Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

En motion vid rätt tid

Vänersborgs kommunledning bjöd in byggentreprenörer och fastighetsägare till en Bo-dialog. Läser man ”pressinformationen” efter mötet så tycks det finnas skäl att inte tappa hoppet än. Det råder nämligen en skriande bostadsbrist i vår kommun. Inte nog med att vi får invänta ett beslut om nya riktlinjer till ett bostadsförsörjningsprogram (sist vi fattade ett beslut kring ett program var 2007). Nya illavarslande besked kommer från flygplatsbolaget som ägs av några kommuner, Trollhättan och Vänersborg är störst bland ägarna. Det kommunägda bolag behöver söka nya tillstånd i samband med en uppgradering – och då drabbas Trollhättan och Vänersborg omgående, rapporterar lokaltidningen TTELA. Klara besked lär komma först tidigast 2017.

Så länge vill vi inte vänta. Nu prövar några ledamöter från Vänsterpartiet i Vänersborg att ta upp en fråga som var aktuell för länge, länge sedan men som har ansetts tabubelagd under snart tjugo år. Alldeles i vår närhet finns det militära flygplatsen Såtenäs … Läs gärna vår motion som kommunfullmäktige tar upp nästa onsdag för att sedan skicka vidare för utredning, en utredning som förhoppningsvis inte dras i långbänk

I övrigt är vi på gång – nu på lördag kallar vi våra medlemmar till en RÖD LÖRDAG i gågatukrysset.

bild1_thumb.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

Och på lördag eftermiddag är vi många som följer en inbjudan från nya Vänersborgare som bor samlade på Restad Gård med plats för 900 asylsökande.

Tänk vad det kostar pengar …

Vi kommer med all säkerhet snart att få höra detta – igen. För Sverigedemokraterna i våra nämnder och fullmäktige vaknar till så snart det finns en chans att föra fram budskapet: ”Vad var det vi sa? Det här kostar igen! Och vi måste ta pengarna ifrån våra äldre …”

Vänersborg har ett mycket stort asylboende, nästan 900 platser. Det fungerar tämligen bra, en rad frivilligorganisationer gör en mycket stor insats och fler föreningar verkar komma igång och ansluta sig. Det tycks inte alls vara så att alla asylsökande endast kan tänka sig en framtid i våra tre storstadsområden. Vi kan konstatera ett stort intresse för att få en bostad här hos oss eller i närheten så snart som man har fått permanent uppehållstillstånd. Att det är ont om bostäder är därför ett problem som Vänersborg äntligen verkar vilja ta itu med.

På asylboendet finns ensamkomna flyktingar, hela familjer och delar av familjer. Även anhöriginvandringen är mycket stor i Vänersborg och vi förstår att man bor mycket trångt i fler och fler lägenheter.

Och nu är det barnen och ungdomarna som förs upp som ett problem på våra kommunala dagordningar. Barn- och utbildningsnämnden får svart på vitt i förvaltningens statistik veta hur många fler barn som har tillkommit i förskolorna, på fritidshemmen och i skolorna. Hur siffrorna har förändrats snabbt från 2013 till 2014, hur underskottet kan förklaras för 2014. Det finns brist på utrymme i våra förskolor och skolor, nya lokaler borde tillkommit men saknas. Ett växande antal elever fördelas i fyllda klassrum på pedagoger vars antal inte håller steg.

Det gällde 2014. Nu 2015 tillkommer nya grupper i alla enheter och det mesta tyder på att så kommer även att ske 2016. Nämnden alarmerar och ber om förståelse och tillskott.

Kommunledningen, alltså kommunstyrelsens arbetsutskott, skickar tillbaka handlingar ”med uppmaning till nämnden att komplettera ärendet med en beskrivning över de åtgärder och anpassningar som kan vidtas inom ramen för nämndens fastställda budget.” Och som det inte var nog med ett slag under bältet så fortsätter texten: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott ser även med stor oro på de budgetöverskridande inom barnomsorg och grundskola som redovisats i bokslut för 2014. Barn- och utbildningsnämnden uppmanas därför att till Kommunstyrelsen även redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att säkerställa att verksamheten drivs inom beslutad budget för 2015.

