Fredag, 7 december 2012, 19:00 – festlig samling inför årets avslutning – inbjudan enligt brev till medlemmar
Måndag, 10 december, 18:30: Sista kvällen för 2012 i vår studiecirkel, inledning av Mia Sydow Mölleby, gruppledare för Vänsterpartiets riksdagsgrupp och vår representant i konstitutionsutskottet – Folkets Hus, Vänersborg
Och så en titt på ”omstart” i januari 2013:
Medlemsmöte 10 januari, 18:00, Folkets Hus
Informationsmöte (ordnas av ABF, MP och V) om JAK medlemsbank – onsdag 16 januari, 18:00-20:30, Rådhussalen, Folkets Hus.
Demokratiberedningen ställde sig idag enhälligt bakom ett förslag till ”reglemente” för Medborgardialogen. Förslaget lämnas nu till samtliga nämnder för yttrande. Därefter sammanställs nämndernas synpunkter till kommunstyrelsen som förbereder ett beslut i kommunfullmäktige. Sannolikt vid första sammanträdet efter sommarpausen 2013 kommer reglementet att fastställas. Allting tar sin tid i den kommunala processen. Men det finns mycket att vinna om man utnyttjar tiden rätt.
När reglementet är klart finns för alla politiker i våra nämnder och styrelser möjlighet att ”verka för” medborgarnas inflytande och delaktighet i den politiska processen. Att möjligheten finns betyder inte med nödvändighet att möjligheten också används.
Vi vill tillhöra gruppen politiker som vill ta ett ansvar för att medborgardialogen får en bra start och används på ett sätt som leder till ett genombrott för samhällets och politikens utveckling. Därför kommer Vänsterpartiets ledamöter och fritidspolitiker att informera sig hur man har gjort i andra kommuner. Det finns många goda framstående exempel, det finns mycket dokumentation hur man lärt sig att förverkliga sina tankar och förhoppningar att engagera medborgarna. Det finns också mycket att lära sig av fel som andra redan har gjort och som inte behöver upprepas.
Efter den grundläggande informationen om medborgarförslag beskrev vi också hur exakt lagtexten blev när ”medborgarförslag” infogades i kommunallagen.
Efter några års erfarenheter från kommuner och landsting som använder sig av möjligheten att låta sina medborgare komma till tals med egna förslag, kom en rad viktiga förändringar. Alla samlades under rubriken ”Förenklad hantering av medborgarförslag”. Först kom regeringens proposition, därefter behandlingen i konstitutionsutskottet och så beslutet i riksdagen. Det var klara besked från riksdagen, det fanns inga protester.
2007 hade Svenska Kommunförbundet blivit Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I cirkulär 2007:42 beskrevs lagförändringarna. Det är talande rubriker:
Beslutanderätten får överlåtas till styrelse eller nämnd
Handläggningen i styrelse och nämnder
Delegeringsförbud
Närvarorätt i nämnd
Beredningsfrister
Information från nämnd till fullmäktige
Behövs ändringar i fullmäktiges arbetsordning eller i reglementen för nämnderna?
Svaret på den sista frågan är ”ja, det behövs”. Och om nu allt går som det ska så betyder det att kommunkansliet arbetar med texterna som sedan skall godkännas och fattas beslut om av kommunfullmäktige.
När det är klart (mars 2013?) kommer kommunen att informera att ”medborgarförslag” kan skrivas, vad som finns att beakta och vad som sker med inlämnade förslag. Då kan vi på vår hemsida skriva ”del 4” i serien ”medborgarförslag”.
Som avslutning en länk till – 2007 kom ett Faktablad som fortfarande är aktuell.
Våra medlemsmöten brukar vi ordna i Folkets Hus i Vänersborg. Dock inte idag, onsdag 21 november 2012.
Vi har bjudit in oss / vi har bett om att bli inbjudna till Ungdomshuset. Inte för alla dock för de flesta av våra medlemmar ett hus och en verksamhet som vi inte känner till mer än det vi har ”hört” och ”läst”.
Det vi vet är att många ungdomar har synpunkter på att öppningstiderna har fått ändras och att fritidsgården nu endast öppnas tre kvällar i veckan. Om detta och mycket annat hoppas vi att kunna föra samtal ikväll.
Ungdomshuset öppnar 18:00 – medlemsmötet börjar således ”någon gång” därefter.
Den 1 juli 2002 ändrades Kommunallagen (KL) på en rad punkter. Det var vid det tillfället som ”medborgarförslag” fördes in i lagtexten.
Svenska Kommunförbundet [numera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL] informerade i cirkulär 2002:128 ”Ändringar i kommunallagen 1 juli 2002”. Här hela avsnittet om medborgarförslaget:
Medborgarförslag
I 5 kap. 23 § 5 p KL har införts en ny bestämmelse om medborgarförslag. Den som är folkbokförd i en kommun eller i en kommun inom landstinget får väcka ärende i fullmäktige om fullmäktige har beslutat det. Fullmäktiges arbetsordning ska i sådant fall kompletteras med bestämmelser om hur medborgarförslagen ska handläggas.
