Idag presenterar Sveriges Stadsmissioner ”Fattigdomsrapporten 2022”. Den går att läsa och ladda ner. Har man tidsbrist och vill bilda sig en snabb uppfattning om rapportens signaler, rekommenderas en debattartikel i GP, undertecknad av Catarina Dunghed, Göteborgs Stadsmission: ”Vansinne att sänka försörjningsstödet när matpriserna skenar”.
Fattigdom ? Försörjningsstöd?
Två nyckelord, aktuell för berörda, viktig för alla?
I Tidöavtalet, som är grunden för att Ulf Kristersson valdes till statsminister, sökte Vänsterpartiet Alingsås efter nyckelordens förekomst, hur ofta enstaka ord fick plats på 62 sidor text.
Feminism: 0
Rasism: 0
Diskriminering: 0
Ojämlikhet: 0
Undersköterska: 0
Jämställdhet: 1
Förskola: 1
Jämlikhet: 2
Återvandring: 8
Fängelse: 10
Utvisning: 16
Kärnkraft: 18
Begränsa: 21
Polis: 27
Utlänning: 33
Straff: 60
En sökning på fattigdomger som resultat: en gång. Här texten: ”Utreda och föreslå författningsändringar genom vilka försörjningskravet vid anhöriginvandring skärps med målet att ingen anhöriginvandrare ska räknas som i vart fall fattig eller i risk för fattigdom vid ankomsten.”
I citatet fanns ordet försörjningskrav, men vi letade genom alla sidor efter förekomsten av ordet försörjningsstöd.
Ordet finns sju gånger, fem gånger i förbindelse med vilka begränsningar som hädanefter skall gälla för nyanlända, asylsökande, icke-medborgare. Två gånger med anknytning till tankar att villkoret för att erhålla försörjningsstöd förutsätter att man gör sitt på anvisade arbetsplatser i den utsträckningen den sökandes arbetsförmåga tillåter.
Först var det pressträffen i fredags. Liberalernas partiordförande Johan Persson var mångordig kring det tunga budskapet. Även i konservativa medier noterades att notan L fick betala var högt, medan det var ont om sådant som möjligtvis kan kallas för liberala markeringar.
Innan valdagen fanns denna inledande mening på Liberalernas hemsida: ”Det går undan i svensk politik. Gamla sanningar kullkastas och tidigare ställningstaganden byts mot nya.”
Igår blev rubriken: ”Liberalerna är stolta över överenskommelsen” Och så inleds analysen: ”När Liberalerna nu summerar resultaten kan vi konstatera att det är en överenskommelse med ett omfattande liberalt innehåll och att Liberalerna fått igenom stora vinster. Låt oss lista några:”
Det börjar med: ”Reformer för en liberal kunskapsskola. Det kommer en ny friskolelag som kommer att få bort klipparna från skolan genom ett vinstförbud i samband med nyetablering och nyförvärv av friskolor, en ny statlig styrning av skolpengen och ett gemensamt skolval för alla skolor. Längsta möjliga kötid för friskolor kortas betydligt. Och vi säkrar bättre villkor för lärare, fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper. Därtill minskas lärarnas administrativa börda. Vidare görs satsningar för att läsning och läsförståelse ska få en större plats i skolan.”
Nu är det inte många som bryr sig om denna sammanfattning. Istället granskas texten i Tidöavtalet med början på sida 48: ”Direktiv samarbetsprojekt Skolan”. Bland andra finns en läsvärd genomgång, punkt för punkt, av Per Kornhall i tidningen Skolvärlden: ”Men djävulen finns i detaljerna”.
Ali Esbati är Vänsterpartiets ledamot i riksdagens finansutskott. Han skriver: ”När det är detta man har lyckats åstadkomma, krävs kraftiga distraktionsmoment och ett hejdundrande, systematiskt syndabocksutpekande. Man räknar med att en del (med rätta) ska bli förfärade och kanske inte kunna resa motstånd mot dessa aviserade misslyckanden, medan många andra ska tro att detta inte rör dem. Det senare kan stämma en liten stund, men den samtidigt förda ekonomiska politiken kommer ingen undan. Det är själva greppet.” (Läs hela inlägget här.)
Nooshi Dadgostar skriver i Aftonbladet under rubriken ”SD ger Kristersson fritt fram att gynna de rika” och avslutar med ”Det är ett politiskt projekt som kommer göra Sverige till kallare land. Ett land där vanligt folk lämnas i sticket när krisen kommer. Ett land där udden hela tiden riktas mot flyktingar och andra som pekas ut som skyldiga till alla problem. De enda vinnarna är de som redan sitter på de stora pengarna.”
Och ännu en gång – den som anser kommentarerna överdrivna rekommenderas att läsa och begrunda några av Tidöavtalets 63 sidor.
