Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Ett bra yrkande som fick gehör

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i VA-anslutningar.

För att göra en lång historia kort: James Bucci, Vänsterpartiet, anmälde ett ”initiativärende” i samhällsbyggnadsnämnden. Sådant får en ledamot göra, fast det sker inte särskilt ofta. Ännu mera sällan händer det att nämnden vid samma sammanträde känner sig mogen att fatta ett beslut. Men så blev det – lokaltidningen TTELA berättar idag om ärendet och beslutet: ”VA-striden: Fastighetsägare kan slippa tvångsanslutning” 

I inledningen skriver tidningen: ”Nya regler kan vända upp och ner på hur Vänersborgs ­kommun hanterar tvångsanslutningarna till va-systemet. Och en dom från mark- och miljööverdomstolen pekar mot att bevisbördan inte alls ligger på fastighetsägaren utan på kommunerna.”

Hur kunde det bli så här? Samma fråga hade i grunden redan varit i kommunfullmäktige genom en motion från Lena Eckerbom Wendel, M. Men där blev det stopp – Mats Andersson, C, kom med kommunledningens yrkande om återremiss. Och för att pausa ett ärende tillfälligt, behövs ingen majoritet. (Det beslutet är förresten överklagat hos förvaltningsrätten.)

James Buccis yrkanden är egentligen bara en kopia av det som fullmäktige stoppades från att besluta. Men i samhällsbyggnadsnämnden har kommunledningens partier inte samma ”redskap” till sitt förfogande, det blev votering och Vänsterpartiets yrkande fick bifall med rösterna 6:5.

Tidningen TTELA:s faktaruta:

Varför lades utredningen ned?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

För någon dag sedan publicerade Aftonbladet en debattartikel med rubriken ”Regeringen borde fatta att vissa inte kan jobba”. Artikeln undertecknades av sju företrädare för funktionsrättsrörelsen.

Artikelns inledning: ”Med hänvisning till att arbetslinjen ska återupprättas, lägger regeringen ner den utredning som ska stärka ekonomin för en av de grupper i samhället som i dag tvingas leva i fattigdom. Har inte regeringen förstått att personer med funktionsnedsättning som beviljats sjuk- och aktivitetsersättning inte kan arbeta? Vi uppmanar nu socialförsäkringsminister Anna Tenje att öppna utredningen igen.”

I grunden ställdes samma fråga när riksdagen för en vecka sedan debatterade regeringens vårbudget. I ett replikskifte vände sig Ali Esbati, V, till Oscar Sjöstedt, SD: ”Före valet och i valrörelsen pratade Sverigedemokraterna ofta om att stärka sjukförsäkringen och att avskaffa delar av karensavdraget. Nu efter valet låter det, som vi har fått vänja oss vid, helt annorlunda. När SD själva är med och styr har det blivit uppenbart att detta var just prat. Under den föregående mandatperioden fick Vänsterpartiet igenom flera förbättringar av sjukförsäkringen. Nu har SD och högerregeringen gett direktiv till en utredning där de här förbättringarna ifrågasätts. Man ska nu, som det står, se över de omotiverat långa sjukskrivningarna, vilket i klarspråk innebär fler utförsäkringar. Dessutom har SD låtit Moderaterna begrava den breda utredning som Vänsterpartiet drev igenom för att avskaffa karensavdraget i ett internt arbete på Socialdepartementet. Min fråga till Oscar Sjöstedt är: Varför medverkar Sverigedemokraterna till försämringar i sjukförsäkringen? ”

Bryt diskrimineringen mot romer i Sverige

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Vår partikamrat Lukas Levins insändare i lokaltidningen TTELA fick nu plats på  insändarsidan. Lukas skrev i anslutning till ett möte mellan lokalföreningen och kvinnoföreningen Trajosko Drom den 8 april, på romarnas nationaldag.

Vänsterpartiet Vänersborg har haft glädjen att få besök av kvinnoföreningen Trajosko Drom. Marcela Kovacsova föreläste om romernas historia och antiziganism. För de flesta i Sverige är det bara en röd dag bland många andra men för romerna är det årets höjdpunkt. 8 april är nämligen romernas nationaldag. Det är en dag som firas på olika sätt runt om i världen. I Vänersborg blev det en dag att uppmärksamma romernas situation genom att den romska kvinnoföreningen spred kunskap till medlemmar i Vänsterpartiet.

