluffar. ”Det kan inte vara så sjukt. Det FÅR inte vara så sjukt”. Det här blogginlägget handlar om skolkoncernen AcadeMedia. En del av det du kommer att läsa kanske känns för knäppt för att vara sant. Kolla därför upp mina källor och avgör sedan om jag ljuger eller talar sanning samt om vi kan ha det så här eller behöver genomföra reformer av skolsystemet.”

Läsaren bör ta sig tid, nog infinner sig åtskilliga gånger tanken ”Det kan bara inte vara sant! Det kan inte vara möjligt!” Men överallt finns länkar, källor finns angivna till allt där man misstänker överdrift i syfte att provocera, det är bara att ta sig tid att läsa och begrunda.

SVT undersökte och avslöjade brister i undervisningen hos skolkoncernen Thorenskolor. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson intervjuades. Inte riktigt frågor som tillhör Pehrsons departement. Det hindrade honom dock inte från att ta i ordentligt under intervjun. Men visst, vad som ska ske och vad som ska göras blev inte riktigt tydligt – just nu jobbar man med att ta fram ännu en ny friskoleutredning.

Väsentligt mycket mer får man veta när man läser en artikel i Vänsterpartiets Rött.Nu där samma undersökning uppmärksammas: ”Verkar vara ett kompisgäng som styr skolan”. Rekommenderas!

Glädjebetygen har hamnat i fokus igen genom att Sveriges ”finaste” skola Campus Manilla visat utbrett fusk.
– Glädjebetygen är kopplade till ett skolsystem där eleverna ses som kunder, säger Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson, som debatterade frågan i början av veckan i Studio ett.

Att friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i högre grad än andra skolor, visar forskningen tydligt.
– Vad man kan säga är att de fristående skolorna, dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter dem mer generöst i förhållande till de här generöst rättade proven, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio. Vlachos och hans kollegor har jämfört resultaten på nationella prov från en mängd skolor och med slutbetyg – och kommit fram till att skillnaderna är klart större när det gäller de vinstdrivande skolkoncernerna. Vlachos anser att detta är ”djupt orättvist” mot andra skolelever. Det är han inte ensam om att tycka. Frågan har bubblat upp igen i och med att Sveriges ”finaste” skola, Campus Manilla på Djurgården i Stockholm, där bland andra kungabarnen gått, avslöjats sätta glädjebetyg. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har samtidigt gått i taket och skrivit en ilsken debattartikel i Dagens Nyheter där han pekar ut inte bara Campus Manilla utan även Cybergymnasiet, Societas, Lundsbergs skola, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium.
”Gymnasieskolornas betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin” skriver Strannegård i DN och hotar att helt sluta använda betyg, utan istället använda ett eget antagningssystem till Handels.

Efter publiceringen har Lotta Edholm, skolministern, kallats till utbildningsutskottet för att förklara hur hon ser på problemet. Edholm valde att tacka Lars Strannegård för hans reaktion och öppnade upp för att stänga skolor som inte sköter sig. Varken Strannegård eller Edholm pekar dock ut det vinstdrivna marknadsskole-systemet som grundorsak, utan för dem skulle en lösning ligga i fler nationella prov i fler ämnen, att låta skolor rätta andra skolors nationella prov, och kanske något slags slutprov som liknar den gamla tidens studentexamen.

För Daniel Riazat är det dock inte någon tvekan om vad som är grundproblemet. I morse debatterade han glädjebetygen med Mathias Bengtson, utbildningspolitisk talesperson i KD, i Studio Ett, SR.
– Jag menar att marknadsystemet är den absolut främsta problematiken här. Det handlar om att betyget används som en vara, för att helt enkelt marknadsföra sin skola, säger Daniel Riazat.
– Vänsterpartiet tar alltid chansen att stoppa valfriheten och tycker inte att föräldrar och elever själva ska få välja skola. Det här löser man inte genom att stoppa valfriheten utan genom att strama åt regelverket och tydligare koppla betygen till nationella prov, införa gemensam rättning centralt av nationella proven, se till att dra in tillstånden för skolor som inte sätter rättvisa betyg, replikerade debattmotståndaren Mathias Bengtson.

Daniel Riazat höll med om att även kommunala skolor ” till en mindre del, men till en viss del, gått in i det här”, men menade att grundproblemet ändå är just att skolan har förvandlats till marknad.
– När det gäller just marknadsskolan ses betyg som ett medel för att locka till sig elever eller det som man kallar kunder.
– Den politik som Mathias Bengtson och alla de borgerliga partierna för leder till att det här får fortsätta, säger Daniel Riazat i Studio Ett.

