Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Kongressen fredag till söndag

En viss anspänning är det – går det överhuvudtaget att ordna en digital kongress med så många debattsugna vänsterpartister? Rent tekniskt?

Det ankommer på ett gäng mötesfunktionärer att hålla ordning på alla delegater – en blick på listan lugnar, här finns erfarenhet nog. Att strikt begränsa talartiden är faktiskt  tämligen enkelt i digitala möten – knappen ”mute” finns. 

Räcker tiden för att hinna med allt som står på dagordningen? Mycket ströks ju när beslutet togs att arrangera kongressen digitalt. Men det lär finnas tankar att inte ”avsluta” på söndag eftermiddag utan att kongressen ”ajourneras”. Vi får väl se.

Start fredag strax innan lunchtid. Under eftermiddagen är det val av partiordförande och val av partistyrelsens ordinarie ledamöter. Debatten i övrigt gäller uteslutande utkastet till valplattformen.

22:00 är tänkt sluttid för första dagen.

Lördag och söndag kan vi återkomma till.

Handlingar för kongressen ligger öppna på Vänsterpartiets centrala hemsida. För att vara påläst skulle man börjat studera underlaget för några veckor sedan. Några kortversioner erbjuds inte. 

Tack, Ulla Andersson

När kongressen idag väljer ledamöter till partistyrelsen, så finns inte Ulla Andersson med i valberedningens förslag. En partikamrat med hennes erfarenhet och med bakgrund av allt hon har gett partiet hade hon varit självskriven.

Men Ulla Andersson valde själv – det har vi alla respekt för. Hon kommer inte heller att ställa upp som kandidat på riksdagslistan i valet 2022. Och i tisdags kom det formella beslutet att utse Ali Esbati som Ullas efterträdare som ledamot i finansutskottet och som partiets ekonomisk-politiska talesperson.

I onsdags höll Ulla Andersson sitt sista stora anförande i riksdagens debatt om det senaste extra ändringsförslaget för budget 2022. 

Det är med en känsla av stor tacksamhet för Ulla Anderssons insatser som man ser, lyssnar eller läser texten till hennes anförande. Inte heller fel att höra hur sex företrädare från riksdagens sju andra partier tackar Ulla Andersson för gott arbete under så många år.

 

Vikten av jämställdhetsintegrering – del 2

Ledamöterna i socialnämnden fattar många beslut som påverkar personalens förutsättningar att prestera god kvalitet i verksamheten. Regelbundet lämnas därför feed-back om personalens bild av den egna verksamheten – arbetsmiljö, tempo och stress, möjlighet till vila och återhämtning, relation till andra och med chefen, utbildningsbehov, och mycket mer.

I förra veckan fanns med två rapporter: 

Information om socialförvaltningens resultat i 
medarbetarundersökningen 2021

Information och återkoppling gällande genomförd
personalrond

Vänsterpartiets ledamot i nämnden, Ida Hildingsson, hade synpunkter. Javisst, synpunkterna skulle beaktas, sades det. 

Och det låter bra och lovar gott. Men för att det inte ännu en gång stannar därvid ville Vänsterpartiets ledamot förtydliga sig  med en protokollsanteckning.

Protokollsanteckning – i ärende ”Information resultat socialförvaltningens medarbetarundersökning 2021″, samt i ärende ”Information och återkoppling gällande
genomförd personalrond”.

Jag blev mycket oroad när förvaltningens tjänstepersoner som föredrog dessa ärenden sa att det är svårt att komma vidare i processen och att verktygen för detta är näst intill
obefintliga. Samt att det saknas tid, struktur och resurser. Det blev ännu en gång tydligt med en total avsaknad av ett jämställdhetsintegrerat perspektiv och viljeinriktning.

Har sen jag tillträdde som ledamot i socialnämnden vid varje presentationstillfälle av medarbetarnas situation påpekat vikten och bristen av könsuppdelat statistik samt ett
jämställdhetsintegrerat perspektiv vad gäller utformande och analys av dessa sammanställningar och resultat.

Har vid varje tillfälle fått till svar att detta är viktiga synpunkter som förvaltningen tar till sig samt en bekräftan om att det finns mycket att arbeta med kring
jämställdhetsområdet. Därefter har ingen förändring skett och mycket riktigt kommer vi inte vidare i processen.

