Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Inte nog att bara läsa utskickade handlingar

De flesta partierna tillhandahåller information dels för allmänheten och dels för de egna medlemmarna. Så också Vänsterpartiet. Utan att göra någon större jämförelse kan det ändå sägas att Vänsterpartiet låter ”vem som helst” ta del av det mesta som erbjuds till stöd för partimedlemmar och aktiva förtroendevalda. 

Våra förtroendevalda brottas i regel med omfångsrika utskick av kommunala handlingar inför varje sammanträde. Tiden mellan utskick och mötesdatum är knapp. Då kan det vara en stor hjälp att Vänsterpartiet är generöst med att tillhandahålla bakgrunds- och fördjupningsmaterial.

På den centrala hemsidan är det i första hand fliken ”Vår politik” och därefter fliken ”Politik A – Ö” som är värdefull. Men här ett tips som alla borde känna till:  ”Engagera dig” och ”Nyfiken” leder bl a till ”Lyssna på en podd”.  Där finns i  sändningsarkivet en stor mängd äldre och nya poddar till aktuella frågeställningar.

Om det t ex på socialnämndens nästa möte förekommer något ärende som berör samarbetet med SAMHALL i vår kommun så finns mycket bakgrundsinformation att hämta med sökordet ”Samhall”.

Pröva med ett antal sökord som t ex ”förskola” eller ”klimat” eller ”inflation”. Lägg märke till att sorteringen kan ske efter ”Relevans” eller ”Publiceringsdatum”.

Lycka till – och om du känner dig hemma här – varför inte kolla en gång till på fliken ”Nyfiken”. Där finns fliken som mer än trettio vänersborgare har klickat  på under valrörelsen 2022 och även 2023 har det tillkommit ett tiotal till.

Fullmäktiges möte igår på kvällen

Vänersborgs kommun har flera anställda kommunikatörer. Därför förvånar det att inget rapporteras från gårdagens fullmäktigemöte på kommunens hemsida. Tidigare fanns samma kväll eller senast tidigt dagen därpå ”Fullmäktige i korthet”. Nu inväntar vi länken till inspelningen, fullmäktige läggs ut från början till slutet på kommunens plattform.

Det var ett långt möte från 18:00 till en bra bit efter 22:00. Vänsterpartiets fyra ledamöter bidrog till att kvällen blev sen, men bland 43 ärenden på dagordningen fanns flera punkter där vi hade förberett våra anföranden och yrkanden.

Redan ärendet 2 ”Svar på medborgarförslag om införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen” var första tillfälle att försöka övertyga hela fullmäktige om ett bättre beslutsförslag än det som låg på bordet. Tanken var ju kort och gott ett avslag på medborgarförslaget. 

Utgångspunkten för Ida Hildingssons anförande var: ”Vänsterpartiets vision för framtiden är en utbyggd, tillgänglig och på sikt gratis kollektivtrafik som fungerar för alla oavsett plånbokens storlek, funktionsvariation eller bostadsort. Möjligheten att resa billigt och klimatsmart ska vara i fokus. För klimatets skull behöver det bli lättare, bättre och billigare att åka kollektivt. Kollektivtrafiken är ett effektivt och klimatsmart transportslag. Att människor i högre grad väljer klimatsmart kollektivtrafik hellre än bilen är viktigt för en effektiv klimatomställning.”

Brålandabon Christer Waldemarsson hade framfört sitt förslag i januari 2021, nu i september 2023 hade kommunstyrelsen funderat färdigt och fullmäktige skulle ta ställning. 

Ur Ida Hildingssons anförande: ”Förslaget är ett steg i rätt riktning. Detta är ett ärende som redan varit här i kommunfullmäktige och sedan gått på återremiss till ler nämnder och framförallt till de målgrupper som primärt skulle bli aktuella att använda trafikformen flexlinjen. Bland annat till kommunala pensionärsrådet och kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Jag tycker det är synd att man inte har lyssnat mer på dem som primärt skulle nyttja trafikformen. Vad fyller det för funktion att inhämta synpunkter från invånare om vi som politiker inte är lyhörda inför det.”

I avslutning försäkrade Vänsterpartiets ledamot: 

”Det hade varit en utmärkt möjlighet att genom Christers förslag om flexlinjen både tillgängliggöra resande och deltagande i samhällslivet för fler, samtidigt som vi borde jobba vidare med att stärka och utveckla kollektivtrafiken i alla delar i kommunen. På landsbygd och glesbygd finns det andra alternativ såsom anropsstyrd trafik att utveckla. Västtrafik tillsammans med flera kommuner håller precis på att införa Bus on demand, vilket vore utmärkt även för Vänersborgs kommundelar utanför centrum att införa. Oavsett utgången kring det här medborgarförslaget avser vi att återkomma i frågan kring kollektivtrafiken på flera punkter.”

