Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Årsmötet valde lokalföreningens styrelse 2024

Vid Vänsterpartiets lokalföreningens årsmöte valdes idag en ny styrelse fram till nästa årsmöte våren 2025.

Till ordförande valdes Elin Segerlind, till kassör Johan Olsson. Övriga ledamöter i styrelsen blev: Sara Falkensjö, Misbah Qasemi, Ida Hildingsson, Robert Zackrisson och Annica Haglund

Till ersättare i styrelsen valdes Oskar Johansson och Ottilia Thorsson

Vem gav löftet? Statsministern! Han gav löftet.

Sjukvård är i första hand regionens ansvar. Men en krisande sjukvård angår oss alla, berör oss alla, människorna i hela landet, drabbar också invånare i vår kommun, i Vänersborg.

Här på lokalföreningens hemsida har vi uppmärksammat debatten om brister i landets sjukvård vid två tillfällen:

10 februari: ”Inga uppsägningar i den svenska sjukvården?” 

13 februari: ”Rädda sjukvården

I det senare inlägget berättade vi om Vänsterpartiets utskottsinitiativ – idag 27 februari står punkten  på finansutskottets agenda vid sammanträdet som börjar klockan 11:00.

Vid pressträffen klockan 10:00 berättade Mikael Damberg, S, Ida Gabrielsson, V,  och Janine Alm Ericsson, MP, om förväntningar som riktas till de andra partiernas representanter i utskottet.  

Ett löfte från statsministern är inte vilket löfte som helst! 

I riksdagen hade Vänsterpartiets Karin Rågsjö idag ställt en interpellation ”Krisåtgärder för sjukvården” till ansvarig statsråd  Acko Ankarberg Johansson, KD,  Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv, här är länken.

Tidöavtalets skolprojekt

På regeringens hemsida finns länken till en proposition som skall behandlas omgående av riksdagen. Föreslagna lagändringar skall träda i kraft redan 1 juli 2024. Propositionens rubrik: ”Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå”.

Visst väntar kommunerna och deras ekonomichefer på tecken att regeringen tillskjuter resurser så att skolans verksamhet kan utvecklas istället för som nu, jaga besparingar och effektiviseringar. Visst väntar lärare och hela skolpersonalen tillsammans med elever och vårdnadshavare på insikt att något måste ske snart för att motverka fortsatt nedskärning. 

Tidöavtalet mellan SD, M, L och KD beskriver på sju sidor ”Direktiv samarbetsprojekt Skolan”. Här finns många tankar om sådant som partierna anser behöver ändras. Några punkter har redan gått vidare till utredningar som längre fram, 2025 eller 2026, skall redovisa sina resultat. 

Men i morgon gäller det annat, det framkommer av ett pressmeddelande som publicerades i fredags:  ”Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå”.

Här betonar skolministern Lotta Edholm visserligen: ”Det är viktigt att alla elever får chans att utmanas i undervisningen och möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.” Men propositionen riktar sig endast till ”högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen”.

Överläggningar väntas i riksdagens utbildningsutskott, ett betänkande vaskas fram som lägger förslag till hela riksdagen att besluta om. Tidöpartierna har en hårfin majoritet i riksdagen, men allt annat än att Tidöavtalets tankar och  propositionens och utskottets förslag beslutas vore en överraskning.  

Men debatten utanför? Leder inte detta till ökad ojämlikhet? Vem talar för elever som inte är högpresterande, för elever som  redan idag känner sig övergivna? Klyftan mellan eleverna ökar.  Hur präglas elevernas syn på interaktion med jämnåriga, vad händer med gemenskapskänslan? 

Vi kan nog räkna med att en redan intensiv debatt om det svenska skolsystemet får ytterligare bränsle. Och vad säger kommunens ekonomichef till skolchefen och alla rektorer? Nej, några nya pengar fanns inte med i paketet.  Kan ni ta en titt och se efter hur ni kan omprioritera?. 

Det kom ytterligare ett pressmeddelande som sammanfattar propositionens förslag.

Tidöavtalet missgynnar folkhögskolor och studieförbund

När kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU4 ”Folkbildning” debatteras i riksdagen i början av mars, så vet vi redan nu vilka beslutsförslag som får gehör och vilka reservationer som läggs till protokollet.