Hör hela debatten i Studio Ett här, och dessutom Maja Sjögren, ordförande i Elevernas Riksförbund:

[Ovanstående text är ett inlägg i Rött.nu]

I tidningen ETC finns samtidigt två texter på samma tema: Göran Grejders ledare ”Dags att gå till roten – och avskaffa friskolorna” och ”Friskolan beställde lagändring – över mejl”.

Svt noterade på den regionala sidan Väst ”Kritik mot fyra skolor i Västsverige efter glädjebetyg”.

I  SVT:s Aktuellt tisdag ställdes frågor om friskolornas framtid. Skolminister Lotta  Edholm utlovade mer eller mindre att ”allt” skulle upp på bordet – och utredas. 

Nooshi Dadgostar invände att det inte längre duger med mindre rättelser av enskilda företeelser – hela idèn med  marknadsskolan har kommit till vägs ände.

Se hela avsnittet i efterhand: ”Skolvinsters framtid – Framtiden för friskolorna”.

Under Vänsterpartiets dag i Almedalen presenterade Nooshi Dadgostar en genomförandeplan för hur marknadsskolan ska fasas ut ur det svenska skolsystemet.

På ett välbesökt seminarium diskuterades marknadsskolan, dess effekter och Vänsterpartiets förslag för att kunna förändra systemet. I panelen deltog Linnea Lindquist, även kallad Rektor Linnea. Skoldebattören från Hammarkullen som tagit tjänstledigt från sin rektorstjänst för att folkbilda och opinionsbilda om marknadsskolans effekter.

Med i samtalet var även Per Kornhall, läraren, skolstrategen, författaren och skoldebattören som skrivit flera böcker där han lägger fram sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan och Daniel Riazat, Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson, som sedan många år tillbaka är den politiker i riksdagen som tryckt på och ifrågasatt skolans utveckling, vinstuttagen, lärarnas villkor och korruptionen i skolbolagen.  

”Att det här systemet inte fungerar är en djupt förankrad upplevelse hos både folk i allmänhet och landets lärare. Det är märkligt att det bara är Vänsterpartiet som har de här förslagen.” Så sa Per Kornhall om att skolfrågan inte borde vara en höger-vänster-fråga.

”Jag har över 1000 exempel på min dator av hur resurser försvinner från skolan. Vi är många som har pressat på och fått många partier att börja röra på sig.” Linnea Lindquist, som själv varit en del av opinionsbildningen mot marknadsskolan länge, beskrev hur opinionsbildningen har fungerat och vad den har uppnått.

Självklart diskuterades också de förslag som Nooshi Dadgostar presenterat tidigare under dagen.

Om förslaget om en stopplag för utförsäljningen av skolfastigheter sa Daniel Riazat så här: ”I dag har vi en situation där kommuner säljer skolfastigheter till skolbolag och hyr in sig till ett mycket högre pris, en dålig affär. Därför föreslår vi en stopplag av utförsäljning av kommunala skolfastigheter.”

Här kan du läsa mer om Vänsterpartiets sexpunktsplan för att avskaffa marknadsskolan

Här kan du lyssna på hela samtalet:

Uppdaterades: 05 jul 2022

”Friskolor” var ordet 1991, långt senare bestämde sig Vänsterpartiet att fokusera på problemet ”marknadsskolan”. Igår presenterade LO sin senaste rapport: ”Skolindustrin – hur mångfald blev enfald”.

På trettio sidor leder rapportförfattaren Kent Werne läsaren genom friskolornas snabba utveckling från 1991 till idag.  Egentligen är det en uppdatering av en tidigare genomgång – en nödvändig uppdatering när avvecklingen av den svenska skolan nu sker med rasande fart. 

LO valde att ordna ett webbsänt seminarium med anledning av rapportens publicering. 

LO:s Eric Sundström som moderator samlade kunniga deltagare:

• Laura Hartman, LOs chefsekonom
• Lina Axelsson Kihlblom, Skolminister (S)
• Lars Hjälmered, Riksdagsledamot (M)
• Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund, vice ordförande
• Kent Werne, Journalist och rapportförfattare

I grunden skulle två enkla frågor besvaras: 

Hur vill Sveriges skolminister och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson förbättra den svenska skolan?

Vad säger lärarfacket och varför är skolans framtid en viktig fråga för LO?

Vad skulle skolministern säga? Skulle det komma ett besked hur regeringen tänker agera och när detta skulle ske? 

