Skip to main content

Vilka tror vi att vi är?

Det tar säkert inte många dagar innan de första frågorna ställs – och sedan är det inte helt omöjligt att det kan blåsa upp till styv kuling: Vad inbillar sig Vänsterpartiet? Att kunna bestämma vad som gäller fast alla andra har en annan uppfattning? Vad är det för fasoner?

Det gäller kommunfullmäktige och det gäller ett förslag från kommunfullmäktiges presidium:

  • DEBATTREGLER
  • Frivillig överenskommelse mellan de politiska partierna i Vänersborgs kommuns kommunfullmäktige för kvarvarande tid av mandatperioden 2014-2018

Förslaget avser a) Budgetdebatt, b) Övriga debatter, c) Interpellationer och d) Fråga

Det som föreslås är en begränsning av talartiden. För ”budgetdebatten” föreslås dessutom en viss turordning för de nio partierna, även för interpellationer och frågor föreslås en striktare reglering.

Förslaget kommer inte att genomföras. Förslaget förutsätter en frivillig överenskommelse mellan samtliga nio partier. Säger ett parti nej så faller förslaget.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp säger nej och beskedet har lämnats till kommunfullmäktiges presidium. Hur de andra partigrupperna har tänkt svara vet vi inte.

  • Vi ställde oss flera gånger samma fråga: Vad är tanken bakom ett förslag om tidsbegränsning? Visst kan vi skriva under följande: Varför prata tio minuter om du kan säga det på fem. Men fortfarande borde innehållet i det som sägs från talarstolen vara viktigare än hur många minuter det tar.
  • Varför säger vi nej? I huvudsak är vår invändning att förslaget inte kan förändra det som kan och borde förbättras. Visserligen uppfattas fullmäktiges arbete på olika sätt, men vi utgår från den bild vi har fått under denna mandatperiod och även två, tre mandatperioder tillbaka i tiden.
  • Fullmäktige är förutsägbart – i regel håller sig partierna och partigrupperna strikt till den färdriktning som lades fast i kommunstyrelsen
  • Olika uppfattningar och olika slutsatser debatteras inte utan är utgångspunkt för enkla räknefärdigheter – med plus och minus kollar man antalet röster i fullmäktige: ”Vi vinner ändå”.
  • Vilka är ”vi” som vet att ”vi vinner ändå”? Allt som oftast handlar det om grupperingen S+C+MP (denna mandatperiodens minoritetsledning) som delar uppfattning med M+L+KD (förra mandatperiodens minoritetsledning). Så är det nu, så var det även 2010-2014, då med omvänd turordning.
  • När ett sådant ärende med klara förutsägbara omröstningsresultat debatteras anser sig majoriteten inte behöva svara på frågorna. Det räcker med att någon enstaka politiker från de samlade sex partierna går till talarstolen med budskapet: ”Så är det. Det är bara så.” Sedan kan det ställas frågor, mängder av frågor. Det kan påpekas tveksamheter i underlaget, kanske rena felaktigheter. Inget händer, inget annat än att möjligtvis någon eller några från de andra fem partierna från den stora majoriteten går upp i talarstolen med en ursäkt och ett budskap: ”Egentligen borde jag inte förlänga debatten – därför yrkar jag bara kort och gott bifall till kommunstyrelsens förslag.”
  • Ärenden som vållar debatt – även om det tyvärr alldeles för ofta handlar om debatter av nyss beskriven art – slutar med omröstningar. För Vänsterpartiet slutar det många gånger med skriftliga reservationer. Och i dessa reservationer beskriver vi utförligt våra egna argument för andra lösningar och våra invändningar mot majoritetsbeslutet. I reservationen kan vi dock endast uttrycka vad vi också har framfört i debatten. Och eftersom vi önskar vara sakliga och korrekta, kan det ta mer än de föreslagna tre eller fem minuterna som inläggen skall begränsas till.
  • Nu finns, med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, två större partier i fullmäktige som avgör ärenden om det nu händer någon enstaka gång att S-blocket och M-blocket inte samtycker. Blickar vi tillbaka på de första 18 månader av denna mandatperiod så ser vi att SD-ledamöterna skulle haft svårt att hålla sig till tidsbegränsningar. I alla fall i ärenden där man vill hålla sig framme. Och eftersom vår bestämda uppfattning är att man inte ska vifta bort det som kommer från SD, utan det behöver bemötas sakligt och korrekt, så vänder vi oss också av detta skäl mot föreslagna tidsbegränsningar.