Jag upprepade detta igen vid sammanträdet och bad att få inkomma med en protokollsanteckning för att markera allvaret.

Ingen från förvaltningen eller övriga ledamöter nämnde det uppenbara – att socialförvaltningens arbetsplatser till största del är kvinnodominerade och hur den könsbaserade ojämlikhet som finns påverkar medarbetarnas situation. Både inom förvaltningen men också i relation till övriga förvaltningar, resurser och prioriteringar. Om vi vill bedriva ett seriöst förbättringsarbete behöver vi synliggöra och tala om de strukturer som finns.

Socialförvaltningens medarbetare är till största del kvinnor, det är i samma förvaltning som vi har dom högsta sjukskrivningstalen, både vad gäller kort-och långtidsfrånvaro. Flest antal medarbetare i förhållande till chef. Flest antal medarbetare som deltidsarbetar. Delade turer. Missnöje kring scheman. Den samlade forskningen talar också sitt tydliga språk att det är gruppen kvinnor med lägre utbildning som har den sämsta hälsan i relation till arbetsliv och åldrande. Det finns en stor andel lågutbildade kvinnor som arbetar inom socialförvaltningens
boendeverksamhet och äldreomsorg med en hög arbetsbelastning och sämre scheman i relation till andra grupper.

Detta för att nämna några av dom strukturella jämställdhetsproblem som förvaltningen måste ta på allvar om kommunens vision “attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”, samt inriktningsmålet “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” inte bara ska vara fina målformuleringar. Alla invånare ska uppleva att detta är mål som går att relatera till.

Att inte se till hur olika faktorer såsom kön påverkar är att blunda för de strukturella problem som bidrar till bland annat höga sjukskrivningstal. Vill vi påverka och förändra de strukturer som är rådande, måste vi synliggöra dessa. Vi har alla ett ansvar här. De som föredrar att se på problem utifrån ekonomiska glasögon och ständiga effektiviseringskrav borde också förstå att förvaltningen inte tjänar på denna situation.

Det är fel att påstå att verktyg saknas. Finns här en ovilja att synliggöra de strukturella könsbaserade ojämlikheterna, eftersom detta per automatik kommer med ett ansvar kring åtgärder, resurser och utvecklingsarbete?

Det finns lång erfarenhet av arbete med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner. I det arbetet har systematik och struktur utvecklats för att jämställdhet ska ingå som ett perspektiv i centrala processer och styrdokument. SKR bedömer att arbetssättet också med fördel kan användas i arbetet med andra horisontella sakområden och i arbetet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 såsom social
hållbarhet, folkhälsa, jämställdhet och personalfrågor vilket är områden som är avhängiga varandra.

Också den europeiska deklaration för jämställdhet på lokal nivå (CEMR-deklaration som Vänersborg ej antagit) som jag tidigare hänvisat till i nämnden gällande personalfrågor – är
ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet (som också SKR står bakom och rekommenderar kommunen att underteckna).
Jämställdhetsintegrering är en nödvändig strategi för kommuner, i det här fallet socialförvaltningen för att främja jämställdhet och ett hållbart arbetsliv.

En grundläggande princip är att jämställdhetsarbete måste väga in hur kön samverkar med andra faktorer.

För att förvaltningen ska utveckla ett förbättringsarbete med jämställdhetsintegrering behöver ledande politiker, chefer sam nyckelpersoner som strateger eller utvecklingsledare anta en gemensam viljeinriktning för att implementera detta arbete i styrning, ledning och uppföljning.

Finns en seriös viljeinriktning att förbättra situationen för förvaltningens medarbetare och få ner sjukskrivningarna är det hög tid avsätta tid och resurser för att utveckla och
implementera ett jämställdhetsintegrerat perspektiv.
Detta behöver självklart också sättas i relation till andra förvaltningars personalronder och medarbetarundersökningar och ett kommunövergripande arbete med jämtegrering. Men det vore angeläget att börja i den förvaltning där vi ser hur ojämlikheten är som mest talande i förhållande till kön och arbetsliv.

Vänsterpartiet – Ida Hildingsson – 2022-01-30

Vikten av jämställdhetsintegrering – del 1

Kommunpolitiken skall begränsas till det som angår oss här i kommunen. Rätt tänkt. Men mycket av det som händer utanför kommunen borde vi lägga märke till. Finns ju att lära från andra.