Åhörarna fick en inblick i dagens antiziganism såsom historisk antiziganism. För romerna är det inte historia hur de har blivit utsatta för tvångssterilisering, förbud att gå i skola och att tvingats bo i tält året runt – i Sverige! Det var faktiskt först år 1959 respektive 1960 som riksdagens lagar tillät romer att vara fast bofasta respektive att gå i skolan.

När man hör om romerna idag, så är det hur de kollektivt inte står bakom demokrati och rättvisa. Det är en bild vi i Vänsterpartiet och Trajosko Drom inte delar. Någonting man vet om antisemitism och antiziganism är att det frodas vid okunskap. De flesta i Sverige vet inte ens att romer levde under brutala raslagar i modern tid.

Samma dogmatism finns historiskt från Sverige på 30-40-50-talen där det finns artiklar som där till exempel Svenska Dagbladet skrev ”Tattarplågan” år 1942, där första stycket från artikeln är “Det blir liv och tjohej, det blir slagsmål och bråk, när som tattarna komma i by. Det är slarviga kvinnor, med skrikande språk, det är karlar med svartmuskig hy.”

Trajosko Drom kämpar för att kunna ge sin förklaring av romernas situation och vi i Vänsterpartiet var hedrade av att romer ville uppmärksamma nationaldagen med oss.

Jag skulle välkomna en hederlig och saklig debatt om romernas situation istället för att utmåla romerna med fördomsfulla epitet. Vi borde diskutera hur vi ska bryta den diskriminering och sociala utsatthet som många romer lever under istället för att ge uttryck för intoleranta förutfattade meningar.

Lukas Levin

Vänsterpartiet Vänersborg

Finns väl inga pendeltåg i Vänersborg?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Pendeltågsstrejken.

Visst inte. Fanns inte heller några gruvor i Vänersborg 1969!

Men lika mycket som vi ville veta då vad strejken vid LKAB egentligen handlade om, så känns det bra att få lyssna på någon som kan berätta ”i första hand” om lokförarnas strejk i Stockholm.

Här en text från Vänsterpartiets sida Rött.Nu:

Marta Aguirre om pendelstrejken:  ”Vi behöver en Lex Maria i kollektivtrafiken”

Lokförare i Stockholm har gått i strejk och kräver tågvärdarna tillbaka på pendeltågen.
– Vänsterpartiet tror på den svenska modellen och hoppas på en lösning, men det som händer nu beror på frustration och är ett sätt att få upp allmänhetens ögon för ett mycket oklokt och farligt sparbeslut, säger Marta Aguirre, tågvärd som arbetat 25 år på pendeltågen i Stockholm.

På banderollen utanför Stockholms Central står det vad strejken gäller ”Rör inte min tågvärd”. Sedan april har redan hälften av tågvärdarna på pendeltågen ersatts med övervakningskameror, vilket innebär att lokföraren ensam måste hålla uppsikt över hela tåget via fem flimrande dataskärmar i förarhytten. Ett pendeltåg i rusningstrafik kan ha upp till 1800 passagerare.
Från den 5/9 ska enligt gällande plan alla tågvärdar försvinna från pendeltågen.

Till Sekotidningen säger Anton Fendert (MP), regiontrafikråd i region Stockholm, att man inte tänker ändra beslutet om att ersätta tågvärdarna med kameror.
– De har inte varit lyhörda, varken i det nuvarande eller tidigare politiska styret eller på MTR eller SL, säger Marta Aguirre, som arbetat 25 år på pendeltågen, tidigare som lokförare och nu som tågvärd.
– De påstår att de kan ha en bil på plats inom 30 minuter om något händer, men vi som jobbar på tågen vet ju att det finns sträckor där det absolut inte är möjligt, till exempel på Nynäshamnsbanan mellan Märsta och Knivsta, där finns flera sträckor utan framkomlighet för biltrafik. Det där är ett drömscenario som MTR och SL målar upp för att inge falsk trygghet!
– Vi behöver en Lex Maria eller Lex Sara i kollektivtrafiken. Idag finns inte ens en visselblåsarfunktion för oss som jobbar på pendeltågen!