Kort sammanfattning: Vi har tidigare lämnat ett flertal förslag som borde kunna förbättre fullmäktiges arbete avsevärt. Några förslag har vunnit gehör, ett flertal har dock lämnats därhän. Det förslaget som alla partier nu skall ta ställning till har vi vid två tillfällen prövat på våra möten och vi har kommit fram till att vi ställer oss inte bakom förslaget. Därmed gäller även i fortsättningen att fullmäktiges presidium leder fullmäktiges arbete i enlighet med reglerna i kommunallagen och utan hänsyn till andra överenskommelser.

Med detta har vi svarat på frågan som kommer att riktas mot oss: Vilka tror ni att ni är?

En intensiv vecka väntar

Januari brukar vara en relativ lugn månad på den kommunala scenen, men därefter sätter det fart. Budgetberedningen har suttit i en mängd möten. Inget har blivit känt utåt, beredningens politiker och presidierna i de stora nämnderna har varit tystlåtna. Den 2 mars skall dock kommunstyrelsen bestämma hur ramsättningen inför den fortsatta manglingen skall formuleras. I april svarar sedan nämnderna med konsekvensbeskrivningar och eventuellt med förnyade önskemål om resursförstärkning. I juni kulminerar allt i fullmäktiges beslut om Mål- och resursplanen för 2017. Vänsterpartiet inväntar nu utskicket av budgetberedningens underlag, därefter kallas partiets förtroendevalda till ett extra gruppmöte.

På måndag har Barn- och utbildningsnämnden en proppfull ärendelista. Viktigaste punkten kan sägas vara diskussionen kring ”skolutredningen”. I korthet: Vänersborgs skolor är överfyllda, nya skolbyggnader skulle behövas i morgon. Alla har vetat om det och nu finns ett underlag för ett beslut. Men även om det är bråttom, behövs det tid för att genomföra en bra dialog och söka en bred förankring. Nämnden borde besinna sig och inte pressa fram ett beslut. Vår ledamot i nämnden beskriver situationen på sin egen blogg.

På tisdag träffas ledamöterna i direktionen för Kunskapsförbundet Väst i Trollhättan. Vi har ju överlämnat den gymnasiala utbildningen och vuxenutbildningen till ett kommunalförbund, där Trollhättan och Vänersborg försöker hantera utmaningarna gemensamt. Det gnisslar fortfarande i förbundet, eftersom ”ägarna”, de två kommunerna, eller rättare sagt, de två kommunalråden tillika ordföranden i kommunstyrelsen, titt som tätt ingriper och fattar egna beslut som egentligen borde ligga hos direktionen. 14 mars blir revisorernas rapport offentlig: Äntligen skall det komma en bättre handledning hur föreskrifterna i ”förbundsordningen” skall tolkas, kanske blir det sedan äntligen arbetsro för förbundet. Under tiden brottas skolorna och vuxenutbildningen med ett tungt arbete kring kvalitetsförbättringar. Den som vill informera sig om förbundets verksamhet hittar mycket på förbundets hemsida.

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Ledamöterna skall få en introduktion till den nya tekniska utrustningen i kommunhusets sessionssal. Om man kunde önska sig något, så vore det att fullmäktiges ordförande anpassar sig något och inser att också ledningsstilen borde förnyas. Tittar man sig omkring i andra kommuner så hittar man många idéer till möjliga förbättringar. Det andra önskemålet är att fler ledamöter kommer upp till talarstolen och deltar i debatten om sakfrågor. Det är pinsamt att observera hur mycket som är avgjort i förväg. Det är ju inte givande att så många gånger höra samma sak på en kväll: ”Mycket har sagts, jag vill inte förlänga debatten utan bara säga att jag tillstyrker kommunstyrelsens förslag.” Vänsterpartiet är nyfiket på vilket öde som väntar partiets två motioner, om ”avgiftsfri kollektivtrafik för 65+” och om önskemålet att få kommunens fortsatta insatser för den lilla lokala badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen var det nästan ingen diskussion i sak men klara voteringsresultat – för avslag, först 11:4 och sedan 13:2.

På torsdag är det socialnämndens tur. Det bör råda stor enighet i alla beslutsärenden på detta sammanträde. Det är först i april som nämndens ledamöter behöver bekänna färg. Den 21 april avgörs hur socialnämnden skall förhålla sig till kommunstyrelsens förslag om ramsättningen för MRP 2017. Det finns ett bra underlag för den som vill veta mer om socialnämndens situation idag och framöver – ta en titt på verksamhetsberättelsen för 2015 (handlingen är uppe för godkännande nu i veckan), där beskrivs utförligt varför det blev ett underskott på 17,2 Mkr.

Veckan avslutas sedan på lördag med ÅRSMÖTET, 27 februari, 10:30, IOGT-NTO på Vallgatan.

Vid sidan om?