Hur blev resultatet? Medborgarförslaget avslogs – Ida Hildingsson kommer att lämna in en skriftlig reservation där hon formulerar varför Vänsterpartiet anser att medborgarförslaget skulle fått bifall.

Riksdagen öppnade

Onsdag 13 september med start klockan 12:00 är det partiledardebatt i riksdagen.

En punkt i Ulf Kristerssons regeringsförklaring igår är utgångspunkt för många replikskiften idag.

Ulf Kristersson talade om välfärden.

”I höstens budget kommer vi att prioritera åtgärder som tryggar välfärden, som stärker svensk nationell säkerhet och som lättar på bördan för hårt pressade hushåll.”

”Sverige har en på många vis unik välfärdsmodell. Förskola, skola, högskola, sjukvård och omsorg ger människor trygghet och frihet att bygga ett bra liv för sig själva och de sina. Om detta råder bred politisk enighet. Välfärdsmodellen är en källa till stolthet, inte till konflikt.

Den svenska välfärden bygger samtidigt på förväntningar om egen försörjning, respekt, hederlighet och en fungerande kontroll. Om något av detta brister kommer också välfärden att hotas. Vi ser flera sådana hot just nu.

På kort sikt utgör inflationen det främsta ekonomiska hotet. Regeringen kommer inte att lämna vården, skolan och omsorgen åt sitt öde. Alla inom hemtjänsten som ser till att äldre har en värdig vardag, alla lärare som får elever att knäcka läskoden och alla barnmorskor som hjälper ännu ett litet barn till världen – ni ska veta att vi värnar era viktiga jobb. Era insatser är avgörande för att människor i vårt land ska känna sig trygga med att äldre har det bra, att barn trivs i skolan och att sjukvården fungerar. Tack för allt ni gör! 

I höstens budget kommer vi att prioritera välfärden. Vi tillför resurser för att hjälpa kommuner och regioner att klara sig igenom den svåra ekonomiska tid som Sverige befinner sig i.”

Det sades idag, citat från regeringsförklaringens text.

Vad sägs på onsdag?

P.S.: Debatten börjar 12:00 – sänds direkt på Svt-Forum och via riksdagens webb-TV. En timme innan, 11:00,  är det en gemensam pressträff med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Brålanda bygdefest

Finns det någon annan del i kommunen där man förstår att ordna fester som man gör i Brålanda?

För Vänsterpartiets lokalförening har det blivit en tradition att finnas på plats. Brålanda kallar – vi kommer! 

Förresten – sökordet ”Brålanda” ger på denna vår hemsida 60 träffar. Och så finns ett flertal motioner i kommunfullmäktige i Vänersborg där vi fångade upp tankar och idéer som vi tog med oss från våra besök i Brålanda. 

Forskning som ger förståelse

Lokaltidningarna rapporterar minutiöst vilka spelare som fanns på plan när division 3 matchen började, vilka som byttes in senare, vilka som gjorde mål och vem som fick gult kortet. Någon enstaka Karlsson, Nilsson och Lundström fanns med, några i varje lag. Färre för varje år tycks det. 

Samma bild när någon t ex studerar anteckningar i sin egen journal på 1177.se – bland de sista 14 underskrifter finns en blå-gul Larsson och en Enander, inga fler.

Rimligtvis borde dessa idrottare, läkare och sjuksköterskor tillhöra gruppen som har fått svensk medborgarskap eller åtminstone permanent uppehållstillstånd i Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd står på SD-regeringens utredningslista – sådana ska tas bort.

Och så finns alla de andra. I tidningen ETC fanns häromdagen artikeln ”Minister höftar med siffror om papperslösa”. I inledningen skriver ETC: ”Migrationsministern säger att problemet ökar och nämner siffran 100 000 när hon pratar om de som befinner sig i Sverige utan lov, som hon vill att skolor och sjukhus ska
ange. Men det finns inga fakta bakom den siffran. Inte heller över att de papperslösa har blivit fler. Det menar migrationsforskaren Jacob Lind.”

Papperslösa? Flyktingar, ja. På flykt från hunger och elände, från krig och förföljelse,  för det mesta desperata människor, som känner sig lyckliga över att ha undkommit, ha klarat flykten från kaos i hemlandet, och nu har hopp om att migrationsverket i slutändan kommer att godkänna den  egna asylansökan.

Klubbledaren i det lokala fotbollslaget kommer inte behöva räkna med att förlora en värdefull spelare. Informationsplikten gäller inte andra än offentligt anställda. Men klinikens chef som upptäcker att en papperslös har fått anställning som lokalvårdare på en avdelning? En sjuksköterska eller läkare på akuten som upptäcker att man lämnat vård till en papperslös? Anmäla? Fortsätta ge vård?

