Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Mandatperioden 2022-2026 i Vänersborg

På lokaltidningen TTELA:s webb finns artikeln ”Fyra partier ska styra Vänersborg” (låst för icke-prenumeranter, kommer förmodligen finnas med i papperstidningen lördag).

Ingressen lyder: ”Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet ska leda Vänersborgs kommunen under den kommande mandatperioden. Och det mesta pekar på att Benny Augustsson (S) fortsätter som kommunstyrelsens ordförande.”

Längre ner läser man: ”Grunden för samarbetet mellan partierna vilar på en politisk gemensam inriktning som kommer att synas i Mål och resursplanens inriktningsmål och uppdrag under mandatperioden samt fördelning av de politiska förtroendeuppdragen i Vänersborgs Kommun”, skriver partierna i pressmeddelandet.

Nu på fredag eftermiddag skriver Moderaterna i Vänersborg på sin Facebook-sida : ”Då det parlamentariska läget i Vänersborgs kommun inte möjliggör en hållbar konstellation väljer Moderaterna att fortsätta arbeta i opposition tillsammans med Liberalerna. Samtidigt ingår vi i en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Medborgarpartiet, som endast gäller fördelning av platser i nämnder och styrelser i kommunen.”

Det innebär för fördelning av fullmäktiges 51 mandat att S-gruppen med politisk samverkan samlar 23 mandat, M-gruppen med en valteknisk samverkan 18 mandat och SD har resterande 10 mandat. 

I TTELA står: ”Hur platserna i kommunstyrelsen och nämnderna ska fördelas är inte klart. Partierna ska jobba vidare med de frågorna och i december tar kommunfullmäktige beslut.” 

Det är säkerligen ett korrekt uttalande, men redan nu vet vi att kommunledningen är i minoritet lite överallt. I kommunstyrelsen förfogar man över 7 av 15 mandat, i socialnämnden över 6 av 13, i samhällsbyggnadsnämnden och i barn- och utbildningsnämnden över 5 av 11 mandat. Minoritet i samtliga nämnder – men därmed inte sagt att det inte går att leda kommunen. ”Majoriteten” är sammansatt av fem partier som har egna uppfattningar. 

Detta framkommer också i TTELA:s andra artikel: ”Fyra partier i i Vänersborg i valteknisk samverkan”. 

Vad gäller då för Vänsterpartiet i Vänersborg? Uttalandet som kom från Liberalernas partiledare Johan Pehrsson – det är en sak man säger innan valet och sedan kommer valet och sedan … Gäller detta också oss?

Innan valet 11 september tog vi fram vår valplattform – där beskrev vi hur vi tänker att fortsätta och utveckla vårt arbete för Vänersborg.

Och nu efter valet och när vi vet att Vänsterpartiet åter finns med i varje nämnd och styrelse i Vänersborg? Nu gäller för våra förtroendevalda att hålla sig till handledningen som är nedskriven i detta dokument – vänligen klicka här.