Till tisdag kallar Vänsterpartiet i Vänersborg till ett gruppmöte. Vid våra gruppmöten förväntas alla medlemmar med uppdrag i fullmäktige, nämnder och styrelser närvara. Alla medlemmar och även andra, som har intresse för vårt arbete i den kommunala politiken, är välkomna att bidra med tankar kring enskilda frågor.

I torsdags hade vi medlemsmöte – se ett tidigare inlägg på hemsidan. Jan Lundqvist var vår gäst och han inspirerade till en livlig debatt. Till listan med läsvärda dokument kan vi nu tillfoga: ”Bostaden är lösningen” (Riksbyggen) och ”Nyttan med Allmännyttan” (SABO) – börja med sammanfattningen.

På det kommande gruppmöte går vi genom ärendelistan för kommunfullmäktige. Listan är kort, men vi har med två ärenden där vi behöver ta övriga ledamöters tid och uppmärksamhet i anspråk. Det gäller två av våra motioner där kommunstyrelsen med stor majoritet fastställde arbetsutskottets förslag om ”avslag”.  Först blev det 11:4 och därefter 13:2.

Det som utmärker kommunstyrelsens majoritet är att man lyssnar in motionärens synpunkter, sedan bemödar man sig nästan inte alls om att säga något om varför man har bestämt sig för avslag – och så röstar man.

Det bedrövliga är att detta brukar upprepas senare i kommunfullmäktige. Argument för motionärens tankar och avsikt tas emot, bemöts inte, besvaras inte. Det blir ingen debatt i sakfrågorna, behandlingen i kommunstyrelsen har redan gett ett klart och tydligt besked om utfallet vid en omröstning. Det gör att endast någon enstaka ledamot för majoriteten äntrar talarstolen. Och då lyder det oftast så här: ”vill inte förlänga debatten” och ”vill bara för mitt parti yrka bifall till kommunstyrelsens förslag”. Punkt slut.

Att det finns en stor kontrast mellan kommunfullmäktige i Vänersborg och t ex Trollhättan beskrev en våra ledamöter nyss på sin egen blogg.

Nu gäller det först frågan om ”gratis kollektivtrafik för 65+”. Vi informerade om motionen tidigare – igår fanns också en debattartikel i den lokala tidningen TTELA.

Den andra frågan gäller en principfråga där våra politiker måste bestämma sig: Hur långt ska avståndet vara mellan kommunens invånare och kommunens förvaltning? Vem kom först? Är det kommunens organisation som behärskar scenen och man får lov att foga sig eller är det invånarnas önskemål och förväntningar som skall styra samspelet?

I grunden en fråga som återkommer gång efter annan. Här gäller det några hundra kommuninvånare som vill ha hjälp och stöd med sin ”egen badplats” några mil utanför centralorten. Tänk om frågan hade seglat upp under ett valår?

Troligt är att Vänsterpartiets två motioner tar största delen av fullmäktigekvällen i anspråk men utgången tycks given. Vänsterpartiet är ”vid sidan om” – majoriteten förlitar sig på det goda samarbete mellan S och M med C som kittet i betongen.

”Vid sidan om” är Vänsterpartiet också i arbetet kring ramsättningen inför budgeten 2017. Det kommer inte ut någon information från budgetberedningens arbete. Allt vi hittills har fått veta är det preliminära utfallet för 2015. När beslutet togs i juni 2014 så var majoriteten tämligen ense: 2015 blir ett av de sämsta åren någonsin, därför stannade man för ett förslag med ett förväntat resultat på endast 6 Mkr. Nu vet vi bättre, det preliminära utfallet tycks bli 41 Mkr, 35 Mkr bättre …

Men visst, budgetberedningen arbetar säkerligen just nu i vetskap om att 2017 blir ett av de ”sämsta åren någonsin” …

Hur lite fantasi får man lov att ha?

Kommunstyrelsen skall nästa vecka komma med ett förslag till kommunfullmäktige om hur en motion om skötseln av en mindre badplats ska besvaras. På kommunstyrelsens bord ligger protokollet från arbetsutskottet: AVSLAG PÅ MOTIONEN.

Underlaget är på sex sidor, förslagsvis läser man bakifrån och framåt.

I Vänersborg har det under decennier funnits en kultur som utmärkts av överenskommelser via handslag. Det har gällt framförallt fritidssektorn och frågor som oftast sköts av byalag, samfälligheter och diverse mindre föreningar. Det hade många positiva sidor – istället för att slösa med sammanträdesarvoden för allehanda nämnder, styrelser och utskott lades pengar på ”verkstan”, saker och ting ordnades med sunt förnuft och gott omdöme. Vän av ordning har naturligtvis rätt, går detta till överdrift så kan det sluta illa.

