Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Hur tar vi emot flyktingar?

Nooshi Dadgostar besökte idag Migrationsverkets enhet för Ukraina i Malmö. Hon skriver:

Hittills har över 3 miljoner ukrainare flytt sitt land. Sverige tar i dagsläget emot cirka 4 000 ukrainska flyktingar varje dag. Migrationsverket räknar med att vi kommer ha tagit emot cirka 200 000 ukrainska flyktingar innan halvårsskiftet. Siffrorna är osäkra, men de tyder på att Sverige kommer ta emot väldigt många människor.
Regeringen har gett Migrationsverket uppdraget att inventera tillgången på tillfälliga boenden för flyktingmottagande och att bygga och förvalta fler sådana boenden. Myndigheten får själva bedöma vilket behov det finns av nya boenden. Regeringen har också föreslagit tillfälliga lättnader i plan- och byggregler, för att underlätta byggandet.
Vänsterpartiet anser att båda åtgärderna är bra. Men vi börjar från en alldeles för låg nivå. Det här arbetet hade behövt förberedas för länge sen. Vi hade behövt bygga samhället starkare. Välfärden hade behövt vara bättre rustad.
Regeringen agerar även som om det handlar om tillfälligt skydd, men ingen vet när flyktingarna kan återvända till Ukraina. Ett tillfälligt skydd kommer inte att ge den trygghet flyktingarna behöver, utan flyktingarna behöver välkomnas på lång sikt med långsiktiga insatser.
• Vänsterpartiet vill bygga ut kapaciteten för flyktingmottagande snabbt. Kommunerna måste få tydliga besked om tillräckliga och långsiktiga ersättningar för de investeringar de nu gör och bevilja amnesti åt de ensamkommande för att frigöra boendeplatser och resurser. Begränsningarna i EBO-lagen måste tas bort.
• Höj dagersättningen för asylsökande, som också omfattar de som får skydd enligt massflyktsdirektivet. Den har inte höjts sedan 1994 och låg redan då under nivån för försörjningsstöd. Det är tänkt som en tillfällig ersättning under asyltiden, nu kan den gälla i över tre år för de som flyr Ukraina. Och ge asylsökande och de som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att läsa SFI.
• Ge ökat stöd till civilsamhället
Det här måste vi göra nu. Sverige ska visa solidaritet med människor som flyr undan krig. Det gör vi bäst genom konkreta handlingar. Människor som tar sig till Sverige ska få ett respektfullt mottagande och vi ska erbjuda dem ett värdigt liv.
Kan vara en bild av 2 personer, personer som står och inomhus

Rätt eller fel – inga enkla svar

Glasklara lösningar, inget annat gäller! Ett sätt att förhålla sig. Följ linjen, avvik inte, blunda hellre än att inse att du påverkar inget.

Medverka vid tillfälliga lösningar? En kompromiss för stunden som inte betyder att du ger upp för gott?

Kriget i Ukraina är inne på fjärde veckan. Förödelse och lidande utan gränser. Ingen förblir oberörd. 

Och nu måste det tas beslut att möta konsekvenserna. På alla plan, långt ner och även på lokal nivå. Mycket kan bli dyrt och besvärande. Det är en solidarisk handling att stå ut! 

Ingen undgår. Det hade varit konstigt om inte striden kring det bästa svaret på tuffa utmaningar skulle öppna för konflikter. 

Var det rätt att delta i ett försök att hantera chockhöjda drivmedelspriser? Om ja, tillsammans med andra och med utsikt att påverka? Eller ensam, ensam med det enda rätta förslaget – och i visshet att knappt någon skulle bry sig.

Aftonbladet publicerar ”Halvera biljettpriset i kollektivtrafiken nu”. Tidningen ETC ”V-vrede efter bränsledeal med högern”. 

Och tidningen ETC:s ledare lyder: ”Vill du ha en vänster som utstrålar hopp? Titta på Göteborg!

Samtalet om politik, om vägen till de bästa lösningar, förs när Vänsterpartiet samlar till medlemsmöten. 

Vill du vara med?

