Partistyrelsen bjuder in till digitalt medlemsmöte för alla som vill delta den 15 december kl 18-20. På dagordningen finns valrörelsen och partistyrelsens förslag inför kongressen 17-19 april. I sändningen medverkar bland andra Nooshi Dadgostar, Ida Gabrielsson och Maria Forsberg från partiledningen som fokuserar på valstrategier och partistyrelsens förslag på valplattform och stadgeförändringar till kongressen. Som gäst medverkar också Jack Buck som medverkade på Vänsterdagarna och som nu fortsatt kommer finnas med som samordnare och inspiratör för att fler ska komma igång och lyckas med dörrknackning som kampanjmetod i valrörelsen. [Våra medlemmar har fått uppgifter om inloggning via mail.]

Delmi, vem är Delmi? Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Våren 2025 kom ett förslag i en statlig utredning som aviserade en sammanslagning av olika myndigheter, och enligt utredningens rekommendationer skulle Delmis verksamhet i nuvarande form avslutas. Så blev det inte, i budgeten för 2026 sägs endast: ”Delegationen för migrationsstudier (Delmi) är en fristående kommitté som bidrar till forskning om migrationspolitiken. Regeringen avser att pröva organisationsformen för Delmi samt hur framtida styrning och organisering av verksamheten kan möta behoven av underlag.”  Läser man Delmis senaste nyhetsbrev, så inser man utan tvekan att här finns det som behövs för att kunna förstå alla möjligheter och alla utmaningar som migration och integration för med sig. 
Att lära av andra – visserligen är Vänersborgs kommun med mottagningen på Restad Gård inte utan egna erfarenheter, men Delmi tipsar om ett mindre projekt med titeln: ”Kommuners förändrade roller i arbetsmarknadsintegration.”
I nyhetsbrevet finns även länken till en podd med rubriken: ”Vad händer med integrationen i Sverige?” Visst blir man nyfiken när det sägs i påannonsen ”Under samtalet tas också vanliga myter om integrationen upp. Stämmer det verkligen att Sverige har misslyckats med integrationen eller är det en missuppfattning? Fakta pekar på en positiv utveckling där sysselsättningen ökar och behovet av bidrag minskar, samtidigt som Sverige sticker ut med en stor klyfta mellan uppfattning och verklighet.”

Det blev även en femte interpellation som Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad skrev i anslutning till den Internationella Funktionsrättsdagen. Interpellationen ”Rätten till skola och utbildning för personer med funktionsnedsättning” är ställd till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L). Den avslutande frågan till ministern lyder: ”Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa rätten till skola och utbildning för elever med funktionsnedsättningar?” Nadja Awad uppger som källa till interpellationens punkter: ”Myndigheten för delaktighet (MFD) visar i sin rapport Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2024 att personer med funktionsnedsättning fortfarande möter betydande hinder inom utbildningssystemet, trots att inkluderande skola och livslångt lärande är centrala mål i funktionshinderspolitiken.” Interpellationen ligger här  och rapporten från MFD här.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förkortas CRPD (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) och antogs i Sverige år 2007. Den gällde inte bara igår, på Funktionsrättsdagen, den gäller alltid. Eller ska man säga: Den borde gälla alltid! Vänsterpartiets motion ”En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet” lämnades in till riksdagen under den allmänna motionstiden i oktober i år. Motionen är på 49 sidor. I klartext: Nej, Vänsterpartiet anser inte att allting har kommit på plats efter snart tjugo år sedan Sverige ställde  sig bakom konventionen. [Ladda ner motionen här.]

Vänsterpartiets Nadja Awad har riktat fyra interpellationer till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Samtliga interpellationer kan laddas ner från riksdagens hemsida. Gå till ledamotens ”sida” och där till rubriken ”Sagt och gjort” – klicka här].