Det gick också fel, helt fel. Men det är en annan historia, fullmäktige var ju inblandad, i alla fall i början, innan man började ”ta i hand” igen och det skenade iväg mot det största monumentet på fritidsområdet man kunde hitta på: Arena Vänersborg.

Ett antal år senare ville man visa handlingskraft och förde över anläggningarna till samhällsbyggnadsförvaltningen och den rätta professionen, bort från välvilliga och vänliga tjänstemän på fritidsförvaltningen. Inför övergången höjdes röster: Strikt hantering i enlighet med föreskrifter och förordningar kommer att kosta, kan alla användare hädanefter betala notan? Svaret på den frågan återstår fortfarande, men visst syns det att det blir bekymmersamt för många föreningar som bygger sin verksamhet mest på sina medlemmars ideella insatser och klena medlemsavgifter.

Men bokstavstrogenhet i samhällsbyggnadsförvaltningen och dess nämnd skördar också andra offer. Se denna motion, underlaget visar ju klart och tydligt vad det handlar om. I utkanten av kommunen, på gränsen till Uddevalla, ligger Väne-Ryr och Ryrsjön. På sommaren finns det ett flertal vackra, breda, härliga stränder här i Vänersborg – stränderna vid Vänern såsom Sikhall i norr, Bert Karlssons Ursand, Nordkroken i Vargön och Gaddesanna vid Vänersnäs, inte att glömma Skräcklan mitt i stan. Men för knappt hundra familjer därute i Väne-Ryr synes avståndet långt till alla dessa pärlor. Ryrsjön duger gott och väl.

Vad ber våra kommuninvånare egentligen om, vad är det motionen yrkar? Svaret är: Om vi från den lokala samfälligheten sköter vårt, kan ni från kommunen ta ifrån oss det tyngsta som endast behövs vid några tillfällen, fast gärna regelbundet vid behov. Alltså: tömma dasset, forsla bort det uppsamlade skräpet, hjälpa till om det är någon gång något som överstiger föreningens förutsättningar att lösa själv.

Förvaltningen och dess nämnd har sagt ifrån: Inte vårt bord. Kommunstyrelsen har att ta ställning till förslaget om motionen skall avslås. Sedan är det kommunfullmäktige som beslutar. Vem är egentligen ”kommunen”? Är det bara invånarna, som bor i centrum, i centralorterna Brålanda, Frändefors och Vargön? Är det inte alla som är skrivna här och som betalar sin kommunalskatt? Vill man inte förstå att det lilla också spelar roll för några, och att ett avslag känns bryskt och orättvist. Visst kan kommunfullmäktiges ledamöter ge ett uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden och till förvaltningen: Sätt er ner med representanter för Väne-Ryr och kom överens. För att undvika att det kommer kritik senare: Skaka inte bara hand utan skriv under en överenskommelse. Gör det!

Avgiftsfri kollektivtrafik till alla invånare som fyllt 65 år – eller inte?

Nu har Vänsterpartiets motion kommit med på kommunstyrelsens föredragningslista. Det dröjde länge – lite mer än två år. Och förslaget till kommunstyrelsens ledamöter är att besluta om avslag på motionen.

Nu är det inte kommunstyrelsens femton ledamöter som har sista ordet, men visst väger ett sådant förslag mycket tungt när det landar på kommunfullmäktiges bord 24 februari.

I underlaget finns ett tjänsteutlåtande som vi har anledning att betrakta med kritiska ögon. I skrivelsen hänvisar man till en utvärdering från 2013: ”Utvärdering av gratis busstrafik till alla över 75 år”.

De viktigaste slutsatserna tycks vara:

  • Det är inte särskilt många som utnyttjar kortet.
  • Därmed finns stora kostnader för kommunen utan att resandet med buss ökar väsentligt.
  • Kostnader för färdtjänsten ökar också – gratis bussresor för äldre vänder inte på trenden.

Vi saknar svar på frågan varför utnyttjandet är lågt. Är det för att bussarna går för sällan? Är det begränsningen till fria resor endast vid vissa tider på dygnet? Är det skillnad för resande som bor i centralorten Vänersborg och andra som bor i Vargön, Frändefors, Brålanda och utanför centralorten? Är det så att korta avstånd på centralorten gör att man under många månader av året hellre går till fots eller tar cykeln?

Vi förstår inte varför det ska vara omöjligt att hitta en lösning på problemet att kommunen fortsätter att betala för kort som inte utnyttjas. Det borde finnas en väg att undvika detta.