Och alla anställda i skolan? Alla, eller bara lärare? Alla lärare, eller bara  lärare  i kommunala skolor? Inte i friskolor? 

Protesterna mot att utredningen om anmälningsplikten nu ska göras är samstämmiga – låt bli, regeringen måtte hellre ordna ett stort antal av samhällets problem. Det är inte seriöst att hävda att allt som går fel är invandrarnas skuld.

Bland de protesterande finns många som utifrån sitt arbete känner sig kallade att säga ifrån. Många bedriver forskning om vad invandringen betyder för Sverige.

Idag finns i Dagens Nyheter en mycket läsvärd debattartikel: ”Unga med utländsk bakgrund siktar högre”. (Artikeln är låst och kan endast läsas av prenumeranter.)   Det är resultat av forskning kring en fråga som många ställer. Är det rätt som det ofta sägs att det är den stora gruppen elever från familjer som har invandrat till Sverige som är anledningen till att skolresultaten i Sverige sjunker? Är förklaringen så enkel? 

Ett kortare citat från debattartikeln: ”De något sämre studieförutsättningar som unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har, kompenserar de till stor del genom höga ambitioner, hårt pluggande, högt självförtroende och val av mer krävande studievägar. Exempelvis har de nästan dubbelt så hög övergång till naturvetenskapligt program på gymnasiet som unga med svensk bakgrund – trots att de i genomsnitt har lägre meritvärden.”

Texten i DN berättar vilka frågor som undersöktes och vilka resultat som framkom, vilka rekommendationer som lämnats. Nu är artikeln endast tillgänglig för prenumeranter av tidningen, men ”källan” finns tillgänglig för alla som vill läsa. Det går att ladda ner ESO-rapporten 2023:8 ”Karriärer och barriärer – en ESO-rapport om skolgång och etablering för unga med utländsk bakgrund”. 

Tyst protest mötte Jimmie Åkesson

Lokaltidningen TTELA berättar (på sin digitala plattform) om Vänsterpartiets protest utanför Quality hotell i Vänersborg på tisdagkväll. Anledningen var att regeringen har följt förslaget från SD att utreda det som officiellt kallas för informationsplikt. Och när SD-partiledaren Jimmie Åkesson deltog i ett möte i Vänersborg, så var det bra tillfälle att visa solidaritet med alla som har sagt ifrån att man inte tänker följa eventuellt kommande lagstiftning om tvånget att behöva utöva angiveri.

TTELA skriver ”att Åkesson är oförstående till protesten i Vänersborg”. 

Och vidare skriver tidningen: ” Det var en tyst demonstration för att motsätta utredningen av anmälningsplikten, av kritiker kallad angiverilagen.

Vänsterpartiets företrädare uppgav till tidningen: ”Det är motiverande att kunna stå här och uttrycka vår åsikt. Det är en stor oro i samhället och vi vill stå i solidaritet med de som berörs av angiverilagen, säger Ida Hildingsson (V) och fortsätter:

– Vi ser det som att SD, tillsammans med regeringen, är upphovsmakare för det här förslaget. Lagen skulle skapa ett människofientligt samhälle byggt på misstänksamhet. Vårt mål är att angiverilagen ska skrotas.”

Angiverilagens upphovsman besöker Vänersborg

I morgon tisdag deltar partiledaren Jimmie Åkesson vid ett medlemsmöte för SD Västra Götaland Norra på Quality i Vänersborg.  

SD är inte del av regeringen i Sverige, men SD är partiet som bestämmer vilken politik regeringen för. När M, KD och L undertecknade Tidöavtalet tillsammans med SD så visste partierna vad de gjorde.

När vi talar om utredningsdirektivet ”informationsplikt” så är det två delar i Tidöavtalet som behöver beaktas. Det inledande kapitlet ”Överenskommelse för Sverige” beskriver det som skall gälla under mandatperioden 2022-2026 – det finns ingen väg förbi SD på allt som nämns i avtalstexten. Sedan är det avsnittet ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration”, ett avsnitt som utgör hela 19 av avtalets 63 sidorna. 

SD  har begärt följande text i avtalet – och M, KD och L har gått med på skrivningen: ”Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

De sista dagarnas protester är entydiga – ta tillbaka utredningsuppdraget! Det vore bra om Jimmie Åkesson vid sitt besök i Vänersborg påminns om alla invändningar som har förts fram från fackliga företrädare, från politiskt håll, från civilsamhället och en stor skara kunniga debattörer.

Här ytterligare två inlägg som är läsvärda:

Läkare i Världen, Expressen: ”Undanta inte vården från angiverilagen

SvD-Debatt: ”Är det möjligt att införa en angiverilag?

Insikten växer

Under dagen kom en nyhet som kräver ett förtydligande. Riksdagen öppnas 12 september, en partiledardebatt ordnas 13 september och den 20 september överlämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen.

