Ledaren i DN idag konstaterar: ”En historiskt svag regering, sa Ulf Kristersson”. Här pekas  bland annat på ett bekymmer som dyker upp på en mängd sakpolitiska områden: Är det Tidöavtalet som gäller, eller är det i budgetpropositionen man kan hitta möjliga svar eller är det bäst att avvakta och invänta någon pressträff med någon från regeringen. Om inte det heller – ett uttalande från SD eller ett besked från regeringen tillsammans med SD? 

Hur påverkas myndigheten som har central betydelse vid en kommande lågkonjunktur – vilka avsikter finns för Arbetsförmedlingen? 

I kommunfullmäktige har Vänsterpartiet flera gånger ställt frågor i interpellationer till kommunstyrelsens ordförande. Det var på den tiden när S regerade och Martin Ådahl, C, höll i taktpinnen vid avvecklingen av arbetsförmedlingen. I Vänersborg framkom i fullmäktiges debatter att Vänsterpartiet möttes av en stor portion förståelse av lokala socialdemokratiska företrädare.

Och nu då? Vad står i Tidöavtalet? I budgetpropositionen? Vilken position intar arbetsmarknadsminister Johan Pehrsson, L, vid sina pressträffar?

I Tidöavtalet förekommer inte ordet ”arbetsförmedling”. Men två gånger vardera nämns på avtalets 63 sidor ”motverka arbetslöshet” och ”långtidsarbetslöshet”.

Budgetpropositionens relevanta avsnitt behandlades i Arbetsmarknadsutskottet betänkande ”Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv”. Det framkommer tydligt en betoning av Arbetsförmedlingens nya huvuduppgift: att sköta och utveckla kontrolluppgiften och att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar.  Vänsterpartiets företrädare Ciczie Weidby mötte inga protester när hon konstaterade: ”Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som har inneburit att en stor del av myndighetens verksamhet har privatiserats. Därtill har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar med följden att tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ned.”

Den 15 december informerade arbetsmarknadsministern om regeringens avsikter: ”Johan Pehrson om arbetslösheten och prioriteringar för att återupprätta arbetslinjen”.

Johan Pehrsson återkom 27 december, det kändes som om han hade glömt säga: ”Långtidsarbetslösa skall prioriteras”.

Det framkom inget överraskande vid dessa två tillfällen. Samma måste nog sägas om regeringens centrala dokument som uttrycker regeringens avsikt hur man vill att myndigheten Arbetsförmedlingen skall arbeta. Det är regleringsbrevet som alltid inför ett nytt arbetsår lägger fast riktlinjer, fördelar uppdrag och anger hur och när uppdragen ska återrapporteras till regeringen. 

Hur blir då svaret på frågan: Är det ”bara” regeringen som bestämmer? Inte SD alls? Eller på ett hörn? Bidar SD sin tid och ryter till när ett ingripande behövs?

I juni 2022 kom en rapport ”Läget på arbetsmarknaden i arbetsmarknadspolitiken – vad behöver göras?” Rapporten författades av Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen på uppdrag av Vänsterpartiet. Den rapporten använder sig av något som stavas klarspråk. 

Interpellationsdebatten i fullmäktige avslutades med ett uttalande som förvånade. Debatten gällde arbetsförmedlingens omorganisation och Vänsterpartiets ledamot efterlyste ett kraftfullt uttalande från kommunstyrelsens ordförande om  den olycksbådande avvecklingen av arbetsförmedlingen.

Benny Augustsson anförde i slutet av debatten att han brinner för frågorna, att han är mycket aktiv i kampen mot långtidsarbetslöshet, men att han varken nu eller i fortsättningen har för avsikt att tala om för Vänsterpartiets ledamot allt vad han gör. (Debatten finns att se i efterhand på kommunens hemsida.)

Igår registrerades i diariet flera dokument från kansliet för kommunalförbundet Fyrbodal. Nu har alla förtroendevalda från alla partier möjlighet att inhämta rätt information.

Så, vad är det som vår ordförande och andra ledamöter i förbundets direktion har gjort?

Man enades om en text med rubriken ”Skrivelse rörande konsekvenser av Arbetsförmedlingens reformering för kommunerna i Fyrbodalsregionen”. En skrivelse som blev klart två veckor innan fullmäktigedebatten. En skrivelse som skall skickas till:

• Arbetsmarknadsministern 
• Generaldirektören för Arbetsförmedlingen
• Arbetsförmedlingskontoren i Fyrbodal
• SKR (Sveriges kommuner och regioner)
• Länsstyrelsen
• Tillväxtverket
• Statens servicecenter
• Europeiska socialfonden
• Västra Götalandsregionen
• Fyrbodals kommunalförbund och dess medlemskommuner
• Övriga kommunalförbund inom Västra Götalandsregionen

Här ett citat – men skrivelsen förtjänar att bli läst i sin helhet:

”Ökad långtidsarbetslöshet och en tudelad arbetsmarknad.