Det är oppositionen som protesterar och ger uttryck för sin oro att folkbildningen inte utvecklas utan avvecklas steg för steg.  I betänkandet berättas hur läget är idag: ”Under 2022 fanns det 155 folkhögskolor och sammanlagt 78 filialer runt om i landet, totalt 233 folkhögskoleenheter. Av folkhögskolorna rapporterade 38 att de hade en eller flera filialer. Folkhögskolorna arrangerade långa kurser i samtliga regioner och i 154 av landets kommuner. Landets tio studieförbund hade under 2022 sammanlagt 136 lokala
avdelningar. Dessa anordnade studiecirklar i hela landet, i samtliga 290 kommuner.”

C och MP har flera reservationer, S och V lämnar var sitt särskilt yttrande. För Vänsterpartiet anför Vasiliki Tsouplaki följande:

”För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.
Jag beklagar att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockade bort de
extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktig är de här verksamheterna för bl.a. ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. De pengar man sparar i ena ändan ger negativa effekter
i andra ändan när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.
Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och riktade resurser till studieförbunden för
studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.
Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och  Sverigedemokraterna sig för att föregå den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen och lägga fram ett lagförslag om ökad politisk makt över
resurstilldelningen. Vänsterpartiet motsatte sig det förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredningen och att det skulle utredas vilka
konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få. Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet. Det är ett hårt slag mot hela civilsamhället eftersom de flesta föreningar i dag kan få stöd för sin
studieverksamhet genom ett studieförbund. Regeringen och
Sverigedemokraterna har därmed bestämt sig för att försvaga studiemöjligheterna för landets invånare och försämra villkoren för civilsamhället rejält.”

Tveka inte, ta raka spåret över Brätte

Söndag 25 februari kl 15.00 håller museichef Peter Johansson föredragVänersborg 380 år.

Det började med Brätte, det vet vi alla. Men hur många i publiken vet eller ens anar hur det kan sluta för Brätte?

Torsdag 22 februari fick ledamöterna i kommunens samhällsbyggnadsnämnd kallelsen och handlingarna inför sammanträdet 29 februari. 

Ett underlag på 740 sidor för 27 ärenden skall läsas in. Punkt 2 lyder ”Vägval Brättelänken”. Det handlar om en ny väg som skall förbinda Onsjö med Skaven/Öxnered. 

Underlaget inleds med en sammanfattning: ”Projektet Brättelänken (Skaven – Brätte) har till och från varit under diskussion sedan åtminstone 5 år tillbaka. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skaven området, en avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för brandförsvaret.  En ”knäckfråga” har däremot varit hur vägens sträckning ska dras. Här har under flera år diskuterats ”norra” respektive ”södra” lösningen. ”

”Norra lösningen följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte och den södra vägen ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan.”

[Med ”järnvägen” avses banvallen, nuvarande cykelbana.]

En vecka att läsa och begrunda förslaget. Och hur ska ledamöterna hinna förankra ett ställningstagande?

För beslutsförslaget är klart och tydligt: ”Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att påbörja projektering med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet.”

Här länkar till alla delar av underlaget som ligger till grund för ett förslag att projektera för en stor bilväg rakt över Brätte.

Trollhättan fortsätter med Seniorbiljett 65+

Vänersborg Seniorbiljett 70+

Vänersborgs kommunfullmäktige 2024-02-07

Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter

Beslut

  1. Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.
  2. … Den ökade kostnaden som uppskattas till 373 tkr finansieras inom kommunstyrelsens ram.

Förslag till beslut på sammanträdet 

Benny Augustsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Anders Strand (SD), Kenneth Borgmalm (S), Dan Nyberg (S), Mats Andersson (C) och Gunnar Henriksson (L). 

Lutz Rininsland (V) yrkade bifall till Stefan Kärvlings (V) skriftliga förslag i ärendehandlingarna [65+]. I detta instämde Göran Svensson (MBP) och Ida Hildingsson (V).

Omröstningsresultat

Med 43 ja-röster och 7 nej-röster hade kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag [se PS nedan]

Trollhättan Seniorbiljett 65+

Trollhättans kommunstyrelse 2024-02-14

Beslut avseende Seniorerbjudande

Kommunstyrelsen beslutar att teckna nytt avtal om tillköp av seniorbiljetter som gäller tills vidare från och med 1 juli 2024. Tillköpet avser seniorbiljetter som gäller dygnet runt med åldersvillkoret 65 år.