Många politiker har idag inkomster som de flesta i Sverige bara kan drömma om. Till exempel tjänar de flesta partiledarna i andra partier mellan cirka 100 000 och 170 000 kronor i månaden. För att inte klyftan ska bli för stor mellan de folkvalda och folket de representerar vill Vänsterpartiet att riksdagsledamöternas arvoden sänks.
Vi har också en partiskatt som innebär att alla som företräder Vänsterpartiet betalar en viss andel av sitt arvode till partiet istället för att behålla alla pengarna själva.
Sedan 1998 har grundarvodet för riksdagsledamöter ökat från 30 300 kronor till 69 900 kronor per månad efter den senaste höjningen januari 2021. Att arvodet höjdes med 1 500 kronor i månaden mitt under covid-19-pandemin, när många förlorade sina arbeten och småföretagare gick i konkurs, är extra uppseendeväckande. Gång på gång har Vänsterpartiet föreslagit att riksdagsarvodet ska sänkas så att nivån på arvodet blir detsamma som ett prisbasbelopp per månad. Hittills har dock inget annat parti röstat för vårt förslag, istället höjs riksdagsledamöternas arvoden år efter år.
Vi tycker inte att politiker ska leva i en egen verklighet långt från vanliga medborgare. Därför har Vänsterpartiets kongress beslutat att förtroendevalda ska betala in en del av sittarvode till partiet. Huvudregeln är att arvoden som efter skatt överstigande 45 procent av ett prisbasbelopp betalas in till respektive nivå, vilket betyder att varje ledamot behåller 31 950 kronor per månad efter skatt under 2022. Riksdagsledamöter betalar sin överskjutande del till Vänsterpartiet centralt.
Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta politikerna i Sverige inte tjänar några stora pengar på sitt engagemang, utan ställer upp ideellt eller för låga ersättningar. De har vanliga jobb och är aktiva i kommun- eller regionpolitiken på sin fritid, för att de brinner för att göra samhället bättre.
När vi nu vet att Västra Götalandsregionen kommer att styras av en minoritetsledning med partierna S, V och MP, så är det dags att på nytt ta fram de tre partiernas utfästelser i enskilda frågor.
Kollektivtrafik – vem uttalade vad innan valdagen? Kan det bli ett gemensamt förslag? Ett förslag som kan klara sig genom kommande omröstningar?
Här Vänsterpartiets text ur valplattformen, med rubriken ”Hållbart resande”:
Fungerande kollektivtrafik är en viktig klassfråga, och även en fråga om jämställdhet. Denna samhällsservice måste vara tillgänglig för alla. Vem som helst ska kunna röra sig fritt i hela regionen, både för arbete och en meningsfull fritid.
Vi befinner oss mitt i en klimatkris och i en region byggd på
pendlande spelar kollektivtrafiken en nyckelroll. Det är inte
alltid enkelt att resa kollektivt i Västra Götaland och transporter står för en stor del av våra utsläpp. Att ta klimatkrisen på allvar innebär att vår region bygger ut kollektivtrafiken så att resandet med buss och tåg kan öka och därmed bilismen minska. Västra Götaland har en stor del av de regionala järnvägarna i Sverige. De har en stor betydelse för regionens invånare för arbetspendling, att kunna nå utbildningsorter och för våra fritids- och kulturaktiviteter. Vänsterpartiet värnar en sammanhållen tågtrafik i Västra Götaland och verkar för utveckling och modernisering av persontågstrafiken. Vi vill förbättra underhållet av de regionala järnvägarna; Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan, Bohusbanan inklusive norra Bohusbanan. Västra Götalandsregionen måste tillsammans med staten arbeta för att framtiden för de regionala järnvägarna säkras.
Genom sänkta avgifter i kollektivtrafiken kommer fler invånare att kunna resa kollektivt i stället för att ta bilen. För att uppnå målet med Parisavtalet vill vi på sikt avskaffa avgifterna helt.
När kollektivtrafik får lägre trösklar, blir snabbare samt mer
anpassad efter våra behov så blir det självklart att lämna bilen hemma. Genom att utveckla kollektivtrafiken med fler turer, bättre anpassning till övrig kollektivtrafik och bättre anpassning till skol- och jobbtider kan tillgängligheten öka. Med en utbyggd anropsstyrd trafik kan vi förbättra möjligheterna för de som bor på mindre orter, på landsbygd och i förorter att åka kollektivt. Kollektivtrafiken ska alltid vara tillgänglig oavsett din funktion eller förmåga. Oavsett var du bor ska det finnas ett självklart, funktionsanpassat, kollektivt alternativ till bilen.
