Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Närmare 12 vänstermiljarder satsas i budgeten

Avgiftsfri simskola för barn, en långsiktig satsning på förlossningsvården och höjt studiebidrag. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom jämlikhetsreformer för närmare 12 miljarder kronor under 2018.

När höstbudgeten i dag presenteras finns ett fyrtiotal reformer som kommer från Vänsterpartiet. Det totala reformutrymmet i budgeten landar på 40 miljarder kronor och 11,8 miljarder kommer från förslag som Vänsterpartiet drivit.

– Det syns tydligt att Vänsterpartiet har varit med i den här budgeten. Ett jämlikare Sverige går som en röd tråd genom reformerna vi fått igenom i förhandlingarna, säger Ulla Andersson.

Några av Vänsterpartiets reformer (2018):
• Satsning på förlossningsvården (1 miljard)
• Personalsatsning sjukvården (2 miljarder)
• Höjt underhållsstöd (135 miljoner)
• Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner)
• Höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner)
• Skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder)

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även fått igenom avgiftsfri simskola för barn. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen där Vänsterpartiet varit med och drivit igenom simundervisning för alla barn i förskoleklass. Detta vill vi nu göra i hela landet. Reformen ligger på 300 miljoner kronor och träder i kraft nästa år.

– Alla barn ska kunna få möjlighet att lära sig simma oavsett hur föräldrarnas ekonomiska situation ser ut. Därför inför vi den här jämlikhetsreformen, säger Ulla Andersson.


Här kan du läsa mer om alla reformer Vänsterpartiet fått igenom i budgetpropositionen (pdf)

Vårdpaket från vänster: 4,7 miljarder till vården

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom 4,7 miljarder kronor till vårdområdet under 2018, varav 1 miljard kronor till förlossningsvården.

Den största satsningen som inte tidigare presenterats görs på förlossningsvården: en miljard kronor om året 2018-2022.

– Den som föder barn ska känna sig trygg med att man får den vård man behöver, men så är det inte alltid idag. Därför är vi väldigt glada över att ha fått igenom en så stor satsning som 1 miljard kronor om året från och med nästa år. Nu ger vi landsting mycket goda förutsättningar för att skapa en bra förlossningsvård, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver förlossningsvården utökas bland annat satsningarna mot psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna. Väntetiderna till BUP förväntas kortas med vårdpaketets riktade förstärkningar.

– Barn och ungas psykiska ohälsa måste ses i ett brett sammanhang där även det sociala ingår. Därför ser vi till att socialtjänsten stärks i sitt arbete som rör insatser kopplade till barn och unga och för bättre samverkan med vården när barn och unga mår dåligt, säger Sjöstedt.

Vårdpaketet innehåller också satsningar på barnhälsovård: landstingen får pengar för att fler barn ska få tillgång till vaccinationer och god tandhälsa.

Gynekologiskt cellprov för screening för livmoderhalscancer görs avgiftsfritt och tandvårdsbidraget fördubblas.

– En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vårdpaketets miljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet, avslutar Sjöstedt.

I vårdpaketet ingår:

  • Förlossningsvård: 1 miljard kr/år 2018-2022
  • Psykisk hälsa och psykiatri: 600 miljoner kr 2018, 1,10 miljarder kr/år 2019-2020
  • Sociala barn- och ungdomsvården (avser socialtjänsten): 250 miljoner kr/år 2018-2020
  • Tandvårdsbidrag: 531 miljoner kr 2018, därefter 750 miljoner kr/år
  • Förbättrade arbetsvillkor vårdanställda: 2 miljarder kr/år 2018-2021
  • Barnhälsovård: 142 miljoner kr/år 2018-2020
  • Fritt gynekologiskt cellprov för screening livmoderhalscancer: 141 miljoner kr/år fr.o.m. 2018.

Totalt ligger satsningarna på 4,7 miljarder kronor 2018, vilket ökar till 5,4 miljarder kronor per år för 2019 och 2020

Läs mer här (pdf)

Plus och minus, det gäller att vara observant

Häromdagen skrev vi följande i ett inlägg om budgetpropositionen som blir offentlig i övermorgon:

”Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.”

Vi fick en del frågor kring vårt påstående och vi uppmanades att ge exempel.

Här en text som regeringen publicerade tidigare idag, måndag.  Formuleringarna i pressmeddelandet gör tydligt att man behöver läsa noga. Denna gång handlar det om ”Satsningar på gymnasieskolan”:

  • ”Därför satsar regeringen 162 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolan.”
  • ”Regeringen föreslår nu satsningar på 83 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. ”
  • Förstärkningen av yrkesprogrammen finansieras genom en minskning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning om 83 miljoner kronor.”

Som sagt, på onsdag läggs hela budgetpropositionen ut på regeringens hemsida.