Kan det vara så att ”inskolningen” till kollektivtrafik kommer för sent vid 75-års-åldern för att påverka efterfrågan på färdtjänsten? Om man lär sig tidigare att moderna bussar idag har fungerade information via skrift och högtalare och angör överallt på anpassade hållplatser – kan det vara något man lär sig lita på? Tänk om frekvensen kan ändras från 30-minuters-intervall till ”en buss varje kvart” – jämför detta med långa väntetider för den färdtjänstresande.

Det finns alltså en utvärdering i Vänersborg från 2013. Men tiden står inte still. I andra kommuner, borgerligt styrda eller i kommuner med socialdemokratisk ledning, har man prövat, somliga prövar fortfarande, några har övergett försöket, andra har permanentat fria resor för äldre. Det finns även kommuner i Sverige som har gratis kollektivtrafik för alla invånare – vilken PR-succé, vilken uppmärksamhet man kan få. I andra länder sker samma utveckling, fria resor för äldre, för vissa grupper, för alla …

Det finns andra utvärderingar än den som Vänersborg gjorde 2013, med andra resultat, med helt andra resultat. Det går utmärkt att ”googla” för att hitta svar på frågan: Är det inte värt ett försök?

Eller också frågar man grankommunen Trollhättan – sedan årsskiftet är kollektivresor för personer över 65 gratis. Lillebror Paul, 67, åker gratis till Vänersborg för att hälsa på hos storasyster Marie – men Marie, 74, betalar sin resa tur och sedan retur när hon vill åka till Paul i Trollhättan.

Slutsats: Vänsterpartiet har inte gett upp, vi lägger ett förslag om bifall i kommunstyrelsen och låter sedan kommunfullmäktige avgöra frågan. Vi får säkert bifall från Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Kanske från Centern som borde veta vad dessa fria resor kan betyda för partiets väljare i Dalslandsdelen av kommunen. Sverigedemokraterna är helt säkert på vår sida. Då är vi redan tjugotvå, saknas bara fyra röster till och vi får en majoritet för förslaget. Någon mer som åker med oss?

P.S. Eller har vi inte råd? Ta en titt på kommunens hemsida.

SD fick en möjlighet men missade tillfället

Gruppledaren för SD i Vänersborg, Kurt Karlsson, ställde en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S.

Här är frågan och här det skriftliga svaret.

När Kurt Karlsson hade läst upp hela texten från början till slutet, läste Marie Dahlin upp delar av sin text och sammanfattade svaret.

Ordföranden fördelade därefter ordet till ledamöter som hade begärt ordet. Kurt Karlsson protesterade och ansåg att han skulle få lov att som frågeställare fortsätta med att debattera med kommunstyrelsens ordförande.

Tre ledamöter från Vänsterpartiet och tre ledamöter från Socialdemokraterna tog upp tråden. De flesta inlägg sökte en diskussion kring sakfrågan – vad kan göras för att integrationen ska komma igång, vem kan bidra med vad för att väntetiden på asylboendet inte ska leda till frustration och desperation. Det gavs åtskilliga exempel på vad som redan görs, av socialtjänsten, i våra skolor, av våra frivilligorganisationer, av föreningar. Från Vänsterpartiet efterlyste vi också att kommunen skulle inse behovet av samordning av alla insatser.

Sedan var det Kurt Karlssons tur igen. ”Jag kommer inte att svara på de inläggen som har varit.” Och så vände han sig till kommunstyrelsens ordförande och fortsatte: ”Sverigedemokraterna är enda partiet som kan definiera och förklara problemet med invandring och asylsökande. Vi har därför en exklusiv förutsättning att formulera och komma med förslag och åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ser man inga problem kan man inte heller komma med några förslag på förändring. Det är ganska enkel logik. Min interpellation har som huvudsaklig andemening att komma med åtgärd för att förekomma kommande större problem i vår tids ödesfråga. Det måste man inse. Man måste vara döv och blind när man inte ser de problem som finns och som är på väg.”

Sedan gjorde en fjärde ledamot från Vänsterpartiet ett inlägg (finns på ledamotens egen blogg). Kurt Karlsson anmälde replik och sade följande: ”Jag är glad över den här engagerade och bra debatten som finns här nu. Det bådar gott inför framtiden. Jag tycker det har varit allt för mycket tystnad om den här frågan. Ju mer man diskuterar desto bättre insikt får man om vad som egentligen försiggår och hur det ser ut i vårt samhälle. Jag tycker det finns en naivitet som är förskräcklig alltså. Jag skriver ju i min interpellation att de här grupperna blir en riskgrupp beroende på den fruktansvärda situationen de lever i i dagens samhälle. Min interpellation går ut på att jag vill förbättra situationen för de som finns här nu. Det är min andemening med den här interpellationen. Jag hoppas att det blir en fortsatt bra debatt.”

