Vår äldsta medlem har fått somna in, Ebon Rhedin.
Ebon har varit partiets frontperson under många, många år.
Efter långa men lyckade förhandlingar är det klart – S, V, MP och C tar över makten i SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Nu får vi bättre möjligheter att verkligen stötta kommuner och regioner i viktiga frågor som bemanning och finansiering i välfärden, säger Emil Broberg, gruppledare för Vänsterpartiet i SKR.
Redan efter valet utgjorde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet det största blocket i SKR, en fristående intresseorganisation som står på kommunernas och regionernas sida. SKR har haft borgerlig majoritet och ordföranden har varit en moderat, men på SKR:s valkongress den 21 mars blir det ändring, för nu meddelar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet att man kommit överens om ett samarbete för den kommande mandatperioden.
– Vi är mycket glada över det resultat vi uppnått, och det gäller både att vi haft bra samtal med de andra rödgröna partierna, men även att Vänsterpartiet kommer att få en bra representation i SKR:s styrelse och olika beredningar, säger Emil Broberg, Vänsterpartiets högste representant i SKR, som ingått i förhandlingsgruppen tillsammans med Maria Forsberg.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en organisation för alla Sveriges kommuner och regioner. Vilket är egentligen uppdraget?
– Det är att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Man kan säga att det är en intresseorganisation vars huvudsakliga fokus är utveckling av kommuner och regioner. Den utvecklingen har ju knappast varit självklart enkel i tider med nedskärningar, minskade statsbidrag och marknadisering, utan det finns rejäla samhällspolitiska utmaningar både regionalt och kommunalt.
Så på vilket sätt kommer människor att märka att det blir ett rödgrönt styre i SKR?
– Förhoppningsvis blir det tydligare att det verkligen är en oberoende organisation som står på kommunernas och regionernas sida och driver på hårdare i frågor om de nödvändiga resurser som måste till för en värdig och god vård för alla och en bra bemanning i skola, vård och omsorg, säger Emil Broberg.
Från kommunfullmäktiges ärendelista för onsdag, 15 februari 2023. Ett medborgarförslag framför: ”… vill ha sänkning på åldersgräns för Västtrafiks seniorbiljett från nuvarande 75 år till 65 år.”
Efter en längre paus, åter samma förslag som har framförts under en rad år i andra medborgarförslag, de senaste:
Vid sammanträdet nu i februari 2023 kommer förslaget att få samma besked som alla andra har fått: ”Kommunfullmäktige överlåter medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut och därmed anses ärendet avslutat för kommunfullmäktiges del. Medborgarförslaget ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år.”
Vänsterpartiets motion behandlades av kommunfullmäktige 2021-11-17 och beslutet blev: ”Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen. Motionen ska handläggas på så sätt att kommunfullmäktige kan avgöra ärendet inom ett år.”
Kommunledningen och kommunkansliet har som alla andra tillgång till ärendelistor och beslutsprotokoll från såväl styrelsen för Västtrafik som Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd [som vid årsskiftet blev Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden].
Där framgår tydligt att det långt innan men också fortfarande under 2020, 2021 och 2022 var fullt möjligt för Vänersborgs kommun att fatta beslut i enlighet med medborgarförslagen och motionen. Kommunledningen avser dock att invänta kommande beslut som leder till att regionen och Västtrafik erbjuder alla 49 kommuner i Västra Götaland att teckna nya avtal om seniorbiljett. I talarstolen lät det mest som ”något annat kan vi inte göra, vi måste avvakta”.
Kan vi inte göra? Nej, vi vill inte göra.
Kommande onsdag finns på kommunfullmäktiges ärendelista ”Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg”. Beslutsförslaget kommer sannolikt att bifallas av samtliga ledamöter. Därmed har tre kommuner, Trollhättan, Grästorp och Vänersborg kommit en bra bit på vägen. Halle- och Hunneberg är av stort intresse för inte minst invånarna i dessa tre kommuner. Och skötsel och underhåll av värdefulla naturområden kostar som allt annat en hel del pengar.