För många invandrare i Sverige

Det var en mörk stund i riksdagens kammare, att sitta i salen när regeringsförklaringen lästes upp. Jag tror inte att en sådan kavalkad av aggressiv retorik riktad mot en utsatt och utpekad del av befolkningen har förekommit från en västeuropeisk regeringschef från decennier.
Låt det stå klart: När landets statsminister säger att det kommit för många invandrare till Sverige, betyder det att ungefär var femte människa i det här landet ska gå runt med en gnagande fråga inom sig: Är det jag, mitt barn, min far, min syster, som inte borde vara här? Eller ska jag peka vidare nedåt? För andra blir det en klarsignal att titta snett, en grund att undra om ens eget barn borde vara nära en av dem det är för många av. Om man på restaurangen, arbetsplatsen, i bostadsområdet, borde ha färre, snarare än fler, av dem det är för många av.
Låt det stå klart: Hatretorik från samhällskroppen, säg, riksdagens talarstol, kommer – det visar absolut all erfarenhet – att växlas in i diskriminering, förnedring och våld för hundratusentals människor som lever i Sverige. Redan den nedåtrinnande ordmassan får reella konsekvenser för människor av kött och blod.
Men, återigen, ligger den minst lika tunga försämringspotentialen i det som lindandes in och det som fattades.
Sverige är ett land i svår ekonomisk kris. Inte för alla, förstås. De svenska bolagens vinstmarginaler är stora, medan det lönar sig allt bättre att äga kapital än att arbeta. Sverige är idag det land i hela den industrialiserade världen, där skattesystemet omfördelar minst. Sverige har blivit något av ett skatteparadis för de allra rikaste, på bekostnad av det som gör en ekonomi och ett samhälle robust. Nu pressas många hushåll hårt av inflation. Över hela landet finns familjer som har mycket, mycket små marginaler, och som därför riskerar att glida ned i fattigdom om boräntorna ökar, om arbetslösheten växer eller elpriserna – effekterna av ett i Sverige heligförklarat marknadssystem – fortsätter att slå i taket. Vad sade Ulf Kristersson egentligen om detta? Jo, att vi nu måste ”undvika en pris- och lönespiral” – genom att löntagarna ska stå tillbaka när priserna (och vinsterna) ökar.
Ulf Kristersson målade förvisso upp en dyster och hotfull bild av det ekonomiska läget – varför han efterlyste en ekonomisk krispolitik ”där vi alla ställer upp för varandra” – så att den yttersta överklassen kan bibehålla sina ekonomiska och sociala positioner.
Det är ”tuffa tider”, meddelade den tillträdande statsministern, varför det ”nu är dags igen” att titta på detta som har varit framgångsrika ekonomiskpolitiska grepp vid tidigare kriser? Och vad var detta? Jo, dels 90-talets nedskärningspolitik som ödelade stora delar av offentlig välfärd och startade en ”normalisering” nedåt av det som en gång gjorde Sverige till ett föregångsland, samt, närmare i tid, det härliga arbetet med att utförsäkra långtidssjuka och aktivt fattiggöra arbetslösa.
Och det han inte alls sade något om: behovet av stora tillskott till kommuner och regioner, om inte de som sliter där ska få *färre* kollegor istället för fler. Den tystnaden är bullrande högerpolitik.
Detta, det är vad som väntar. Det är artilleriet bakom de auktoritära rökridåerna. De vet att sådan politik i utgångspunkten inte är så värst populär. Den måste paketeras in i moraliserande vanföreställningar. Det ska så långt som möjligt kännas att det dåliga, det drabbar nog någon annan.
Det gör det inte. För de allra, allra flesta i Sverige, gäller det att slottsavtalet är en överenskommelse om att skifta bördorna mot deras axlar. Det måste också vara grunden för vår organisering och mobilisering. Att i ord och handling visa att vi finns där för varandra, för att bärga och utveckla det som är fint i vårt samhälle, det som skyddar oss mot kris och fattigdom, det som gör det möjligt att leva ett gott liv i ett öppet, blomstrande samhälle. Det är för all del också så en effektiv antirasistisk kamp ser ut. Och den är i allt mer bokstavlig mening livsnödvändig.
 
(Text: Ali Esbati, Vänsterpartiets ledamot i finansutskottet)

Bör läggas på framträdande plats i arkivet

Den nya regeringen tillträder. Den första mandatperioden utvärderas senast i valrörelsen 2026. I många länder brukar man invänta de ”första hundra dagar” innan skarpa omdömen uttalas. Hur stor tålamodet är här och nu återstår att se.

Vi är många som lägger tre inspelningar och dokument i våra arkiv:

Nooshi Dadgostars anförande finns i länken till riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet med samtliga anföranden måndag. Samma underlag finns även på partiets centrala hemsida.

Räkna ord?