Vi ser gång på gång att orter och mindre städer får nytt liv när deras trafikinfrastruktur blir bättre. När vi vill att det totala gemensamma resandet i regionen ska öka måste vi öka tillgängligheten till kollektivtrafiken. Avgifter för sjukresor ska vara låga och får inte leda till människor avstår resor på grund av höga avgifter. Ett steg i att kunna möta invånarnas behov och bygga ut och utveckla den befintliga infrastrukturen är att Västtrafik tar tillbaka driften av kollektivtrafiken i vår region från privata företag till egen regi.
Här hemma i kommunen råder än så länge tystnad. Från Trollhättan kom klara besked i början av veckan, från regionen i slutet av veckan. I avvaktan på att partierna i Vänersborg anmäler framgång vid förhandlingar finns tid att notera hur Vänsterpartiets riksdagsgrupp formerar sig.
I onsdags anmälde riksdagens valberedning att man enhälligt hade beslutat att det ska finnas 17 ledamöter i alla utskott. Därefter kom beskedet från Vänsterpartiet hur arbetsfördelningen i början av mandatperioden ska vara:
Det preliminära resultatet för region i Västra Götalands län kom dagen efter valdagen och gav en antydan om att ett skifte skulle vara möjligt. Det slutliga resultatet gav följande mandatfördelning:
Socialdemokraterna 46 – 2018: 41 – + 5
Moderaterna 29 – 2018: 28 + 1
Sverigedemokraterna 24 – 2018:20 +4
Vänsterpartiet 16 – 2018: 15 +1
Kristdemokraterna 12 – 2018: 11 + 1
Centerpartiet 9 – 2018:12 -3
Liberalerna 7 – 2018: 10 -3
Miljöpartiet 6 – 2018:7 – 1
(Demokraterna 0 – 2018:5 – 5)
Totalt 149 (majoritet alltså 75 eller fler)
Klockan 14:00 idag torsdag inbjuder S till en presskonferens.
På valmyndighetens hemsida finns nu samtliga fastställda slutresultat efter valdagen 11 september. Klockan 17:00 idag onsdag publicerade länsstyrelsen protokollet ”slutlig sammanräkning Vänersborg”. Under rubriken ”Valda” finns listan över valda ledamöter och ersättare.
För Vänsterpartiets del förväntade vi oss inga överraskningar. Men för något eller några andra partier återstår funderingar. Personröster kan ge plats till en ledamot som visserligen nominerades men strax innan valdagen uteslöts ur partiet. Eller när personröster placerade trean och fyran högst upp i listan över valda ledamöter, medan ettan och tvåan hamnar på fullmäktiges bänk för ersättare.
Samtal mellan partierna och partigrupperna pågår, men det lär dröja innan några besked är klara.
Under tiden har många kloka tankar framförts om orsaken till att den S-ledda regeringstiden avslutades efter åtta år. Varför lyckades somliga partier, vad är anledningen att så många känner besvikelse över valresultatet?
Rapporten ”Snabbtänkt” är fritt tillgängligt och kan laddas ner från internet. Närmare 100 forskare från hela landet och från alla tänkbara ämnesområden redovisar på 117 sidor sina tankar om valrörelsen, valresultat och konsekvenser av valutgången. Avsnitten ”Vägval”, ”Växelverkan”, ”Vändpunkter” och ”Världsbilden” följer efter en inledning med 18 bidrag. ”Tänka snabbt är inte så dumt heller” är anvisningen, som påminner om vad som egentligen gäller för alla forskare ”tänka fritt är stort, tänka rätt är större”.
I riksdagsvalet har valmyndigheten ”för länge sedan” lämnat det slutliga valresultatet. Men svar på många frågor låter vänta på sig. På måndag är det upprop i riksdagen, på tisdag får vi svar på frågan om vem som blir talman, vilka ledamöter från vilka partier som ingår i talmanskvartetten. På måndag börjar också den allmänna motionstiden.
Vänsterpartiet har under mandatperioden 24 ledamöter. Här presenteras de fem ledamöter närmare som tar plats för första gången. När riksdagsgruppen samlades, valdes även en ny gruppledare och vice gruppledare.
Och här hemma i Vänersborg? Länsstyrelsen arbetar fortfarande, det slutliga valresultatet bör komma endera dag. Om inga förändringar sker så liknar utfallet 2022 i mångt och mycket resultatet från 2018. Den gamla kommunledningen förfogade över 20 mandat. S ökade nu från 14 till 15, C behöll 4 och MP förlorade 1 av sina 2 mandat. Vänsterpartiet förlorade ett mandat, Medborgarpartiet vann ett mandat. Liberalerna förlorade ett mandat, Sverigedemokraterna vann ett mandat.
Det förs samtal, det är ingen hemlighet. Om det gäller samverkan på riktigt eller om inriktningen endast är att komma överens om valteknisk samverkan mellan två eller fler partier, det får vi veta längre fram. Nya fullmäktige sammanträder första gången onsdag 26 oktober.
