Under innevarande mandatperiod pågår en debatt om förhållandet mellan politik och förvaltning, om politikers och förvaltningars sätt att möta och bemöta kommunens invånare. Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling, har i sin egen blogg i ett större antal inlägg berättat om utbildningar som ordnades och om samtal som fördes med utgångspunkt i tankar som framkom under utbildningen. I grunden är det en process som aldrig kommer att avslutas. Det finns alltid nya händelser som föranleder nya frågor. God kommunal styrning förutsätter att man litar på varandra, att man förstår och accepterar den andres roll och uppgift. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har nyss publicerat en rapport som förtjänar uppmärksamhet: ”Värden att värna – en antologi om god samhällsstyrning”. Inledningens avslutning lyder: ”Vår förhoppning är att antologin ska tillföra intressanta perspektiv som kan bredda och fördjupa diskussionen om hur politik och förvaltning ska förverkliga de värden som bidrar till en god samhällsstyrning i kommuner och regioner.”

Regeringens hemsida berättar varje dag om vad som hanteras, utreds och beslutas på något departement. Till denna sidan med meddelanden vänder man sig när någon tidningsrubrik eller något inlägg i andra medier fångat uppmärksamheten och man vill veta ”vad det egentligen handlar om”. Så också idag, när tidningen ETC:s rubrik lyder: ”Riskkapitalisterna donerade miljoner till Moderaterna – får sänkt skatt”. Redan igår hade ETC berättat: ”Klart: Riskkapitalisterna vinner strid om sänkt skatt”: ”Mindre teknisk justering. Eller ett beställningsjobb av riskkapitalisterna. Det råder politiskt ordkrig om förslaget i Finansdepartementets snabbutredning om sänkt skatt på riskkapitalisternas särskilda vinstandel. Klart är i alla fall att Sveriges rikaste individer kan få hundratals miljoner i sänkt skatt. Det blir också lättare att skatteplanera”. ETC sammanfattar huvudpunkten i utredningen: ”Sveriges riskkapitalister har fått sin vilja igenom. Regeringens utredare föreslår en skattesänkning på 600 miljoner. Dagens ETC:s genomgång visar att pengarna kommer att gå till landets mest förmögna personer. Skatteverket ser ut att gå förlorande ur den över tio år långa striden om riskkapitalisternas bonusar. Idag betalar riskkapitalisterna omkring 55 procent i skatt på sina vinstandelar. Men regeringens utredare föreslår en skattesänkning till mellan 28 och 30 procent.”

Det återstår att se vilka tidningar som bemödar sig att berätta om utredningen. En snabb ”googling” visar att samtliga större revisorer på marknaden lovprisar utredningen. Finansministerns departement skriver i gårdagens pressmeddelande: ”Förslagen beräknas sammantaget minska statens intäkter med 600 miljoner kronor det året det träder i kraft. På sikt beräknas förslagen minska skatteintäkterna med 300 miljoner kronor per år. För att finansiera förslagen föreslås i första hand en höjning av skatt på alkohol och tobak.” Ett annat pressmeddelande har en inledning som är svårt att argumentera emot: ”Finansdepartementet har i dag tagit emot förslag från en utredare som har haft i uppdrag att se över beskattningen av inkomster från särskild vinstandel. Skattesystemet ska vara förutsägbart och enkelt att förstå. Annars är det svårt för skattskyldiga, exempelvis företag och individer, att veta exakt vilken skatt de ska betala och Skatteverket behöver lägga onödigt mycket tid på administration.” 

Här länken till själva utredningen: ”Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder” Här två citat från punkt 9.6: Informationsinsatser och utvärdering: ”De personer som berörs av förslagen behöver få information om de nya skattereglerna. Antalet berörda är begränsat. Personerna arbetar sannolikt som förvaltare eller investeringsrådgivare i riskkapitalbranschen. Det är troligt att de redan i dag är aktiva i sin informationsinhämtning och har hög kapacitet att ta till sig ny och relevant information. Utöver den information som Skatteverket bedömer är nödvändig att tillhandahålla bedöms inga speciella informationsinsatser krävas.” Och så: ”Frågan om hur särskild vinstandel ska behandlas skattemässigt har varit föremål för prövning i ett stort antal processer hos Skatteverket och i svenska domstolar. När de föreslagna reglerna är på plats kan förekomsten av sådana prövningar vara en indikation på om syftet med förslaget har uppnåtts.”

Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen, Samuel Gonzales Westling, använder sig sällan av färdiga manuskript. Klara och tydliga frågeställningar utmärker debattstilen. Att inte låta Elisabeth Svantesson glida undan för att tala om annat är inte alldeles enkelt. Finansministern har genom en mängd interpellationsdebatter utvecklat ett speciellt sätt att bemöta besvärande frågor. Igår gällde det interpellationen ”Reformutrymmet”. Här tre frågor som avslutade Samuel Gonzales Westlings interpellation:

1. Delar ministern den beskrivning som jag här har redovisat för hur det så kallade reformutrymmet uppstår?
2. Är ministern beredd att i de ekonomiska propositionerna, det vill säga budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen, redovisa offentligfinansiella effekter av ett bibehållet offentligt åtagande?
3. Kan ministern redogöra för bakgrunden till varför begreppet reformutrymme började användas?

Hela debatten kan ses i efterhand på riksdagens webb-TV.. Där finns även snabbprotokollet från debatten. Här två citat från debatten, först Samuel Gonzales Westling, sedan Elisabeth Svantesson. Finansministerns poäng tycks vara att hon behöver försvara sig: ”…det är ingenting som döljs…” Vänsterpartiets gruppledare efterlyste endast om ministern kunde tänka sig en fullständig redovisning av plus och minus i propositionstexterna.

”Jag förstår att finansministern tycker att systemet är ganska bra som det är i dag. Det innebär nämligen i praktiken att man inte behöver redovisa de faktiska nedskärningar som man gör i och med att man inte fattar beslut om att höja de här olika transfereringarna. Till exempel ligger barnbidraget i år på samma nivå som det gjort sedan 2018. Det betyder att de 1 250 kronorna man får per barn i dag är värda under 1 000 kronor med dagens mått om man jämför med 2018. Så förhåller det sig. Om man skulle följa den kostnadsutveckling som varit borde barnbidraget snarare ligga över 1 500 kronor i dag. Det måste man ta med i beräkningen. Jag ser inte att det skulle vara ett problem för regeringen att redovisa den prioritering som man har valt att göra. Man kan faktiskt redovisa och säga: Nej, vi ser att det behöver läggas pengar på försvaret, och därför tänker vi skära ned på barnbidraget till undersköterskan med två barn. Det är nämligen det man gör när man väljer att inte årligen höja den ersättningen, att inte indexera den kostnaden för statens utgifter. Det är där vi landar.”

”Jag måste erkänna att jag har lite svårt att hänga med i resonemangen. Jag tror att de allra flesta vet om att barnbidraget inte indexeras. Det ser de flesta föräldrarna på sina konton. Det är ingenting som döljs av något parti här i riksdagen. Visst var det flera år sedan det höjdes. Det kommer säkert att höjas under några år framöver – jag vet inte. Men min poäng är att det här inte är någonting som döljs. Som jag sa från början är det så att många av våra ersättningar höjs med inflationen medan många andra inte gör det, till exempel a-kassa och barnbidrag.”