Idag presenterar Sveriges Stadsmissioner ”Fattigdomsrapporten 2022”. Den går att läsa och ladda ner. Har man tidsbrist och vill bilda sig en snabb uppfattning om rapportens signaler, rekommenderas en debattartikel i GP, undertecknad  av Catarina Dunghed, Göteborgs Stadsmission: ”Vansinne att sänka försörjningsstödet när matpriserna skenar”.

Fattigdom ? Försörjningsstöd?

Två nyckelord, aktuell för berörda, viktig för alla? 

I Tidöavtalet, som är grunden för att Ulf Kristersson valdes till statsminister, sökte Vänsterpartiet Alingsås efter nyckelordens förekomst, hur ofta enstaka ord fick plats på 62 sidor text.

Feminism: 0

Rasism: 0

Diskriminering: 0

Ojämlikhet: 0

Undersköterska: 0

Jämställdhet: 1

Förskola: 1

Jämlikhet: 2

Återvandring: 8

Fängelse: 10

Utvisning: 16

Kärnkraft: 18

Begränsa: 21

Polis: 27

Utlänning: 33

Straff: 60

En sökning på fattigdom ger som resultat: en gång. Här texten: ”Utreda och föreslå författningsändringar genom vilka försörjningskravet vid anhöriginvandring skärps med målet att ingen anhöriginvandrare ska räknas som i vart fall fattig eller i risk för fattigdom vid ankomsten.

I citatet fanns ordet försörjningskrav, men vi letade genom alla sidor efter förekomsten av ordet försörjningsstöd.

Ordet finns sju gånger, fem gånger i förbindelse med vilka begränsningar som hädanefter skall gälla för nyanlända, asylsökande, icke-medborgare. Två gånger med anknytning till tankar att villkoret för att erhålla försörjningsstöd förutsätter att man gör sitt på anvisade arbetsplatser i den utsträckningen den sökandes arbetsförmåga tillåter. 

Förväntningar är nere på nollpunkten

Först var det pressträffen i fredags. Liberalernas partiordförande Johan Persson var mångordig kring det tunga budskapet. Även i konservativa medier noterades att notan L fick betala var högt, medan det var ont om sådant som möjligtvis kan kallas för liberala markeringar. 

Innan valdagen fanns denna inledande mening på Liberalernas hemsida: ”Det går undan i svensk politik. Gamla sanningar kullkastas och tidigare ställningstaganden byts mot nya.”

Igår blev rubriken: ”Liberalerna är stolta över överenskommelsen” Och så inleds analysen: ”När Liberalerna nu summerar resultaten kan vi konstatera att det är en överenskommelse med ett omfattande liberalt innehåll och att Liberalerna fått igenom stora vinster. Låt oss lista några:

Det börjar med: Reformer för en liberal kunskapsskola. Det kommer en ny friskolelag som kommer att få bort klipparna från skolan genom ett vinstförbud i samband med nyetablering och nyförvärv av friskolor, en ny statlig styrning av skolpengen och ett gemensamt skolval för alla skolor. Längsta möjliga kötid för friskolor kortas betydligt. Och vi säkrar bättre villkor för lärare, fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper. Därtill minskas lärarnas administrativa börda. Vidare görs satsningar för att läsning och läsförståelse ska få en större plats i skolan.”

Nu är det inte många som bryr sig om denna sammanfattning. Istället granskas texten i Tidöavtalet med början på sida 48: ”Direktiv samarbetsprojekt Skolan”. Bland andra finns en läsvärd genomgång, punkt för punkt, av Per Kornhall i tidningen Skolvärlden: ”Men djävulen finns i detaljerna”.

Vinststopp och marknadsskola – vad finns att säga om dessa frågor i Tidöavtalets text? ”Plakatpolitik och meningslös reform” är rubriken till ett inlägg på Svt med Anne-Marie Pålsson.  Svt säger också: ”Så kan skolägare fortsätta tjäna pengar trots vinststopp”.