Det centrala avtalet för spårtrafiken går ut den 30 april, och i förhandlingarna om ett nytt avtal säger Seko stopp för ensamarbete på tågen, men den tre dagars strejk som nu pågår beror på att många lokförare bedömer situationen som så orolig och allvarlig att de inte kan vänta in förhandling och eventuellt strejkvarsel längre fram.
– Eftersom den här situationen främst är resultatet av politiska beslut är det också svårt att agera fackligt, bekräftar Marta Aguirre.

Hon syftar på att frågan om att ta bort tågvärdarna först drevs i det dåvarande borgerliga styret, främst representerat av tidigare regiontrafikrådet Kristoffer Tamsons ( M) men nu drivs vidare av nya styret med Anton Fendert( MP) och Jens Sjöström (S) som högsta ansvariga. Vänsterpartiet är ett samarbetsparti till S-majoriteten, men är mycket måna om att upprätthålla en tydlig skiljelinje i frågan om tågvärdarna.
– Vi konstaterar också att det finns en bred samsyn i kollektivtrafikfrågor hos S, M och även MP när det gäller både denna och andra frågor. Vi i Vänsterpartiet har en helt annan syn. Utöver att vi kräver tågvärdarna tillbaka vill vi ha nolltaxa, bättre bussförbindelser, men inte minst vill vi frigöra pengar från den privat dyrt upphandlade trafiken och ha kollektivtrafiken i egen regi. Personalen måste ha värdiga villkor och vara tillräckligt många, för att kunna fungera väl och trivas på arbetet men också av rena säkerhetsskäl, säger Marta Aguirre.
– Samtidigt är även vi medvetna om att det är en dålig situation ekonomiskt för regionen och att resandet gått ner efter pandemin; de som kan jobbar ofta hemifrån måndagar och fredagar så det blir sämre intäkter också av det skälet. Men att spara in på tågvärdarna är ett vanvettigt beslut!

Under Marta Aguirres tid som lokförare på pendeltågen fick hon uppleva två händelser med dödlig utgång. En person hade lagt sig på spåret, den andra gången var det en person som hoppade framför tåget.
– Som var och en förstår var det fruktansvärda upplevelser! Jag var helt utslagen, chockad, satt ihopkrupen och stängde av känslomässigt. Jag var helt beroende av att tågvärden var där och kunde styra upp situationen, berättar Marta Aguirre.

Dessa är naturligtvis extrema händelser, men ändå inte ovanliga. Varje år tar ett antal människor sina liv så det är något som personalen på pendeltågen, ja alla tåg, måste räkna med kan hända. Men Marta berättar också om mindre allvarliga situationer, men där det också varit avgörande att det funnits en tågvärd på plats.
– Vi har haft ungdomar som koppelåkt mellan vagnarna eller bakpå vagnarna, i 120 km i timmen! Jag har också varit med om att en äldre man fick hjärtstillestånd i tåget och behövde omedelbar hjälp, berättar Marta Aguirre.

Två andra situationer hon nämner är när ett mindre barn ramlade ner på spåren vid station, mellan tåget och perrongen. En annan gång var det en äldre dam som gjorde detsamma. Bägge gångerna slutade det bra, för att det fanns en tågvärd som hann larma i tid.
– Jag vill också understryka hur viktigt det är för oss att stödja funkisorganisationerna, som också kräver att tågvärdarna är kvar, så att alla, oberoende av vilket funktionshinder man har, kan åka med kollektivtrafiken utan att behöva planera!

Det kan också handla om så enkla saker som att tåget är inställt och trafikanterna behöver ha tågvärden att fråga vad som hänt, eller att tåget står stilla på grund av växel-eller signalfel. Lokföraren går då ut för att leta efter felet på tåget längs rälsen, det kanske är fel på elen eller en kontaktledning som brutits?
– Då går det inte att göra utrop i högtalarsystemet utan då finns bara tågvärden som kan prata med resenärerna, säger Marta Aguirre.

Att det inte finns några tågvärdar gör också att de viktiga mikropauserna vid station när en lokförare får sluta ögonen och vila hjärnan försvinner. När lokföraren är ensam på hela tåget och tvingas vara ständigt totalt uppmärksam på fem skärmar under hela arbetspasset ökar definitivt säkerhetsriskerna, säger Marta Aguirre.
– Jag hoppas att det nya styret i region Stockholm tar sitt förnuft till fånga. Strejken visar allmänheten vad som pågår, och hur allvarligt det är!