På regeringens hemsida under rubriken ”Aktuellt från regeringen och Regeringskansliet” samlas en vanlig dag uppemot trettio eller fler inlägg, såsom ”pressmeddelanden, artiklar, tal, remisser, regeringsuppdrag m fl”.

Några gånger återges materialet i media, många gånger inte alls. För två veckor sedan fanns ett regeringsuppdrag som väckte vårt intresse. Det talas om något som ska utredas för att sedan bli beaktat i verksamheten. Något som vi här i Vänersborg också borde kunna använda, något som bidrar till att kommunala beslut kan bli mera ”träffsäkra”.

Uppdrag om handledning och förstudie om könsuppdelad statistik”.

Det är ett uppdrag till SCB att utreda vad som behöver ske för att det kan ”tillhandahållas könsuppdelad statistik till myndigheter i syfte att möjliggöra fördjupade analyser”.

Såklart finns och används redan idag könsuppdelad statistik som speglar kvinnors och mäns verklighet inom olika samhällsområden. Men det sägs också: ”Utan tillräcklig kunskap om könsskillnader och skillnader inom
grupperna kvinnor och män finns risk att brister i myndigheternas jämställdhetsarbete osynliggörs.

I en närmare beskrivning av uppdraget sägs bl a: ”Den handledning i könsuppdelad statistik SCB får i uppdrag att ta fram syftar till att användas i arbete med jämställdhets-integrering. Handledningen ska ha ett särskilt fokus på deskriptiv analys med en intersektionell ansats.” Än mer förtydligas: ”Relevanta variabler kan exempelvis vara utländsk bakgrund, födelseregion, vistelsetid och utbildningsbakgrund.”

Vänersborg? En sådan handledning, när den väl är på plats och när SCB presenterar sina rapporter med hänsyn till vad som sägs i uppdraget, den handledningen kan bidra till bättre analyser inför kommunala beslut. Det må vara socialförvaltningen eller barn- och utbildning. Det borde vara kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden och den centrala kommunledningen. 

I Vänersborg är inte allt harmoni, vi lever i olika delar av stan där villkoren skiljer sig avsevärt sinsemellan. Aldrig för sent att lära sig, aldrig fel att sträva efter att göra det bättre.

Nu är garantitillägget på pensionen klart!

I höstats ägde konstruktiva, men inte helt lätta förhandlingar, rum mellan Vänsterpartiet och regeringen. De handlade framförallt om höjningar till de pensionärer med lägst inkomst. Överenskommelsen som slöts var en förutsättning för att vi skulle släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Vi stod till en början väldigt långt ifrån varandra. Men tillsammans tog vi ansvar för att alla de pensionärer som jobbat och slitit ska få en bättre ålderdom. För Vänsterpartiet handlar det om respekt för dem som har byggt vårt land.
Nu är det klart hur många som kommer att omfattas av garantitillägget.
✅ Drygt en miljon pensionärer omfattas av förslaget och i genomsnitt blir det en höjning på över 700 kronor i månaden.
✅ Runt en halv miljon pensionärer får maxbeloppet på 1000 kronor skattefritt i månaden.
✅ Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022.
 

Besvikelse är rätta ordet

Det bidde inte en tumme. 

Anna Ekström kallade till pressträff för att berätta om lagrådsremissen med förslag om ”Dimensionering av gymnasial utbildning som ska förbättra kompetensförsörjningen”.

Det var en gång för länge sedan som utredaren Lars Stjernkvist var på plats i Birger Sjöberggymnasiets aula och berättade om uppdraget han hade fått. Elevernas val av utbildning på gymnasieskolan skulle fortsatt gälla, men utbudet av platser skulle även ta större hänsyn till efterfrågan av vilken kompetens som söktes på arbetsmarknaden. 

Inte någon bland åhörarna hade invändningar, tvärtom. Alla kände oro över yrkesutbildningarnas minskande attraktivitet, att antalet platser som erbjöds på högskoleförberedande program bara växte och växte.

Men på frågan om hur Stjernkvist ville ta ställning i frågan om friskolornas utbud av utbildningar, så backade han. Lite i stil med man får välja sina strider.

Lagrådsremissen använder inte ens termen friskolor, det är frågan om enskilda huvudmän.

Stjernkvist fick frågan om det kan bli tal om att kräva direkt samarbete eller dialog och avstämning  mellan den kommunala organisationen och friskolorna. Anna Ekström berättar att därav blir inget.