Synpunkter på Tidöavtalet

Ali Esbati är Vänsterpartiets ledamot i riksdagens finansutskott. Han skriver: ”När det är detta man har lyckats åstadkomma, krävs kraftiga distraktionsmoment och ett hejdundrande, systematiskt syndabocksutpekande. Man räknar med att en del (med rätta) ska bli förfärade och kanske inte kunna resa motstånd mot dessa aviserade misslyckanden, medan många andra ska tro att detta inte rör dem. Det senare kan stämma en liten stund, men den samtidigt förda ekonomiska politiken kommer ingen undan. Det är själva greppet.” (Läs hela inlägget här.)

Nooshi Dadgostar skriver i Aftonbladet under rubriken ”SD ger Kristersson fritt fram att gynna de rika” och avslutar med ”Det är ett politiskt projekt som kommer göra Sverige till kallare land. Ett land där vanligt folk lämnas i sticket när krisen kommer. Ett land där udden hela tiden riktas mot flyktingar och andra som pekas ut som skyldiga till alla problem. De enda vinnarna är de som redan sitter på de stora pengarna.

Och ännu en gång – den som anser kommentarerna överdrivna rekommenderas att läsa och begrunda några av Tidöavtalets 63 sidor.

Svart på vitt

Så kom överenskommelsen.

Kommentarerna berättar om en olycksbådande framtid.

Tidöavtalets text är tillgänglig för alla.

Texten går längre än kommentarerna. 

Än så länge bara text. Låt oss arbeta för att det inte ska bli verklighet.

Politikerlön och partiskatt

Många politiker har idag inkomster som de flesta i Sverige bara kan drömma om. Till exempel tjänar de flesta partiledarna i andra partier mellan cirka 100 000 och 170 000 kronor i månaden. För att inte klyftan ska bli för stor mellan de folkvalda och folket de representerar vill Vänsterpartiet att riksdagsledamöternas arvoden sänks.

Vi har också en partiskatt som innebär att alla som företräder Vänsterpartiet betalar en viss andel av sitt arvode till partiet istället för att behålla alla pengarna själva.

Sedan 1998 har grundarvodet för riksdagsledamöter ökat från 30 300 kronor till 69 900 kronor per månad efter den senaste höjningen januari 2021. Att arvodet höjdes med 1 500 kronor i månaden mitt under covid-19-pandemin, när många förlorade sina arbeten och småföretagare gick i konkurs, är extra uppseendeväckande. Gång på gång har Vänsterpartiet föreslagit att riksdagsarvodet ska sänkas så att nivån på arvodet blir detsamma som ett prisbasbelopp per månad. Hittills har dock inget annat parti röstat för vårt förslag, istället höjs riksdagsledamöternas arvoden år efter år.

Vi tycker inte att politiker ska leva i en egen verklighet långt från vanliga medborgare. Därför har Vänsterpartiets kongress beslutat att förtroendevalda ska betala in en del av sitt arvode till partiet. Huvudregeln är att arvoden som efter skatt överstigande 45 procent av ett prisbasbelopp betalas in till respektive nivå, vilket betyder att varje ledamot behåller 31 950 kronor per månad efter skatt under 2022. Riksdagsledamöter betalar sin överskjutande del till Vänsterpartiet centralt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta politikerna i Sverige inte tjänar några stora pengar på sitt engagemang, utan ställer upp ideellt eller för låga ersättningar. De har vanliga jobb och är aktiva i kommun- eller regionpolitiken på sin fritid, för att de brinner för att göra samhället bättre.

Läs Riksdagsmotionen ”Sänk riksdagsledamöternas arvoden

Hållbart resande

När vi nu vet att Västra Götalandsregionen kommer att styras av en minoritetsledning med partierna S, V och MP, så är det dags att på nytt ta fram de tre partiernas utfästelser i enskilda frågor. 

