Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Ramsättning – en viktig del i budgetprocessen

Vänersborg tillhör de kommuner som redan innan sommarpausen fattar beslut om Mål- och resursplanen för nästkommande år med utblick även för några år därefter. Fördelen med att ha den tidiga budgetprocessen sägs vara att nämnderna i ett tidigt skede kan få en bättre planering av sin verksamhet. Nackdelen är dock att kommunfullmäktige vid tidpunkten för beslutet fortfarande saknar kunskap om ”annat” som kan påverka träffsäkerheten.

Men innan vi kommer dit, har nu tidpunkten kommit för kommunstyrelsen att ”sätta ramarna”. Kommunstyrelsens besked till alla nämnder och förvaltningar baseras på relevant information som i korthet kan beskrivas så här:

  • Hur gick det 2017, vilka mål har nåtts, vilka inte, räckte pengarna för att täcka alla kostnader?
  • Hur ser det ut nu, 2018, när alla är i gång och förhåller sig till innevarande års budget?
  • Vad vet vi om kommande förändringar, ändrad lagstiftning, tillkommande arbetsuppgifter mm?
  • Kommunledningens uppfattning om vilka resurser som finns och hur mycket som ska fördelas på löpande verksamhet, hur mycket som ska finansiera nödvändiga investeringar och hur stort resultat kommunen vill ha kvar i slutet av 2019.

Alla kommunens nio partier har haft möjlighet att följa budgetberedningens överläggningar. Beredningen består dock bara av fem ledamöter som utgör kommunstyrelsens arbetsutskott – fördelningen partivis är: S, C och MP med var sin ledamot på ena sidan, M och L som opposition de övriga två.

Hur har det gått hittills under mandatperioden? Hur röstade de femton ledamöter i kommunstyrelsen i månadsskiftet februari/mars tidigare år? Vilka besked gavs och gick till alla förvaltningar och nämnder?

2015: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen och M-gruppen hade snarlika förslag, Vänsterpartiet biföll dock M-gruppen (vi hade samma uppfattning att kommunal verksamhet i första hand skall bedrivas i kommunägda fastigheter, inte i externt hyrda lokaler).

2016: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen var mycket återhållsam med tilldelning av förstärkningsresurser till verksamheterna, pengarna skulle sparas för att minska behovet att låna för investeringar. M-gruppen och Vänsterpartiets förslag satsade i första hand på en rejäl förstärkning av den sociala sektorn och till utbildningen.

2017: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 4 – 2 ledamöter från Vänsterpartiet avstod och 2 ledamöter från SD anmälde att de inte deltog i beslutet. Såväl S-gruppen som M-gruppen hade snarlika förslag. Det anmärkningsvärda var dock att båda förslagen nästan helt överensstämde med det förslag som Vänsterpartiet hade lagt fram. Redan vid ramsättningen syntes att alla – fel, inte alla, SD, sade ju inget – under valåret 2018 ville se att nämnder och förvaltningar fick uppleva förståelse för att kvalitet i verksamheterna kostar pengar.

Nu blir det spännande att se vilka förslag som kommer att ligga på kommunstyrelsens bord onsdag den 28 februari. Blir det tre förslag eller blir det fyra denna gång? Någon gång måste SD väl kunna visa att man menar allvar. Det håller inte i längden att sitta på sammanträde efter sammanträde och avstå från att ha en egen uppfattning, ett eget förslag.

Ramsättningen är ett allvarligt beslut! Är beskedet till en förvaltning och dess nämnd ”negativt”, nästa år får ni mindre än ni har innevarande år, då ägnas allt arbete under våren att förbereda för tänkbara nedskärningar, att skriva konsekvensbeskrivningar om det som händer om budgetbeslutet i juni upprepar det dystra beskedet. Ramsättningens budskap kan också vara ”lika mycket nästa gång som nu”, vilket för de flesta verksamheter i praktiken också betyder att förbereda för mindre volymer eller sänkt kvalitet. Visst kan signalen också vara, att kommunstyrelsen har förståelse, att tillkommande resurser behövs för att undanröja permanent underbudgetering, för att bemöta nya krav som följd av förändrat lagstiftning eller med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Men hur generös är kommunstyrelsen i sitt erkännande? Tillräcklig för att verkligen bli underlag för en vettig framtidsplanering? Eller för klent, för att det ska kunna täcka mer än något litet hål i förvaltningens budget?