Underlaget till beslutet visar att det har varit många möten. Finansieringen har spelat en stor roll. Att prioritera något kan betyda att annat måste strykas. ”Naturskolan” faller offret. Det går att läsa på ett antal sidor hur värdefull Naturskolan anses ha varit. Lika ofta finns noteringen att ingen vill ta på sig att fortsättningsvis finansiera Naturskolan.
Någon ledamot kommer förmodligen att uppehålla sig i kommunfullmäktige vid ett beklagande över att det blir så. Kanske framförs också tanken att någon gång framöver kan något ordnas som ersättning. För visst är det så att nedläggningen av Naturskolan är ett steg åt fel håll.
I Västra Götaland och på annat håll i landet planeras för projekt som skall ge ungdomar kunskap och insikt för att med framgång kunna försvara naturen mot allehanda exploatering. Här ett aktuellt inlägg från Västra Götalandsregionens Facebook-sida:
”Barn och unga ska bli mer engagerade i att rädda den biologiska mångfalden – och det ska ske genom ökad kunskap. I ett nytt projekt kommer material för lärare och ett upplevelsebaserat program för barn och unga att tas fram för att öka medvetenheten om vikten av biologisk mångfald.
Det är Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC), med säte vid Göteborgs universitet, som nu startar projektet tillsammans med fem vetenskapscentrum. Satsningen är möjlig tack vare finansiering från Västra Götalandsregionen (VGR).
– Det är fantastiskt roligt att VGR satsar på biologisk mångfald på detta sätt! säger Jenny Klingberg, föreståndare för GGBC, i en artikel på gu.se.
Målet är att ge och tillgängliggöra kunskap och naturupplevelser för människor i hela regionen.
– GGBC bygger på ett samarbete mellan arton partners och med Västra Götalandsregionens hjälp kan vi nu tillsammans fokusera på två större delar. Dels ett kunskapsutbyte speciellt inriktat mot barn och unga, dels en satsning med fokus på företag. Tanken är att även om kunskapsspridning och naturupplevelser är viktiga, kan vi inte skjuta hela detta problem till nästa generation. Vi fokuserar därför på både framtid och samtid, men på olika sätt.
Förlusten av biologisk mångfald går snabbast i tropiska länder, men trenden är negativ även för många inhemska arter och ekosystem i Västra Götaland.”
P.S.: Vänsterpartiets gruppledare, Stefan Kärvling, bloggar regelbundet inför och efter fullmäktiges möten. Medan endast enstaka ärenden tas upp här på lokalföreningens hemsida, så kan den vetgiriga få mycket mer information om i stort sett samtliga beslut som tas av fullmäktige.
När partiets lokala hemsida blir tyst under många dagar, så måste det finnas en förklaring. Och den är enkel: Visst finns mycket att berätta och skriva om, men allt känns plötsligt så oviktigt. Orättvisor på hemmaplan, tankar om det som borde ändras till det bättre – våra bekymmer är försvinnande ringa när ett fullständigt kaos drabbar miljontals människor i länder som ligger nära: Turkiet, Syrien och Ukraina.
Det känns svårt att formulera egna texter om sådant som ändå pågår och behöver uppmärksammas här hemma. Därför rakt av en sida från Ida Gabrielsson som företräder Vänsterpartiet i riksdagens socialförsäkringsutskott. Ida är utskottets vice-ordförande – här berättar hon från torsdagens möte:
1. Information från Socialdepartementet
Statsrådet Anna Tenje, Socialdepartementet, informerar om karensavdraget i sjukförsäkringen
Det är glädjande att kunna notera att flera steg tas för att hjälpa enskilda att komma bort från hemlöshet.
Den mest akuta situationen i Vänersborg skulle lösas med akutboendet på Holmängen. Situationen där var inte längre hållbar. Nu avvecklas verksamheten inte omedelbart, men från och med 1 februari erbjuds ett alternativ i Vänersborg. På kommunens hemsida informeras om det nya akutboende för hemlösa.
Den 26 januari skickade Vänersborgs kommun iväg en ansökan till Socialstyrelsen. Det gäller ”Ansökan om statsbidrag till kommuner 2023 för att stärka arbetet med att motverka hemlöshet, enligt metoden Bostad först”.
