Skip to main content

Migration och integration

Inte kan Tidö-avtalets partier anklagas för bristande aktivitet. Utspel efter utspel, nya utredningar med vassa direktiv tillsätts i en tät följd.

Migrationsfrågor hanteras på Maria Malmer Stenergards del av justitiedepartementet. Aldrig ensam utan alltid i sällskap med Sverigedemokraternas Ludvig Asplind uppträder migrationsministern på pressträffarna på regeringskansliet. Senast var det direktiven till Ju 2024:68 ”Skärpta villkor för anhöriginvandring” där utredaren skall redovisa resultatet 25 augusti 2025.

Här är andra utredningar med anvisningen när resultaten skall slutredovisas:

Johan Pehrson, L, finns inte med när Malmer Stenergard och Aspling uppträder. Inte migrationen, utan integrationen ligger på hans och arbetsmarknadsdepartementets bord. 

Någon som vill påpeka att det här är utredningar som angår andra, på annan politiknivå, utanför det som lokala förtroendevalda borde ägna sig åt? Fel, fel, fel… Det räcker med att påminna om vilken frustration kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, gav uttryck för när kommunledningen bemöttes av oförståelsen ”däruppe” – se artikeln i lokaltidningen TTELA: ”Vänersborg vill ha ersättning för asylkostnader”.

V, C och MP allt oftare med gemensam syn

En gång i veckan eller än mer frekvent uppträder företrädare för regeringspartierna M, KD och L tillsammans med någon företrädare för SD vid pressträffar i riksdagshuset. Det gäller någon aspekt av det som betecknas paradigmskiftet, alltså ännu ett förslag på området migration och bemötande av dem som på något sätt anses finnas på fel sidan av strecket som går mellan ”vi” och ”dom”. Det är en hel rad propositioner som kommer från justitiedepartementet, somliga skall föras till beslut i riksdagen innan sommarpausen, andra först under hösten.

Det görs en del uppmärksammade uttalanden vid dylika informationstillfällen. Antingen är det att SD-företrädaren tycks helt och hållet vara den som anger tonen och håller i taktpinnen. Eller så är det ännu en Liberal som har svårt att hantera sin Guccikeps. 

Mycket mera seriöst är det när ledamöterna i olika riksdagsutskott sätter sig samman för att skriva texten till något betänkande. Alla vet om att det i kammaren, där beslut fattas kring alla utskottsförslag, fortfarande finns en majoritet med 175 mot 172 (efter att en ledamot från vardera SD och S försöker sig som ”politisk vilde”).  I alla utskott finns också en majoritet av Tidö-ledamöter, deras uppfattning återges i alla betänkanden som ”utskottet”. Reservationer kommer från enskilda ledamöter och partier, någon gång är det flera partier från oppositionen som enas om samma text. I regel är det korta texter, som vänder sig emot majoritetens åsikt på någon enskild punkt. Men det finns undantag – och här är ett sådant aktuellt undantag. 

På torsdag denna vecka debatteras betänkandet 2023/24:JuU11 ”Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige”. Samma dag fattas också beslutet att lagen ska gälla från 1 mars 2024. 

V, C och MP står gemensamt bakom en mycket utförlig och lång reservation med åtskilliga invändningar mot såväl propositionens som utskottsmajoritetens tankar. Reservationen sätter strålkastarljus på Tidöavtalets avsikt att i grunden förändra behandlingen av ”dom”.  Reservationen inleds: ”Regeringens förslag om förbud för transportörer att låta människor resa med dem utan giltiga identitetshandlingar riskerar att slå hårt mot de personer som flytt från krig och katastrofer och som behöver hjälp allra mest.” Och reservanternas slutsats blir: ”Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen ska avslå regeringens
proposition.”

S-ledamöterna i utskottet stannar vid en markering i form av ett särskilt yttrande. Deras fokus ligger på arbetspendlingen och möjliga försämringar av arbetsvillkoren för personal i transportsektorn. Hur säger man? Gå som katten kring het gröt!?!

M-statsråd bröstar sig med SD-politik

Illamåendet infinner sig när ett pressmeddelande från justitie­­departementet utformas i en ton som andas SD-retorik hela vägen. Men det är Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard som är statsråd, båda med partibeteckningen M. 

Riksdagsbeslutet kom nyligen. Ändringarna i utlänningslagen som träder i kraft idag 1 december behövde stöd från samtliga ledamöter från KD och L. Var det inte någon enda ledamot från dessa två partier som hade ont i magen efter omröstningen?