Vår utgångspunkt är fortfarande: I slutändan segrar förnuftet och ingen, inte ens en döv och blind kommunledning, kan komma förbi det faktum att våra barn och ungdomar behöver de lokaler och den personal som är förenbart med kraven i föreskrifterna enligt skollagen. Men visst, det kostar pengar, i ett övergångsskede kommunala pengar. Staten har fortfarande inte på allvar kommit igång med att nyordna sina insatser på mottagningsområdet och att reglera finansieringen på ett ändamålsenligt sätt.

Vad har allt detta med SD att göra? Genomgående för alla nämnder och för fullmäktige tycks det vara så att våra SD-ledamöter inte läser handlingar som man borde göra. Frågorna som ställs och slutsatserna som dras gör det tydligt att SD uppenbarligen arbetar på annat sätt än vi andra. Fördomarna som leder till allehanda påståenden verkar vara det som gäller, inte någon kritisk granskning av underlag och beslutsförslag. Var kommer SD att landa i strid mellan utbildningsnämnden och kommunledningen? Troligen inte hos någondera part utan på nytt på samma utgångspunkt: Eftersom det är barnen till invandrarna som överbefolkar våra skollokaler och föranleder budgetöverskridanden som leder till besparingar på äldreboenden, måste det väl ändå vara bättre att från första början ge stöd och bistånd i hemlandet och i angränsande områden för att se till att flyktingarna inte behöver komma hit. Bara att inse ….

Det gör vi dock inte. Utan istället går vi ett steg längre och vill sätta fart på en bättre svensk integrationspolitik. För mycket har försummats under för lång tid och nu när behovet att göra rätt och att göra det snabbt är som störst känns det tungt. Kanske hjälper det att läsa mer av den litteratur som visar oss att vi måste fortsätta, bli bättre och hitta på bättre samordning av gemensamma insatser. Därför två tips:

Statistiska Centralbyrån SCB utger tidskriften VÄLFÄRD. I det senaste numret, 1/2015, finns två artiklar som visar hur det går för flyktingar och invandrare i Sverige.

Tidningen ETC kom för någon vecka sedan med en temabilaga. ETC valde rubriken: ”Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner”. Bilagan borde vara obligatorisk lektyr för alla förtroendevalda, våra egna i Vänsterpartiet, i andra partier – och varför inte för SD-ledamöter.

Medlemsmöte

Tisdag 10 mars har vi medlemsmöte med temat ”Samtal om bostadspolitik”. Välkommen klockan 18:00 i Vänsterpartiets lokal på Kronogatan 31.

Det är en vecka utan sammanträde i någon av nämnderna, men det känns lite som lugnet före stormen. På måndag 16 mars är det en historiskt dag – det första ÖPPNA SAMMANTRÄDET  i någon av nämnderna i Vänersborg. Samma dag har Barn- och utbildningsnämnden ett sammanträde där mängder av frågor väntar på svar.Läs gärna bloggen där Vänsterpartiets ledamot Stefan Kärvling  beskriver läget för nämnden.  Barn- och utbildningsnämnden är måndag och tisdag den här veckan i Rågårdsvik, ledamöterna försöker väl skaffa sig en plattform att stå på när de stora frågorna hamnar på nämndens bord. Liknande dagar hade ledamöterna och ersättare från nya Kultur- och fritidsnämnden redan i förra veckan, även där tycks antalet frågor utan svar bara växa i antalet. Inte att förvånas, den nya nämnden sjösattes med ett kraftigt underskott.

Vi fortsätter att bevaka den lokalpolitiska scenen här på hemsidan. Ta gärna kontakt med våra representanter  om du vill vara med i diskussionen.

Håll fokus på viktiga frågor

Det finns hur många frågor som helst som man kan ägna sin tid åt. Men med tanke på allt som verkligen behöver göras borde det vara en klok sak att inte fastna varje gång man snubblar över ett intressant inslag i media.

