Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Störst borde inte haft mest i elstöd

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Elstödet.

Vi återger ett inlägg från Rött.nu:

Störst borde inte haft mest i elstöd

Det är de som haft det tuffast ekonomiskt som behöver mer stöd. Inte stora företag och herrgårdsägare som redan har mer än de behöver. Finanspolitiska rådet varnar för slösaktiga elstöd i sin årsrapport.

Mitt i krisen går det inte ekonomiskt dåligt för alla. Företagen har tvärtom gjort rekordvinster. Det gäller elbolagen och elnätsföretagen och matjättarna. Och det gäller bankerna, vars vinster pressar upp boendekostnaderna för vanliga svenskar. De fyra storbankernas kvartalsrapporter visade vinst med 46 miljarder, och Vänsterpartiet har precis kommit med förslaget att använda statens bank, SBAB, för att jaga dem att faktiskt pressa ner räntorna på bolånen.

Samtidigt släppte Finanspolitiska rådet sin årsrapport. Vanligtvis brukar rådet varna för en ekonomisk politik som ger samhällets mest utsatta rimliga livsvillkor, men nu ger de sig på regeringens vidlyftiga elstöd på 64 miljarder och menar att stödet dels är för omfattande men också att det delats ut åt fel håll i och med utformningen där den som gjort av med mest el också fått mest stöd.

Finanspolitiska rådet uttrycker sig nedtonat, men anser att pengarna kunde ha använts bättre med en annan inriktning.
– Hade man inte gett så stora stöd i de sammanhangen hade man haft möjlighet att göra andra saker som vi tror att ekonomin hade mått bättre av, säger Lars Heinkensten, ordförande i rådet, till TT.
– Det är också så att storförbrukare av el ofta har långa fasta elavtal och det finns då en risk att de elstöd som går till företagen faktiskt överstiger de ökade kostnader de haft för elen, säger Lisa Laun, vice ordförande.

Finanspolitiska rådet menar också att det finns en risk att hushåll fortsätter förvänta sig ännu mer elstöd nästa höst och vinter, och att de av det skälet sparar in mindre el och inte får tydliga signaler om att de nog borde sätta in värmeluftspumpar eller solceller. Istället för att byta till fräschare kakel i inomhuspoolen.

Men vilka det är som fått poolen uppvärmd av skattebetalarna lär vi kanske aldrig få veta? Att regeringens förslag om att sekretessbelägga vilka som fått ta del av elstödet avvisades av Lagrådet och röstades ner av alla oppositionspartier hjälpte inte. Sekretessen står sig sedan kammarrätten avslagit en begäran om att Försäkringskassan skulle lämna ut uppgifter.

”Kammarrätten har nu – efter lagprövning – kommit fram till att de nya sekretessbestämmelserna inte strider mot tryckfrihetsförordningen och att bristerna i beredningen inte varit så väsentliga att det finns hinder mot deras tillämpning”, skriver kammarrättsrådet Johan Axelsson, som har varit referent i målet, i ett pressmeddelande.

Att uppgifterna om elprisstödet till hushåll ska hållas hemliga i 20 år är diskutabelt, enligt Lisa Laun, vice ordförande i Finanspolitiska rådet.
– Det är viktigt att informationen om elstöd och deras mottagare ska vara öppen för granskning, säger hon till TT.

Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Här är Finanspolitiska rådets rapport

Här är Vänsterpartiets förslag om att använda SSAB för att få ner kostnaderna på bolån.

Kommunerna får det svårt framöver

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Läget inför fullmäktiges budgetbeslut 2024 i juni ter sig mycket mörkt. Våra förtroendevalda vill såklart förstå ”varför” och även söka efter vägar för att underlätta i den djupa dalgång som stundar. Här ett avsnitt från Vänsterpartiets riksdagsmotion med anledning av regeringens vårbudgetproposition.

