Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Visst kommer det att bli debatt

20 september sammanträder kommunfullmäktige, ärendet ”Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun” kommer förmodligen att föranleda kvällens längsta debatt. Den slutsatsen måste man dra efter gårdagens möte i kommunstyrelsen. Gruppledaren för SD, Kurt Karlsson, läste från sin läsplatta några av argumenten varför SD kommer att yrka avslag på hela förslaget. Han avslutade med att säga att partiet återkommer mera utförligt i debatten på fullmäktige.

Vi har tidigare berättat om underlaget inför beslutet, en välskriven värdefull rapport vad som varit, varför samverkan inte alltid varit tillfyllest, och vilka förutsättningar som finns för att beslutet om en integrationsstrategi skall leda fram till önskvärda resultat.

Det har gått en ganska lång tid sedan rapporten blev klar i januari. Det blev ytterligare dröjsmål när ärendet flyttades från augusti till september. Rapportens författare och ”spindeln i nätet” är tyvärr inte längre kvar på utvecklingskontoret, men nye utvecklingschefen Pascal Thisbanda och kommundirektören Ove Thörnkvist prioriterar att rekrytera en ersättare för Jessica Vacklid.

SD saknar en väsentlig frågeställning i rapporten: Individens ansvar – vad gör man om någon som har beviljats asyl inte vill låta sig integreras? Kurt Karlsson anser att handlingarna andas en naiv hållning till hur integrationen fungerar. Mest förvånande är dock påståendet att rapporten verkar beskriva en situation som varit för 10-15 år sedan. SD anser att Vänersborg kommer för sent till insikt, att allting redan har gått för långt! Det måste ställas krav på dem som har kommit hit. Det gäller att förbereda sig för alla framtida problem som invandringen för med sig, att tänka framåt 5-10 år. SD säger sig kunna se vad som kommer att ske!

Kurt Karlsson anmälde en skriftlig reservation i ärendet, vi får se om våra anteckningar från sammanträdet är korrekta.

När kommunstyrelsen sedan skulle besluta om två motioner från SD, hittade Kurt Karlsson inte sina anteckningar på läsplattan, glömde att reservera sig mot avslag på motionerna och sade bara han skulle återkomma.

Kommunstyrelsen tog även lite tid att ”skriva av sig” på post it-lappar om kollektivtrafikens goda och sämre sidor. Vänersborg tillsammans med Trollhättan och regionen vill äntligen slå ett slag för förändringar i trafikbeteendet. Arbetspendlingen sker fortfarande till och från Trollhättan och Uddevalla, företrädesvis i egna bilar, en bil – en person. Varför bilfabrikanterna insisterar på att bygga bilar med fyra eller fem sitsar förblir en obesvarad fråga. Kollektivtrafiken i stan kan avsevärt förbättras, dock är förutsättningen att fler övergår till att använda bussarna. En ”moment 22”-fråga. Bättre cykelvägar borde behövas, men utgångsläget är dåligt. Allt för ofta måste gående och cyklister samsas om en alltför smal remsa vid sidan om bilvägen. Att ändra på detta kommer att kräva kostsamma investeringar.

Det är ganska lugnt i kommunstyrelsen än så länge, men på något sätt tycks rätt många ledamöter ha tankarna på vad som ska ske framöver, t ex efter valet om ett år. Här en bild som beskriver berg och dal banan 1973-2014.

Efterlängtat besked om gratis kollektivtrafik – och lite annat

I våras avslog kommunstyrelsen ett medborgarförslag om gratis kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Vänsterpartiet lämnade in en reservation där vi klargjorde att vi hade för avsikt att återkomma senare.

Det ska vi också göra – och denna gång ser det avsevärt bättre ut att få gehör för ett sådant förslag.

Det finns två inlägg som dök upp igår och idag. Vänsterpartiet centralt meddelade ytterligare en framgång i de pågående budgetförhandlingarna: Vi inför ett bidrag till avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet. Regeringen följde upp med ett pressmeddelande: ”Bidrag till avgiftsfri kollektivtrafik under sommarloven”.