Att omförhandla, att behålla, att förnya ett avtal är en fråga som vi inte kommerförbi. Då gäller det dock inte avtalet som värderas så enormt högt av den svenska näringslivseliten. Det gäller ett annat avtal där vi i Vänersborg snart måste komma fram till ett beslut.

Socialnämnden slöt en gång i tiden ett avtal med Carema om en entreprenad som i huvudsak gällde äldreomsorgen. I upphandlingen vann Carema uppdraget för enheten i Brålanda, två mil norr om Vänersborg. Efter fem år beslöt nämndens majoritet att först säga ja till en första förlängningen om två år och sedan förra året om ytterligare en förlängning med två år. I januari 2017 löper perioden om totalt nio år ut och avtalet kan inte förlängas.

Nu finns som alltid olika alternativ, i huvudsak handlar det om att nämnden i april 2015 måste fatta ett beslut om att antingen återta enheten i kommunal regi eller att inleda en ny upphandling.

Hur är oddsen i Vänersborg?

Socialnämndens ledamöter är tretton i antal, kommunledningens partier har sex av dessa mandat.  Socialdemokraterna fyra, Miljöpartiet ett och Centerpartiet ett. I Vänersborg har Centerpartiets lokala ledning ett kärleksfullt förhållande till Socialdemokraterna, men när det kommer till frågan om privata alternativ i välfärden är det Annie Lööfs linje som gäller. Miljöpartiet tycks vara absolut pålitligt, under mandatperiodens första tre månader syns inget av den djupa sprickan i åtskilliga frågor som präglade förhållande S och MP under hela den gångna mandatperioden, allt verkar glömt och överspelat nu när man har en överenskommelse om att dela ordförandeposterna mellan sig och med Centern.

Så sex mandat är bara fem, hur ska det bli en majoritet? Moderaterna har två platser, FP och KD var sin. Fem mot fyra? De andra tre? Sverigedemokraterna har en plats i Socialnämnden, deras ordförande har nyss övertagit platsen när SD:s starke man och gruppledare plötsligt kom på att han hade tagit sig vatten överhuvudet och lämnade in tre avsägelser som ledamot i tre nämnder. SD verkar ha svårt i starten, antalet ”avstår”-anmälningar i alla omröstningar tvärs genom våra nämnder är klart fler i antal än de få tillfällen man har bestämt sig för ett ja eller nej. Svaret i entreprenadsärendet blir:  SD:s mandat spelar ingen roll.

Det är Vänsterpartiet som har avgörandet i sin hand, så som det är fallet i en rad frågor av större vikt i Vänersborg. Våra två mandat i socialnämnden ger oss möjlighet att avgöra frågan. Och vi har tid fram till april, kanske maj om beslutet dröjer, för att vässa vårt beslutsförslag eller vårt ställningstagande till ett eventuellt beslutsförslag från S.

Regeringen har nu kommit med Kommittédirektivet som vi har väntat på länge. Dir 2015:22 har rubriken ”Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster.”Beslutet fattades vid regeringssammanträdet den 5 mars 2015 och finns att ladda ner i sin helhet här. För hela vår kommunala grupp, inte bara för våra ledamöter och ersättare i socialnämnden, är dessa 25 sidor en ”läxa”att läsa. Det finns ju fler verksamheter än denna entreprenad som berörs av utredningens arbete och de slutsatser som kommer att hamna i riksdagen innan nästa val 2018.

Ännu en gång: Låt oss jobba med de viktiga frågorna, inte fastna i sidospår varje gång det dyker upp något någonstans som eggar fantasin.

Den tredje reservationen

Visst kan man ställa frågan: Varför skriva reservationer? För Vänsterpartiet i Vänersborg har det genom åren varit viktigt att skriva tydliga och utförliga reservationer. Det finns enstaka beslutsärenden där det efter en förlorad votering inte ens behövs  anmäla en reservation, det framgår av protokollet vilket yrkande vi tillstyrkte. Men i samband med Arena-skandalen i Vänersborg har vi lärt oss att det har stor betydelse att reservera sig. Våra partikamrater som hade sagt nej, nej, och åter nej till ett bygge som sprängde alla ramar (beslutet om 140 mkr blev osannolika 300 mkr) fick erfara att kommunfullmäktige inte såg skäl att göra undantag, alla i den ansvariga nämnden vägrades ansvarsfrihet. Nämndens ordförande, som idag är kommunstyrelsens ordförande, gjorde det begåvade uttalande i regional-TV: ”Det är ju bara ett spel.” Dåvarande kommunstyrelsens ordförande, som egentligen hade ansvar och som också uttalade att det var han som hade det fulla ansvaret, är idag kommunfullmäktiges ordförande.