Vänsterpartiet vill se fler bibliotek

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en satsning på fler bibliotek och stärkt biblioteksverksamhet. Det innebär att 250 miljoner kronor läggs i den kommande budgeten med syftet att öka utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamhet i hela landet.

– Det här är en viktig jämlikhets- och demokratireform, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson.

Det fysiska biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och tar del av kunskap, litteratur och kultur. Men över tid har antalet bibliotek minskat, vilket är en oroväckande trend som framförallt slår mot människor som lever på landsbygden. Vänsterpartiet vill se ett mer jämlikt Sverige och ett led i det är att öka tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

– Bibliotek är som en skattkista full av kunskap. Alla människor ska ha tillgång till de rikedomar som biblioteket ger, oavsett hur tjock plånbok du har eller var du bor i landet. Det här är en viktig jämlikhets- och demokratireform, säger Ulla Andersson.

Därför har Vänsterpartiet tillsammans med regeringen kommit överens om att satsa 250 miljoner kronor i budgeten med syftet att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet. Under de följande två åren kommer det årliga stödet på 250 miljoner att fortsätta. Tanken är att det blir permanent efter 2020.

– Pengarna ska gå till kommunerna och sen är det upp till kommunerna att avgöra vad i biblioteksverksamheten det ska satsas på. Det kan till exempel handla om att starta nya verksamheter, förändra öppettiderna, se till att bokbussen kommer till orten på landsbygden eller skaffa fler bokbussar. Det här handlar om att stärka biblioteken och i slutändan demokratin.

Bibliotekssatsningen i budgeten:

2018: 250 (miljoner kronor)
2019: 250
2020: 250

Vänsterpartiet har drivit igenom höjt tak i sjukförsäkringen

Vänsterpartiet och regeringen är överens om att höja taket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. Det innebär ökad ekonomisk trygghet för över 200 000 svenskar och stärkt förtroende för sjukförsäkringen.

– Det är viktigt att människor kan känna ekonomisk trygghet vid sjukdom och inkomstrelaterade försäkringssystem är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det också viktigt att taket i sjukförsäkringen höjs. Det finns en tydlig ideologisk skiljelinje i frågan om inkomstrelaterade försäkringar mellan vänster och höger. Genom den här reformen understryker vi vikten av gemensamma lösningar som är bra för alla, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Taket i sjukförsäkringen sänktes 2007 av högerregeringen till sju och ett halvt prisbasbelopp. Inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har också försvagats på grund av att de reala inkomsterna har ökat samtidigt som taket för sjukpenningrundande inkomst har varit oförändrat.

De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kr; från 28 438 kr till 30 333 kr.

Förslaget är också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor är sjukfrånvarande i högre utsträckning än män och det är därmed fler kvinnor som får höjd ersättning.

Höjningen av taket i sjukförsäkringen beräknas kosta 500 miljoner 2018 och därefter 1 miljard årligen.

Dubblerat tandvårdsbidrag nästa år

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom en dubblering av det allmänna tandvårdsbidraget för alla åldersgrupper. Detta börjar gälla med start i april nästa år.

– Vi vill att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att ha bra tänder och därför fördubblar vi tandvårdsbidraget. För oss handlar det om jämlikhet. Precis som att man kan gå till sjukvården oavsett om man är rik eller fattig så ska man kunna gå till tandläkaren. Det ska inte synas i munnen om man har hög eller låg inkomst i Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Allmänt tandvårdsbidrag ges med ett årligt belopp till den som använder tandvården. Tandvårdsbidraget varierar beroende på ålder. För de yngsta åldersgrupperna är tandvården avgiftsfri.

Allmänt tandvårdsbidrag per år, före och efter reformen (kr)

Ålder Före reform Efter reform
23-29 300 600
30-64 150 300
65+ 300 600

År 2017 kostar en basundersökning enligt nationell referensprislista 825 kronor. Det innebär att med reformen får yngre och äldre ett fritt tandläkarbesök vartannat år, medan alla mellan 30 och 64 får en kraftigt ökad subventionsgrad.

Vänsterpartiet har tidigare drivit igenom två reformer för att fler ska ha råd med tandvård. Dels att fler unga får fri tandvård (2019 höjs gränsen till 23 år), dels att fler äldre får den högre nivån av tandvårdsbidrag (gruppen 65-74 år har fått samma höga nivå som de i gruppen 75+).

Det dubblerade tandvårdsbidraget träder i kraft 1 april 2018. Kostnaden är 531 miljoner kronor per år för 2018, därefter 750 miljoner kronor per år.

På onsdag får vi se hela texten

På onsdag lämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetförslag till riksdagen. Under de sista veckorna droppades mängder av nyheter om olika förslag. Vänsterpartiet passade på att presentera flera satsningar, texten inleds för det mesta med ”Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit genom …” På regeringens hemsida finns motsvarande pressmeddelande, oftast avslutas texten med ”Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.”

Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.

Vänsterpartiet och budgeten, självfallet är vi stolta över att vårt parti har lyckats få gehör hos regeringen för många förslag som betyder så oerhört mycket för dem som förslagen avser. Samtidigt är det bara att konstatera att Vänsterpartiet har flera avgörande förslag som regeringen konstant vägrar att vilja diskutera.

Det finns även områden där Vänsterpartiet bidrar till avsevärda förbättringar samtidigt som partiet överhuvudtaget inte delar grunden för hela sakfrågan. Det gäller t ex pensionssystemet där Vänsterpartiet inte står bakom överenskommelsen. Vänsterpartiet är inte heller med i ”pensionsgruppen” (regeringen och fyra borgerliga partier) som ständigt vill reformera och lappa och laga.

Här några citat från regeringens pressmeddelande och från Vänsterpartiets hemsida:

Regeringen sänker skatten för pensionärer ännu kraftfullare än vad som tidigare utlovats och fördubblar satsningen för 2018. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare tas nu helt bort till 2020. Redan den 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Det presenterar regeringen idag som en del i den kommande budgetpropositionen för 2018.

Sen regeringen tillträdde 2014 har arbetslösheten sjunkit och underskotten i de offentliga finanserna vänts till överskott. Sverige har idag den lägsta arbetslösheten sen 2008 och 200 000 fler går till jobbet idag än när regeringen tillträdde. Nu ska den starka svenska ekonomin komma alla till del och därför tar regeringen större steg för att sänka skatten för pensionärer. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska för samtliga vara borta till 2020.
– De som lagt grunden för vår gemensamma välfärd förtjänar respekt. Att de borgerliga partierna, som införde pensionärsskatten, nu tillsammans med SD dessutom vill höja den är upprörande. Det handlar om rättvisa mellan generationer och är en självklarhet för vår regering, säger statsminister Stefan Löfven.
För att nå dit kommer regeringen sänka skatten för pensionärer mer än det förslag som remitterades i våras. Skattesänkningen omfattar nu 1,5 miljoner personer över 65 år och innebär att 3 av 4 äldre får sänkt skatt 2018. Med sänkningen tas skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare nu bort helt för alla med en pension upp till 17 000 kronor i månaden, i stället för det tidigare förslaget på upp till 14 000 kr i månaden. Skatten sänks även för de pensionärer med inkomster upp till ca 35 000 kronor per månad, jämfört med tidigare förslaget på 30 000 kronor per månad.
– Vi lovade att ta bort den orättvisa skatteklyftan. Nu gör vi det tidigare än vad vi trodde var möjligt på grund av att vi fått ordning på statens finanser och ekonomin går urstarkt, säger finansminister Magdalena Andersson.
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 4,42 miljarder kronor 2018 och är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.”

Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om sänkt skatt för pensionärerna! Satsningen börjar gälla redan från januari 2018 och skatten kommer sänkas med upp till 5000 kr per år.”

Skulle byggnadsnämnden kunna göra fel?

Så har det hänt igen: Kindblomsvägen är åter ett ärende.

Vänsterpartiet har engagerat sig i frågan om det lilla grönområdet på Blåsut alltsedan det kom upp första gången 2008. Något år senare brände det till ordentligt – Vänsterpartiet dokumenterade på sin hemsida svallvågorna i debatten (sök ”Kindblomsvägen” på fliken ”Kategorier”).

När vi slutligen förlorade i kommunfullmäktige för två år sedan, varnade vi kommunledningen från talarstolen: Ni måste räkna med att ett överklagande kommer att bli bifallen.

Så blev det också. På tisdag tar byggnadsnämnden upp ärendet igen. Länsstyrelsen har upphävt nämndens beslut att bevilja bygglov. Nu måste nämnden ta ställning om detta beslut av länsstyrelsen i sin tur skall överklagas. Läser man texten i länsstyrelsens besked så borde svaret vara givet: Nej, låt bli.

Länsstyrelsen avslutar: ”Mot bakgrund av att Länsstyrelsen bedömer att avvikelsen vad gäller avståendet mellan byggnader inte kan anses utgöra en liten avvikelse saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena. Beslutet ska således upphävas och ansökan om bygglov avslås.

 

Debatten om de ensamkommandes villkor

Riksdagens debatter återges i ord och bild. Webb-TV sänder direkt, kan även ses i efterhand. Senast dagen efter debatten finns snabbprotokollet tillgängligt, någon vecka senare ett slutligt protokoll som oftast är identiskt med snabbprotokollet.

Det är bra för oss alla att vi kan ta del av debatten. Alla partier vet om denna totala öppenhet. Därför kan vi också vara försäkrade att ledamöter i riksdagen, som får tillfälle att föra sitt partis talan, har förankrat sina anföranden och debattinlägg.

