Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Dra tillbaka angiverilagen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Angiverilagen.

Tre företrädare för Vänsterpartiet skriver i en debattartikel i Aftonbladet att regeringen borde dra tillbaka förslaget om angiverilag.  Carina Örgård är regionråd i Västra  Götalandsregionen, Marie Brynolfsson är kommunalråd med ansvar för personalfrågor i Göteborgs Stad och Tony Haddou är riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Debattartikeln inleds: ”Regeringen och Sverigedemokraterna vill att offentligt anställda inom välfärden ska anmäla papperslösa. Det är ett förslag som inte hör hemma i det fria, öppna och demokratiska samhället.

Vi kräver att regeringen lyssnar på fackförbunden, den samlade yrkeskåren och civilsamhällets uppmaningar och omedelbart drar tillbaka förslaget om angiverilag.”

I debattartikeln skriver man också: ”Sverige ska vara ett land som står upp för människors rättigheter. Barnen ska veta att dom hör hemma i skolan med sina klasskompisar och den som behöver vård ska i trygghet kunna söka det.

I tider av ekonomisk kris och inflation behöver vi en regering som ser till att vi får till en välfärd att lita på och som underlättar välfärdsarbetarnas jobb. Inte en regering som angriper samhällets mest utsatta och kränker våra fri- och rättigheter.”

Skolstart och tjuvstart

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Interpellationer kring utbildningsfrågor.

Grundskolan i Vänersborg börjar tisdag den 22 augusti. Uppropet på Birger Sjöberggymnasiet delas upp, måndag-onsdag 21-23 augusti. 

Riksdagen har upprop 12 september. Tjuvstartar dock 22 augusti med en rad interpellationsdebatter. Vänsterpartiets talesperson för utbildningsfrågor, Daniel Riazat, har riktat tre interpellationer till statsrådet Lotta Edholm, L. 

Interpellationerna  har rubrikerna ”Betygsinflation”, ”Friskolekoncerner som inte sköter sitt utbildningsuppdrag” och ”Branschskolorna”. Daniel Riazat ställde sina frågor i mitten av juni, men skolministerns skriftliga svar blir först offentliga samma dag som debatten ordnas i riksdagen. 

Ingen orimlig gissning är att Lotta Edholm kommer att hävda att svaren redan lämnades. Och det är på sätt och vis korrekt. Men när det gäller utbildning, kunskap och kunnandet så finns ett talesätt som betonar värdet av repetition. Det är inget fel att efter sommarpausen ta upp tråden och på nytt ställa frågan: Regeringen har blivit medveten om att något inte står rätt till, hur och framförallt när sker en möjlig rättelse?

Betygsinflation : I interpellationen skriver Daniel Riazat:  ”Under våren har bland andra rektorn för Handelshögskolan lyft att det gått så långt att det inte längre går att lita på betygen från vissa skolor; eleverna har inte med sig de kunskaper som betygen anger. Det snedvrider konkurrensen och tränger undan elever från andra skolor som fått betyg som motsvarar deras kunskaper.”

Daniel Riazat avslutar med frågan: ”Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?”

Lotta Edholm kommer att hänvisa till en rad initiativ. 

När det gäller interpellationen kring ”Friskolekoncerner” så  är det ovan nämnda pressträff 7 juli. Inbjudan till informationstillfället hade rubriken ”Lotta Edholm presenterar regeringens nya friskolepolitik”. Vill man inte ta sig tid att läsa hela tilläggsdirektivet så duger nog texten som publicerades efter pressträffen ”Regeringen vill skärpa kraven på fristående skolor” där det även finns en länk till powerpoint-bilderna.

Och så den tredje interpellationen kring ”Branschskolorna”. Det handlar om en försöksverksamhet som regeringen nu har bestämt ska avslutas. En enkel sökning på nätet visar att regeringens besked mottogs av starka protester. 

Daniel Riazat frågar i interpellationen:

  • Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?
  • Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?

Och även här har ”svaret” redan lämnats. 6 juli 2023 beslutades vid regeringssammanträdet ”Tilläggsdirektiv till Yrkesvuxutredningen” och en vecka senare ”Tilläggsdirektiv till Utredningen om fler vägar till arbetslivet”. 

Det framkommer tydligt att regeringens samarbetspartner SD har fått gehör för sin åsikt att det ska erbjudas tvååriga  yrkesutbildningar på gymnasieskolan. Eller alternativet – erbjud yrkesutbildning till grundskoleelever som inte skaffade sig behörighet till nationella program. 