Medel kan sökas för endera av fyra syften:
1. Förberedelser inför att starta Bostad först verksamhet.
2. Starta upp verksamhet för Bostad först.
3. Utöka den befintliga verksamheten för Bostad först (fler personer ska få tillgång till Bostad först).
4. Förbättra (utveckla) den befintliga verksamheten för Bostad först.
Vänersborgs kommun ansöker om 150 tkr för förberedelser inför att starta Bostad först verksamhet.
Och igår kom en skrivelse från Socialstyrelsen till kommunens socialförvaltning där man efterlyser besked om vem som är kontaktperson inför en kommande enkätundersökning: ”Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att kartlägga hemlöshetens omfattning och karaktär i Sverige 2023. Resultaten blir ett underlag för arbetet med att förebygga och motverka hemlöshet och ska
beskriva utvecklingen sedan den senaste kartläggningen 2017. Vi kommer genomföra en enkätundersökning vecka 16, 17-23 april. Den riktar sig bland annat till socialtjänstens enheter och verksamheter som kan komma i kontakt med
personer i hemlöshet.
Socialtjänsten är den enskilt viktigaste uppgiftslämnaren till kartläggningen. Vi hoppas därför att ni vill
vara med och bidra. ”
Bra så!
Regeringen och riksdagen, vi har sett början och inväntar utvecklingen. Innan årsskiftet gick alla omröstningar regeringens väg. Men regeringen (M, KD och L) har ingen majoritet, även om statsminister Ulf Kristersson säger annat. I riksdagen kommer det att visa sig om regeringen kan lita på röster från SD eller hur mycket regeringen måste anpassa sig till krav från SD för att krångla igenom en kompromiss.
I regionen Västra Götaland är det nu S, V och MP som styr. Av 149 mandat förfogar partierna över 68, allianspartierna M, KD, C och L samlar 57 mandat, SD med 24 mandat är vågmästare.
I Vänersborgs kommun är det S, C, KD och MP som styr med 23 mandat av 51 – ”allianspartierna” C och KD med 4 resp 3 mandat samarbetar intimt med S. M har valteknisk samarbete med L, V och MBP. SD står vid sidan om.
Något förvirrande? Inte riktigt, det kan vara ännu ”suddigare” om man jämför med kommunalförbundet Fyrbodal där 14 kommuner från Dalsland och norra Bohuslän samt Trollhättan och Vänersborg har nära samarbete i en mängd viktiga frågor. I Fyrbodal var det Martin Carling, C, från Dals-Ed som under en rad år var ordförande i förbundets direktion.
Nu kallas förbundets direktion till ett första sammanträde under mandatperioden och några frågor får ett svar. Hur var det här: vilka med vem? Under punkt 2 ”Valärenden” står visserligen: Valberedningens förslag presenteras på mötet av valberedningens ordförande.
Vilka är dessa sjutton ledamöter från fjorton kommuner – Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg har alla två ledamöter, de andra elva kommunerna endast en var.
Inga klara besked när man tittar på vem som kallas till direktionens sammanträde: 8 ledamöter från S, 7 från M och 2 från SD. Och 17 ersättare som en färgpalett: S 5, SD 4, M 3, C 2 och KD, MP och UP (Uddevallapartiet) har var sin plats.
Hjälpen hittas på sidan där direktionens arbetsutskott presenteras. Carlings roll övertas av Peter Eriksson, M, från Trollhättan. En tydlig markering, dels nu en representant från en av Fyrbodals tre stora kommuner som avlöser ordföranden som kom från en av förbundets mindre kommuner, dels en politiker som alltid finns på ”den ena sidan”, inte som någon från ett parti som en gång fanns här, en andra gång där och en tredje gång kör solo.
Ordförande Peter Eriksson, M, har med sig som 1:e vice ordförande Liselotte Fröjd, M, från Tanum och som 2:e vice ordförande Benny Augustsson, S, från Vänersborg. Övriga fyra ledamöter i arbetsutskottet är: Stig Bertilsson, M, nu i Bengtsfors, Ulla Börjesson, S, Färgelanda, Kent Hansson, S, Strömstad och Martin Pettersson, SD, Uddevalla.