7.2.2 Kommunerna får det svårt framöver

Kommunerna beräknas fortfarande gå med samlat överskott i år (totalt 8 miljarder kronor för kommunerna totalt) men det är samtidigt den lägsta nivån sedan 2004.
Överskottet motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag, vilket är för lågt för att nå ett generellt mål om god ekonomisk hushållning. För det skulle ytterligare cirka 6
miljarder kronor behöva tillföras kommunerna. I SKR:s enkät anger tre av fyra kommuner att de kommer att bli tvungna att vidta åtgärder i verksamheterna. Kommunernas pensionskostnader utgör en stor del av kostnadsökningen där premieökningar i det nya pensionsavtalet driver cirka 25 procent av detta. En del av kommunerna har dock möjlighet att använda sin resultatutjämningsreserv (RUR) för att täcka upp för årets underskott. [Vänersborg har sedan 2013 bokfört ett belopp om 50 miljoner i RUR.]  Långt ifrån alla kommuner har dock tillgång till en RUR och en kommun som budgeterar med underskott är skyldig att presentera en plan för att återställa det inom tre år. För innevarande år har 48  kommuner budgeterat med underskott, 28 kommuner har
ett nollresultat. Totalt har dock 236 kommuner budgeterat för ett resultat som är lägre än 2 procent av skatter och statsbidrag.
För 2024 beräknar SKR att kommunerna får ett genomsnittligt underskott på 5  miljarder kronor – det saknas då totalt 19 miljarder kronor för att nå kommunallagens krav om överskott på 2  procent.
Vänsterpartiet föreslog 20 miljarder kronor mer än regeringen för 2023. Att värdesäkra statsbidragen framstår som en av de viktigaste strukturreformerna i
dagsläget. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärdsarbete som är så centralt för oss alla.

Inte Vänersborgs kommun utan Wargön Innovation

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Textilavfall.

Vid olika tillfällen får Vänersborgs kommun en inbjudan från något av regeringens departement att skriva en remiss till någon utredning eller skrivelse.

Kommunledningens intresse att engagera sig i remisserna är milt sagt svalt. Det framgår inte minst av uttalanden från kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, som i fullmäktige fick frågor kring remissarbetet.

Nu kom en ny inbjudan –  den riktar sig inte till kommunen utan till Wargön Innovation. För kommunen och kommunens förtroendevalda är ämnet av stort intresse. Fortfarande finns det hopp om och förväntningar på etableringen i Vargön att det skall komma till stånd en utveckling som ger arbetstillfällen. 

I övrigt rör remissen ett område som är av allmänt intresse. Och det känns tillfredsställande att kommunen flera gånger under åren som gått har hållit fast vid att tro på projektet Wargön Innovation. 

Vad gäller det? Klimat- och näringslivsdepartementet skickade ut på remiss ”Cirkulär hantering av textil och textilavfall”. 

Den 1 januari 2026 skall lagförslag träda i kraft som är föranledda av ett EU-direktiv och som ska leda till att separat insamling av textil införs i reglementen för avfallshantering. Och så: ”Promemorian innehåller också förslag om att genomföra kravet på medlemsstaterna enligt samma direktiv att vidta åtgärder för att förebygga avfallsgenerering för textilier.”

Här finns förslag på att ”främja återanvändning” och ”behandlingen av textilavfallet”. Ett avsnitt säger: ”För avfallentreprenörer som sorterar eller på annat sätt behandlar avfall kan de nya kraven förväntas skapa nya affärsmöjligheter eftersom mer textilavfall kommer att sorteras ut och behöva behandlas i enlighet med
avfallsregelverket. I dag finns endast ett fåtal anläggningar i Sverige för sortering av textilavfall respektive för materialåtervinning av textilavfall. Bedömningen är att efterfrågan på den typen av tjänster kommer att öka.”

I förteckningen över remissinstanser framgår att svaren skall ha inkommit senast 25 augusti 2023.

Använd statens bank för att sänka boräntorna

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bolåneräntor.

Vänsterpartiet föreslår ett nytt uppdrag till statliga SBAB för att pressa storbankerna till lägre bolåneräntor. Så hjälper vi hushållen i krisen och bekämpar inflationen.