Det lär finnas anledning att återkomma. När korten ligger på bordet. När budgetberedningens arbetsmaterial blir offentligt och tillgängligt för alla. Men det dröjer ett tag till. Budgetberedningen (och alla med insynsplats) träffas nu på fredag. Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde borde senast en vecka senare, 21 februari, finnas på hemsidorna, på kommunens och på Vänsterpartiets.

Vad står egentligen i motion A 68?

Rubriker kan sättas för att informera om artikelns text, rubriker kan sättas för att antyda något, för att lockas ut på fel spår. ”V vill ha statistik över etnicitet.” Det var TT:s artikel som runt om i landet fick denna rubrik.

Som alltid, det är nog bäst att gå till källan. Det handlar om motion A 68, en motion på Vänsterpartiets kongress i Karlstad. Motionen fanns i blocket ”Allmänpolitiska motioner” som avhandlades på kongressens sista dag. ”Motion om Jämlikhetsdata” undertecknades av tre enskilda medlemmar, Momodou Malcolm Jallow, Malmö, Daniel Riazat, Falun, Rossana Dinamarca, Trollhättan. Samtliga är också riksdagsledamöter för Vänsterpartiet.

Partistyrelsen föreslog avslag på motionen och motiverade detta.

Kongressen beslutade dock att bifalla motionen.

Nyfikna? Kongressen beslutade …

Vänsterpartiets kongress i Karlstad avslutades nyss. Det har varit möjligt att följa alla debatter. Men visst är det svårt, om inte omöjligt, att som utomstående begripa sig på alla yrkanden och hänga med vid alla omröstningar.

Det fanns tillgång till handlingar, utkast till valplattformen, alla motioner, partistyrelsens yttrande, en ny version av valplattformen. Men när det kom till omröstningen gick det inte att följa.

Därför här en sammanfattning på två sidor. Här finns alla yrkanden som fick bifall av kongressen. Med andra ord, dessa formuleringar skrivs nu in i valplattformen fastän partistyrelsen haft annan uppfattning och lagt andra förslag.

———————————–

Se Jonas Sjöstedts öppningstal

Se hans tacktal

Jonas Sjöstedts avslutningstal

Följ med till avslutningen

Kongress 2018

Söndag 11 februari

09.00-9.30 Val av valberedning och revisorssuppleanter

09.30-11.00 Beslutspass block två valplattformen

11.00-11.30 12.00 Behandling av allmänpolitiska motioner

11.30-11.40 Hälsningsanförande Lise Bergh, ordföranden i Rädda barnen

11.40-12.00 Behandling av allmänpolitiska motioner

12.00-12.45 Lunch

12.45-14.00 Behandling av Organisations- och Stadgemotioner

14.00-15.00 Avslutningsprogram

14.15-14.50 Jonas Sjöstedts avslutningstal

15.00 Kongressen avslutad

Kommunfullmäktige ställs in – men inte vårt gruppmöte

Nu kom beskedet – februarimöte för kommunfullmäktige är inställt, nästa sammanträde enligt plan först 28 mars. Vänsterpartiets gruppmöte dock enligt vår planering – måndag 12 februari med start 18:30. Två punkter behöver diskuteras:

  • Vilka synpunkter har Vänsterpartiet för ramsättningen för det fortsatta arbetet med MRP (mål- och resursplan) 2019? Nämndernas överläggningar under mars och april sker med utgångspunkt från kommunstyrelsens beslut 28 februari. Då bestäms vilka ramar, vilket utrymme, som nämnderna får för sin planering. Vårt parti som alla åtta andra partier har tid fram till onsdag i den kommande vecka att lämna besked.
  • För närvarande sker ett arbete i PFU (personal- och förhandlingsutskott) som gäller den politiska organisationen under nästa mandatperiod. Skall det ske förändringar för våra nämnder, styrelser och utskott? Nu finns flera tankar som alla partier bör ta ställning till.

Välkommen till gruppmötet! 

Längre fram i veckan har Vänsterpartiet ett medlemsmöte, torsdag 15 februari, med start 18:30. På medlemsmötet fastställer vi vår lista för kommunalvalet 9 september 2018.

Visst finns det skillnad

Dagens Nyheter har frågat riksdagspartierna hur de vill handskas med de som fått ett utvisningsbeslut. Samtliga är överens om att fler måste utvisas …

Här är sammanställningen av svaren.

Vänsterpartiet (V) –  anser att regeringen genomför ”ogenomtänkt signalpolitik”

Partiet tycker liksom de andra partierna att ett beslut om utvisning ska följas.