Termen medborgarförslag används för att särskilja initiativen från enskilda ledamöters motioner. Den medborgerliga förslagsrätten tillkommer endast folkbokförda medlemmar och således inte föreningar, råd eller dylikt. Däremot omfattas således såväl barn och ungdomar som personer med utländsk bakgrund som inte har kommunal rösträtt. Medborgarförslaget ska enligt propositionen (sid. 142) kunna undertecknas av en eller flera personer.
Den som väckt medborgarförslag har inte automatiskt någon yttranderätt i fullmäktige. Fullmäktige har dock möjlighet att i arbetsordningen föreskriva att den som väckt ett medborgarförslag skall ha rätt att yttra sig i ärendet.
Ett medgivande av fullmäktige ska enligt propositionen (sid. 142) gälla generellt. En individuell prövning av om ärendet får väckas eller inte får inte förekomma.
Ett medborgarförslag måste beredas innan beslut fattas. Det ankommer på fullmäktige att i sin arbetsordning ange närmare regler om beredning av medborgarförslag, se 5 kap. 64 § 2 st KL.
Liksom för motioner har fullmäktige en skyldighet att besluta i väckta ärenden. Detta gäller även om medborgarförslaget avser myndighetsutövning mot enskild eller frågan inte ryms inom den kommunala kompetensen. I sistnämnda fall kan det bli fråga om avslagsbeslut efter beredning. Fullmäktige kan dock under vissa förutsättningar i enlighet med 5 kap. 33 § KL på samma grunder som gäller för motioner, avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning. Liksom för motioner skall medborgarförslag beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes.
Det är något oklart vad som i propositionen menas med att fullmäktiges medgivande är generellt. Av propositionen framgår att ett beslut om att införa medborgarförslag kan avgränsas till en viss försöksperiod. Det torde dock inte enligt vår mening vara möjligt att begränsa medgivandet till vissa grupper av kommunmedlemmar.
Den som önskar fördjupa sig mera kan läsa propositionen 2001/02:80 ”Demokrati för det nya seklet”, sidorna 51-55. Här länken till konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:Ku14.
Fem år senare modifierades regelverket. Då hade man i en rad kommuner samlat erfarenheter vilka blev bakgrunden till förbättringar i kommunallagens föreskrifter. Det återkommer vi till.
Det räcker inte med att få uppslutning bakom en bra tanke, det måste också till ett gediget arbete för att förändra och utforma regelverket så att tanken kan bli verklighet.
Nu har Vänersborg sagt ja till att införa medborgarförslag. Protokollet redovisar att samtliga partier har yrkat bifall. Så bra, även om det kan vara värd en annan berättelse hur vi kom dit.
Beslutet är fattat, vad händer nu?
För vår del behöver vi lite handledning för att veta hur beslutet ska bli verklighet i politiken. Det gäller att vara noggrann, det gäller att förutse vad som kan hända i olika situationer. Den som lämnar in ett medborgarförslag måste veta hur förslaget är tänkt att hanteras och måste kunna lita på att behandlingen sker korrekt i enlighet med regelverket.
Regelverket är dels lagstiftning, dels våra egna regler som styr hur vi arbetar i fullmäktige och i våra nämnder. Lagstiftningen är inte vår sak, det är bara att läsa på och använda rätt. Det vi råder över är att vi bestämmer om vi vill använda oss av hela svängrummet i kommunallagen eller om vi vill begränsa oss. Det vi kommer fram till skrivs in i våra arbetsordningar. När fullmäktige har beslutat vilka förändringar som ska göras i våra arbetsordningar och beslutet har vunnit laga kraft, då har vi kommit fram till att medborgarförslagen kan tas upp till behandling.
Vi kommer i några inlägg här på hemsidan att ägna oss åt frågor som gäller ”medborgarförslaget”.
Idag inleder vi med en bekännelse. Fast vi trodde oss vara pålästa och lagom kunniga så gick en av våra ledamöter i fullmäktige på en nit som vi måste be om ursäkt för. I debatten nämndes att det är angeläget att ungdomar kan komma med medborgarförslag. Vår ledamot påstod då att endast personer som är valbara (vilket betyder bl a att ha fyllt 18 år) kan lämna in sina förslag. Det blev helt fel!
Följande gäller: Kommunallagen (KL) kap 5, § 23: Ärenden i fullmäktige får väckas av …. 5. den som är folkbokförd i kommunen …., om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag) ….
Och så gäller det att fortsätta att läsa kommentaren till lagen:
Medborgarförslag kan väckas av alla personer som är folkbokförda i kommunen …. Det betyder att också barn och ungdomar omfattas och även personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Medborgarförslaget ska kunna undertecknas av en eller flera personer. Föreningar, sammanslutningar, råd eller andra organisationer kan inte väcka medborgarförslag.