Riksdagen har under sommarpausen slutfört en uppgradering av sin hemsida och av sina digitala tjänster. Men som tidigare kommer det att finnas möjlighet att ”live” följa interpellationsdebatter, så även tisdag 22 augusti.

Debatten om friskolor återkommer

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

Under sommaren har debatten om friskolorna tagit paus. När det snart ringer in till uppropet på första dagen av höstterminen kan det vara på plats att granska antagningen till utbildningar på gymnasieskolorna. 

Igår publicerades aktuella uppgifter. En god inblick erbjuder Antagning Fyrbodal med sin rapport ”Slutantagning 2023”.

Här rapportens inledning: ”Den 27 juni presenteras den slutliga antagningen till skolor inom Fyrbodals antagningsområde. 2 757 sökande har antagits till ett nationellt program inom Fyrbodals antagningsområde, varav 87 procent till sitt förstahandsval. Precis som de senaste åren är de högskoleförberedande programmen de mest populära, i år toppar Ekonomiprogrammet. Av yrkesprogrammen är det Bygg- och anläggningsprogrammet som är mest populärt följt av Försäljnings- och serviceprogrammet. 
Slutantagningen är den antagning som genomförs på sökande elevers slutbetyg. Merparten av eleverna höjer sina betyg från höstterminsbetyget till slutbetyget, varpå
antagningsresultatet förändras från den preliminära antagningen till den slutliga. Obehöriga sökande har möjlighet att behörighetskomplettera under sommaren i de ämnen de saknar. De prövas sedan på de nya betygen i reservantagningen som påbörjas 7 augusti och avslutas den 7 september.”

Och vidare kan man läsa:

  • Andelen antagna på högskoleförberedande program är 54% och på yrkesförberedande program 46%
  • Det erbjöds 3413 platser, varav 900 på fristående skolor och 2513 på kommunala skolor . Med andra ord, fristående skolor erbjöd drygt 26% av utbildningsplatser för den som sökte till gymnasieskolan. 
  • De antagna fördelade sig med 18% på fristående gymnasieskolor och 82% på kommunala.

Nu är det ju många fler som sökte till gymnasieskolan än de som hittills blivit antagna till nationella program. Den informationen framkommer när man studerar redovisningen av den slutliga antagningen.

  • Några program fick fler behöriga sökande än det fanns plats för – sökande placerades på reservlistan.
  • De flesta – men inte alla – som placerades på reservlistor tackar dock ja till en plats på annan sökt utbildning.
  • Alldeles för många elever fick inte den behörighet från grundskolan som krävdes för att kunna antas på ett nationellt program.
  • Det finns olika skäl för en större grupp elever att avstå från att söka till nationella program. 
  • Alternativet till nationella program är Introduktionsprogrammet IM med flera insteg, såsom Programinriktat val, Yrkesintroduktion, Språkintroduktion och Individuellt val.

Kortfattat kan man säga att det erbjuds alldeles för många platser på gymnasieskolor i Fyrbodal. Kommunala skolor hävdar sig väl vid årets antagning. Fristående skolor fyller oftast sina klasser till sista platsen på i huvudsak högskoleförberedande program. 

Sammanfattningsvis gäller därmed för Vänersborg (och Trollhättan) det som gäller i hela landet: Genomsnittskostnaden för utbildning på kommunala skolor blir alltid högre än den som fristående skolor har. Men kommunen måste dela ut samma belopp per elev till egna skolor och till fristående skolor, de skolor som Vänsterpartister i debatten benämner marknadsskolor.

Blicka framåt

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Kortare eller längre pauser lite överallt, även här på lokalföreningens hemsida.

En blick på kommunens anslagstavla med schemat över alla sammanträden bekräftar – under hela juli endast ett enda sammanträde,  socialutskottet möttes. Fem ledamöter beslutar kring underlag som har tagits fram av socialsekreterare i förvaltningen kring ett en rad individärenden. Nästan undantagslöst är det utskottet som beslutar, ytterst sällan behöver ett ärende lyftas till hela socialnämnden.  Och så en sak till: Från socialutskottet finns inget att berätta, regelverket ålägger ledamöterna att bevara strikt sekretess.

Under augusti sker en mjuk återgång till regelbundna möten i alla nämnder. Byggnadsnämnden är tidigt ute. Vi väntar på ett besked hur Vänersborg påverkas av krisen för nybyggnation av bostäder som rapporteras från många kommuner. 