Om Marta Aguirre:

Marta Aguirre har arbetat 25 år inom Stockholms pendeltågstrafik, både som lokförare och tågvärd, och är fackligt aktiv i pendelklubben hos SEKO.
Hon sitter också i Vänsterpartiets partistyrelse med ansvar för internationella frågor.

Svekets konsekvenser

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Lyssnade du på nyheter i radion, sett nyheterna på TV eller tagit del av budgetdebatten i sociala medier? Omdömet skiftar, men alla verkar vara överens om en sak: Sällan blev besvikelsen så enormt stor, till höger och vänster talades det om svek. Från oppositionen såklart, men även i de egna leden, i flera borgerliga partier, bland besvikna väljare som hade röstat på SD i september, bland alla småföretagare, även i det stora näringslivet morrades det.

Ali Esbati hade ett sylvasst manuskript för sitt anförande (hela anförandet kan ses i efterhand på riksdagens webb). Vänsterpartiet pekar mycket på följderna av regeringens tuffa bemötande av regionernas och kommunernas signaler om att det inte räcker vid att stanna vid förståelse, att det behövs hjälp och resurser nu för att något så när hålla fast vid en rimlig nivå på välfärden.  

Det blir så tydligt i vår egen kommun Vänersborg. Idag lämnade barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden besked till budgetberedningen hur konsekvenserna av kommunstyrelsens ramanvisningar från slutet på februari kommer att se ut. Det gäller mål- och resursplanen för 2024, där kommunfullmäktige i juni fattar beslut. 

Här anteckningen som Stefan Kärvling och Peter Lénberg lämnade i barn- och utbildningsnämnden. Och här reservationen från socialnämnden, där Ida Hildingsson och Johan Olsson står för texten.

Inför ett krisbarnbidrag – ta pengarna från RUT

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Många svenska hushåll får inte pengarna att räcka till just nu, med stigande matpriser, hyror och räntor. Särskilt utsatta är barnfamiljer. Vänsterpartiet föreslår därför att barnbidraget höjs med 400 kronor per månad, och att det finansieras med att RUT-avdraget avskaffas.

Vänsterpartiet har en lång rad förslag för de allra sämst ställda hushållen. Det behövs också satsningar som når bredare grupper, utan att spä på inflationen.

Därför vill vi införa ett extra krisbarnbidrag vid halvårsskiftet. Det skulle kosta statskassan 4,7 miljarder under perioden 1 juli till 31 december 2023.

Höjningen är delvis en ren kompensation: sedan den senaste höjningen av barnbidraget har dess reala värde minskat med ca 200 kronor, i förhållande till prisbasbeloppet.

Som delfinansiering av det tillfälligt höjda barnbidraget föreslås att RUT-avdraget pausas under perioden. RUT ger inte alls de jobbeffekter som utlovats och innebär en orimlig ekonomisk prioritering i den ekonomiska krisen. Det är viktigare att staten hjälper barnfamiljerna är att betala välbeställda människors städning.

Vänsterpartiet föreslår även dessa reformer:

  • Höj flerbarnstillägget i barnbidraget med 480 kr/månad för det tredje barnet, 1 120 kr/månad för det fjärde barnet. Det innebär alltså att alla familjer med tre barn får höjt barnbidrag med 1 680 kr/månad och att alla familjer med fyra barn eller fler får höjt barnbidrag med 2 720 kr/mån, inkluderat höjningen i del 1. Kostnad: ca 900 miljoner kronor.
  • Inför ett ensamståendetillägg om 500 kronor i månaden per barn i ensamståendehushåll. En ensamstående med ett barn får därmed 900 kronor mer per månad, meden en med två barn får 1 800 kronor mer per månad och en med 3 barn får 3 180 kronor mer per månad. Kostnad: 1 miljarder kronor.

Se Nooshi Dadgostar intervjuas om förslaget i TV4 här.