Vår slutsats är därför: Är vi inte överens med majoriteten, förlorar våra egna förslag, förlorar andra yrkanden som vi biträder, då anmäler vi skriftliga reservationer. Bättre förebygga än att vara efterklok. Sedan är det också ett bra sätt att undvika frasen ”Vad var det vi sade”. Istället kan vi hänvisa till en reservation där vi utförligt redovisar vad vi ville och varför vi ville på annat sätt än det som blev majoritetens beslut.

I onsdags var det kommunstyrelsen som hade sammanträde, här kan du se hur vi använde oss av rätten att reservera oss.

Ärende 5 – Investerings- och exploateringsbudget

Ärende 15 – Anvisningar Mål- och resursplan 2016-2020

Ärende 17 – Öppna sammanträden i kommunstyrelsen

Tre reservationer – här om s.k. ”öppna” sammanträden

Man ska aldrig ta ut något i förskott. Det finns alltid risk att det spricker. I Arenan finns sprickor efter sättningar. I den här aktuella frågan har ingenting satt sig, inte ens efter tjugo år …

Det blir öppna sammanträden i kommunstyrelsen från 1 april. När några informationer har avverkats och politikerna börjar tänka högt kring en mängd beslutsärenden, då har allmänheten dock redan fått lov att lämna lokalen.

Läs Vänsterpartiets reservation i ärendet för att få hela bilden. På den här hemsidan har vi tidigare varit alldeles för optimistiska,  jämför med några inlägg:

Är öppenhet önskvärd?

Fjärde steget framåt, tredje bakåt

Kommunstyrelsen nästa

När sammanträden är jobbiga …

Kommunstyrelsen möts sådär en gång i månaden. Långa ärendelistor, mängder av underlag som skall läsas in, en rad kontakter som behöver anlitas för att ta reda på saker som inte tydligt framgår av handlingarna, åtminstone ett möte med partigruppen, telefonsamtal och mailväxlingar. Belöningen blir ju att man med gott samvete kan ta sig till kommunhuset tidigt på morgonen, förvissad om att vi som representerar Vänsterpartiet har gjort allt vi kunnat göra för att förstå fullt ut och nu på rätt sätt kan vara med om att fatta kloka beslut.

Men det blir inte alltid som det var tänkt. Idag fick vi uppleva ett svidande nederlag. Frågan gällde ett beslut om hur vi ska ordna ”öppna sammanträden” för kommunstyrelsen i Vänersborg. Vår egen motion från 2012 fick bifall 2014, då beslutade kommunfullmäktige också om ett regelverk. Men flera ledamöter började bli bekymrade och såg dagen rycka allt närmare då allmänheten skulle få tillträde till politikernas samlingslokaler för att bevittna hur ett ärende debatteras och avgörs. Därför skulle regelverket kompletteras med anvisningar. Och därifrån blev det bara ett steg till och så kom sanningen fram – vi vill inte.

Ta en titt på en föredragningslista för kommunstyrelsen, vilken som helst. Oftast är det kring tjugo ärenden, uppdelat i tre kategorier. Några ”fristående” informationer först, sedan några inplanerade föredragningar i några beslutsärenden, tre eller fyra. Och sedan är det alla de andra ärenden, där ordföranden inte ansåg att det behöver lämnas information utöver det som vi redan hade läst i våra surfplattor.

Ärenden kan delas in en hälft där kommunstyrelsen fattar beslutet själv och ärendet är därmed avklarat, och en annan hälft där kommunstyrelsens endast ”bereder” frågan, dvs lämnar ett förslag till beslut vidare till kommunfullmäktige.