De kritiserar regeringens arbete och menar att man genom att ”göra livet mer outhärdligt” för tillståndslösa i Sverige i dag, genomför en ogenomtänkt signalpolitik som leder till ett ökat skuggsamhälle.

V anser att regeringen bör se över återvändararbetet utifrån Röda Korsets arbete. Man tycker även att de i fall där det saknas asylskäl, kan finnas andra förhållanden i hemlandet som gör att folk flyr.

De tycker också att alla som lever i Sverige ska ha grundläggande sociala rättigheter och att barn ska ha rätt att gå i skola.

Partiet anser att folk ska ha rätt till ett nytt asylprövningsbeslut efter 4 år och att det ska gälla även för personer som levt gömda.

Kommunstyrelsen idag, kort rapport

En kort sammanfattning. Två ärenden och en reflektion.

Endast två ärenden gick till omröstning, allt annat slutade med bifall till liggande förslag.

Det första ärendet: Motion om att vidga uppdraget för kvarteret Läroverket. En motion från två ledamöter från Moderaterna började samla damm, eller hur man ska formulera sig, när kommunledningen låter motionen ligga från oktober 2016 till nu. Motionens yrkande var ”att vidga planeringen för kvarteret Läroverket med en ny samlingslokal som anpassas i byggnadsstil så den smälter in i kulturaxelns arkitektur.”

För att tala klartext: Det handlar om sessionssalen vid kommunhuset. Salen stängdes för ett år sedan. Den ska rivas. Såväl kommunfullmäktige som framförallt regionfullmäktige är angelägna om att det finns en ny lokal med modern teknik och plats för ”alla”. Ska det ”bara” bli en ny sessionssal? Eller ska det bli en samlingslokal som lämpar sig för annat än bara möten i stor skala? Ska en sådan byggas på samma ställe där den gamla salen rivs? Eller i kvarteret Läroverket, alltså på platsen mellan Huvudnässkolans aula och museet? Med andra ord, fyra alternativ.

Idag sades följande i klartext: Det finns ett beslut om rivning. Rivningen måste vänta, sista ordet i ett överklagande har inte kommit. DET FINNS INGET BESLUT OM EN NY LOKAL. Det finns en arbetsgrupp i kommunen, det finns goda kontakter med regionen. Av fyra alternativ kommer sannolikt ett att beslutas, kanske även genomföras. När det beslutas, när det kan bli klart, var det ingen som yttrade sig om.

Då borde det vara möjligt att hinna med att utreda frågan som ställs i motionen. Vänsterpartiet biföll motionen. Men det blev avslag, med 8 röster mot 7. Motionens yrkande kommer inte att beaktas, säger kommunstyrelsen. Peter Göthblad, L, röstade mot Gunnar Lidells yrkande och avgjorde omröstningen i styrelsen. I slutet på februari avgör kommunfullmäktige, det lär bli en större debatt.

Det andra ärendet: Yttrande över detaljplan Holmängen 1:1, väster om Östra vägen. Det handlar om den nya skolan som är tänkt att byggas i anslutning till Regionarkivet, mellan Östra vägen och järnvägen.

Gunnar Lidell, M, hade ett yrkande som var något längre, men som sade ett tydligt Nej till planen. Inte här, fel plats, är budskapet. Genom frånvaron av KD och en av SD:s två ledamöter var det plötsligt fyra Moderater som röstade. En femte röst kom från den närvarande ledamoten från SD som gjorde sällskap med M. Tio ledamöter i kommunstyrelsen gav beskedet att det var i sin ordning att fortsätta med detaljplanen.

Reflektionen: Det blev ju många samtal i lördags vid ”kommunens födelsedag”. Vi tillfrågades bl a om den politiska debatten i kommunen. Det väckte viss uppmärksamhet när vi sade att den knappt förekommer i kommunstyrelsen. Så var det också idag. Start 08:30, föredragningar, fika 09:30, föredragningar, klart 10:15, gruppvisa överläggningar, vilket betyder att S, C och MP sitter kvar, M, KD och L flyttar till en annan lokal, V till sin och SD till den fjärde. Återsamling strax innan elva. Beslutsomgång med någon enstaka omröstning, resten ”på räls”. Det är många frågor som hänger i luften, oklarheter, anmärkningar här och där, men om det inte finns något riktigt ”tungt” i ärendet då är det knappt någon som begär ordet. Tio minuter senare avslutas mötet.

Politiska diskussioner? Ja, i fullmäktige. Även i nämnderna lär ledamöterna visa mer av sitt engagemang, men inte i kommunstyrelsen. Det fortsätter nog, men kanske valresultatet kommer att göra skillnad.