Kurt Karlsson fick omgående frågan från Vänsterpartiet: ”Om du verkligen menar som du säger, nämligen att din andemening är att göra något åt situationen så att mäniskor inte förfaller åt kriminalitet – vi har pekat på de risker, är det det du verkligen menar? Är det det du verkligen har för avsikt att medverka till? Kan du komma till talarstolen och säga, att du, Kurt Karlsson, och ditt parti, Sverigedemokraterna vill hjälpa till att nyanlända i Vänersborg, får din hjälp att integreras på ett positivt sätt i samhället. Är det det du vill ha sagt?”

När turen var kommen till Kurt Karlsson igen, sade han ”Nu kommer jag inte ihåg frågan.”

Kurt Karlsson fick frågan från Vänsterpartiets ledamot på nytt: ”Jag har uppfattat debatten på följande sätt: Du har ställt en fråga till kommunledningen, Marie Dahlin – vad är det som kommunen avser att göra? Från talarstolen har det kommit ett antal inlägg som måste ha visat dig och andra att vi faktiskt är bekymrade, vi vill vara med om att hitta lösningar. Vi har förstått att kommunen har en roll för samordning men i övrigt har det sagts att det är ”vi”. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och då har min fråga varit till dig, Kurt Karlsson, när du varit uppe och sagt att ni är intresserade att det inte ska bli som du beskriver i din interpellation, då är min fråga till dig: Kan du komma till talarstolen och säga att du som vi andra vill göra din insats, att ditt parti vill göra en insats för att integration ska ske, att inkludering ska komma igång?”

Kurt Karlsson svarade direkt: ”Då vill jag säga så här att först man ju inse att det är ett problem. Sedan får man formulera problemet. Först då kan man göra någonting. Om man inte tycker det är ett problem då är det omöjligt att lösa det. Jag pekar på ett problem och ingen [??, vår anmärkning] säger: Det här är inte något farligt. Det kommer inte hända någonting.  Är det bra? Här är det rena paradiset på alla sätt! Så kan man inte resonera alltså. Man måste inse vi har ett problem i framtiden, garanterat. Tyvärr är det så. Tack.”

Längre kom vi inte. Ingen annan ledamot från SD försökte hjälpa partiets gruppledare.

Ovanstående är självfallet endast delar av debatten, ord för ord nedskrivna från radioinspelningen. Det var en lång interpellationsdebatt, där även en ledamot vardera från MP, L och M deltog. Ledamoten från Välfärdspartiet passade på att prata om den lokala polisstationens begränsade öppningstider.

Gott om tid att läsa på

Vid kommunfullmäktige i slutet på februari finns det med ett ärende som ”kostar” kommunen 6½ miljon kronor.  Det torde vara anledning nog att sätta sig ner och studera underlaget och begrunda beslutsförslaget.

Det finns således tillräckligt med tid att läsa på, att göra anteckningar och formulera frågor kring det som behöver förklaras än bättre. När partigruppen, alltså Vänsterpartiets valda representanter från nämnder, styrelser och kommunfullmäktige, träffas 25 januari 0ch 16 februari kan alla medlemmar med intresse för frågan ansluta sig och bidra till hur vårt ställningstagande blir. Det är viktigt för oss att vi känner oss säkra på att ha påverkat beslutet efter bästa förmåga.

Detta är bakgrunden till att vi ofta publicerar underlaget till viktiga ärenden så snart dessa blir offentliga. Handlingarna till fullmäktige finns på kommunens hemsida först omkring tio dagar innan sammanträdet. Beredningen inför fullmäktige sker någon vecka dessförinnan, handlingar till kommunstyrelsen brukar komma ut fem-sex dagar innan styrelsens sammanträde. Den kortaste varseltiden gäller för kommunstyrelsens arbetsutskott, hela bunten med 393 sidor för 18 ärenden kom  i fredags sent på eftermiddagen och sammanträdet är på måndag efter lunchen. Här blir problemet ganska tydligt: Å ena sidan väger arbetsutskottets behandling mycket tungt, här sker ju den avgörande första formella behandlingen – och det är verkligen inte lätt att senare vrida besluten i annan riktning. Kommunalrådens tyngd spelar roll, det vore en prestigeförlust att behöva göra en pudel. Å andra sidan kan man ställa frågan hur väl pålästa arbetsutskottets fem ledamöter är och hur mycket förankring det har hunnits med ”över en helg” i deras partigrupper

Här ärendet där totalt 6½ miljoner kronor under perioden 2016-2019 ska vara kommunens del i ett projekt som kan, om allt går bra, ge mångdubbel utdelning. Det handlar om ärendet ”Medfinansiering av projektet Wargön Innovation” och det avser ny verksamhet på den stora ödelagda industritomten där Holmen Papers lade ner sin pappersproduktion för ett antal år sedan.