Även miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett möte i augusti. Hur mycket ansvar för kommunens miljöarbete som tillkommer nämnden återstår att se. En rad föreskrivna insatser kommer alltid att finnas. Men hur mycket kommunledningen vill låta nämnden vara aktiv i frågor som avser utvecklingen av kommunens miljö- och klimatarbete utöver lagens krav, det återstår att se. Det har ju varit mycket nära ett beslut att ”lägga ner” nämnden och att överlåta

nära ett beslut att ”lägga ner” nämnden och att överlåta uppgifterna till en sammanslagen nämnd där fokus skulle legat på byggfrågor. Nu tycks det finnas en viss borgfred med två skilda nämnder som båda får biträde av en gemensam förvaltning, miljö- och byggnadsförvaltningen.

Socialnämnden har möte 31 augusti. Nämndens ledamöter kommer säkerligen vilja veta mer om allt som lokaltidningen under sommaren berättade om personalens flykt från hemtjänsten. Ledningen delade inte bilden som beskrevs. Önskvärt vore att fackliga företrädare från Kommunal skulle ändra sin inställning och finnas närvarande vid nämndens möten. Idag avstår man från en stående inbjudan med hänvisning till att man prioriterar annat. 

Någon av Vänersborgs tre kommunalråd har under sommarpausen alltid funnits på plats i kommunhuset, det finns en beredskapsplan som bevakas strikt. Nu är det dags igen för de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott att samla sig. Ärendelistan 14 augusti lär bli omfångsrik. 

På kommunstyrelsen 30 augusti är femton ledamöter och ett större antal ersättare samlade till den första av höstens fem heldagar Bland representanter från kommunens nio partier växer insikten att det vore klokt att för 2024 och framöver överväga något fler frekventa sammanträden. Intrycket är att ett antal ärenden förtjänar ett bättre öde än att pressas in som en av 25, 30 eller fler punkter i ett pressat tidsschema under en lång heldag. 

Fullmäktige tog vid midsommar ett budgetbeslut för 2024 där många röster hördes med samma budskap: Låt oss hoppas att det inte behöver blir så illa som vårt beslut säger att det ska bli. Om kommunstyrelsen i slutet av denna månad redan får signaler att regeringen kommer att föreslå riksdagen att bevilja större tillskott till kommuner och regioner, det återstår att se. 

Nej till Nato! Torgmöte i Uddevalla

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Nej till Nato.

Nej till Nato manifestation i Uddevalla!

Datum, tid och plats : Lördag 12 Augusti kl.13.00 på Kungstorget i Uddevalla

Sverige är nu på väg in i den militära vapenalliansen Nato och över 200 år av alliansfrihet går i graven. Det är djupt oroande och beklagligt. En historisk felprioritering som bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta.  
Förra och nuvarande regering har lydigt ställt upp på Turkiets krav. Ett land vars ledare tystar och fängslar oppositionella, inskränker yttrandefrihet och demokratiska rättigheter, hotar och mördar den kurdiska befolkningen. Erdoğan har dikterat kraven. Sveriges förra och nuvarande regering kryper för en diktator.  
Ulf Kristersson har gått så långt att han kallat Erdoğans Turkiet för en demokrati. Kristersson har accepterat despotens hatlista, slängt meningsmotståndare och frihetskämpar till vargarna och lagt den svenska föreningsfriheten på förhandlingsbordet. Det är ett enormt svek att låta Turkiet få så stort inflytande över Sveriges utrikespolitik.  
Vi är emot ett Natomedlemskap. Sverige har en lång tradition av militär alliansfrihet. Ett medlemskap i Nato är förknippat med stor osäkerhet och konsekvenser, som vi idag bara börjat se vidden av. Vi riskerar att tvingas in i krig och konflikter som vi inte vill delta i. Nu är fredsarbetet viktigare än någonsin.  
Ett Natomedlemskap gör det också svårare att med trovärdighet föra en självständig utrikespolitik.  
Vår solidaritet med våra kurdiska vänner är viktigare än någonsin och vi tar avstånd från Erdoğanlagar i Sverige. När Sveriges internationella röst för fred och frihet tystas, kommer våra fortsätta höjas.
Vänsterpartiet Uddevalla

Insändare i TTELA

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Nej till Nato.

På nätupplagan av vår lokaltidning TTELA publicerades i förmiddags insändaren med rubriken ”Nej till Nato”.