Dags att införa en hyresakut

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Den gångna veckan informerade vi om Rött.nu som presenterar information och fördjupning i  enskilda aktuella frågor. Här på hemsidan för lokalföreningen Vänsterpartiet i Vänersborg finns egentligen ingen anledning att i  sin helhet återge inlägg från Rött.nu, Men för att förstärka uppmaningen att regelbundet besöka Rött.nu kan det vara lämpligt att göra några undantag. 

Här information om Hyresgästföreningens varningssignaler. 

Dags att införa en hyresakut

Mitt i krisen kräver fastighetsägarna tre gånger så mycket i hyra. Hyresgästföreningen varnar för följderna och kommer med ett skarpt förslag – inför en hyresakut för att skydda hyresgäster som redan har det tufft ekonomiskt.

Månadsskiftet närmar sig med större oro för många hyresgäster. Hyran ska in, men hur? Du kanske står där med ett osäkert gigjobb, om något, och flera barn att försörja, eller du kanske pluggar eller har en låg pension. Utöver att många redan har det tufft ekonomiskt kräver fastighetsägarna tre gånger så höga hyreshöjningar i årets förhandlingar jämfört med tidigare år, vilket kommer att påverka alla landets tre miljoner hyresgäster, men de som redan har det tuffast förstås mest.

Nu agerar Hyresgästföreningen resolut och menar att det är dags att gå in med en kraftfull och snabb reform för att hindra att barnfamiljer vräks och att fler blir hemlösa. De föreslår inrättandet av en hyresakut – en statlig fond för hyresgäster som har svårt att betala sin hyra i krisen.

Hyran är redan den enskilt största utgiften varje månad och den tar bara mer och mer av hyresgästernas disponibla inkomst. För några kanske inte en höjd hyra innebär annat än att de får dra in på ett teaterbesök eller en resa, men för den som redan har svårt att klara basförsörjningen med mat, el, telefon, vardagskläder, innebär de kommande hyreshöjningarna att det helt enkelt inte går att få ihop tillvaron längre. När dessutom inflationen har urholkat våra inkomster och priserna på mat skjutit i höjden befinner sig många hyresgästers hushållsekonomi på bristningsgränsen.

Marie Linder och Erik Elmgren, förbundsordförande respektive förbundschef på Hyresgästföreningen, skriver om förslaget med hyresakut och varför det behövs en sådan, på debattsidan i Aftonbladet. De ger också ett exempel på hur hyreshöjningen drabbar en förskollärare.
”På bara två år kan vi se att en ensamstående förskollärare med ett barn har förlorat nästan en fjärdedel av sina ekonomiska marginaler. Det innebär 20 000 kronor mindre om året att röra sig med till sig och sin familj, efter att de nödvändiga utgifterna är betalda..Det är förlorad utveckling av hushållsekonomin som motsvarar 80 procent av en förskollärares disponibla månadslön under 2023. En ohållbar situation för många familjer. ”

Regeringens satsning på elstöd, som utformats så att de rikaste fått mest, lär inte räcka till för dem som verkligen behöver stöd i krisen, menar Hyresgästföreningen.
”För att dämpa krisens konsekvenser för hyresgäster och för att minska risken för hemlöshet och livslångt utanförskap föreslår vi därför inrättandet av en statlig fond – en hyresakut – för den hyresgäst som har svårt att betala sin hyra.” skriver Linder och Elmgren i Aftonbladet.

Förslaget om en hyresakut ska likna bostadsbidragen, med vissa avgörande skillnader. Inkomstgränserna ska höjas med det dubbla så att fler hushåll har möjlighet att få ekonomisk hjälp. Hyresakuten ska också vara öppen för fler att söka stöd i, alltså även pensionärer och ensamstående, inte bara unga under 29 år och barnfamiljer.

Det här förslaget är inte tänkt att ersätta långsiktiga satsningar på stärkt välfärd betonar Hyresgästföreningens företrädare.
”Men vi kan heller inte vänta på stora och tidskrävande reformer när allt fler nu hamnar under fattigdomsgränsen” skriver Marie Linder och Erik Elmgren i Aftonbladet.

Läs här mer om förslaget om hyresakut.

Här länken till Hyresgästföreningens lägesrapport.