Vänsterpartiet föreslog att hela kommunstyrelsesammanträdet skulle vara ”öppet” för allmänheten. I omröstningen förlorade vi 13:2. Vänsterpartiets andra förslag, att öppna för allmänheten med undantag för ärenden som endast var tänkta att beredas, förlorade också med 13:2. Därmed gäller i Vänersborg att kommunstyrelsens sammanträden i Vänersborg är öppna för allmänheten när t ex IT-chefen berättar om tankarna kring en kommande fiberstrategi, när ekonomichefen och ekonomistabens arbetsgrupp presenterar omvärldsanalysen som ligger till grund för anvisningar för det fortsatta budgetarbete, när kommunjuristen kommenterar texten till ett överklagande angående länsstyrelsens restriktiva beslut om utvidgningen av strandskyddet. Vad gör politiker vid dessa informationer? Några ställer bra frågor i anslutning till föredragningen, det framgår också att frågeställaren uppenbarligen har läst på innan sammanträden. En hel del frågor avslöjar dock omgående att frågeställaren inte har läst handlingen. Kommunens förvaltningar har dock skolat alla som kommer och informerar. Aldrig kommer det svaret som egentligen vore rätt: Nej, jag hoppade över det du frågar nu, för det stod ju redan i utskicket. Nu när allmänheten får tillträde minskar nog antalet okynnesfrågor.

Men alla debatter som föregår våra beslut, alla meningsutbyten, alla motiveringar till varför si och inte så, det som är det politiska samtalet i kommunstyrelsen? Det sker, när allmänheten har lämnat det öppna sammanträdet. Någon sade till oss: Visste ni inte? Ni trodde annat? Nej, ge er, ni är i Vänersborg.

13:2 – javisst, M, FP, KD och S tillsammans som alltid. Ingen från C fanns närvarande, S hoppade in på den lediga platsen. Även MP – det smärtade. Och såklart även båda ledamöter från SD. Skulle SD ha intresse att låta folket veta hur man tänker? Deras representanter är helt tysta genom timslånga överläggningar. När det kommer till omröstningar vaknar man. Den här motionen från Vänsterpartiet om öppna sammanträden, den var enkel, bara att säga nej. Sedan blev det mera jobbigt att hänga med. Tre omröstningar till, två gällde frågor kring investerings- och exploateringsbudgeten, den tredje avsåg alternativ för ramsättningen i den fortsatta budgetprocessen inför 2016. Inga inlägg från SD, inga frågor, inga yrkanden, skvatt ingenting, båda ledamöter sade dock tre gånger ”avstår” när alla andra bekände färg med ett ja eller nej. Sådant ska väl allmänheten inte behöva bevittna? Och förresten, när kommunledningen hade inbjudit de mindre partierna till information i dessa tämligen komplexa frågor några dagar dessförinnan, hade SD anmält förhinder.

För oss återstår att skriva fyra reservationer. Och att jobba vidare och fortsätta tro på oss själva.

Äger kommunen sina medborgare?

Eller är det kanske tvärtom – ”kommunen” är till för sina invånare?

Grundinställningen tycks skilja sig åt. Några familjer har ansökt hos Kammarkollegiet om en justering av gränsen mellan Vänersborg och Trollhättan. Ärendet var åter i kommunfullmäktige i Vänersborg – och ännu en gång fick vi skriva en reservation.

————————————

Reservation

Kommunfullmäktige 2015-02-25, ärende 6

Förnyat yttrande till Kammarkollegiet över ansökan om justering av gränsen mellan Trollhättan och Vänersborg, Dnr KS 2014/191

Vänsterpartiets representanter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige lämnar härmed sin fjärde reservation i ett och samma ärende, Kammarkollegiets begäran att Vänersborgs kommun skall yttra sig över en ansökan av ett antal familjer, skrivna i Vänersborg, att kommungränsen till Trollhättan justeras.