Hur ska det bli den fjärde gången?

En mandatperiod är på fyra år. Alla fyra år är sig dock inte lika. Det märks rätt så bra när man tittar på utfallet av budgetomröstningarna. Det första året präglas av allvarliga försök att stå för sina löften från valrörelsen. År 2 och år 3 levereras många förklaringar till varför det gäller att vara återhållsam, generositet är inte främsta ledstjärnan. Mandatperiodens fjärde och sista år visar partierna upp sig från en annan sida. Många väljargrupper formulerar sina önskemål, inte många avvisas lättfärdigt. På kvällen den 9 september räknas rösterna, då syns vem som har lyckats presentera sig bäst, vem som ansågs vara mest trovärdig i väljarnas ögon.

Det är skillnad mellan kommunerna. Det finns kommuner med tydliga, stabila majoriteter, val efter val. Men inte i Vänersborg. Nästan utan undantag avlöser här partierna, partigrupperna, varandra i rollen som kommunledning. 2010-2014 samlade kommunledningen 20 av 51 röster i fullmäktige, innevarande period är det 22 av 51. Fortfarande finns många kommuner som hittar sina ledningar i endera av blocken. Inte så i Vänersborg. 2002 lämnade Centerpartiet i Vänersborgs kommun samarbetet med de andra allianspartierna. Sedan dess går C hand i hand med S. Socialdemokraterna är fortfarande största parti, med idag 14 mandat. S är dock långt under det man hade 2002 eller 2006, 23 resp 21 mandat. Centerpartiet var efter kommunsammanslagningen länge kommunens andra parti med 13, 12 och 11 mandat. Under alla år tillsammans med S pendlar C mellan 3 och 5 mandat, denna mandatperiod är det 4.

Storleken spelar roll! Vill man få sina budgetförslag accepterade i fullmäktiges slutomröstning, då gäller det att samla flest röster. Det lyckades den av Gunnar Lidell, M, ledda koalitionen med, först 2015, och sedan en andra gång i juni 2016. Den som följde utvecklingen vet hur det kunde bli så. Vänsterpartiet hade med sina sex mandat tagit fram egna förslag. Det var en satsning på verksamhet, främst socialen och utbildningen, som stod överst. Koalitionen ledd av Socialdemokraterna och Marie Dahlin, prioriterade återhållsamhet, att spara, för att minska kostnaden för nya lån som skulle betala investeringar. Vänsterpartiet kunde rösta på sina egna förslag, som nästan undantagslöst hade övertagits av Gunnar Lidells grupp. Det var så det blev majoritet.

2017 fanns tre förslag, alla låg mycket nära varandra. 2017 behövde Vänsterpartiet inte avstå från någon enda punkt i sitt budgetförslag, Marie Dahlins grupp lade fram förslaget vid slutomröstningen och samlade en majoritet.

Allt detta är viktigt att påminna sig om, när nu arbetet med budgeten för 2019 och framåt har kommit i gång. Beslutet växer fram i tre etapper. Först ramsättningen, sedan omröstningen om budgeten i juni och – eftersom det är ett valår – möjligheten till omprövning i november.

Ramsättningen beslutas av kommunstyrelsen 28 februari. Då får alla nämnder veta vilket utrymme som ställs till deras förfogande. Under mars och april sitter sedan förvaltningarna och filar på sina utkast. Senast den 23 april har varje nämnd röstat fram vad som ska skickas ”uppåt”. Då vet vi vilka verksamheter som måste skära ner på volym eller ambitionsnivå, vilka konsekvenser som en klen finansiering för med sig, om utveckling, stagnation eller avveckling kan väntas. Kommunstyrelsen skickar 4 juni ett huvudförslag vidare till kommunfullmäktige, som får sista ordet 20 juni. Nåja, sista ordet? Är det åter ett ledningsbyte i anslutning till valet i september, då kan det mesta ändras i november.

Var står partierna? Vem vill vad? Den som visste! Alla nio partier har haft tillfälle att ta del av underlaget: hur slutade 2017? hur ser det ut just nu i början av 2018? vad bör vi tänka på inför 2019 och framöver? Vilka slutsatser drar vi?

Ekonomistaben vill senast den 16 februari sammanställa svaren som partierna uppmanades att lämna.

Vänsterpartiet har kallat till ett gruppmöte måndag 12 februari. Då vill vi veta av våra förrtroendevalda vilka prioriteringar vi vill göra, då ska våra medlemmar kunna utöva sitt inflytande gentemot våra ledamöter.