Däremot kommer det att krävas primärt samarbete mellan minst tre kommuner i framtiden. Ska isen lossna och Uddevalla äntligen inse att det kan finnas något positivt med ett samarbete med Trollhättan och Vänersborg? Eller kommer Kunskapsförbundet att organisera sig med Lilla Edet eller Mellerud för att leva upp till villkoret ”om tre”?

Här det viktigaste i korthet ur ett längre dokument som presenterades i förmiddags:

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildningen

4.3 Regeringens förslag: När en kommun bestämmer vilka gymnasieutbildningar på nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska kommunen ta hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

4.4 Regeringens förslag: Det ska införas krav på att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även en samverkan som sker på annan liknande grund ska anses uppfylla kravet.

4.6 Regeringens förslag: För att en enskild ska ges ett godkännande som huvudman för gymnasieskola ska det krävas att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.

4.7 Regeringens förslag: Den information som en huvudman lämnar om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever ska uppfylla vissa krav. Informationen ska tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller såväl etablering på arbetsmarknaden som övergång till vidare studier.

Olika uppfattningar om färdtjänst

Vid socialnämndens sammanträdet 16 december beslutades att riktlinjerna för färdtjänst och riksfärdtjänst förändras från årsskiftet 2021/22 på några punkter.

Vänsterpartiet delade inte majoritetens uppfattning om beslutsförmuleringar och lämnade en längre reservation.

I riksdagen debatteras kommande vecka kring Trafikutskottets betänkande 2021/22:TU5″Kollektivtrafik”. 

Där finns även ett avsnitt om färdtjänsten. Det kan vara av intresse att se att ett antal av partiernas lokala ledamöter tar ställning på annat sätt än partiernas företrädare i riksdagen. 

I betänkandet finns ett längre avsnitt som berättar om:

Fem partier har lämnat fyra reservationer:

I utskottet samlas alltså en majoritet av S, M och C. ”Utskottets förslag i korthet.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om färdtjänst. Utskottet
understryker betydelsen av färdtjänst och framhåller att det följer frågorna mycket noga. Utskottet förutsätter vidare att frågorna har hög prioritet för regeringen och att regeringen vidtar åtgärder om det behövs.”

På onsdag beslutar riksdagen om förslagen i utskottets betänkande. 

Räknas antal ord eller antal mandat?

25 januari deltog skolminister Lina Axelsson Kihlblom i riksdagens debatt om bristande trygghet i skolan. Vi noterade ”välvalda ord” – hennes tydlighet var något helt annat än företrädaren Anna Ekströms försiktiga antydningar.

Dagen efter var det en ny debatt – ett måste att ta del av även för lokala politiker med uppdrag i utbildningsnämnden.

Denna gången var inte statsrådet på plats när ledamöterna från utbildningsutskottet debatterade. Det gällde utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU10 ”Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister”. 

Vid  omröstningen är det antalet mandat som partierna förfogar över, inte vilka ord som yttras i ett anförande eller i ett replikskifte. 

Var står partierna i frågan om vilken väg den svenska skolan skall vandra? Hur bedömer man var den svenska skolan befinner sig idag? 

”I betänkandet finns nio reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).” Det är tydligt, alla partier har egna synpunkter. Och delvis är det nya tankar, partierna flyttar sina positioner.

MP – märks det att man idag kan argumentera ”fri” från ansvaret att hålla sig till ”regeringens linje”?  S- efter ombildningen av regeringen med nya statsråd på plats och en annalkande valrörelse? 

”Skolpartiet L” – tänker man ”ensam är bäst” eller vill man samarbeta, och om ja, med vem?

Lyckades C att  hitta den ”breda mitten”?

”I tre reservationer (S, C, V, KD, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra några tillkännagivanden till regeringen.” 

En titt  på dessa enskilda reservationer visar hur partierna grupperade sig:

V – M – M/SD – S/C/V/MP – M/C/L – M/SD/KD – S/V/KD/MP – S/C/V/MP – M/SD/KD

Här länken till inspelningen på riksdagens webb-TV, där man även kan klicka fram snabbprotokollet. 

Daniel Riazat, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, citerade ett anförande av en annan riksdagsledamot: ”Skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster flyttas allt som oftast också utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst.” 

