Räknas antal ord eller antal mandat?
25 januari deltog skolminister Lina Axelsson Kihlblom i riksdagens debatt om bristande trygghet i skolan. Vi noterade ”välvalda ord” – hennes tydlighet var något helt annat än företrädaren Anna Ekströms försiktiga antydningar.
Dagen efter var det en ny debatt – ett måste att ta del av även för lokala politiker med uppdrag i utbildningsnämnden.
Denna gången var inte statsrådet på plats när ledamöterna från utbildningsutskottet debatterade. Det gällde utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU10 ”Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister”.
Vid omröstningen är det antalet mandat som partierna förfogar över, inte vilka ord som yttras i ett anförande eller i ett replikskifte.
Var står partierna i frågan om vilken väg den svenska skolan skall vandra? Hur bedömer man var den svenska skolan befinner sig idag?
”I betänkandet finns nio reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).” Det är tydligt, alla partier har egna synpunkter. Och delvis är det nya tankar, partierna flyttar sina positioner.
MP – märks det att man idag kan argumentera ”fri” från ansvaret att hålla sig till ”regeringens linje”? S- efter ombildningen av regeringen med nya statsråd på plats och en annalkande valrörelse?
”Skolpartiet L” – tänker man ”ensam är bäst” eller vill man samarbeta, och om ja, med vem?
Lyckades C att hitta den ”breda mitten”?
”I tre reservationer (S, C, V, KD, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra några tillkännagivanden till regeringen.”
En titt på dessa enskilda reservationer visar hur partierna grupperade sig:
V – M – M/SD – S/C/V/MP – M/C/L – M/SD/KD – S/V/KD/MP – S/C/V/MP – M/SD/KD
Här länken till inspelningen på riksdagens webb-TV, där man även kan klicka fram snabbprotokollet.
Daniel Riazat, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, citerade ett anförande av en annan riksdagsledamot: ”Skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster flyttas allt som oftast också utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst.”
Richard Jomshof, SD, replikerade inte när han blev påmind om vad han hade sagt 2013. I debatten i onsdags var det ett helt annat budskap han hade noterat i sitt manuskript.