Och här är hemläxan för den som vill veta vad beslutet egentligen gäller:

PM från Wargön Innovation

Projektansökan – Tillväxtverket

Beslut från Tillväxtverket 2015-12-15

Medfinansieringsintyg [observera: från början av oktober 2015]

Skynda på, snubbla inte ….

Idag på eftermiddagen voterade riksdagen i ärendet ”Extra ändringsbudget 2015”. Siffrorna blev 244 mot 37. 244 för förslaget i betänkandet från finansutskottet, 37 för reservationen från SD.

Redan igår beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg hur pengarna ska förvaltas i Vänersborg. Här går det undan. Vänsterpartiet invände mot förslaget. Varför vi inte gjorde samma sak som majoritetspartierna i Vänersborg med S, M, L, C, KD och MP framgår av vår reservation.

För en rapport från fullmäktige” i övrigt” hänvisar vi denna gång till en av våra ledamöters blogg, där beskrivs jultallriken lite mer i detalj.

Lite blandat

Almanackan för 2016 håller på att fyllas, första halvåret redovisar vi på vår alltid aktuella sida ”På gång”.  Där finns information om kommande medlemsmöten, gruppmöten och Röda Lördagar. Länkar till nämnder, styrelser och fullmäktige leder även till ”läs mera”-sidorna, där det går att klicka fram ärendelistor, handlingar och beslutsförslag. Här finns också kontaktinformation till Vänsterpartiets representanter i enskilda nämnder.

Det senaste fullmäktige blev en demonstration av hur det fungerar med Vänersborgs styrande partier. Finns det känsliga frågor så söker sig Socialdemokraterna och Moderaterna alltid så nära varandra som möjligt. Miljöpartiet, Centern, Kristdemokrater och Liberalerna söker också skydd under majoritetsparaplyet. Känsliga frågor – tja, lösningen är enkel: Svara inte på frågor, lämna inga förklaringar, lita på att utfallet av eventuella voteringar ger klara besked. Se, vilka majoriteter, så många som röstar för samma förslag, så många kan inte ha fel, eller hur?

Lite längre ner på ärendelistan finns alltid någon liten fråga där man tar fram någon liten aspekt där man skiljer sig åt, då kan man ta en längre och livlig debatt om påvens skägg – och vips, bilden av en fungerande demokrati med majoritet och opposition synliggörs.

Nu är det inte bara fullmäktige, det börjar också prägla nämndernas arbete. Barn- och utbildningsnämnden utvecklar tekniken innevarande mandatperiod till nya höjder, vår partirepresentant Stefan Kärvling vittnar om detta på sin egen alltid aktuella blogg.

Socialnämndens ledamöter brukar kallas för ”socialnämndsparti”, enigheten bland alla partier i den nämnden är uppseendeväckande. Nu sprack det för några månader sedan, när Socialdemokraterna överraskande anslöt sig till Vänsterpartiets yrkande att föra en större enhet i äldreomsorgen från Vardaga tillbaka till verksamhet i kommunal regi.

Men fullmäktiges skådespel i mitten av november följdes av en repris i slutet på månaden i socialnämnden. Inte svara på frågor, inte debattera, inte framföra egna synpunkter – bara rösta, det finns ju två förslag, och ett voteringsresultat med 11 mot 2 säger väl allt. Så många kan bara inte ha fel, eller hur?

Nu återstår december månad, några korta veckor med viktiga beslut. Bland annat skall alla nämnder yttra sig om sina egna förslag till detaljbudget för 2016. Här gäller det att vara uppmärksam.

Och det är också inför kommunfullmäktige om en vecka som Vänsterpartiet är uppmärksamt. Om riksdagens finansutskott och riksdagens kammare beslutar i enlighet med regeringens proposition om ”Extra ändringsbudget” så tillfaller 73,8 miljoner Vänersborgs kommun. Låter stort, men de extra utgifterna för 2015 och 2016 är säkerligen inte mindre. Allt går så snabbt att fullmäktige denna gång inte kan stödja sig på ett förslag från kommunstyrelsen. Förslaget kommer som ett delegationsbeslut från kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S. Inte minst några av hennes spontana brev till företagarna, till de ideella föreningar och även socialdemokraternas hemsida gjorde att vi ville förebygga och vi vände oss därför till kommunfullmäktiges presidium. Får se, om det ger något resultat. Ordföranden är på utlandssemester och hinner precis tillbaka dagarna innan fullmäktiges julbord.