Hög tid för samordning

Från mars till juni brukar Vänsterpartiets förtroendevalda känna av att alla uppdrag har extra tyngd. Nu är tiden inne att dels i den egna nämnden, dels i samförstånd med ledamöterna från alla andra nämnder formulera yrkanden där partiet för fram sina förväntningar inför 2023.

Innan budgetprocessen landar i ett beslut som fattas av kommunfullmäktige i juni, så gäller det att hantera ett besked från kommunstyrelsen. I slutet på februari röstade kommunledningen fram ”ramanvisningar” för det fortsatta arbetet. ”Snålhet gäller!” – så kan beslutet sammanfattas.

Nu i mars står nämndernas arbete med ”Förväntade resultat” på dagordningen. Det måste förklaras.

Kommunen har en vision. Kommunen har också en handfull inriktningsmål. Dessa är övergripande, de gäller hela kommunen. De öronmärkta inriktningsmålen betyder att vissa nämnder är något mer ansvariga för enstaka mål än andra nämnder. Alla nämnder har som uppgift att ”ta hand om” tilldelade mål. Därför beslutar nämnderna hur detta skall göras – nämnderna beslutar om ”förväntade resultat”.

I praktiken har förvaltningsledningen tagit fram texten för dessa förväntade resultat, även om det syns då och då att presidiet, alltså nämndens ordföranden har påverkat utfallet. Men beslutet sker av hela nämnden och rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Där sammanställs allt som kommer in från alla nämnder, granskas, bearbetas, sammanställs i ett utlåtande som riktas tillbaka till nämnder med något budskap av sorten ”okey, införstådd” eller ”gör om, rätta till, bättre kan ni” eller liknande.

Under tiden går också alla förvaltningar vidare. Det sker på två spår: Dels översätter man det politiska budskap, som alltså kallas för ”förväntade resultat”, till det som ska ske i verksamheten. Förvaltningen beskriver ”aktiviteter”, det som ska göras av de anställda för att omsätta politikernas tankar till att ”så här blir det på riktigt”.

Dels utrustar förvaltningarna sina presidier med underlag för ett möte med budgetberedningen i slutet på april. Ramanvisningar ska ju hållas – alltså, hur kan vi fixa till det så att vi inte överskrider den snåla resurstilldelningen? 

Om vi ser att det inte går, inte på långa vägar, då måste det skrivas konsekvensbeskrivningar. Förvaltningen sammanställer, men innan de når budgetberedningen, kommunstyrelsen och till slut kommunfullmäktige, då har nämndernas politiker i april en sista chans att yttra sig.

Och så kommer det att bli som det brukar bli: I nämnden sägs det ”det går inte, vi måste få större tilldelning av resurser”, och samma förtroendevalda kan sedan i juni i kommunfullmäktige rösta mot sig själva och försvarstalet lyder: Jamen, nu i fullmäktige måste jag ta ansvar för helheten – och då är det så ”att inte alla kan få allt man önskar sig”.

Vänsterpartiets ledamöter försöker som alltid att redan i ett tidigt skede enas kring vad vi tror är möjligt. Vi anstränger oss att föra fram samma budskap genom hela processen. Låt oss se om vi lyckas med detta även i år.

Nästa vecka är det en tuff vecka:

Barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundets direktion på tisdag, Kommunstyrelsen på onsdag, Socialnämnden på torsdag. Kallelsen till KFV finns här, alla andra hämtas från kommunens digitala anslagstavla.

Fullmäktige ikväll 16 mars

I kväll sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är återigen ett digitalt distansmöte. Fördelen för alla vänersborgare är att det går att se och lyssna på sammanträdet hemifrån. Det är bara att gå in på kommunens webb-TV. Du kan klicka här så kommer du till kvällens möte. Det kommer också att gå att se på sammanträdet i efterhand.

Här är dagordningen för kvällens möte:

 

Sätt ett pristak för bensin och diesel

Priserna på bensin och diesel har stigit kraftigt under en längre tid. Med kriget har de ökat än mer. För många människor innebär det en väldigt tuff ekonomi. Familjer som är beroende av bilen får stora ekonomiska problem när priserna rusar. För många verksamheter blir kostnaderna höga och jobb riskerar förloras. Vetskapen om att priserna kan vara ännu högre imorgon gör det än svårare.