Förresten – regeringens hemsida: Det är ganska lätt att hålla sig ajour, t ex om det som komma skall i samband med att riksdagen samlas snart igen till höstens arbete. Vi väntar på budgetförslaget – och då finns alltid aktuell information på fliken ”Statens budget”.

Vid lunchtid idag fanns ytterligare en information som Vänersborg verkligen väntade på. Här den avgörande meningen:

”Arbetet med att ersätta slussarna i Trollhätte kanal, med koppling till Vänersjöfarten, föreslås också påbörjas under planperioden.

Den meningen finns i kortversionen av Trafikverkets ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029”. Förslaget presenterades på en pressträff med infrastrukturminister Tomas Eneroth. 

Klockan 13:30 publicerades hela rapporten, och då var det dags att nyktra till omgående: ”Det finns flera namngivna investeringar i planförslaget som inte inryms i sin helhet under planperioden. Det innebär att de ligger med slutligt genomförande och finansiering efter 2029. …. samt Vänersjöfarten Trollhätte kanal/Göta älv. De kostnader som på så sätt behöver finansiering efter planperioden uppgår till cirka 58 miljarder kronor.

Rädda Barnen frågar – Vänersborg svarar NEJ, NEJ, NEJ

Vi har tidigare skrivit om överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet som ger kommunerna ett ”tillfälligt kommunbidrag”. Vänersborg får utan att någon ansökan behöver göras lite över en miljon. Vid kommunfullmäktige i september besvaras också Vänsterpartiets interpellation som gäller just detta bidrag.
Men svaret finns till synes redan.
Rädda Barnen bad om svar på tre frågor i en enkät som inledningsvis säger: ”Det extra tillskottet av pengar ska möjliggöra för kommuner, ge kommunerna förutsättningar, att ta beslut om att låta ensamkommande som fyllt 18 bo kvar.”
Här frågorna – socialförvaltningen kunde svara ja eller nej.
Har er kommun beslutat att låta unga ensamkommande bo kvar i kommunen även efter de fyllt 18 år?
Svar: NEJ
Har ni beslutat att ungdomarna får bo kvar tills de gått ut skolan även om de fyllt 18?
Svar: NEJ
Har ni beslutat att ungdomarna får bo kvar tills de har fått slutgiltigt svar på sin asylansökan, även om de fyllt 18? Svar: NEJ
Vänsterpartiet hade velat se ett JA på alla tre frågorna.
Men uppenbarligen handlar förvaltningen med full uppbackning av socialnämndens socialdemokratiska ordförande.
Socialnämnden har inte diskuterat hur detta tillfälliga kommunbidrag från den socialdemokratiska regeringen skall användas.

Trafikpolitik – vem beslutar vad?

Synpunkter om kollektivtrafik finns det många. Det som hörs är oftast kritik. Försenade ankomster vållar problem för arbetspendlarna. Det kan man förstå och det borde inte behöva förekomma. Sällan framförs beröm och det är synd, det mesta fungerar enligt tidplan, nya tåg och bättre bussar gör resandet bekvämt.

Västtrafik förändrar sitt utbud kontinuerligt och då och då går det lite väl snabbt. För den som reser lagom ofta har kontantkortet kommit att bli en välsignelse: när resandet gjorde att saldot på kortet hamnade på minus, då drogs det via autoladdning nya fräscha pengar. Mycket smidigt! Men snart tas detta bort. En ”app” ersätter. Och reser man inte med en smarttelefon i handen eller på fickan, då är det bara att göra som man gjorde förut – fylla på kortet på Pressbyrån eller i något annat försäljningsställe. Då gäller det åter att hålla ordning själv när den automatiska påfyllningen tas bort. Och inte tillåter Västtrafik heller att man själv digitalt kan föra pengar över till kortet. Usch!

Som politiker på lokalplanet undrar man förstås vem som beslutar vad, är det kommunen eller är det regionen eller vem är det egentligen som bestämmer?