Tack och lov finns det annat att läsa och att ta del av – så t ex ett pressmeddelande från SCB som berättar om rapporten: ”Ensamkommande 2015. Boende, utbildning och sysselsättning 2022

Det är skönt att kunna läsa: ”I en ny rapport från SCB redovisas hur gruppen ensamkommande flickor och pojkar födda år 1999 sysselsätter sig, utbildat sig, och var och med vem de bor sju år senare.”

Migration och integration – frågor som berör oss?

Tidöavtalets nitton sidor om migration och integration visade dels avsikten att i grunden förändra allt, dels i vilken takt olika steg skulle tas. Att hoppa över utredningar och den sedvanliga  riksdagsbehandlingen med proposition, motion, utskottens överläggningar och debatt och omröstning i kammaren är inte möjligt. Även om det finns tydliga markeringar att tempot anses vara alldeles för lågt. 

Det framkom i Jimmie Åkessons ”Tal till nationen”, det förstår man när man lyssnar på migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Då hjälper det föga när Migrationsverket i gårdagens rapport meddelade att man i sin senaste prognos skriver ner antalet förväntade asylansökningar ännu en gång. Medan de flesta länder i Europa berättar om snabbt stigande antal flyktingar, är det tvärtom här. ”Kom inte hit, Sverige är full!” har hörsammats.

Den 12 oktober berättade vi kortfattat om allt som var på gång ”Den andre pekar med hela handen”. Den som önskar behålla överblicken för att förstå vart Sverige är på väg kan med fördel lyssna på ett seminarium ”Tre punkter om migration i Tidöavtalet – perspektiv från forskningen” i eftermiddag (kan även göras i efterhand): 

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), och Delegationen för migrationsstudier (Delmi) arrangerar ett seminarium om tre punkter i Tidöavtalet:

  1. Återkalla uppehållstillstånd i fler fall
  2. Införa krav på egenförsörjning som huvudregel för att komma i fråga för medborgarskap
  3. Villkora bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.

I riksdagen behandlas under tiden alla tillkommande förslag från regeringen. SD anger tonen, det är alla överens om. Texten författas av Maria Malmer Stenergards kansli. Även KD och L tillhör regeringen, inte ett ord om att man inte stödjer förslagen i propositionen. 

Hur ser det ut hos oppositionen? Närmast på tur står Proposition 2023/24:18 ”Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl”. Socialförsäkringsutskottets behandling är klar på torsdag, utskottets betänkande publiceras 3 november och debatt och beslut i kammaren följer 8 november. 

Vad behandlar utskottet? Propositionen och tillkommande följdmotioner. Alltså  SD-tankar i en text som undertecknas av M, KD och L. I motionerna avstyrker V och MP helt regeringens förslag, C föreslår avslag på delar av lagförslaget. Återstår att se och  höra hur S tänker göra. Ingen motion från S, då kan det väl knappast bli en reservation i betänkandet. Några kritiska synpunkter under debatten 8 november? Är det allt?

Vänsterpartiets motion upprepar samma mening fyra gånger som avslutning i sin text: ”Vi kan således inte ställa oss bakom regeringens förslag.

Det gäller dessa fyra förslag till ändringar i gällande lagtext:

  • Ändrat krav för att vara anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd
  • Höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning
  • Begränsade möjligheter till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för vissa skyddsbehövande
  • Begränsade möjligheter att bevilja uppehållstillstånd av
    humanitära skäl

Vänersborg har med Restad Gård landets största mottagningsenhet för asylsökande. I Vänersborgs kommunfullmäktige finns företrädare för samtliga åtta partier som i riksdagen avgör vilka lagförändringar som skall påverka flyktingar och skyddssökande som vistas i vår kommun. Får man lov att ställa frågorna: Hur mycket vet ni vad som sker på Helgeandsholmen, hur mycket bryr ni er? 

Den andre pekar med hela handen

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard håller högt tempo. Under lite mer än en månads tid hinner hon med att berätta om ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, om ”Effektiva verktyg för inre utlänningskontroll”, om ”Återvändande och mottagningscenter i fokus i migrationsbudgeten”,  om ”Skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd av humanitära skäl”. Och nu för någon dag sedan om ”Anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten”.

Vid sidan av diverse pressträffar i sällskap med antingen justitieminister Gunnar Strömmer eller Liberalernas första namn Johan Pehrson eller som oftast med någon ledande SD-representant har Maria Malmer Stenergard också hunnit med att besöka Skåne, Bryssel, Kenya och nu senast Wien.