Många hushåll pressas hårt när bolåneräntorna skjuter uppåt. Samtidigt har de svenska storbankerna en väldigt hög avkastning jämfört med övriga Europa. På grund av dålig konkurrens kan de sätta bolåneräntorna långt över vad som är motiverat, på hushållens bekostnad. För en familj med ett bolån på 2 miljoner kronor kan Vänsterpartiets förslag ge sänkta bolånekostnader med cirka 10 000 kronor brutto per år.

Den inflationskris Sverige just nu genomlider drabbar hushållen hårt. Elpriserna har stigit med 21 procent på ett år, matpriserna med 19,6 procent och boendepriser med 18,3 procent. Bakom dessa kraftigt höjda priser finns, utöver Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av Covid-pandemin, en rad marknadsmisslyckanden på centrala marknader som kontrolleras av få bolag och där konkurrensen satts ur spel.

I en kris, där vinsterna normalt sett bör falla, har företagen istället gjort rekordvinster. Det gäller elen där elbolagen och elnätsföretagen gör stora övervinster, det gäller matvarujättarna med sina rekordvinster, och det gäller bankerna, vars vinster pressar upp boendekostnaderna för vanliga svenskar. De svenska storbankerna har idag en avkastning på eget kapital på runt 12%, jämfört med 6–7% för banker i övriga EU.

För att råda bot på detta föreslår Vänsterpartiet idag att den statliga banken SBAB ges i uppgift att pressa bolåneräntorna. Detta kan uppnås genom att avkastningskravet sänks från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det vill säga: till samma nivå som gällde under perioden fram till 2013.

Under perioden 2006–2011 var bolånemarginalen – det vill säga skillnaden mellan den ränta som bankerna tar ut av låntagaren och den ränta som de i sin tur betalar för att låna upp pengar – 0,3–0,6%. Efter att den borgerliga regeringen med Anders Borg i spetsen höjt avkastningskravet på SBAB mer än fördubblades den, till i genomsnitt 1,4% för perioden 2012-2022.

Den här åtgärden är enkel att genomföra – det enda som krävs är ett regeringsbeslut. Med ett penndrag skulle regeringen kunna skapa förutsättningarna för att normalisera bankvinsterna när det gäller bolån, ge hushållen ett välbehövligt tillskott i hushållskassan och dämpa inflationen. Det enda som krävs är att våga stå upp emot finansiella sektorn, och ställa sig på medborgarnas sida.

Vänsterpartiet föreslår därför:

  • Ändra omedelbart SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.
  • Sänk redan innevarande år SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012, femårig statsobligationsränta plus fem procentenheter.
  • Tillsätt en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen, eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.

Läs också: ”Nya direktiv till SBAB för att pressa storbankerna till sänkta bolåneräntor”

Resursbrist i välfärden

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Resursbrist i välfärden.

Budgetarbetet i Vänersborg pågår för fullt. Tre år med enorma överskott har abrupt avslutats. Och regelverket är entydigt: När vi planerar för 2024 gäller det att budgetårets kostnader inte får lov att överstiga förväntade inkomster. Och på intäktssidan ser det illa ut, riktigt illa. Intäkterna från kommunalskatten sjunker visserligen inte, men pengarna har inte längre samma värde. Den andra stora posten är statliga bidrag till regioner och kommuner. För innevarande år 2023 innehöll regeringens budgetproposition 2022 inte på långa vägar vad som behövdes. I vårproposition för någon vecka sedan kom inget alls. Och vi vet inte om regeringen fortsätter på samma linje. Det beskedet kommer i september, men kommunens budget beslutas i juni. 