Våra tidigare reservationer:

  • Kommunstyrelsen, 2014-08-20, § 176
  • Kommunfullmäktige, 2014-09-03, § 105
  • Kommunstyrelsen, 2015-02-04, § 17

Vi hänvisar till dessa reservationer och till våra yrkanden vid dessa tillfällen varför vi inte upprepar flera punkter i vår tidigare argumentation.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde valde vi att skärskåda kommunens förslag till yttrande på tre punkter:

  1. ”en flytt av gränsen skapar en ny gräns som kan skapa liknande problem”
  2. ”problem… kommunal service …. möjligt att komma tillrätta med genom ökad samverkan mellan kommunerna”.
  3. ”… skälen som framförts för en flytt av kommungränsen inte är tillräckligt starka och överväger inte nackdelarna som kan uppstå vid förändring av gränsen.” [Denna tredje punkt c) anfördes av kommunen dock bara vid sitt första yttrande.]

I Vänersborgs kommunfullmäktige tillåter ordföranden inte att ledamöterna kan ”illustrera” ett anförande med bilder på skärmen. Därför använde vi ganska mycket tid åt att i detalj beskriva ett av de två berörda områdena: fastigheterna vid Överby. En god vana vid läsning av bifogat kartmaterial i beslutsunderlag är säkerligen en fördel, ändå behövdes förtydliganden. Gränsen mellan hus på Trollhättans sida och Vänersborgs sida går dels mitt på den lilla gatstumpen, dels mellan det näst sista huset på norra sidan [Trollhättan] och det sista huset på norra sidan [Vänersborg] på gräsplätten som skiljer dessa två fastigheter. EFTER DE SISTA HUSEN PÅ GATSTUMPEN ÄR DET ENDAST FYRTIO METER TILL BÖRJAN AV SKOGEN. Där börjar en liten stig som för brant ner genom skogen på ett sluttande hang. Efter cirka 600 meter är man nere på en gång- och cykelväg som leder till Onsjö golfbana cirka 1, 5 km österut. INTE ETT HUS FINNS DÄREMELLAN. Ovanpå skogen och golfbanan är in- och utflygningskorridoren för flygplatsen Trollhättan-Vänersborg på andra sidan Göta Älv. EN JUSTERING AV GRÄNSEN HÄR KAN INTE ”SKAPA LIKNANDE PROBLEM”.

Vid kommunstyrelsens beredande sammanträde 2015-02-04 blev svaret på frågan om någon från kommunledningen hade varit i kontakt med familjerna som står bakom ansökan ett klart ”nej, så var inte fallet”. I kommunfullmäktige hänvisade förespråkarna för yttrandet från majoriteten till den självklara lösningen av tvistefrågan: Finns det problem så är det bara att lösa dem, ingenting får stå i vägen för ett bättre samarbete mellan kommunerna Vänersborg och Trollhättan. Det tycks inte som att familjernas och vår argumentation överhuvudtaget togs på allvar. Det är bara att ordna! Säg till att det blir gjort!  Inget har dock blivit gjort.

Samarbetskommittén [Trollhättan och Vänersborg] har nu för andra gången och nästan ett helt år efter att ansökan framställdes visat sig uppmärksam och fört till protokollet att någon bör få uppdraget att utreda problematiken och undersöka hur man kan tillgodose synpunkterna om svårigheter som uppstår på grund av en ogynnsam kommungräns.

I våra tidigare yrkanden och reservationer kritiserade Vänsterpartiet kommunens yttrande. Vi tyckte att argumentationen ”inte starka skäl nog” och ”inte överväger nackdelarna” inte hörde hemma i kommunens yttrande. Vi ansåg att det är Kammarkollegiets ansvar att komma fram till sådana slutsatser.

Ändå passade vi på att i kommunfullmäktige söka svar på frågan vilka dessa nackdelar kunde vara. Vi upprepade frågan och fick under hela debatten inte en antydan till ett svar på denna specifika efterlysning.

Vi motiverade vårt eget avvikande yrkande som ett försök att, som vi sade ordagrant, ”rädda kommunens ansikte” i en fråga som aldrig hade behövt föras så långt åt fel håll. Men vi förlorade i omröstningen som vi begärde.