Lägga pusslet rätt

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

När kommunens budgetberedning sammanträder så kallas fem ledamöter och inbjuds fem andra därtill. Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör budgetberedningen: Benny Augustsson, S, Mats Andersson, C, Henrik Harlitz, M, Anders Strand SD och Lena Eckerbom Wendel, M. En sammansättning som mycket väl speglar vad som gäller alla nämnder, kommunstyrelsen och även kommunfullmäktige: Ett minoritetsstyre i Vänersborg, alltsedan 2010 och nu den fjärde mandatperioden i rad.  Kommunledningens företrädare från S och C är utsedda från kvartetten S, C, KD och MP (med 23 av 51 ledamöter i fullmäktige).  M har teknisk, inte politisk, samverkan med L, MBP och V – M har 9 av 18 ledamöter i denna märkliga  samling i fullmäktige.. Anders Strand representerar SD, partiet har resterande 10 av fullmäktiges 51 mandat. 

Budgetberedningen får sällskap av fem ledamöter från fem andra partier: Stefan Kärvling, V, Göran Svensson, MBP,  Magnus Ekström, KD, Cecilia Prins, L,  och Anna-Karin Sandberg, MP – alla fem finns med på en insynsplats för att inget parti skall vara utan viktig information som tillkommer under hela budgetprocessen.

Beslutsrätten ligger formellt hos budgetberedningens fem ledamöter, men det fattas inga beslut, det sker ”markeringar” hur tankarna går, vilka steg som skall tas och hur slutprodukten skulle kunna tänkas se ut i juni när fullmäktige avgör.

Utgångsläget då? Häromdagen informerade ekonomerna från SKR, Sveriges kommuner och regioner, att resultaten från 2022 imponerar. Ett överskott på 4500 kronor räknades fram för Vänersborg, en mycket hög siffra med tanke på att den avser ”per invånare”. Det framkommer också i årsredovisningen och bokslutet för 2022, som fullmäktige fastställer vid sammanträdet 19 april. Vad sägs?  Det justerade resultatet är 179,4 miljoner, lite sämre än 2021 där det räknades till 184,7 miljoner, men bättre än 2020 där det var 157,1 miljoner. 

Dessa tre bokslut är absoluta undantag i Vänersborg, 30, 40 eller 50 miljoner är det vanliga genom åren. Normalt är att resultaten för ett helt år alltid blir bättre än det som förväntades när budgeten klubbades året innan. 

Tänk om kommunen fick lov att göra som Svenssons gör kring köksbordet när man vet vad det blev och när man anar att det blir sämre eller riktigt illa framöver. Men det får inte en kommun göra!

Varje år skall det göras upp en budget inför kommande år. Och alltid är det enkel matematik. Räkna ut vad kommunen kan få in från kommunalskatten och från statsbidrag. Den summan är taket för vad kommunen får lov att fatta beslut om kring kommande utgifter under året framöver. Ja, egentligen inte hela summan, 2% skall reserveras, inte planeras för, ligga kvar som reserv för oväntade utgifter och dylikt. 

När skatteintäkterna under 2020, 2021 och 2022 aldrig minskade lika mycket som Corona-signaler ville antyda, när staten generöst tog på sig att kompensera kommunerna för utgifterna som samma pandemin vållade, då blev det dessa fantastiska resultat, dessa enorma överskott jämfört med budgeten.

Vad vet vi om innevarande år 2023, hur utvecklas kostnaderna för kommunerna? Visserligen ökar skatteinkomsterna, men för en tusenlapp kan kommunen inte längre skaffa lika mycket nytt som den brukade kunna under en serie av år utan inflation. Och vad kan vi hoppas på av regeringen när SD håller i taktpinnen? Inser man på Helgeandsholmen att det är kört ute i kommunerna och regionerna där verksamheten förväntas garantera välfärd?

Det är många pusselbitar som är kvar att lägga – den fortsatta budgetprocessen ser ut att bli en otäck rysare.

Rött.nu

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Under ett antal år fick alla medlemmar i Vänsterpartiet fyra gånger om året ett exemplar av tidningen/tidskriften Rött. Utgivningen av Vänsterpartiets medlemstidning är pausad.

Rött.nu är en webbplats från Vänsterpartiet som ger utrymme åt nyheter, texter och poddar som fler borde upptäcka. Där lyfter man fram sådant som ofta inte hamnar i det vanliga mediaflödet, men som hjälper att förstå världen bättre.