Vänsterpartiet har i sin riksdagsmotion berättat om ”Resursbrist i välfärden” – här hela avsnittet 7.2:

Trots att det är relativt enkelt att förutspå hur behoven i välfärdstjänsterna såsom skolan, äldreomsorgen och vården kommer att utvecklas inom de närmaste åren har vi i Sverige i dag inte något system för att hantera detta. Resurserna till välfärden följer därmed inte automatiskt behoven – som förändras i takt med befolkningen och med pris- och löneutvecklingen i kommuner och regioner. Dagens system får effekten att verksamheterna ute i kommunerna kortsiktigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för medborgarnas behov av sjukvård, förskola och äldreomsorg.
Med anledning av energikrisen och den påföljande inflationen får en hel rad kostnadsdrivande faktorer stort genomslag för verksamheter i kommuner och regioner:

  • Kommunernas och regionernas pensioner och pensionsskuld, på cirka 500 miljarder kronor växer i takt med ränta och prisbasbelopp. Regionerna påverkas i
    väsentligt högre grad än kommunerna, då de har fler anställda med höga löner och förmånsbestämd pension.
  • Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka kraftigt för 2023, eftersom det räknas upp med KPI.
  • Livsmedelsprisernas ökning med 20 procent jämfört med för ett år sedan, påverkar kostnaderna för mat som serveras inom äldreomsorg, skola, förskola och sjukhus.
  • De kraftigt ökande kostnaderna för energi och drivmedel påverkar kostnaderna för uppvärmning, gatubelysning, transporter och snöröjning.
  • Kostnaderna för kollektivtrafiken beräknas också öka kraftigt, vissa kollektivtrafikbolag har beräknat sina kostnadsökningar på ca 20 procent med anledning av dyrare el och drivmedelskostnader.
  • Inom kommunernas allmännyttiga bostadsbolag kommer kostnaderna att öka kraftigt beroende på ökade energipriser och högre räntor. En stor andel allmännyttiga bolag riskerar att få underskott.
  • Räntekostnaderna. Kommuner och regioner har en låneskuld på ca 800 miljarder kronor. Räntebindningstiderna är relativt korta, då många kommuner och regioner haft minusränta när de lånat kort. Det innebär snabbt ökade räntekostnader på lånen.
  • Demografi. Inom de närmaste åren kommer andelen personer över 80 år att öka med nästan 35 procent (mellan 2022 och 2030). Att människor lever längre är
    positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård ökar. SKR räknar med att behoven kommer att öka med ca 0,8 procent per år framöver och det är nästan uteslutande drivet av äldreomsorgen.

SKR har visat att om de generella statsbidragen sedan 2011 skulle ha följt prisutvecklingen och de ökade behoven som följer av förändring av och inom befolkningen, så skulle de ha varit 25 miljarder kronor högre i år (2023) än förra året.
Detta ligger i linje med vad Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2023. Det är också nödvändigt att tillföra medel för att motverka att kommunerna tvingas höja
taxorna för tjänster och annan verksamhet. Trots detta tillförde regeringen endast 6 miljarder kronor i generella statsbidrag, tillsammans med en mindre andel riktade stöd
till innevarande år. 

Enligt SKR:s beräkningar sammanföll resurser med behov under det första pandemiåret 2020. Men eftersom det då gjordes en kraftig ökning av tillfälliga medel bidrog det till
stora överskott i kommuner och regionernas resultat, snarare än permanent höjning av kvaliteten i verksamheten.

Seniorkortet, 65+ och Västtrafik

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i 65+ och Västtrafik.

På alla hemsidor och alla bloggar finns en sökfunktion. Testa en gång och sök på denna sida. Har Vänsterpartiet Vänersborg på sin lokala hemsida någon gång skrivit något om ”seniorkort”, om ”65+” eller om ”Västtrafik”? Nå, finns det några sådana inlägg?

En motion och åtminstone sju olika medborgarförslag väntar på ett beslut i fullmäktige. Dessa kom in 2021, 2022 och 2023. Andra med samma yrkande eller förslag, nämligen att sänka åldersgränsen för seniorkort i Vänersborg från 75+ till 65+, har funnits även tidigare år.

Länge var kommunledningen ärlig och såg till att det blev ett avslag. Moderaterna har inte haft någon annan inställning än S-märkta ledande politiker. Men varken Vänsterpartiet eller Medborgarpartiet och inte heller enskilda invånare gav sig. Det kom regelbundet nya motioner och framförallt medborgarförslag, alla med samma tanke: Gör som andra kommuner i Västra Götaland där man tillhandahåller seniorkort för invånare som har fyllt 65 år.  För att komma undan dessa önskemål hänvisade kommunledningen i Vänersborg till att ”ett nytt kort är på gång” som gör det nödvändigt att avvakta.