I sitt första inlägg i debatten pekade Lina Axelsson Kihlblom ut följande:

• Skolvalet har förändrats, idag väljer skolan ut elever. Var inte tanken att det skulle vara tvärtom?
• Det kommunala ansvaret för skolorna borde ge högre kompensation, friskolorna har inte samma kostnad
• Friskolekoncernen har skaffat sig fri etableringsrätt
• Två olika prioriteringar kan inte förenas – ungdomarnas utbildning och aktieägarnas vinstintresse står i konflikt med varandra
• Kontrollen idag kräver orimligt mycket administration – den demokratiska kontrollen måste åter komma på plats
• Skolan bedrivs som en del av näringslivet – men näringslivets intresse är att skolan skall leverera nya medarbetare med kompetens.

Rapporten är en värdefull genomgång av det vi alla borde se och förstå. Ett seminarium på rappa 60 minuter ger en bra förståelse för hur olika aktörer bedömer dagens situation och vilken väg härifrån som anses vara möjlig eller nödvändig.

Valrörelsen har kommit igång. I veckan förhörde sig P4 Väst om ”läget” med tre politiker i Vänersborg. 

Det var duon Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M), kommunledningen så att säga. Och så Ola Wesley (SD). 

Som man frågar får man svar. Inga skarpa frågor, inga tydliga svar. Så kommer det inte att fortsätta. 

Dels finns det gott om kommuninvånare som har klara förväntningar och som inte låter sig nöjas med allmänna utfästelser. Dels kommer några av partierna att själva framföra enskilda frågor som skall tas upp i debatter igen och igen, på nationell nivå, i regionen och på hemmaplan i den egna kommunen. 

Vänsterpartiet har redan framfört kravet på en folkomröstning om marknadsskolan. Skolan angår alla. Många av skolans problem kan inte lösas av kommunens politiker, lagarna stiftas eller förändras av riksdagen. Men det är här i närområdet där lösningar behövs. Så är det med marknadsskolan, som har fört med sig ett överutbud av utbildningsplatser som konkurrerar om eleverna. Det är osunt, gynnar ett fåtal, missgynnar många fler och är kostsamt och ett slöseri med offentliga resurser.

Debatten om marknadsskolan kommer att föras. Och förhoppningsvis präglas av kunskap om vad det är vi egentligen talar om. 

Därför ett litet tips. I ”Dagens Arena” ställde Lars Anell frågan: ”Varför såg vi inte marknadsskolan komma?” 

Visst tar det lite tid att ta sig an läsningen av en längre text, men det kan det vara värt. För alla som på ett seriöst sätt är intresserade av att inte bara tala om problem, utan även vill bidra till att lösa dem. 

25 januari deltog skolminister Lina Axelsson Kihlblom i riksdagens debatt om bristande trygghet i skolan. Vi noterade ”välvalda ord” – hennes tydlighet var något helt annat än företrädaren Anna Ekströms försiktiga antydningar.

Dagen efter var det en ny debatt – ett måste att ta del av även för lokala politiker med uppdrag i utbildningsnämnden.

Denna gången var inte statsrådet på plats när ledamöterna från utbildningsutskottet debatterade. Det gällde utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU10 ”Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister”. 

Vid  omröstningen är det antalet mandat som partierna förfogar över, inte vilka ord som yttras i ett anförande eller i ett replikskifte. 

Var står partierna i frågan om vilken väg den svenska skolan skall vandra? Hur bedömer man var den svenska skolan befinner sig idag? 

”I betänkandet finns nio reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).” Det är tydligt, alla partier har egna synpunkter. Och delvis är det nya tankar, partierna flyttar sina positioner.

MP – märks det att man idag kan argumentera ”fri” från ansvaret att hålla sig till ”regeringens linje”?  S- efter ombildningen av regeringen med nya statsråd på plats och en annalkande valrörelse? 

”Skolpartiet L” – tänker man ”ensam är bäst” eller vill man samarbeta, och om ja, med vem?

Lyckades C att  hitta den ”breda mitten”?

”I tre reservationer (S, C, V, KD, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra några tillkännagivanden till regeringen.” 

En titt  på dessa enskilda reservationer visar hur partierna grupperade sig:

V – M – M/SD – S/C/V/MP – M/C/L – M/SD/KD – S/V/KD/MP – S/C/V/MP – M/SD/KD

Här länken till inspelningen på riksdagens webb-TV, där man även kan klicka fram snabbprotokollet. 

Daniel Riazat, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, citerade ett anförande av en annan riksdagsledamot: ”Skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster flyttas allt som oftast också utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst.” 

Richard Jomshof, SD, replikerade inte när han blev påmind om vad han hade sagt 2013.  I debatten i onsdags var det ett helt annat budskap han hade noterat i  sitt manuskript.