Tidigare ägde regionen (då landstinget) och kommunerna tillsammans Västtrafik, nu ligger bolaget Västtrafik helt hos Västra Götalands region. ”Västtrafik drivs i aktiebolagsform och är idag helägt av Västra Götalandsregionen. Det är politikerna i regionfullmäktige hur kollektivtrafik skall bedrivas, på en övergripande nivå. Västtrafik beslutar i frågor som till exempel hur linjer ska dra, var hållplatser ska ligga, hur ofta en buss ska gå eller om en linje ska läggas ner.

Vill man veta lite mer så kan man läsa hela dokumentet ”Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland”.

Det är alltså här frågor om tågstopp Brålanda avgörs, eller hur?

Inte bara, det finns också en högre nivå, där alla regioner för fram sina prioriteringar. Det finns alltid fler önskemål än det är möjligt att finansiera. Och utvecklingen av tåglinjer ligger nog på den högre nivån.

Har kommunen ingenting att säga till om? I de flesta frågor finns vid en viss tidpunkt ett tillfälle för varje kommun att yttra sig. Vad som sedan händer på vägen till att någon i slutändan fattar ett beslut är i viss utsträckning avhängigt hur väl man lyckas framföra sina egna önskemål och hur framgångsrik en kommun är att samla stöd hos andra. Förankring på det lokala planet är viktig, att skapa opinion, att argumentera tydligt och i rätt ögonblick är en fördel.

Titta till exempel på den här kedjan:

Tidsplan/datum:
Juni – 7 sep Remissrunda i kommunerna
25 aug Möte infrastrukturnätverket (tjänstemän) om regional plan
7 sep Kommunernas synpunkter till kommunalförbundet
21 sep Direktionen Fyrbodal (förslag till remissyttrande klart)
22 sep BHU:s presidium vill ha förhandsinfo om vårt remissyttrande
28 sep Samhällsutvecklingsberedningen Fyrbodal
5 okt AU Fyrbodal beslut om vårt remissyttrande
6 okt Vårt remissyttrande till VGR
Efter Fyrbodals remissyttrande ser tidsplanen ut så här:
10 okt BHU – information från remissrundan
14 nov BHU – ställningstagande om ny regional plan 2018-2029
12 dec RS – beslut om ny regional plan 2018-2029
30 jan 2018 RF – slutligt beslut om ny regional plan 2018-2029
31 jan 2018 Leverans av regional plan till regeringen
I februari 2018 hamnar något hos regeringen som vår kommun haft tillfälle att yttra sig om senast 7 september 2017.
Då borde man kunna räkna med att frågan finns på kallelsen till kommunstyrelsen 6 september. Underlag till sammanträdet skickas ut 1 september.
Tänk om någon ledamot vill förankra sitt ställningstagande hos det egna partiet, hos partiets förtroendevalda, hos partiets medlemmar. Tänk om kommunledningen skulle ha kommit på tanken att skicka ut dokumentet kring midsommar när det hade inkommit på kommunkansliet i Vänersborg. Med den lilla anmärkningen ”Beslut fattas senast 6 september”. Inte!
Den 1 september kommer till kommunstyrelsens ledamöter ”Förslag till regional plan för transportinfrastukturen i Västra Götaland 2018-2029”. Varsågod och läs, det är endast 112 sidor, dessutom behöver ingen läsa alla sidor. Och lugn, det finns redan ett förslag till yttrande. Och regeln är ju att politiken inte skall ändra texten i en tjänsteskrivelse. Bara säga ja och ”antar Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse som kommunens yttrande …
Om nu någon inte visste hur det går till! En gång till: Förankring på det lokala planet är viktig, att skapa opinion, att argumentera tydligt och i rätt ögonblick är en fördel.

V-krav ger högre studiemedel

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om höstbudgeten fått igenom en höjning av studiemedlet. Från och med höstterminen 2018 kommer bidragsdelen av studiemedlet att höjas med 300 kronor i månaden. Nyheten presenterades av Jonas Sjöstedt i hans sommartal i Umeå.