De sista veckorna har kraven på statliga tillskott till regioner och kommuner tilltagit, välfärden pressas och stora nedskärningar hotar. Vilka pengar finns, kan regeringens utrymme bli större?

S, V och MP har krävt att regeringen stoppar den automatiska uppräkningen för 2024. Inflationen har gjort att nivån för den statliga inkomstskatten har blivit en politiskt het fråga.

Nu förklarar finansminister Elisabeth Svantesson att Tidöpartierna – M, L, KD och SD – är överens i budgeten om att brytpunkten inte ska justeras upp nästa år.

– Våra samarbetspartier har beslutat att pausa uppräkningen av skiktgränserna nästa år, säger Svantesson.

Vad betyder detta? Statlig inkomstskatt betalas av personer som tjänar över ett visst belopp och i år ligger gränsen på drygt 51 000 kronor i månaden. Hade den justerats upp hade den landat på 57 000 kronor i månaden vid årsskiftet. Hade brytpunkten automatiskt räknats upp hade det i praktiken inneburit en skattesänkning för många välavlönade. Som ett exempel hade det blivit över 1 100 kronor lägre skatt i månaden för de som tjänar 57 000 kronor.

Det beskedet som kom idag är välkommet, fast det är ovisst om regioner och kommuner verkligen kan känna sig något lugnare. Finansministern har tidigare beräknat reformutrymmet i årets budget till 40 miljarder, nu frigörs ytterligare tolv miljarder. Vad pengarna ska satsas på vill Svantesson inte säga än, men hon framhåller att inflationen pressar både hushållen och välfärden.

Som alltid kommer nyheter läcka ut  dagarna innan budgetpropositionen blir offentlig. Men visst är dagens besked välkommet.

Bara bedrövligt eller rent ut skamlöst?

Pressträffen igår vållade uppmärksamhet, inte undra på. Så mycket märkvärdigt hände innan, under och efter mötet. Igår noterade vi i ett inlägg att uppmärksamheten framförallt riktade in sig på punkten ”föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.”. Den punkten fanns med på inbjudan till pressträffen. Det fanns ytterligare en sida med länken till tilläggsdirektivet. Det mesta var samma sammanfattande text – men här fanns inte punkten med som ovan, punkten som allas uppmärksamhet riktades till.

Pressträffen fick stort utrymme i de flesta medier:

Pressträffen fick stort utrymme i de flesta medier:

Kommer Liberalerna att falla offer för sin egen linje, eller rättare sagt, för att partiet inte längre har någon linje? 

För samarbetet mellan Tidöavtalets partier var pressträffen och själva beslutet om innehållet i tilläggsdirektiven en svår prövning. På punkt efter punkt ser man ett uppvaknade. Inte oss emot. 

 

Anmälningsplikten

Vilket ben skall jag stå på nu? Det beror på. 

Tidöavtalet har vållat beslutsångest för kvarvarande Liberaler och Kristdemokrater. Å ena sidan har man lovat varandra att stå fast vid ingånget avtal. Å andra sida hävdas  att man  i själva verket och tveklöst  och i grunden inte alls har denna uppfattning som elaka motståndare vill tolka in i  detta avtal.

Enklare tycks det vara för Moderaterna – såväl på riksnivå som regionalt och lokalt gör man så som SD vill att man ska göra. Det är enklast och man slipper intrycket att vela. 

Vi kan se detta mycket tydligt i en fråga som av den ena sidan beskrivs under rubriken ”informationsskyldighet /  anmälningsplikt” och från andra sidan som ”angiverilagen”. 

Idag inbjöd migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, till pressträff. Hon hade sällskap av Ludvig Aspling (SD), Christian Carlsson (KD) och Fredrik Malm (L). Det gällde ännu ett utspel som skall leda till ett paradigmskifte i migrationspolitiken. I morgon kommer varenda tidning att berätta om pressträffen. Här några länkar för att fånga upp vad som meddelades.

Pressmeddelandet – här punkten: ”föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.”

Presentationsbilder

Tilläggsdirektivet

Nyhetstjänsten Altinget har rubriken:

Tidöpartierna öppnar för undantag från anmälningsplikten

Det var idag – dagen innan, onsdag, möttes kommunstyrelsen i Vänersborg. Vänsterpartiets ledamot bad om att få tillföra ett initiativärende på dagordning. I slutet på ett långt sammanträde var det dags att rösta. På Stefan Kärvlings blogg ”KS uttalar sig om angiverilagen” beskrivs behandlingen av ärendet. Den här gången gjorde L och KD följe med fem  andra partier, alltså S, V, C, MP och MBP. Moderaterna och Sverigedemokraterna gick i armkrok. Två partier som står fast, två andra som när som helst vill ta avstånd från sin egen riksdagsgrupp. Hur länge håller detta?