Vänsterpartiet är ett parti som ser människors problem i vardagen och gör något åt dem. Vi vill att det ska vara möjligt att leva i hela landet, även där det inte finns kollektivtrafik så som vi skulle önska. Därför vill vi under krisen införa ett pristak på 18 kronor litern för bensin och även ett pristak för diesel. Detta skydd för hushållen ska ske med tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatterna. När priserna skenar måste politiken ta ansvar och få ordning på situationen.

Vi anser att beskattningen på drivmedel är ett viktigt styrmedel för att föra samhället bort från det fossila. Att göra det är nödvändigt för klimatet och därmed för oss alla. Men det är inte en rimlig hållning att priset på bensin och diesel så snabbt som möjligt ska vara så högt som möjligt. Istället behöver alltid en avvägning göras så att vi styr bort från det fossila, samtidigt som kollektivtrafik och andra alternativa transporter hinner byggas ut, så att människor hinner ställa om och så att deras ekonomi inte drabbas allt för hårt av plötsliga prisstegringar.

När vi väljer vilka skattenivåer som ska gälla på drivmedel gör vi alltid den avvägningen. När det sker en plötslig och oförutsedd höjning av oljepriserna ger den skattenivå som vi tidigare tyckte var en bra avvägning, nu dramatiska drivmedelspriser som aldrig var avsedda. Den prischocken vill vi dämpa genom tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatter. Det betyder inte att vi är för generellt lägre priser på bensin och diesel. Vad det betyder är att vi vill dämpa prischocken så att priset kommer ner till de nivåer som vi nyss, innan priserna skenade, tyckte var rimliga avvägningar. Detta ska ske genom ett pristak så att bensinpriset vid pumpen inte ska överstiga 18 kronor per liter. Ett tak ska även sättas för dieselpriset. Den tillfälliga sänkningen ska ske med täta avstämningar.

Slutet gott, allting gott?

Bäst att inte ta ut något i förskott.

Nog inte världens viktigaste fråga. Men värd att berättas.

I januari 2019 ställde Vänsterpartiet en interpellationsfråga i fullmäktige: ”Finns det verkligen skäl för att inte publicera handlingar inför byggnadsnämndens sammanträden?” 

Nämndens ordförande läste upp en skrivelse från förvaltningen som kan sammanfattas med ”Ja, det finns det”.

Varpå Vänsterpartiet följde upp med en motion i april 2019: ”Motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan”. 

I januari 2020 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Men i februari 2020 biföll kommunfullmäktige efter en längre debatt motionen.

Ingenting hände.

Efter påminnelse bestämde sig kommunstyrelsens ordförande i oktober 2020 att ta upp ärendet.

Kommunstyrelsen beslutade att ”Kommunfullmäktige förklarade uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.

I november 2021 konstaterade fullmäktige att uppdraget inte kunde anses vara slutfört. Det behövdes en omröstning- kommunledningens tre partier med 20 mandat förlorade, samtliga 31 ledamöter från de andra sex partier ansåg: ”Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.

Ingenting hände.

Inför kommande fullmäktige ställdes två interpellationsfrågor, till byggnadsnämndens ordförande och till ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Det kom ett skriftligt svar från byggnadsnämndens ordförande och ett från ordföranden i den andra nämnden.  

”Innan sommaren” och ”senast vid halvårsskiftet 2022” – se där, lite mer än tre hela kalenderår behövdes.  Men nu!

Rubrikens frågetecken kan väl finnas kvar för stunden …

Marknadsskolan – många frågor, men vad blir svaret?

Valrörelsen har kommit igång. I veckan förhörde sig P4 Väst om ”läget” med tre politiker i Vänersborg. 

Det var duon Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M), kommunledningen så att säga. Och så Ola Wesley (SD). 

Som man frågar får man svar. Inga skarpa frågor, inga tydliga svar. Så kommer det inte att fortsätta. 

Dels finns det gott om kommuninvånare som har klara förväntningar och som inte låter sig nöjas med allmänna utfästelser. Dels kommer några av partierna att själva framföra enskilda frågor som skall tas upp i debatter igen och igen, på nationell nivå, i regionen och på hemmaplan i den egna kommunen. 