Kommunens ekonomiska utveckling bevakas på övergripande plan av SKR:s ekonomer. Sveriges kommuner och regioner, SKR, är samtalspartner med regeringen. SKR företräder 290 kommuner och 21 regioner. En uppgift som tycks övermäktig. Kommunernas storlek och förutsättningar skiljer sig från varandra, det samma gäller regionerna. Att det överhuvudtaget behöver hänvisas till dessa skillnader förvånar. Men just detta blev utgångspunkten för en gemensam replik på en debattartikel skriven av Svenskt Näringslivs chefsekonom. Här är det Annika Wallenskog och Emelie Värja, avgående och tillträdande chefsekonom för SKR. Det tillhör inte vanligheten att ”avgående och tillträdande” chefspersoner skriver tillsammans. men visst lovar det gott, Annika Wallenskogs regelbundna nyhetsbrev har många gånger varit nyckeln till att bättre förstå hur olika beslut på annat håll haft inverkan på kommunens ekonomiska villkor. Här en kort text från debattinlägget i SvD: ”Vi som har tät kontakt med kommunledningar i hela landet vet att det ekonomiska läget och effektiviseringar ligger högt på alla kommuners agendor. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan att mäta effektivitet i välfärden och effektivitet i näringslivet. Välfärd handlar alltid om människor. Vi är helt eniga med Svenskt Näringsliv om att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Vi är också eniga om att näringslivet och välfärden är tätt sammankopplade och att en god välfärd är en grundförutsättning för tillväxt. Mellan 15-20 procent av välfärden utförs också av privata anordnare.  Vi menar dock att den här typen av jämförelser – där man tar den mest ”effektiva” kommunen och jämför alla andra med det måttet – tenderar att bli väldigt förenklade och inte avspeglar verkligheten i våra 290 kommuner. I topp på Svenskt Näringslivs lista hittar vi Täby, Danderyd och Vaxholm. Mot slutet återfinns Storuman, Vilhelmina och Överkalix. Täby i Stockholms län har cirka 77 000 invånare på 71 kvadratkilometer (ungefär 1 200 invånare per kvadratkilometer landareal), medan Storuman i Västerbottens län har cirka 6 000 invånare på 7 500 kvadrat­kilometer (ungefär 0,8 invånare per kvadratkilometer landareal). Enligt vår bedömning tar inte Svenskt Näringslivs beräkningar full hänsyn till olikheter i de strukturella förutsättningarna.”

Inspelningen från fredagens interpellationsdebatt kan i efterhand ses på riksdagens webb-TV. Där finns även protokollet tillgängligt. Utöver utrikesminister Maria Malmer Stenergard och de två interpellanterna, Håkan Svenneling, V, och Morgan Johansson, S, deltog även Peter Hultqvist, S, Jacob Risberg, MP, och Lotta Johnsson Fornarve, V.  Debatten uppmärksammades  föga i medierna. Den som vill veta mer om den svenska regeringens ställningstagande i konflikten tar sig kanske tid att se debatten i efterhand. En kort sammanfattning kan vara nedanstående text som kom fram när texten med alla anföranden och repliker matades in i NotebookLM, det senaste tillskottet i utbudet av AI-verktyg.

”Texten dokumenterar en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag angående Sveriges agerande gentemot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) efter arresteringsorder mot Israels premiärminister och försvarsminister, anklagelser om krigsbrott i Gaza och den potentiella nedläggningen av UNRWA. Debatten fokuserar på Sveriges förpliktelser enligt Romstadgan, behovet av att skydda ICC mot amerikanska sanktioner, och den svenska regeringens ståndpunkt i konflikten mellan Israel och Palestina. Oppositionen kritiserar regeringens vaga svar och efterfrågar tydligare åtaganden för att upprätthålla internationell rätt och skydda ICC. Regeringen försvarar sin linje genom att betona ICC:s självständighet och behovet av samarbete med USA.”

Vänsterpartiets talesperson för utrikespolitiska frågor och ledamot i utrikesutskottet, Håkan Svenneling, riktar interpellationsfrågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard: ”ICC:s arresteringsorder mot Benjamin Netanyahu”. Här Svennelings frågor:

1. Avser ministern och Sveriges regering att agera för att följa ICC och gripa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant i händelse av att någon av dem besöker Sverige?
2. Avser ministern och Sveriges regering att agera för att underlätta för andra stater att gripa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och en tidigare försvarsministern Yoav Gallant? 
3. Menar ministern att den internationella rätten gäller alla stater, inklusive Israel?
4. Har ministern för avsikt att verka för att Israel, USA och andra länder ska ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen (ICC)?
5. Avser ministern att agera för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza?

När utrikesministern besvarar frågorna på fredag i riksdagen, så kommer säkerligen två interpellationer behandlas samtidigt. Här länken till Morgan Johanssons, S, interpellation: ”Sveriges samarbete med ICC”.

Visserligen är detta en lokal hemsida av en lokalförening – men en gång om året kommer Oxfam med en ny rapport.  Årets rapport har rubriken: ”Takers not makers.” Göteborgs Posten valde rubriken ”Dollarmiljardärerna 22 000 miljarder rikare 2024”. Ingressen till artikeln lyder: ”Dollarmiljardärernas samlade förmögenhet ökade under 2024 med 2 000 miljarder dollar eller 22 000 miljarder kronor. Sveriges 40 dollarmiljardärer äger tillsammans omkring 1 733 miljarder kronor, enligt Oxfam. Samtidigt lever 44 procent av världens befolkning under fattigdomsgränsen. De som lever på mindre än Världsbankens fattigdomsgräns 6,85 dollar om dagen är lika många i dag som 1990.”