Vi reserverar oss med detta till förmån för vårt eget yrkande:

”I ansökan framförs ett flertal beaktansvärda synpunkter som borde prövas av Kammarkollegiet. Skulle Kammarkollegiet komma fram till att avslå ansökan försäkrar Vänersborgs kommun att på ett mer aktivt sätt undanröja besvärligheterna för de berörda familjerna genom att ytterligare förbättra sitt samarbete med vår grannkommun Trollhättan.”

Stefan Kärvling                                                            Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                              2015-03-02

 

 

Liten uppdatering – Vänersborg är sig lik

Årsmötet ligger redan bakom oss, inga stora förändringar, varken i verksamheten framöver och inte heller i styrelsen. Men visst, Monica, Kate och Kenneth har kommit med i styrelsen 2015 och det är vi är mycket glada för, arbetsuppgifterna väntar, så häng på och driv på oss andra som är kvar sedan tidigare.

Nu till helgen är flera av oss iväg på distriktets årsstämma. Det blir förändringar framöver, när distrikten kommer att anpassas till valkretsindelningen. Gamla ”Älvsborg” splittras och troligen finns vi med i gänget som har basen i Uddevalla, ”Bohuslän”.

I Vänersborg hade kommunfullmäktige sitt första sammanträde för 2015. Ärendelistan från kommunstyrelsens beredningar i december, januari och februari blev rätt så mastig. Fem timmar nästan – och med stor sannolikhet var det så att Vänsterpartiets ledamöter tog mer än halva tiden i talarstolen. Men det kan inte vara något fel i att förbereda sittningen ordentligt, att skriva stolpar för det vi anser behöver sägas – varför har vi annars fått våra uppdrag som förtroendevalda? Det är rena undantaget när en vänsterpartist kliver upp i talarstolen och nöjer sig med budskapet att ”förslaget från ks är bra varför jag yrkar bifall, tack för ordet”.

Vänsterpartiet förlorade en omröstning som vi blev beklämda över. En handfull familjer som i praktiken bor i grannkommunen Trollhättan har ansökt hos Kammarkollegiet om en ändring av gränsdragningen mellan våra två kommuner. Vänersborg fick ytterligare en sista chans att yttra sig innan det kommer ett beslut från Sveriges äldsta myndighet. Vårt förslag var tänkt att rädda ansiktet på kommunen eftersom det rådde en oerhörd nonchalans mot några enskilda medborgare som stred för sin sak. Vår argumentation var tydlig men partipiskan viner och den viner över all sunt förnuft.

Kommande vecka väntar nya besvikelser. Det tycks bli så att vår motion från 2012 om öppna nämndssammanträden i slutändan resulterar i att allmänheten välkomnas till informationsdelen av sammanträdena. Kom och lyssna på föredragningar från våra förvaltningar och andra som rapporterar till våra politiker i nämnder och styrelser. Men sedan, när överläggningar i beslutsärenden påbörjas och politikerna behöver bekänna färg i sina debattinlägg, då återgår vi till den slutna församlingen, inga ”obehöriga” här inte.

Vi ska göra ett försök att åtminstone få med Miljöpartiet på att rösta på vårt eget förslag till verkligt ”öppna nämndssammanträden” men troligen finns ingen kvar på vår sida. MP i Vänersborg har beslutat sig för en plats i kommunledningen hos S och C och tycks hantera gamla hjärtefrågor på ett klent sätt nuförtiden, i bästa fall ”avstår” man vid omröstningar.

Kommunledningens minoritetstrio har redan fått se sig slagen i allehanda voteringar, i byggnadsnämnden, i barn- och utbildningsnämnden, i socialnämnden och även i kommunfullmäktige. I veckan blir det dags för första steget i processen att ta fram en Mål- och resursplanplan för 2016 – vi får se vad som sker i kommunstyrelsen.

Men för att säga som det är, lika mycket som den borgerliga minoritetsledningen överlevde mandatperioden 2010-2014 med det passiva stödet av S och C, så kommer troligen ”oppositionen” från M, FP och KD att nu stanna innanför ramarna. Spänna musklerna lite på låtsas! Kliar du mig, så kliar jag dig, och så gör vi det så att man utanför kommunhuset tror att vi fightas på riktigt.

Vi jobbar på, vi ger oss inte.