Visserligen svepskäl men det funkade. Fortfarande gäller i Vänersborg, i motsats till Trollhättan, Lilla Edet, Mellerud och ett antal andra kommuner, att man får vänta tio år extra för att kunna åtnjuta avgiftsfritt kollektivresande i närområdet. För alla, även för dem med en blygsam låg pension kostar en resa från Vargön eller från Onsjö in till stan och hem igen 2×35 kronor. Tills man fyller 75, då blir det avgiftsfritt med ett seniorkort.

Men nu är det på gång! Redan 2024 behöver  alla kommuner ta ställning till en nyordning. För att förbereda allt har Västtrafik sänt ett underlag och ett antal frågor till alla 49 kommuner i Västra Götaland. 

Den 1 mars registrerades Västtrafiks underlag på kommunkansliet. Kommunstyrelsens ordförande skickade materialet till pensionärsföreningarna, deras svar har redan kommit. Om någon nämnd eller om partierna också har fått underlaget vet vi inte. Vi i Vänsterpartiet har inte fått information. 

Men vi har tagit fram Västtrafiks ”Underlag för dialog” som gäller projektet ”Utreda och implementera nytt seniorerbjudande”. 

För Vänersborg finns två huvudfrågor:

  • Åldersvillkor: valmöjlighet mellan 65, 70 och 75 år
  • Tid på dygnet: valmöjlighet dygnet runt eller lågtrafik

I Västtrafiks förslag finns inte längre med det som övervägdes länge – nej, kortet skall endast gälla i en zon, den zon kommunen tillhör.

Administrationsavgift – nej, det ska inte finnas möjligheten att ta ut en administrationsavgift av seniorerna.

Senast 30 juni bör kommunen besvara Västtrafiks frågor. Om det blir kommunstyrelsens ordförande, eller kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som svarar det återstår att se. 

Vänsterpartiet kommer att föra en diskussion på ett kommande medlemsmöte. Och därefter meddelar vi kommunledningen vårt ställningstagande. 

Vi hoppas att fler kommer att lämna besked. För att underlätta finns underlaget för detta inlägg här på vår webbplats.

Kommunens ekonomi – minst sagt ovisshet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

I Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens vårbudget är punkt 8 ”Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik”. 

I avsnitt 8.5 ”Akuta behov i kommuner och regioner” skriver Vänsterpartiet:
”Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation, stigande räntor och kommer att påverkas av att den svenska ekonomin nu går in i en lågkonjunktur.
Regionerna beräknas göra stora underskott under 2023. I ekonomirapporten för december 2022 räknar SKR med att kommunerna kommer att göra sitt svagaste resultat
sedan 2004. Vad gäller regionerna har man inte sett så dåliga ekonomiska resultat under hela 2000-talet. Det är underskott som kommer att bestå. SKR räknar med att
regionernas underskott kommer att öka till nästintill det dubbla – från ett minusresultat på 11 miljarder till 19 miljarder kronor mellan 2023 och 2024.
Det är knappast kunskapsbrist som gör att regeringen inte agerar. Inför budgetpropositionen 2023 beskrev SKR i en hemställan till regeringen att kommuner och regioner totalt behöver ca 20 miljarder kronor för att bibehålla den reala nivån på statsbidragen 2023. Regeringens svar var att tillföra strax över hälften, 10–12miljarder kronor. I regeringens ekonomiska vårproposition saknas helt de nödvändiga åtgärder som krävs för att möta ens de mest akuta behoven i kommuner och regioner. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Regeringens totala passivitet inför välfärdens utmaningar kommer att få konsekvenser både på kort och på lång sikt.”