Kollektivtrafik – vem uttalade vad innan valdagen? Kan det bli ett gemensamt förslag? Ett förslag som kan klara sig genom kommande omröstningar?

Här Vänsterpartiets text ur valplattformen, med rubriken ”Hållbart resande”:

Fungerande kollektivtrafik är en viktig klassfråga, och även en fråga om jämställdhet. Denna samhällsservice måste vara tillgänglig för alla. Vem som helst ska kunna röra sig fritt i hela regionen, både för arbete och en meningsfull fritid.

Vi befinner oss mitt i en klimatkris och i en region byggd på
pendlande spelar kollektivtrafiken en nyckelroll. Det är inte
alltid enkelt att resa kollektivt i Västra Götaland och transporter står för en stor del av våra utsläpp. Att ta klimatkrisen på allvar innebär att vår region bygger ut kollektivtrafiken så att resandet med buss och tåg kan öka och därmed bilismen minska. Västra Götaland har en stor del av de regionala järnvägarna i Sverige. De har en stor betydelse för regionens invånare för arbetspendling, att kunna nå utbildningsorter och för våra fritids- och kulturaktiviteter. Vänsterpartiet värnar en sammanhållen tågtrafik i Västra Götaland och verkar för utveckling och modernisering av persontågstrafiken. Vi vill förbättra underhållet av de regionala järnvägarna; Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan, Bohusbanan inklusive norra Bohusbanan. Västra Götalandsregionen måste tillsammans med staten arbeta för att framtiden för de regionala järnvägarna säkras. 

Genom sänkta avgifter i kollektivtrafiken kommer fler invånare att kunna resa kollektivt i stället för att ta bilen. För att uppnå målet med Parisavtalet vill vi på sikt avskaffa avgifterna helt.

När kollektivtrafik får lägre trösklar, blir snabbare samt mer
anpassad efter våra behov så blir det självklart att lämna bilen hemma. Genom att utveckla kollektivtrafiken med fler turer, bättre anpassning till övrig kollektivtrafik och bättre anpassning till skol- och jobbtider kan tillgängligheten öka. Med en utbyggd anropsstyrd trafik kan vi förbättra möjligheterna för de som bor på mindre orter, på landsbygd och i förorter att åka kollektivt. Kollektivtrafiken ska alltid vara tillgänglig oavsett din funktion eller förmåga. Oavsett var du bor ska det finnas ett självklart, funktionsanpassat, kollektivt alternativ till bilen.

Vi ser gång på gång att orter och mindre städer får nytt liv när deras trafikinfrastruktur blir bättre. När vi vill att det totala gemensamma resandet i regionen ska öka måste vi öka tillgängligheten till kollektivtrafiken. Avgifter för sjukresor ska vara låga och får inte leda till människor avstår resor på grund av höga avgifter. Ett steg i att kunna möta invånarnas behov och bygga ut och utveckla den befintliga infrastrukturen är att Västtrafik tar tillbaka driften av kollektivtrafiken i vår region från privata företag till egen regi.

Socialdemokraterna: ”Kollektivtrafik – som är trygg och pålitlig

Miljöpartiet: ”Kollektivtrafik

Riksdagsgruppen förbereder mandatperioden

Här hemma i kommunen råder än så länge tystnad. Från Trollhättan kom klara besked i början av veckan, från regionen i slutet av veckan. I avvaktan på att partierna i Vänersborg anmäler framgång vid förhandlingar finns tid att notera hur Vänsterpartiets riksdagsgrupp formerar sig.

I onsdags anmälde riksdagens valberedning att man enhälligt hade beslutat att det ska finnas 17 ledamöter i alla utskott.  Därefter kom beskedet från Vänsterpartiet hur arbetsfördelningen i början av mandatperioden ska vara:

Vänsterpartiets utskottsplatser fördelade

För kommunerna förbereds avgörande beslut i några utskott. Då är det bra att veta vem som har huvudansvar för dessa frågor.