Motgångar på löpande band – gör vi något fel?

Förra veckan var det fråga om den lilla skogen på Blåsut – enligt gällande detaljplan från 1933 var en tredjedel av ytan ”kvartersmark”. Hela den lilla skogen är mindre än ytan av vår riksbekanta bandyhall Arena Vänersborg. Kvartersmarken, obebyggd under alla sina mer än 80 år, var skog och skulle så förbli, tyckte vi, och sådär fyrtio, femtio familjer som bor runtomkring.

Vi röstades ner, 36 ledamöter av fullmäktiges 51, röstade för exploatering. Endast två var i talarstolen. Det ska byggas, var deras budskap! Punkt slut! Ingen som ville svara på frågor, ingen som ville bemöta synpunkter och invändningar. Varför? Det räcker väl att veta att det finns en majoritet – S, C, M, FP, KD och så ett stillatigande miljöparti med budskapet ”Vi deltar inte i ärendet.” Varför anstränga sig, vi håller ihop, eller hur? Majoriteten vinner, så är reglerna.

Det fortsatte i tisdags. I Kunskapsförbundet Väst (Trollhättans och Vänersborgs gymnasieskolor och vuxenutbildning) lyckades Vänsterpartiet i oktober att övertyga direktionens ledamöter att fatta mod och tala klarspråk med kommunalråden i våra ägarkommuner (jämför med den röda rutan i bifogade dokument). Utskicket till novembersammanträdet innehöll samma förslag fast med annan formulering (jämför med den blåa rutan). Den socialdemokratiska majoriteten använda en lång ajourneringspaus för att komma med nya formuleringar, för att klargöra frågan och förhindra eventuella feltolkningar. Beslutsförslaget lästes upp men fanns aldrig i utskriven form eller på ledamöternas surfplattor. Och då blev det ett ja till det tredje förslaget – som inte alls säger samma sak (jämför med texten i slutet på dokumentet). Nu finns inte längre någon begäran om en permanent ramhöjning, nu talas endast om 2016. Sensmoral: Gör aldrig avkall på kravet att nya beslutsförslag i komplexa ärenden skall föreligga skriftligt hos alla ledamöter innan omröstningen sker. Känns snopet hur det blev! Känns också olustigt att inte veta om majoriteten ville luras eller om det bara blev så galet utan att man egentligen hade onda avsikter.

Misstag kan vara bra, om man lär sig av dem.

Därför lade Vänsterpartiet vid dagens socialnämndsmöte fram ett eget förslag om hur ett yttrande till en motion kunde hanteras på ett bättre sätt än det som framgick av förvaltningens yttrande. Saken gällde en begäran att Vänersborg 2015 bestämmer sig för att tillsätta en asylsamordnare, en sådan hade funnits när Migrationsverket tecknade avtal med Restad Gård 2013 och Vänersborgs kommun ville göra en egen insats för att mottagningen skulle fungera på bästa sätt. Här behöver vi inte referera alla detaljer – ingen kan ha missat att läget 2015 är något mer ansträngt än det var 2013. Ta en titt på ärendet såsom det beskrivs i nämndens underlag – här föreslås avslag. Jämför med Vänsterpartiets papper, som mest är ett försök att förhindra ett beslut ”mot bättre vetande”. Ledamöterna fick också se en sammanställning på fem sidor över alla insatser som våra ideella organisationer gör, det är ju dessa grupper som Vänsterpartiet tänkte på när vi lämnade ett eget förslag. Båda ledamöterna för Vänsterpartiet argumenterade, belyste, betonade – och vädjade att få frågor av någon som eventuellt inte ville biträda vårt förslag. Det kom ingen fråga, det kom inga synpunkter, varken på det liggande förslaget eller på vår framställning. Ingenting. Sedan blev det ajournering för gruppvisa överläggningar, dessa drog ut långt över tiden. Nämnden återsamlades, det befanns föreligga två förslag varav förvaltningens utskickade beslutsförlag ansågs ha vunnit. Det kunde också bekräftas i den begärda voteringen. V-förslaget fick två V-röster, förvaltningens avslag samlade elva ledamöter från S, C, MP, M, KD, L och SD.

Tänk att vi inte låter oss tystas. Motionen kommer i januari till kommunstyrelsen och i februari till kommunfullmäktige. Men redan 9 december skall Vänersborg genom ett fullmäktigebeslut preliminärt ta ställning till hur vi tänker använda 73,8 miljoner som kommer till vår kommun genom den ”extra ändringsbudgeten” som snart klubbas av riksdagen. De ideella organisationerna (Röda Kors, Rädda barnen, m fl) får 105 miljoner för sitt arbete I HELA SVERIGE.