Höjningen innebär flera tusenlappar mer om året för de som studerar heltid, vilket berör mer än 500 000 studerande.

– Vi är väldigt glada över att ha fått igenom det här kravet. Att studera och ta lån är ett stort beslut och det spelar roll hur studiemedlet ser ut. När studiemedlet har hög andel lån, ger det hög skuldsättning. Det riskerar göra att personer från studieovana familjer drar sig för att plugga vidare. Med Vänsterpartiets förslag, som vi nu fått gehör för, ökas bidragsdelen av studiemedlet med flera tusen kronor per år. Det gör skillnad, säger Sjöstedt.

Många studenter har en utsatt ekonomisk situation, vilket CSN följer upp i rapporten ”Studenters sociala och ekonomiska situation” där man bland annat kan läsa att endast 39 procent av studenterna upplever att studiemedlet täcker deras kostnader. 300 kronor motsvarar vad studenter går back varje månad enligt Sveriges Förenade studentkårer.

– Höjd bidragsdel i studielånet gör vardagen bättre för studenter och det bidrar också till att vi får studenter från olika bakgrunder. Det tjänar hela samhället på, avslutar Sjöstedt.

Studerande i Sverige har sedan 1965 rätt att söka studiemedel som består av lånedel och en bidragsdel. Rättigheten omfattar lån och bidrag för studier i 80 veckor för studier på gymnasial nivå och 240 veckor för studier på eftergymnasial nivå. Studiemedlet följer prisbasbeloppet och ligger innevarande år på 2504 kr per vecka, där 712 kr är bidrag och 1792 lån. Med höjningen, samt korrigering för prisbasbelopp, kommer en heltidsstuderande från och med höstterminen 2018 att få ut sammanlagt 11 314 kronor per studiemånad.

Höjningen av bidragsdelen i studielånet kostar ca 550 miljoner kronor under 2018, därefter ca 1,1 miljard kronor per år från och med 2019.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedts sommartal (pdf).

Vi vill alltid vara väl förberedda

Första kommunfullmäktige efter sommarpausen är den 20 september. Från kommunstyrelsens sammanträde den 16 augusti kommer ett större ärende, beslutsförslaget om planprogrammet för Sanden. Här har Vänsterpartiet yrkat avslag och lämnat en reservation i kommunstyrelsen.

Vi vet att ärendet ”Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun” finns med i kommunstyrelsen 6 september, här borde sedan förslaget om en integrationsstrategi gå till kommunfullmäktige. Vilka andra ärenden som finns med i kommunstyrelsen i september och efter ytterligare två veckor i kommunfullmäktige får vi veta senare. Kommunledningen har ju beslutat att inte offentliggöra kallelsen till arbetsutskottet, vilket betyder att tre av kommunens nio partier sätts på undantag.

För en tid sedan lyckades vi med att få en ändring inskriven i kommunfullmäktiges arbetsordning. Interpellationer som lämnas in i tid innan utskicket av handlingar sker, skall i regel besvaras vid kommande sammanträde. Innan ändringen kom till, så lämnades interpellationssvaret alltid en månad senare.

Det gäller alltså att hålla sig framme. Från Vänsterpartiets sida tillkommer nu ytterligare en interpellation, denna gång riktas frågan till socialnämndens ordförande. Vi vill se en mjukare inställning mot ensamkommande ungdomar. Idag är uppnådd ”vuxenålder” 18 år i regel anledning till att kommunen omedelbart medverkar till en överflyttning till Migrationsverkets anläggningsboende. Här interpellationen i sin helhet. Här också länken till regeringens information om det tillfälliga kommunbidrag samt länken om dokumentet ”Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år”.

P.S. Om någon undrar – vi beslutade att avstå från vår Röda Lördag 2 september – när Missionskyrkan fick sin planering äntligen klar, ville vi visa vår goda vilja, varsågod, fritt fram för Equmeniakyrkanvi lämnar scenen åt er (dock bara denna gång).