Samarbete och samråd innan besluten tas eller beslut genom omröstning? I riksdagen, regionfullmäktige Västra Götaland, direktionen Fyrbodal och i kommunfullmäktige i Vänersborg kommer det att bli spännande att se vilka slutsatser olika partier drar från mycket olika utfall i mandatfördelningen. Ledning, opposition tillsammans med andra, oppositionsparti utan avtalat samarbete med andra, vågmästarparti?
– Ingen ska känna att de behöver gå till arbetet när man är sjuk, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).
Orättvisor inom karensavdrag och sjuklön ska rättas till. Regeringen tillsätter en utredning som ska se över dessa två. (Expressen, 24 mars 2022)
Nu beslutade den nya regeringen att lägga ner utredningen. Inte oväntat, i valrörelsen kom klara besked om detta från partier som ingår i den nya regeringen. Inte från SD, tvärtom. Men det ska inte leda till konflikt, är det tänkt.
Visst, utredningen läggs ner. Men en intern arbetsgrupp i regeringskansliet skall föra överläggningar och komma med ett förslag i december 2023.
Vad som kommer att ske framöver är illavarslande. För den enskilde som drabbas och för samhället. Att vara sjuk på jobbet är fel i grunden, det kan inte vara den rätta vägen att gå. Vem ansvarar när något på arbetsplatsen går galet? Men vad gör den som ser att någon enstaka dags löneavdrag raserar hushållets ekonomi helt?
Vänsterpartiets agerande från 2022 var tydligt och delades av många när pandemin härjade som mest. Men i grunden håller Vänsterpartiet fast.
Se och läs: ”Avskaffat karensavdrag i vänsterbudget”
I ETC lyder rubriken i lördags (artikeln är dock låst): ”V synar SD om karensavdraget”. Med hänvisning till att SD i valrörelsen utlovade ”… att den som arbetar med vård, skola och omsorg ska slippa karensavdraget” kommer Vänsterpartiet på tisdagens möte (2023-01-31) i socialförsäkringsutskottet lägga fram ett förslag där man uppmanar regeringen att låta den tidigare utredningen fortsätta sitt arbete.
I Dagens Arena utvecklar Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, sina tankar: ”Ansvarslös hantering av karensfrågan”.
Susanna Gideonsson, ordförande för LO, skriver ”Regeringen vill nu döda hoppet om en rättvis sjukförsäkring. Det görs med platta och hånfulla argument om självrisk och bidragsmissbruk.” Läs hela debattinlägget på Altinget: ”LO: Inte värdigt att acceptera orättvisan med karensavdraget”.
Inte konstigt att det ställs så många frågor till klimat- och miljöminister Romina Pourmoktari. Frågor från journalister, frågor från miljöorganisationer, frågor och interpellationer i riksdagen.
I veckan har företrädare för regeringen på ett antal pressträffar berättat om ”De första 100 dagarna”. Den 25 januari hade turen kommit till energi- och näringsminister Ebba Busch att tillsammans med Romina Pourmoktari att berätta om hur det går med samarbetsprojektet klimat och energi.
Ska man märka ord? ”Miljö” spelade efter ”klimat” den mest underordnade rollen, ”energi” dominerade. Så också i interpellationsdebatterna i riksdagen. Romina Pourmoktari återkommer alltid till samma budskap: Allt kommer att ordna sig, målsättningen för 2045 står fast, invänta hur regeringens utfästelse dokumenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen som kommer senare under 2023. Avvakta!
Och under tiden går det väl an att begrunda t ex Naturvårdsverkets nyss publicerade skrift ”Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023”. Ingressen lyder:
”Den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål visar att flera områden har utvecklats positivt sedan den utvärdering som gjordes 2019. Men vi har fortfarande långt kvar till att nå de flesta av miljömålen.
Den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 är den sjätte i sitt slag sedan riksdagen beslutade om miljömålen år 1999. Den är en del i en systematisk och regelbunden uppföljning av miljöpolitiken och tillståndet i den svenska miljön. Den fördjupade utvärderingen ska redogöra för förutsättningarna att nå miljömålen och utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för regeringens politik och prioriteringar. Även andra aktörer kan hämta stöd och underlag för sitt miljöarbete i redovisningen.
Den fördjupade utvärderingen innehåller övergripande slutsatser om tillståndet i miljön och en översiktlig redovisning av utvecklingen för generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen.”