• ”Rätten till teckenspråk genom livet” 
• ”Rätten till färdtjänst för personer med funktionsnedsättning”
  
• ”Rätten till inkomst för personer med funktionsnedsättning”
• ”Rätten till LSS och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar”

Den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen! Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt  Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet). På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Film: The Fundamentals of Caring 2016 ‧ Komedi/Drama ‧ 1h 37m. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.

För vem? Öppet event – alla är välkomna som tillsammans vill uppmärksamma denna dag och lyssna till funktionsrättsrörelsen perspektiv.

Regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag för 2026 fick gehör vid riksdagens omröstning om rambeslutet i förra veckan. Nu månglas fram en mängd detaljbeslut i riksdagens utskott. Betänkande efter betänkande görs klart, läggs fram för debatt i kammaren och går därefter till omröstning. I grunden kan man inte förvänta sig att det sker något överraskande längs vägen. Partierna har ju för ett bra tag sedan bundit upp sig – M, L och KD har accepterat att SD i mångt och mycket fick sista ordet för en rad viktiga utgiftsposter. S, V, C och MP har i var sin budgetmotion angett riktlinjer för vad som skall gälla i början av mandatperiodens sista år. Vad som sker under valrörelsen är en senare fråga. En av de första utgiftsområden som nu förs fram i budgetprocessen är Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU1 ”Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ”. Alla fyra oppositionspartier har haft avvikande uppfattning och velat fördela statens utgifter på annat sätt. Men nu bestämmer rambeslutet vad som gäller. Därför yrkar partierna inte på förändringar utan i betänkandet redovisas endast särskilda yttranden, parti för parti. I Vänsterpartiets yttrande sägs det: ”Vänsterpartiet konstaterar att regeringens förslag för kommande år inte på långa vägar möter de behov som finns inom kultur, folkbildning, idrott, friluftsliv och annat föreningsliv om vi menar allvar med att kunna erbjuda alla invånare i hela landet en rik fritid och ett levande kulturliv.”  Och Vänsterpartiets ledamot i kulturutskottet, Vasiliki Tsouplaki, skriver vidare: ”Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2025/26:3170. Sammantaget anvisar vi   2 457 700 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026.” Sedan anförs i yttrandet på sidorna 55-61 vilka utgiftsposter som skulle ha sett annorlunda ut om Vänsterpartiets motioner hade vunnit gehör. Och här blir det tydligt att riksdagens beslut påverkar kultur- och fritidslivets förutsättningar också här i Vänersborg i mycket hög grad. 

Nu har ni chans att träffa oss igen! Dags för Röd Lördag – med Jultema 
Var: Vänersborg centrum i samband med klappdagarna. 
När: 29 Nov – från kl 11  Håll utskick efter vår röda julskrinda! Där finns glögg, fika och annat spännande! 

Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen! Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt  Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet). På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.

På det sista möte innan årsskiftet behandlar kommunens demokrati- och jämställdhetsberedning punkten: ”Presentation och dialog: Kommunens styrning rörande opinionsbildning på allmän plats inför kommande val.” En handfull underlag har skickats ut i förväg:

• Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun
• Anvisningar för valaffischering och valstugor på offentlig plats i Vänersborgs kommun
• Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats
• Råd och riktlinjer för skyltning
• Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun
• Taxor för upplåtelse av offentlig plats
• Upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun

Meningen är att beredningen på sitt möte får reda ut eventuella oklarheter. Sedan ankommer det väl på beredningens ledamöter att se till att alla partier som ställer upp i det kommande valet från och med nu och fram till valdagen 13 september håller sig till överenskommelsen. Lyckas det och inga påminnelser eller påpekanden behöver utfärdas, så är det väl  första gången det sker. I underlaget finns sådant som inte alls välkomnas av de politiska partiernas valstrateger, t ex: ”Scenen i gågatukrysset Edsgatan/Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.” Så var det inte alls tänkt, kommer Vänsterpartiets ersättare i beredningen att bekräfta. Lutz Rininsland borde veta, för han invigde scenen 27 oktober 2014, då som ålderspresident i kommunfullmäktige, en roll som han fortfarande har fram till kommunfullmäktiges sista sammanträdet denna mandatperiod, 16 september 2026.