Insändaren undertecknades av Tony Haddou Riksdagsledamot  för Vänsterpartiet och migrationspolitisk talesperson, Kerstin Åkare, Ordförande, Vänsterpartiet Fyrbodal, Ida Hildingsson, Vice distriktsordförande, Vänsterpartiet Fyrbodal och Elise Norberg Pilhem, Kassör, Vänsterpartiet Fyrbodal

Insändaren inleds: ”Sverige går nu med i den militära vapenalliansen Nato och över 200 år av alliansfrihet går i graven. Det är beklagligt och djupt oroande. En historisk felprioritering som bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta.

Förra och nuvarande regering har lydigt ställt upp på Turkiets krav. Ett land vars ledare tystar och fängslar oppositionella, inskränker yttrandefrihet och demokratiska rättigheter, hotar och mördar den kurdiska befolkningen. Erdoğan har dikterat kraven. Sveriges förra och nuvarande regering har krupit för en diktator.”

Insändaren vidhåller att ”Vänsterpartiet är emot ett Natomedlemskap.”

I insändarens avslutning uttalas: ”Ett Natomedlemskap gör det också svårare att med trovärdighet föra en självständig utrikespolitik. Vilket vi också nu med all tydlighet ser hända. 

Vi kommer fortsätta stå i solidaritet med våra kurdiska vänner och stå upp mot Erdoğanlagar i Sverige. När Sveriges internationella röst för fred och frihet tystas, kommer våra fortsätta höjas.”

Vänersborg ökade med 11 000 och sjönk med 8

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i SCB befolkningsstatistik.

Man kan roa sig med statistik – man kan lära sig av statistik.  Vad skulle vi veta med säkerhet, om vi inte hade tillgång till alla ”fakta” som statistikmyndigheten SCB samlar in, bereder och presenterar digitalt på ett föredömligt sätt.

I veckan kom en kort analys med rubriken ”Så har kommunernas folkmängd förändrats under 70 år”. 

En mycket informativ text, absolut värd att ta sig tid att läsa.

Sedan kan man gå vidare till ”Informationspanelen – Kommunernas förändrade rangordning utifrån befolkningen”

För Vänersborgs del gäller: 

Kommunen Vänersborg ligger i Västra Götalands län.

I Vänersborg fanns det 29 032 invånare år 1951. Det betyder att kommunen rangordnades som nummer 58.  

År 2021 bor det 39 636 invånare vilket rangordnar kommunen som nummer 66 av 290 kommuner. 

[Kommunsammanslagningar 1952 och 1973 ”räknades om” av SCB. Vän av ordning vet att Vänersborg nu 2023  ligger över 40 000, men SCB använder genomgående uppgifter från 2021.]

SCB låter läsaren ställa olika frågor och lämnar svar direkt:

  • När växte befolkningsmängden som mest? 
  • Vad gäller för grannkommunen Trollhättan?
  • Är trenden lika i alla fjorton kommuner i Fyrbodal?

Fyrbodal? När politiker från dessa 14 kommuner träffas och samarbetar, så förstår man genast att förutsättningarna ”hemifrån” skiljer sig avsevärt för ledamöterna från t ex Strömstad och Mellerud, från Trollhättan och Dals-Ed.

SCB kan berätta mycket mer. Sidan ”Snabba fakta om Sverige” leder till länken ”Kommuner i siffror” där vi t ex kan jämföra Vänersborg med Trollhättan. 

  • Trollhättans befolkning är cirka 20 000 invånare större
  • Befolkningen i Vänersborg är äldre 
  • I Trollhättan bor 9 av 10 i tätorten, i Vänersborg 8 av 10
  • Den genomsnittliga inkomsten är lika för båda kommuner
  • Fler vänersborgare jobbar
  • Småhus i Vänersborg är billigare
  • Kommunalskatten i Trollhättan är högre

Vill man jämföra Vänersborg med Fagersta eller Falkenberg, så går det också med någon klick på SCB-hemsidan.

Visst kan man lära sig av statistik.

Återkommande vecka efter vecka

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Anhöriginvandring.

För två månader sedan, 17 maj, skrev vi:

”I snitt en gång per vecka inbjuder migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, till en pressträff. Aldrig ensam, alltid i sällskap med någon företrädare för SD.

Vecka för vecka ökar nu tempot. Regeringspartierna M, KD och L levererar vad SD skrev in i Tidöavtalet. Rubriken på sida 29 är: ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration.”

Igår hade Maria Malmer Stenergard sällskap med Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare SD. Tidigt på morgonen berättade båda  på en pressträff vad regeringen senare under dagen skulle besluta, nämligen att skicka iväg en lagrådsremiss med rubriken ”Vissa skärpta villkor för
anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.”