Bristen på kommunikation och samverkan har lett till att kommunerna får ta ett större ansvar. Exempelvis uppmanas kommunerna att inte arbeta med individer som uppbär ekonomiskt bistånd vid en pågående individuell plan hos en fristående aktör, då det kan störa planen. Formellt kan kommunen arbeta med individen men denne riskerar då att förlora sin ersättning vilket ytterligare belastar den kommunala ekonomin då försörjningsstödet ökar än mer. Det innebär i praktiken att kommunen betalar ekonomiskt bistånd, men får inte arbeta för att korta ner vägen till egenförsörjning. 

Forskning och erfarenhet visar att det är av yttersta vikt att snabbt komma ut på, alternativt  återetablera sig på arbetsmarknaden för att minska risken för utanförskap och att riskera att hamna i ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Kommunerna ser att reformeringen av Arbetsförmedlingen och det bristfälliga samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, fristående aktörer och kommunerna, leder till just detta.”

”Eva Nordmark utnämndes till arbetsmarknadsminister i september 2019 och fick då ansvar för bland annat omorganisationen av arbetsförmedlingen och reformering av arbetsrätten som båda var en del av Januariöverenskommelsen.  Turerna kring arbetsrätten ledde till att Vänsterpartiet, tillsammans med bland annat Moderaterna, hotade med misstroendevotum.”

Så långt citatet från Wikipedia. 

”Omorganisationen av arbetsförmedlingen” – å ena sidan Martin Ådahl, C, och Eva Nordmark, S. Å andra sidan Ali Esbati, Vänsterpartiets ledamot i arbetsmarknadsutskottet, som talade om avvecklingen av arbetsförmedlingen. Otaliga debatter i riksdagen visade på helt olika uppfattningar.

Både Martin Ådahl och Ali Esbati har lämnat det direkta ansvaret för arbetsmarknadspolitiska frågor, båda är nu respektive partis ledamot i riksdagens finansutskott.

Januariöverenskommelsen har fallit, den finns inte längre. Eva Nordmark är fortfarande arbetsmarknadsminister, nu i regeringen Andersson. Eva Nordmark håller fast vid det som sades på punkt 18 i januariöverenskommelsen: 

18. Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på
LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och
statistik och analys. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning, givet behoven hos den arbetslöse. För att säkerställa kvaliteten ska antalet fristående aktörer begränsas, genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras och möjligheterna att välja bort besvärliga fall förhindras. Insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning. Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion
på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer. Krav ska ställas på ett fungerande samråd mellan Arbetsförmedlingen och parterna så att dessa arbetsplatsförlagda insatser
förbättrar förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden
(Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021).

I Vänersborg har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, och socialnämndens ordförande Dan Nyberg, S, svarat på tre interpellationsfrågor från Vänsterpartiet. 

2019-04-03: Hur påverkas socialnämndens verksamhet?

2020-11-16: Vad är kvar av Arbetsförmedlingen i Vänersborg?

2021-03-11: Arbete, arbetsmarknad, arbetsförmedling, arbetslöshet

Av svaren framkommer att ledande socialdemokratiska lokalpolitiker har uttalat sig i bekymrade ordalag över det som sker. Men hur har detta hörts i departementet däruppe i Stockholm?

Frågan är berättigad. Inte mindre än 15 ledande politiker i Dalarna, samtliga i sin roll som kommunstyrelsens ordförande, 7 socialdemokrater och 8 centerpartister, har för någon dag sedan undertecknat en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet:  ”Arbetsförmedlingen har lämnat walkover”.

Man skriver: ”Resultatet blev ett helt annat. För när AF försvann från flera orter avslutades det operativa samarbetet på individnivå som hade varit under många år. Den så viktiga lokala kännedomen om både arbets­sökande och näringsliv försvann därmed. Allra värst blev det för de personer som står längst ifrån arbets­marknaden.”

”Vi dalakommuner har vid flera tillfällen lyft vår oro över Arbets­förmedlingens minskade lokala närvaro och minskade insatser till långtids­arbetslösa. Nu ser vi tyvärr tydligt konsekvenserna av Arbets­förmedlingens förändringar. Vi ser Arbets­förmedlingens avsaknad av lokal närvaro i de kommuner som tappade AF-kontoren. Vi ser ett stort behov av lokal närvaro för att hjälpa de individer som har störst behov till rätt insats.”

”Vi önskar en tydlig styrning av AF kring möjligheterna för kommunerna att göra överens­kommelser kring hur vi kan samverka kring de arbets­sökande som står längst ifrån arbets­marknaden. En lokal närvaro där AF tar ett rejält ansvar för dem som står allra längst ifrån arbets­marknaden.

Vi i dalakommunerna skulle kunna göra detta mycket bättre, om vi får de ekonomiska resurserna. Vi har den lokala kännedomen och vi har receptet. Vi är redo!”

Det är egentligen rätt tidpunkt att på nytt ställa en interpellationsfråga i kommunfullmäktige – vid nästa sammanträde 13 april. Hur är läget i Vänersborg? Har vi anledning att säga ifrån? Om ja – vem gör det och på vilket sätt?