På menyn finns mycket att välja – inte bara texter att läsa, här finns även länkar till aktuella avsnitt i olika poddar: ”Det här snackar vi om idag” – ”Scocconomics” – ”Remake the world”.

Texterna finns att bläddra fram under rubrikerna:

Den som inte har bekantat sig med Rött.nu tidigare kan passa på att under påskhelgens lediga stunder komma ikapp. Å andra sidan – det finns också mycket annat för våra förtroendevalda och för våra medlemmar att bevaka framöver.  En titt i lokalföreningens kalender lönar sig. De flesta notiser i kalendern innehåller länkar – fast länkarna blir först synliga efter en klick på ”händelsen”, då öppnas kalendernotisen helt.

Uppgiven respons från kommunstyrelsen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänersborg besvarar en remiss.

22 januari berättade vi här på Vänsterpartiets lokala hemsida om en anmodan från Justitiedepartementet att Vänersborgs kommun skulle delta i en remiss på en statlig utredning  ”Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga” (SOU 2022:67). 

Betänkandets texter handlar om det brottsförebyggande arbete med fokus på barn och unga. I avsnitt 5.2 Förmåga att upptäcka barn och unga i riskzon för att involveras i gängkriminalitet och i avsnitt  5.3 Förmåga att initiera tidiga, träffsäkra och förtroendeskapande insatser  är utredningen inne på frågor om hur den kommunala nivån skolan och förskolan och socialtjänsten kan medverka. I en remiss är departementet angeläget om att inhämta lokal erfarenhet och önskar få synpunkter på utredningens förslag.

Vänsterpartiets ledamöter efterlyste i slutet på januari och en gång till i slutet på februari i såväl kommunstyrelsen som socialnämnden besked från förvaltningschefen resp ordföranden om hur remissarbetet skulle göras. Något svar kom inte, vår fråga visade att man inte kände till denna begäran om remiss. 

28 februari kom en fråga från kommunkansliet till barn- och utbildningsförvaltningen och till socialförvaltningen om man ville lämna synpunkter på en text som var ett utkast till ett remissyttrande. Svar senast 2 mars! Med endast två dagars varsel avböjde båda förvaltningar att yttra sig.

Utkastet bytte rubrik – ett förslag till yttrande lades fram i kommunstyrelsens arbetsutskott den 13 mars som lämnade det vidare till kommunstyrelsen 29 mars. Där begärde ingen att yttra sig, kommunstyrelsen beslutade att avge yttrande enligt bilaga. Punkt.

I god tid i vart fall, den 28 april var annars sista dagen. 

5 april kom ett pressmeddelande på regeringens hemsida:  ”Asylsökande ska bo i statliga boenden och delta i samhällsintroduktion”. Samtidigt med ett annat meddelande: ”Remiss av SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende”. [Länken till utredningen är här.]

Japp, en av 73 remissinstanser är Vänersborgs kommun. Remissvaren ska ha kommit in till Justitie­departe­mentet senast den 30 juni 2023.

Visserligen finns mycket kunskap om asylsökandes boende i kommunkansliets korridor, men återigen borde ovan nämnda förvaltningar ha mycket erfarenhet och tankar. Kan tänkas även kultur- och fritidsförvaltningen. Och bakom alla förvaltningar finns det förtroendevalda politiker. Inte att glömma civilsamhället i Vänersborg med Röda Korset i spetsen. 

En statlig utredning har som uppgift att inom ramen för direktiven presentera underlag och förslag, allsidigt, korrekt  och – vågar man säga det – neutralt eller objektivt. När remisserna  har samlats in sker ett arbete på justitiedepartementet under ledning av statsrådet Maria Malmer Stenergard.  Vid presskonferenser brukar migrationsministern oftast ha någon SD-politiker bredvid sid. Ja, det är politik det handlar om, asylsökandes boende är i första hand en av flera viktiga förutsättningar för en lyckad integration, i andra hand ett medel att fördjupa en strävan att förstärka vi och de-tänkandet”.

Vem yttrar sig denna gång? Vem ta fram underlag till vår kommuns svar till regeringen? Återigen någon sida från ett skrivbord i kommunkansliets korridor?