Vänsterpartiet har redan framfört kravet på en folkomröstning om marknadsskolan. Skolan angår alla. Många av skolans problem kan inte lösas av kommunens politiker, lagarna stiftas eller förändras av riksdagen. Men det är här i närområdet där lösningar behövs. Så är det med marknadsskolan, som har fört med sig ett överutbud av utbildningsplatser som konkurrerar om eleverna. Det är osunt, gynnar ett fåtal, missgynnar många fler och är kostsamt och ett slöseri med offentliga resurser.

Debatten om marknadsskolan kommer att föras. Och förhoppningsvis präglas av kunskap om vad det är vi egentligen talar om. 

Därför ett litet tips. I ”Dagens Arena” ställde Lars Anell frågan: ”Varför såg vi inte marknadsskolan komma?” 

Visst tar det lite tid att ta sig an läsningen av en längre text, men det kan det vara värt. För alla som på ett seriöst sätt är intresserade av att inte bara tala om problem, utan även vill bidra till att lösa dem. 

Malin Björk kommenterar

Malin Björk företräder Sverige och Vänsterpartiet i EU-parlamentet. 

EU-parlamentet och EU-kommissionen debatterade 8 mars 2022 att EU nu har aktiverat det tillfälliga skyddsdirektivet.

Malin Björk kommenterar:

– Jag är verkligen glad över att medlemsländerna äntligen och för första gången beslutat att aktivera det tillfälliga skyddsdirektivet – som funnits sedan 2001 , men aldrig tidigare aktiverats.

– Det är trygghet och skydd för alla de som nu måste lämna allt, för alla de som nu tvingas fly Ukraina på grund av Putins attacker. Nu måste vi se till att alla länder gör sitt yttersta så att det blir ett värdigt mottagande!

– Jag är lättad för varje ukrainsk flykting som får skydd och jag är också glad också för att detta visar att det går att ta emot flyktingar i EU – tillsammans – och dela på ansvaret för ett värdigt mottagande.

– Detta måste vi ta med oss – och utvidga – så att rätten till skydd och det delade ansvaret gäller alla de som flyr krig och förtryck. Vare sig de kommer från Ukraina, Syrien, Afghanistan, eller Eritrea.

Gruppmöte för förtroendevalda

Torsdag 10 mars klockan 17:00 samlas förtroendevalda från vår lokalförening till gruppmötet. 

Mötet avviker från vanliga mötestiden 18:30 – anledningen är att vi avser att följa uppropet till ljusmanifestationen.

Och ännu en skillnad kommer att märkas. I regel är alla förtroendevalda med på mötet, från samtliga nämnder och styrelser och från fullmäktige. Därutöver enstaka medlemmar utan uppdrag i kommunalpolitiken. 

Men nu har årsmötet fastställd listan för val till kommunfullmäktige 11 september – och då kan vi nog räkna med att många fler kommer till gruppmötena framöver. 

Där finns ypperliga tillfällen att bekanta sig med aktuella frågor, att möta och samtala med denna mandatperiods uppsättning av partiföreträdare. 

På gruppmöten tittar vi i första hand igenom ärendelistan för kommunfullmäktige. Att träffas en vecka innan ger gott om tid att fördela uppdragen: behöver vi skriva egna yrkanden, vem deltar i debatten på vilken punkt, kan det bli aktuellt att förbereda en reservation? Och så förstås alltid samma fråga: Har vi samma uppfattning? Om inte, kan vi komma fram till samma slutsats och ett gemensamt ställningstagande? Om inte, hur gör vi för att markera att det finns frågor där vi mycket väl kan leva med att det finns skilda uppfattningar som var och en tar ansvar för. 

På alla gruppmöten finns också utrymme för en kort rapport från sammanträden i nämnder eller också sammanfattas vad som står i kallelsen till ett kommande möte.

Möten som varit (klicka fram senaste protokollet):

Socialnämnden 24 februari

Byggnadsnämnden 1 mars

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 mars

Möten framöver (klicka fram kallelsen):

Kultur- och fritidsnämnden 15 mars

Kommunfullmäktige 16 mars

Samhällsbyggnadsnämnden 17 mars

Barn- och utbildningsnämnden 21 mars 

Kunskapsförbundet Väst 22 mars