I början av mandatperioden fick man i ett anförande knappt namna ordet riksdagen innan fullmäktiges ordförande påminde om att vi borde hålla oss till sådant som kommunfullmäktige har på sin ärendelista. Inte nu längre, tack och lov! Det är knappast görligt – allt för mycket bestäms däruppe på Helgeandsholmen som direkt påverkar förutsättningar för det politiska arbetet här i kommunen. Och nu på onsdag fattar riksdagen ett beslut som fram till valdagen 13 september 2026 utgör underlaget för mängder av vallöften: ”I vårt förslag till budget har vi…”. Det är rambeslutet som debatteras på onsdag och senare på dagen klubbas av talmannen. Först lade regeringen sin budgetproposition för 2026 och framåt, sedan lämnade fyra oppositionspartier S, V, C och MP var sin budgetmotion. Rambeslutet fastställer riksdagens övergripande utgiftsramar för 2026 och är bindande för det fortsatta budgetarbetet. Rambeslutet är det första stora riksdagsbeslutet i budgetprocessen där utgiftsramar för 27 utgiftsområden fastställs. Beslutet är politiskt och budgetmässigt bindande i den fortsatta handläggningen: utskotten måste i sina beredningar utgå från de ramar som riksdagen redan beslutat om. Regeringens budgetproposition ligger till grund för rambeslutet men riksdagen kan genom votering ändra fördelningen senare i processen. Utskotten (till exempel Utbildningsutskottet för skolfrågor) fortsätter att utreda, höra experter och lämna betänkanden om lagstiftning och anslagsfördelning inom sitt område. Men när det gäller de ekonomiska ramarna måste utskotten förhålla sig till de belopp som rambeslutet anger för respektive utgiftsområde. Om ett utskott vill föreslå mer pengar än ramen tillåter krävs antingen att kammaren senare beslutar om omfördelning eller att finansutskottet hanterar en sådan förändring i samband med slutlig budgetbehandling.  Oppositionen kan lämna motioner och yrkanden som föreslår både ökade och minskade anslag; sådana förslag behandlas i utskotten och kan tas upp i kammaren. Men om förslaget innebär att utgifterna överskrider rambeslutets ram eller utgiftsområdets anslag är chansen att det går igenom liten om inte en majoritet i kammaren stödjer omfördelningen. Minska anslag i ett utskott och använda differensen i ett annat utskott är i praktiken möjligt endast genom kammarbeslut om omfördelning eller genom att finansutskottet föreslår en annan fördelning i den fortsatta budgetbehandlingen; det räcker inte att ett enskilt utskott ensidigt beslutar om att flytta pengar mellan utgiftsområden.

Kort sagt, rambeslutet kommande onsdag är av absolut central betydelse, även för oss i kommunen. Men hur fördelas då pengarna, måste man läsa hela budgetpropositionen, det egna partiets budgetmotion, motionerna från de andra tre oppositionspartierna? Visst får man göra det. Men det finns också en genväg som underlättar. När riksdagen beslutar om ramen på onsdag, så sker detta med ett underlag som är finansutskottets betänkande 2025/26:FiU1 ”Statens budget 2026 – Rambeslutet”. I betänkandet finns på sida 64 en tabell med rubriken ”Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026”. Att besluta om utgifter kan vara en trivsam sysselsättning, men då måste det också finnas inkomster. Dessa redovisas i en annan tabell  med rubriken ”Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026” på sida 73. Till båda tabeller finns också en text som förklarar bakgrunden till oppositionspartiernas avvikande yrkanden. Allt i allt, nu när alla delar uppfattningen att man som kommunpolitiker borde känna till vad riksdagen har för sig, varsågod, ta den tid det behövs för att läsa på om hur vi påverkas av riksdagens budgetbeslut. Rambeslutet nu – och innan jullovet och årsskiftet samtliga 27 utgiftsområden.