Vänsterpartiet hade begärt en aktuell debatt om de ensamkommandes villkor. Bilder på ungdomar från Afghanistan och andra länder, sittandes på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen, har funnits i alla medier. Det finns en stor uppslutning från civilsamhället för det som ungdomarna vill få oss att förstå.

Christina Höj Larsen inledde debatten med en beskrivning:
”Kampen för rättvisa, rättigheter och förändring har alltid börjat på gator, torg och arbets-platser. Först när rösterna för rättvisa och förändring har blivit många och höga tränger de in här i riksdagen – så har det varit historiskt, och så är det även nu. Uppe på åhörarläktaren här i dag, och ute i landet, finns de röster som lyckats tränga in hit i riksdagen. Dessa röster har varit så starka att vi i dag äntligen ska debattera frågan om ensamkommandes villkor. Jag vill tacka er – varenda en av er – som varje dag kämpar. Jag vill tacka Ung i Sverige för att ni har visat hur maktlöshet kan bli till makt när människor står upp för varandra. Ert mod att möta hatet och splittringen med kärlek och solidaritet är något för alla vuxna att lära av. Er vilja att bygga landet tillsammans med oss gör mig stolt. Ni tar ansvar för varandra och för vår gemensamma framtid när politiken har svikit. Nu är det dags för oss här inne att ta det politiska ansvaret, och jag hoppas att ni i dag ska få de svar som ni förtjänar. Jag vill också tacka Vi står inte ut, som har samlat en stark rörelse av vuxna som dagligen arbetar med ensamkommande och som senast i går lämnade över nästan 60 000 underskrifter för en amnesti, vilket är ett imponerande antal. Jag är tacksam och stolt också över det enorma arbete som varje dag görs av er ute i landet för att få unga ensamkommande att orka gå i skolan, fungera och fortsätta att leva. Samtidigt är jag väldigt skamsen över den tystnad som har rått från majoriteten här inne. Jag vill också tacka talmannen för att han har öppnat dörrarna för dessa röster och för den debatt som vi ska ha i dag. Det är verkligen hög tid för detta. Jag hoppas att vi i dag tar de första stegen för att låta de unga stanna, andas ut och börja bygga framtiden tillsammans med oss. Jag såg med glädje att Miljöpartiet i en debattartikel säger att de också gärna vill ta sådana steg. Vi är här – vi är beredda. Frågan för dagen är: Var är ni andra? Upp till bevis!”
Vänsterpartiets fråga besvarades från alla partier, på vilket sätt och med vilka besked, framgår av protokollet och hörs och syns på inspelningen.

Stoppa utvisningen till Afghanistan

I ösregnet tågade under förmiddagen ett hundratal asylsökande och nyanlända från förläggningen på Restad Gård till centrum i Vänersborg. Med röda rosor togs de emot av en stor grupp vänersborgare, som ställer sig bakom deras krav att avbryta utvisningarna till Afghanistan.

Flera talare framförde appell på dari, pashtu och på svenska, som berörde det ohållbara i att bli utvisad till ett land i krig, till ett land där regeringen vädjar till Sverige att inte fortsätta med att i rådande läge skicka hem flyktingar. I tåget fanns också barn, flera barn som har fötts här i Sverige efter flyktingarnas ankomst och under lång väntetid på ett beslut från migrationsverket. Till torget kom också ett trettiotal ungdomar, som hade lämnat sina klassrum på våra grundskolor och på Birger Sjöberggymnasiet. De flesta av dessa har ju anlänt långt innan de fyllt 18, den orimligt långa behandlingstiden av deras asylansökningar gör att de nu måste räkna med att få ett utvisningsbeslut vid fyllda 18.

Demonstrationer har idag förekommit på en mängd olika platser i Sverige. Alla samtidigt som riksdagen höll en aktuell debatt om ensamkommande barn och ungdomar. Den återkommer vi till när snabbprotokollet läggs ut på riksdagens hemsida. Det var en bra och klargörande debatt, partiernas representanter fick tillfälle att förklara partiernas avsikt att agera eller att avstå från att vilja agera. Ungdomarnas vädjan att bli hörda och civilsamhällets krav på en adekvat reaktion från lagstiftarnas sida bemöttes av alla åtta partier. Positionerna skiljer sig tydligt men det finns ett litet hopp att en majoritet i riksdagen kan enas om någon öppning.

Sverigedemokraterna överraskade: i debatten om de ensamkommande ungdomarnas situation passade SD-ledamoten Paula Bieler på att använda del av sin talartid för att begära riksdagens misstroendevotum mot statsminister Stefan Löfven med anledning av hans kännedom om Transportstyrelsens outsourcing av IT-verksamhet.