Pressträffen kan ses i efterhand, Powerpoint-bilderna är en kort sammanfattning av hela lagrådsremissen.

Regeringen beslutade… Regeringen… Vad säger egentligen Liberalerna? Har de samma eller har de en egen, avvikande inställning? Vid regeringens sammanträde senare på dagen var Lotta Edholm på plats.

Kristdemokraterna? Applåderar skärpta villkor för anhöriginvandring? Begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl? Andreas Carlson företrädde KD på regeringens sammanträde som beslutade om lagrådsremissen. 

Fyra journalister hade hörsammat inbjudan till pressträffen, eller var de fem? Ebba Blume och Anja Haglund från TT var där. Varför man efteråt i GP, DN och otaliga andra tidningar kan läsa ett ”sakligt och kortfattat referat” av pressträffen.

Men ingen skugga ska falla över TT-journalisterna.  Båda var väl pålästa, hade tagit del av alla skarpa invändningar som hade framförts till regeringen tidigare. Det kan man se och höra i slutet på inspelningen av den ganska korta pressträffen. 

Det framkommer också i tidningen Aftonbladet som dock valde en tveksam rubrik: Stenergard svettas för att få SD:s vilja igenom. Fanny Jönsson skriver i Aftonbladet: ”I går kallade Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister, till presskonferens. Igen. Tänk att det fortfarande finns saker för regeringen att reglera när det kommer till invandring. I vanlig ordning ackompanjerades hon av regeringens husse: Sverigedemokraterna, i form av partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson.

Stenergard och Bäckström babblade på om att regeringen nu fortsätter det politiska paradigsmskiftet, alltså att strama åt invandringen på alla möjliga sätt.”

Och i avslutningen noterar Aftonbladet: ”När TT:s reporter, Ebba Blume, frågade migrationsministern hur hon ser på kritiken mot förslagen svarade Stenergard att hon och regeringen helt enkelt inte håller med om kritiken. Så kan man också hantera feedback.”

Ute på Restad finns många flyktingar, några lyckliga över att familjen lyckades komma hit tillsammans. Många andra som kom ensamma, som vill bygga en framtid i Sverige, som vill återförenas med sina anhöriga, med sina barn.

Inne i Vänersborg ligger kommunhuset, på plats i fullmäktige finns 10 ledamöter från SD, och från ”regeringens partier” 9 från M, 3 från KD och 2 från L. Delar ni migrationsministerns åsikter?  Eller har ni anmält avvikande uppfattning och bidragit till någon liten svettdroppe?

Visst följer vi Malin Björk i Strasbourg och Bryssel

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i EU röstar för naturrestaurering.

EU-parlamentet har 705 ledamöter. Enda ledamot för Vänsterpartiet är Malin Björk. Hon är förebild för många partikamrater som arbetar under liknande förhållanden, helt ensamma eller som en i en liten grupp i någon kommun eller region. 

Malin Björk är ledamot sedan 2014. I Wikipedia står att läsa: ” I EU-parlamentet tillhör hon vänsterpartigruppen The Left GUE/NGL. Hon är ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och ersättare i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Hon är vice ordförande i Europaparlamentets HBTQI-grupp och Vänsterpartiets talesperson i HBTQI-frågor.”

Att hitta rätt hemsida med aktuella nyheter från EU-parlamentet tillhör inte kategorin lättlösta uppgifter, det finns helt enkelt för många sidor med aktuell information, ett antal ”officiella, objektiva” och ett stort antal sidor som publiceras av olika partier, regeringar och framförallt lobbyister. 

För oss är ett bra tips att starta här: ”Nyheter från Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk”.

Och det är på denna sida som vi ser rubriken: ”Viktig seger för den biologiska mångfalden och klimatet.”

Malin Björk förstår att det gäller att vara övertydlig – en vunnen omröstning i EU-parlamentet är blott ett steg på vägen. Det är många av oss på hemmaplan som gång efter annan måste friska upp minnet hur samspelet mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet fungerar. Eller ska vi säga – hur motsättningar mellan dessa tre kan lösas, vilka kompromisser som måste göras och hur ofta det tyvärr upprepas att ett riktigt bra förslag blir en halvmesyr.

Malin Björk avslutar: ”Nu är det möjligt att lagen kommer att vattnas ur ytterligare, men det är ändå långt bättre än att inte ha någon plan alls för att rädda vår natur och vår framtid.” Representanter för svenska M, KD och SD röstade för att lagförslaget skulle landa i papperskorgen.