Oppositionspartiernas budgetmotioner lämnades till riksdagskansliet i början av maj. Tre veckor tidigare, samma dag som budgetpropositionen överlämnades av finansminister Elisabeth Svantesson, M, sade företrädaren för SD, Oscar Sjöstedt, följande: ”Vi sköt till 12 miljarder kronor till kommuner och regioner i höstas. Och den dörren ska vi absolut inte stänga, utan det är mycket möjligt att det kommer att behövas mer pengar nästa höst. Det ska vi verkligen inte utesluta. Som läget ligger nu tror jag att det är ganska mycket som pekar på att det kommer att bli så. Men 12 miljoner kronor kan man inte kalla för en nedskärning. Det är enorma tillskott.”

SKR hade anmält ett behov om 20 miljarder. Oscar Sjöstedt har förmodligen redan bett om rättelse i protokollets slutversion, 12 miljoner var en felsägning. Men det var anmärkningsvärt att han egentligen var den ende från Tidöavtalets fyra partier som antydde något så när insikt. 

I mitten av september kommer förslaget på statens budget för 2024, då får vi se vad som gäller. Redan 21 juni beslutar  Vänersborgs fullmäktige  om den kommunala budgeten för 2024. Ovisshet är en beskrivning i underkant …

Vänsterpartiet kräver räddningspaket för sjukvården

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Räddningspaket för sjukvården.

Svensk ekonomi befinner sig i kris. Regionerna och kommunerna, framför allt regionerna, har stora ekonomiska bekymmer. Därför satsar Vänsterpartiet 8 miljarder på regionerna i sin vårbudget.

– Vi måste införa ett statligt räddningspaket. Vi måste rädda sjukvården, säger Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.

Sjukvården lider idag av en personalbrist som kan vara rent livsfarlig för patienterna.

– Hjärtsjuka patienter vårdas i korridorerna. Sjukhus delar ut grytlock till patienter för att de ska kunna användas som larm. I det läget gör regeringen ingenting. Kristersson och Åkesson borde skämmas, säger Nooshi Dadgostar.

I Vänsterpartiets vårbudgetmotion föreslås ett statligt räddningspaket för sjukvården. Det innehåller följande:

  • 8 miljarder till regionerna under 2023.
  • Låt kommuner och regioner, tillfälligt eller tillsvidare, använda riktade medel som generella.
  • Kommuner och regioner måste före sommaren få besked om en lägsta nivå för statsbidrag i höstens budgetproposition.
  • Staten måste garantera långsiktiga förutsättningar för kommuner och regioner – indexera statsbidragen så att de följer kostnadsutvecklingen.

Den ekonomiska krisen har även drabbat hushållen hårt. Människor är pressade av hög inflation och stigande räntor.

– Istället för att bekämpa inflationen så bekämpar regeringen hushållen. Regeringens chockerande passivitet ökar snarare pressen på riksbanken att höja styrräntan. Men högre räntor är ett trubbigt vapen mot inflationen, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har flera förslag som skulle trycka ned inflationen och samtidigt förbättra vanligt folks ekonomi, bland annat Sverigepriser på el.

– Vi hade även kunnat få ned matpriserna genom att pressa fram en överenskommelse med matjättarna som skulle dämpa inflationen, säger Ali Esbati.

Här är vårbudgetmotionen i sin helhet: Trygghet och ansvar i krisen (pdf)

Vänsterpartiet bemöter regeringens vårproposition

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vårproposition - Motionerna.

Fyra partier i riksdagen är i opposition. Samtliga har lagt fram var sin motion med anledning av regeringens ekonomiska vårproposition:

Det är tidigt under mandatperioden 2022-2026 och det finns ingen anledning att lägga all kraft på att försöka enas kring gemensamma förslag. Mandatfördelningen med 176 (175?) för regeringen och 173 för oppositionen gäller än så länge.

Mats Knutsson säger på nyhetssidan för svt: ”Oppositionen enig i kritik – splittrade i konkreta förslag”.

Liknande kan sägas om regeringens alternativ som kommer till uttryck på flera sätt. Antingen är man inte enig i en konkret fråga och avstår från att lägga ett konkret förslag eller också skrivs ytterlige ett direktiv till ännu en utredning med uppdrag att komma fram till vad Tidöavtalet egentligen bestämde.