Arbetsförmedlingen finns inte längre i Vänersborg.

Den finns i Trollhättan. Man kan träffa någon personal därifrån här i Vänersborg, på Kronogatan 12,  tisdag och torsdag 10:00 – 16:00.

Låter bra, eller? 

Inte bra tycker vi. Vid tre tillfällen har vi efterlyst vad kommunledningen i Vänersborg anser.

2019-04-24 Interpellation till ordföranden i socialnämnden: Hur påverkas socialnämndens verksamhet?

Socialnämndens ordförande svar.

2020-11-18 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande:  Vad är kvar av ”Arbetsförmedlingen” i Vänersborg?

Kommunstyrelsens ordförandens svar.

2021-03-17 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande: Arbete, arbetsmarknad, arbetsförmedling, arbetslöshet

Kommunstyrelsens ordförandens svar.

Vänsterpartiet replikerade.

I torsdags var det frågestund i riksdagen. Vänsterpartiets Ciczie Weidby ställde en fråga till ansvarig statsråd, arbetsmarknadsministern Eva Nordmark: 

”Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringen arbetet att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerns önskemål. AF ska fortsätta att ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av myndigheten. En genomgång av remissvaren från Arbetsmarknadsdepartementets promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för att fortsätta reformeringen visar på en omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund. Enligt IFAU är det märkligt att en så om fattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader. Av de kommuner som har beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska. Varför vill Eva Nordmark genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller stöd hos en majoritet av remissinstanserna?”

Eva Nordmark svarade:

”Vi behöver fortsätta att reformera Arbetsförmedlingen och utveckla arbetsmarknadspolitiken. Det råder inget tvivel om att arbetsgivare på ett mer effektivt och snabbare sätt måste hitta den kompetens de behöver för att kunna anställa, och människor behöver rätt insatser för att komma i arbete snabbare. Vi har fått in mycket synpunkter, vilket jag välkomnar. Det här är ett viktigt underlag inför det att regeringen kommer att återkomma till Sveriges riksdag med de nödvändiga lagförslag som frågan gäller. Givetvis handlar det också om att kunna satsa i budget och lämna nya uppdrag till Arbetsförmedlingen. Den ska finnas i hela vårt avlånga land och spela en stor roll för att arbetsmarknadspolitiken ska funka i hela landet.”

Tja!

Riksdagsledamoten Ali Esbati saknar inte tålamod. Ännu en gång frågar han arbetsmarknadsministern Eva Nordmark: ”VARFÖR?” 

Nu senast 3 december ställde han frågan om ”Reformeringen av Arbetsförmedlingen” – interpellationen besvaras den 21 januari 2022.

2021/22:150 Reformeringen av Arbetsförmedlingen
Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringens arbete med att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerpartiets önskemål: Arbetsförmedlingen ska
fortsatt ha myndighetsansvaret för arbetsmarknads-politiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av
myndigheten.
I september remitterade Arbetsmarknadsdepartementet en promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för den fortsatta reformeringen av myndigheten (Ds 2021:27). En genomgång av remissvaren visar på en
omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund. 
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är mycket kritisk till den snabba reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt IFAU saknas det evidens för att privata utförare av arbetsmarknadspolitik når bättre resultat än offentliga. Om något verkar privata utförare snarare leda till högre kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Enligt IFAU finns det därmed
inget stöd för att den föreslagna reformeringen bidrar till en effektivare arbetsmarknadspolitisk verksamhet. IFAU konstaterar avslutningsvis att det saknas en konsekvensanalys av den pågående reformeringen. Enligt IFAU är det märkligt att en så omfattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader.
Av de kommuner som beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska.
Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR, de fackförbund som organiserar merparten av de anställda på Arbetsförmedlingen, riktar också skarp kritik mot den pågående reformeringen i sina respektive remissvar.
Departementsskrivelsen är enligt ST ”oroväckande tunn när det kommer till substantiellt innehåll”. SSR anser, å sin sida, att denna historiskt omfattande reformering av arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen inte uppfyller beredningskravet (RF 7 kap. 2 §), att behövliga upplysningar och yttranden ska inhämtas från berörda myndigheter samt att även sammanslutningar och enskilda ska ges möjlighet att yttra sig. SSR avstyrker därför förslaget i sin helhet.
Vänsterpartiet delar den omfattande kritik som ovanstående remissinstanser ger uttryck för.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
1. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller hos en majoritet av remissinsatserna?
2. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen enligt januariavtalet trots att avtalet har fallit?
3. Varför har ministern inte genomfört en konsekvensanalys av den pågående reformeringen där effekter och kostnader analyseras?
4. Avser ministern att, i det fortsatta arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen, ta hänsyn till den omfattande kritik som IFAU, ST, SSR och en majoritet av kommunerna ger uttryck för?

Ali Esbati (V)