När detta är sagt, så ber vi att få återkomma i nästa inlägg med att kort belysa hur lagstiftningen har utvecklats sedan möjligheten till medborgarförslag fördes in i kommunallagen 2002.
Det var inte så länge sedan Vänersborgs kommun publicerade ett inlägg på hemsidan med rubriken ”Vänersborg väntas växa”. Sedan berättades också nyheten att Vänersborg hade vuxit mellan 1 januari 2012 och 30 juni 2012 med hela 64 personer.
Idag berättar SCB i sin senaste kvartalsstatistik över befolkningsutvecklingen att under kvartal 3 minskade Vänersborg återigen med 58 personer, så för närvarande stannar tillväxten under hela 2012 på plus 6 [från 1 januari till 30 september 2012].
Hoppet är det sista som lämnar samhällsplaneringen. Men en nykter syn på verkligheten är bättre. Visst går det ett tag att pendla till arbetsplatser i Göteborg eller att långpendla till Norge, men tanken att flytta ligger nära till hands.
Vänsterpartiets kampanj har varit igång under en vecka. Det märks på många inlägg att det finns ett behov av att få tala ut. Kampanjen syftar till att”öppna upp”, att låta människor komma till tals med sina olika erfarenheter.
I en debattartikel kan man läsa: ”Den borgerliga regeringens arbetslinje kan enkelt sammanfattas med devisen: det är bättre med ett dåligt jobb än inget jobb alls.” Om det är korrekt, borde det finnas många vittnesmål. Men dåliga villkor på jobbet betyder allt som oftast att den som kritiserar riskerar att förlora jobbet. Kampanjen vill hjälpa till att bryta tystnaden som breder ut sig.
Hur du kan lämna din egen berättelse kan du läsa här.
Det var ändå ovisst för en liten stund hur kommunstyrelsen skulle besluta – utgångsläget beskrev vi igår.
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) höll fast vid förslaget som avsåg att i grunden förändra kommunfullmäktiges budgetbeslut från juni 2012. Inte bara att t ex anslaget på grundskolans och barnomsorgens område går miste om 14,3 mkr av juni månads tillägg med 16 mkr och har kvar den klena restsumman av 1,7 mkr. Nej, ”nollresultatet” för kommunens helhet skulle bli ett positivt resultat om 12,8 mkr. Anpassning till en prognos om ett försämrat skatteutfall skulle hux-flux ge oss ett överskott i slutet på 2013.
I överläggningar med den egna, den borgerliga gruppen med M, FP och KD verkade Gunnar Lidells förslag ha stött på invändningar. I beslutsomgången yrkade Gunnar Lidell nämligen själv på en återremiss, vilket skulle ha skjutit fram ett avgörande till åtminstone slutet av november.
Socialdemokraterna hade länge internt diskuterat att använda sig av den nya lagen som möjliggör att den besvärliga ekonomiska situationen 2013 delvis kan hanteras genom användning av överskott från budgetåren 2010 och 2011. Men den tanken stupade på principen att lagarna inte får användas innan de har trätt i kraft. Lagen om ”kommunala resultatutjämningsreserver” kommer att gälla från 1 januari 2013 under förutsättning att riksdagen beslutar så. Punkten finns på riksdagens dagordning den 25 november 2012.
Därför yrkade Socialdemokraterna avslag till Gunnar Lidells ursprungliga förslag. Vänsterpartiet hade redan gjort klart att man ville se ett avslag.
Nu fanns det tre förslag: Förslaget som kommunledningen dagen innan presenterade, förslag om återremiss och ett förslag om avslag av det ursprungliga förslaget.
Det räckte dock inte med tre förslag. Gruppledaren för (M), Lena Eckerbom Wendel, yrkade på förändringar i Gunnar Lidells första förslag. Det nerbantade anslaget till barn- och ungdomsnämnden skulle gå till ”skolan” och inte som det var sagt i juni till att öka ”personaltätheten i skolan” – öronmärkningen ”personaltäthet” skulle strykas. Den andra mindre justeringen i Eckerbom Wendels förslag var att en besparing på 300 tkr avseende politikerarvoden istället skulle gälla en minskning av partistödet med just detta belopp.
För att göra en lång historia kort: Med rösterna 9:6 bestämdes att ärendet skulle avgöras ”idag”, alltså ingen återremiss. Därefter beslutade kommunstyrelsen att utse avslagsyrkandet som motförslag till Gunnar Lidells ursprungliga förslag, därmed föll Lena Eckerbom Wendels förslag. Slutligen röstade nio ledamöter för avslag – 4 (S), 2 (V), 2 (MP) och 1 (C). Tre borgerliga ledamöter röstade ja till Gunnar Lidells förslag, tre borgerliga ledamöter avstod i den slutliga omröstningen.
Det finns anledning att ställa en rad frågor efter detta. Det viktigaste är dock: Budgetbeslutet från juni 2012 står fast för 2013.