Dagens Arena valde rubriken: ”De rika fortsätter att dra ifrån”. I artikeln återges ett samtal med generalsekreteraren på Oxfam Sverige. Hela rapporten går att ladda ner från Oxfams hemsida. Det finns också en kort version på engelska som kan laddas ner.

På Västtrafiks alla fordon och de hållplatser som förvaltas av bolaget blir det nu förbjudet att göra reklam för varor och tjänster som drivs av fossilt bränsle. Vi i Rödgrön ledning vill att alla reser hållbart, och vår kollektivtrafik är idag till 98 procent fossilfri. En förändring av Västtrafiks regler för reklam är en del av RödGrön Lednings budget för 2025 och vi är glada att ett förbud mot fossil reklam nu blir verklighet, säger Louise Jeppsson (V) ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden (IKN) i Västra Götaland. Nu fasar vi under året ut reklam för flygresor, reklam för fossila bränslen eller för fordon som drivs på fossilt bränsle på Västtrafiks fordon och de ca 650 hållplatser som förvaltas av bolaget. Vi vill öka det hållbara resandet och är väldigt stolta att nästan all vår egen trafik är fossilfri idag. Tyvärr ökar utsläppen i Sverige just nu till följd av den nationella klimatpolitiken. Därför ska Västtrafik självklart inte tillåta fossil reklam, samtidigt som vi arbetar för att minska utsläppen, säger Per Tenggren (S), vice ordförande i IKN. Kollektivtrafiken bidar till att nå regionens högt ställda klimatmål. Därför är det rimligt att kollektivtrafiken inte ska vara en plattform för att marknadsföra produkter som skadar vår planet. Vi menar allvar med vår klimatpolitik, det gör skillnad vem som styr, säger Jonas Blomster (MP), ledamot i IKN. Annan reklam som är förbjuden är för alkohol, tobak och nikotin, reklam som uppmuntrar till att satsa pengar i spel, reklam riktad till barn, reklam eller åsiktsannonsering som anses strida mot god marknadsföringssed eller som upplevs stötande, sårande eller väcker obehag. 

”Inget barn ska vräkas” är en rapport från ”arena idé” som berättar hur situationen på bostadsmarknaden snabbt har försämrats. Vad gäller egentligen? Fanns det inte ett förbud när barn drabbades? Hur går det till när ett vräkningsbeslut fattas och verkställs? Här rapportens sammanfattning – själva rapporten omfattar lite mer än 20 sidor. 

• Trots att det finns en nollvision mot vräkningar av barn, vräktes 342 barn första halvåret 2024. Mörkertalet av hushåll som ofrivilligt avhyses från sina hem är stort. Fyra gånger fler än de som vräks lämnar hemmet innan vräkningen träder i kraft.
• En tidigare positiv trend med minskat antal vräkningar har brutits. Ansökningarna om vräkningar har ökat med 20 procent sedan 2017 och antalet verkställda vräkningar har ökat med över 30 procent.
• Det vanligaste skälet till en vräkning är att hyresgästen inte har råd att betala hyran. 8 av 10 vräkningsfall beror på en hyresskuld, och i ärenden som berör barn är hyresskuld skälet i 9 av 10 vräkningsfall. Ändå tar socialtjänsten sällan på sig betalningsansvaret för att förhindra en vräkning.
• Vräkningsstatistiken ger inte hela bilden av situationen på bostadsmarknaden. Det är enbart de som överhuvudtaget har kunnat ta sig in på förstahandsmarknaden som syns i vräkningsstatistiken. I takt med att det blir svårare att hitta ett tryggt boende för hushåll med låga inkomster, ökar antalet hushåll som helt enkelt inte släpps in på förstahandsmarknaden för hyresrätter. Därför behöver vräkningsbegreppet utvidgas och det behövs fler mått för att förstå hur utsattheten på bostadsmarknaden utvecklas.