Richard Jomshof, SD, replikerade inte när han blev påmind om vad han hade sagt 2013.  I debatten i onsdags var det ett helt annat budskap han hade noterat i  sitt manuskript. 

Klarspråk, tydlighet, Vänsterpartiet

4-5 februari ordnas Vänsterpartiets valkongress 2022 digitalt. Med lite kännedom om Vänsterpartiet vet man att lusten att debattera är utmärkande för kongressdelegaterna.   Nu gäller det valplattformen. Först kom ett utkast från partistyrelsen. Därefter skrevs i hela landet motioner med ändringsförslag, 391 i antal, de flesta motioner med ett halvt dussin yrkanden var eller fler. 

Hur ska någon kunna förklara på ett begripligt sätt hur det ser ut, en vecka innan det brakar loss.

Hanna Gedin, biträdande partisekreterare, kan. Som ingen annan förmår hon att berätta. Ta femton minuter och lyssna.

Som ingen annan? Finns även en Nooshi Dadgostar

Dagens Nyheter ber i intervjuserien alla partiledarna rita sin vision för landet. Här är Nooshi Dagostars Sverige – om Vänsterpartiet fick styra fritt i 20 år. (Inslaget presenteras på DN:s Facebook-.sida.)

Ordning i skolan – flera välvalda ord

Igår ordnades i riksdagen en ”särskild debatt om bristande trygghet i skolan”. 

Liberalerna hade begärt debatten – och deras företrädare Roger Haddad fick upprepade gånger höra frågan: ”Med tanke på att det var just Liberalerna som ansvarade för skolan under Alliansregeringens tid – är ni fri från skuld?”

Nu kan man se hela debatten i efterhand på riksdagens webb-TV, där finns också länken till snabbprotokollet om man hellre vill läsa alla anföranden och replikskiften, 46 i antal.

Här några citat, ett subjektivt urval. Vänsterpartiet har ju länge talat om marknadsskolans negativa påverkan på det svenska skolsystemet. Debatten visade nu att flera talare tog upp tråden,  här citat som borde locka till att ta del av hela debatten.

Statsrådet LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”På vissa skolor samlas elever med stora utmaningar i samma klasser. Där är det svårt att lyckas med uppdraget. Skolsegregationen slår hårt. Det finns skolor som behöver mer pengar. Vissa skolor väljer sina elever för att slippa svårare elever. Vissa andra skolor måste ta emot alla elever som flyttar in i området samma dag som de flyttar in. De skolorna får lika mycket skolpeng som de skolor som väljer bort elever och som inte har ett skolpliktsansvar. Det är omoraliskt, orättvist och ett svek mot lärare och rektorer, som behöver resurserna för att lyckas i sitt uppdrag. Regering och riksdag skjuter i dag till coronamiljarden till lärare, vikarier och stöd, men lika mycket eller mer försvinner ut i vinster. Ingen vet egentligen till vem.”

”Men ska vi lyckas ännu bättre måste också stöket på skolmarknaden, som gjort lärare till servicepersonal utan befogenheter gentemot vårdnadshavare och elever, upphöra. Allt hänger nämligen ihop. Elever är inte kunder som alltid har rätt. Vi måste återta den demokratiska kontrollen över ordningen i skolan.”

RICHARD JOMSHOF (SD: ”Elever som inte fungerar i skolsituationen ska flyttas. De ska flyttas till jourklasser. Det ska vara regel, inte undantag. Elever som utgör en allvarlig fara ska stängas av och få särskild undervisning på statliga pliktskolor.”

”Skolan ska genomsyras av sund moral och svenska värderingar.”

ANNIKA HIRVONEN (MP): ”Vi måste se till att skolan inte är en marknad och att ingen förälder eller elev betraktar sig som en kund och föreställer sig att man alltid har rätt.”

DANIEL RIAZAT (V): ”Vänsterpartiet vill ge skolan mer resurser. Vi vill även se en systematisk förändring som är bortom marknadslogik och new public management. Det är viktigt att förbättra lärarnas och hela skolpersonalens arbetsvillkor, dels för att motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan, dels för att se till att alla barn blir sedda i skolan. Trygga barn blir också lugnare barn.”

Sista ordet gick till skolansvarig statsråd LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”Jag avslutar med frågan: Varför sålde vi lärarna på skolmarknaden?”