Tidöavtalets avsnitt med rubriken ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration” är på hela 19 sidor. Migrationsministern har således att hantera många krav som är förklaringen till att det duggar tätt med ännu en längre gående skärpning av det befintliga regelverket.  Eller rättare sagt – med nya uppdrag att se över hur regelverket kan anpassas till alla överenskomna avtalstexter. Det handlar för det mesta fortfarande om utredningar, om uppdrag som skall redovisas senare under 2023 eller också 2024. 

Och det är helt uppenbart – Sverigedemokraterna lär sig hantverket som behövs att skörda framgång. Och man upptäcker att det finns hinder vars storlek underskattades. Alla dessa utredningar! När vi ändå vet vad som ska göras – oberoende av vad en utredare kan komma fram till. Varför inte direkt, här och nu!.

Så kan man förstå tidningen Expressens intervju med Jimmie Åkesson. Eftersom hela samtalet, som är grunden till tidningens text, spelades in så kan väl ingen i efterhand hänvisa till feltolkningar.  

”Jimmie Åkesson: Ingen annan lösning än att riva medborgarskap”

Det finns ingen anledning att citera enskilda passager ur intervjun. Läs hela texten, tänk efter och ställ frågan: Kommer Moderaterna, kommer Kristdemokraterna, kommer Liberalerna skriva under? 

Obehagliga vibbar eller är det än värre?

15 december: ”Uppdrag till Migrationsverket att stärka arbetet med ärenden om återkallelse av uppehålls- och
arbetstillstånd” 

Uppdraget presenterades av regeringen där ansvarig minister informerade tillsammans med Henrik Vinge, Sverigedemokraternas vice partiledare.

Uppdraget är för stunden senaste punkten på en lång lista av pressmeddelanden på regeringens hemsida, närmare bestämd den delen som ligger under migrationsministern Maria Malmer Stenergard.

Det råder hög aktivitet och ministern uppträder ofta i medier och deltar i debatter. Oron över vart Tidöavtalet och regeringsförklaringen kommer att leda är påtaglig.

Det blir inte bättre av att många uttalanden är svepande och därför inte sällan svåra att bemöta. Vänsterpartiets Tony Haddou, riksdagsledamoten från Göteborg och migrationspolitisk talesperson, riktade en skriftlig fråga till Maria Malmer Stenergard: ”På vilka fakta har statsrådet baserat sitt påstående att över 100 000 personer vistas i Sverige illegalt?” Ministern lämnade ett skriftligt svar, där det bl a sägs: ”Som Tony Haddou nämner i bakgrunden till den ställda frågan var det inte ett påstående från min sida utan jag tog i en intervju upp att bedömare räknar med att över 100 000 personer vistas i Sverige illegalt.”

Det kommer synpunkter och protester från många håll. Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen, och Thomas Avén, läkare och ordförande Läkare i världen skriver en debattartikel: ”Vi tänker inte vara en del av migrationsministerns utrotningsprojekt” (Altinget, 2022-12-16)

Mer information finns att hämta i riksdagen. Innan juluppehållet hinner riksdagen med att fatta beslut om samtliga utgiftsområden kommande budgetår 2023. Betänkandet från Socialförsäkringsutskottet ”Utgiftsområdet 8: Migration” var uppe torsdag, på måndag sedan är det betänkandet från Arbetsmarknadsutskottet: ”Utgiftsområdet 13: Jämställdhet och nyanlända invandrarnas etablering”.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har i båda betänkanden lämnat särskilda yttranden. Liberalernas och Kristdemokraternas syn finns att läsa i texten som utskottsmajoriteten M, SD, KD och L står för.

Här på den lokala hemsidan för Vänsterpartiet avslutar vi med en hänvisning till en rapport från Delmi (Delegationen för migrationsstudier) som publicerades 13 december: (Kommunala) insatser för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för flyktingar och deras anhöriga.

Rapporten och seminariet där rapporten presenterades borde vara av stort intresse, inte minst för förtroendevalda som efter årsskiftet tar plats i kommunstyrelsen och i socialnämnden. 

Klarspråk i debattartikeln

Göteborgs Posten publicerar i papperstidningen en debattartikel av Tony Haddou, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson: ”Häxjakten på invandrare ett direkt angrepp på rättsstatens principer”.

Tony Haddou skriver bl a: ”Vänsterpartiets politiska projekt är i grunden ett annat. Vi vet att materiell trygghet och mänskliga rättigheter går hand i hand. En stark och robust välfärd som ger alla invånare goda förutsättningar att lyckas i samhället, är helt nödvändig för att skapa en fungerande integration. Den som söker skydd i Sverige ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt, den som behöver skydd ska få det och ha rätt att återförenas med sin familj och ges trygga uppehållstillstånd som det går att bygga en framtid på. Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.”