Vårpropositionen är i grunden inte en ekonomisk proposition. Riktlinjer och ramar slogs fast i december 2022 och gäller för 2023. Istället är såväl propositionen som motionerna riktningsvisande utfästelser hur det ska se ut nästa är och återstående år under mandatperioden. Samtidigt är det inget parti som ”leker med siffrorna” utan alla anstränger sig att visa hur tänkta utgifter ska finansieras  och hur landets ekonomi i helhet påverkas.

Så här formulerar Vänsterpartiet i inledningen: ”Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av dessa förslag beräknas till 22–23 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,36 procent av BNP. Regeringens prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande för innevarande år ligger på -0,4 procent av BNP. Med Vänsterpartiets förslag hamnar det finansiella sparandet således på cirka -0,8 procent av BNP. I höstas presenterade Vänsterpartiet ett budgetalternativ där budgeten var i balans för 2023. Med tanke på konjunkturavmattningen – och den ovan beskrivna
sammansättningen av Vänsterpartiets finanspolitiska åtgärder – bedömer vi att ett sparande på -0,8 procent är en väl avvägd finanspolitik.”

Det finns all anledning att studera och begrunda tankarna i vår motion. Det är en viktig text, en tydlig text. Så är det för alla fyra partier som idag utgör oppositionen. 

Medan bilden för regeringen är en annan. Varje gång något initiativ möter mediernas eller allmänhetens kritik, så är det något av Tidöavtalets partier som skyller på något av de andra partier som har ingått överenskommelsen. Det sker helt öppet i TV-studion, i debattartiklar, på sociala medier. Ingenting att glädja sig över. Överallt i vårt samhälle finns människor som blir lidande när fel politik förvärras genom att man strider om vems felet är. 

Det brister överallt – men flyget till Stockholm behövs

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Extra bidrag till flygplatsen.

På kommunstyrelsens ärendelista 3 maj finns punkten ”Hemställan om extra verksamhetsanslag 2023 för Fyrstads Flygplats AB”.

”Styrelsen för flygplatsbolaget har tillskrivit medlemskommunerna med hemställan om ett extra verksamhetsanslag för 2023 att utbetalas som ett engångsbelopp till bolaget. De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023.
Styrelsen ser ett behov av ett extra verksamhetsanslag om 2 000 tkr för täcka kostnader för planerade aktiviteter, insatser och instegsrabatter.”

Tillsammans med Paul Åkerlund leder Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, styrelsen för flygplatsbolaget. I den egenskapen vänder han sig till kommunstyrelsen i Vänersborg och anhåller om ett extra bidrag. Benny Augustsson, S, nu kommunstyrelsens ordförande, föreslår ”Kommunstyrelsen beslutar att bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2023.”

Långsiktigt utveckla linjetrafiken?

Öka passagerarantalet?

Nya destinationer?  

Göra Vänersborg och Trollhättan mer kända i framför allt Stockholmsområdet?

Vänersborgs kommun bidrar årligen med ett ordinarie verksamhetsbidrag – 2023 är beloppet 1 155 tkr. Här var argumentet hela tiden att inga pengar går till det kommersiella flyget, det behövs för att säkra ambulansflyget och för att Malöga kan fortsätta vara beredskapsflygplats. Men denna dryga miljon räcker inte längre, nu tillkommer ett behov av en halv miljon till för att utveckla och öka och marknadsföra och flyga till nya destinationer. 

En halv miljon bara 2023 för att kommunerna har ju inga pengar över i tider av lågkonjunktur. Och sedan, när det lossnar för kommunerna? Lite till, fast det kan hända att aptiten har vuxit under tiden. Eller?

Beslutet debatteras inte offentligt i kommunfullmäktige, det stannar vid ett beslut i kommunstyrelsen i morgon. Var så säker, av protokollet kommer det att framgå att Vänsterpartiets ledamot har yrkat för avslag och anmält en skriftlig reservation.

Här länken till underlaget inför kommunstyrelsen.