Kommunstyrelsen beslutar att bevilja kommunstyrelsens förvaltning tilläggsanslag med 685 tkr till kollektivtrafik… Kostnaden fr.o.m. år 2025 beaktas i beredningen av MRP/Budget 2025-2027.

[P.S. Protokollet från kommunfullmäktige i Vänersborg undertecknades av ordföranden och justerades av två ledamöter – protokollet talar felaktigt om en omröstning med siffrorna 38:12]

Kommunala frågor – riksdagen avslår

Att läsa utskottsbetänkanden kan vara frustrerande. Hur känner egentligen ledamöterna som tycks argumentera med en solid vägg – hör inte, ser inte, vill inte! 

Fast det formuleras en aning smidigare, även när en och samma mening förekommer igen och igen: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden …” och längre fram ”Utskottet hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående
utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden.”

Så även i finansutskottets betänkande 2023/24:FiU26 ”Kommunala frågor”. Nej, det blir inte bifall, ändå är det av intresse att granska hela texten. När allting blir föremål för avslag från utskottets majoritet, vem eller vilka är det som reserverar sig på vilken punkt och på vilket sätt? 

Betänkandet behandlar, så framgår det av inledningen, frågor om kommunernas verksamhet på området välfärd, alltså kommunal kärnverksamhet: ”…motionsyrkanden om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom
kommunsektorn.”

SD klämde till med en egen reservation på punkten som kanske hade minst att göra med den kommunala välfärden, nämligen ”Kommunala tillsynsavgifter”. I övrigt råder överensstämmelse mellan SD och de tre partierna som säger  sig utgöra regeringen, M, L och KD. 

Fyra mycket läsvärda reservationer finns som är gemensamma för företrädare för S, V och MP:

  • Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
  • Vinster inom välfärdens verksamheter
  • Riktade statsbidrag
  • Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter

Debatt och beslut kring detta betänkande sker den 28 februari – debatten kan som alltid följas live eller ses i efterhand på riksdagens webb-tv.

Olika budskap om kommunernas ekonomi

Hur är det nu? Har regeringen verkligen uppfattat hur illa det står till med kommunernas och regionernas ekonomi? Statsministern, finansministern och en handfull statsråd har ett och samma budskap, det spelar ingen roll hur frågan ställs och vilket område frågan syftar till. ”Regeringen är medveten om … regeringen bevakar … regeringen har satsat … regeringen har tillskjutit … regeringen …

Vem blickar genom denna kompakta dimridå? Vår kommunledning? Inte vår kommunledning i Vänersborg, är man S eller C eller MP så får man nog inte tillgång till ”inside information”. Någon från SD eller M, i och för sig i opposition här hemma men kanske med goda kontakter i Rosenbad? Ges ekonomichefen och ekonomistaben förutsättningar att behålla överblicken och hålla ordning så att  prognoserna blir något att lita på?

Läser man vad Annika Wallenskog, chefsekonom för SKR, skriver i sin blogg så blir man medveten om en sak – regeringen vill gärna att alla ska känna sig nöjda och hoppfulla. Regeringen droppar för jämnan nyheter som på ytan ser ut som det man önskat sig, väntat på, påmint om – och som i slutändan visar sig vara ännu en bluff.

Annika Wallenskog skriver under rubriken ”Samma pengar gång på gång”: ”Ibland ser vi att statsbidragen, till olika ändamål i kommuner och regioner, presenteras flera gånger. Det kan vara på en särskild presskonferens, sedan i vårändringsbudgeten eller budgetpropositionen. Slutligen kan samma bidrag aviseras i samband med att riksdagen fattar beslut om budgeten och ytterligare en gång i samband med att det betalas ut. Mycket press för pengarna även om det många gånger handlar om ganska små belopp. Den oinvigde kan då uppfatta det som mycket pengar och många satsningar. ”

Här länken till bloggen som hade rubriken : ”Mindre bergochdalbana med värdesäkrade statsbidrag”.

Bryt alla militära kontakter med Israel

Det Israel gör i Gaza är oförsvarligt och innebär ett enormt mänskligt lidande. Tiotusentals civila har dödats av Israel och majoriteten är kvinnor och barn. Det pågår en process i Internationella domstolen mot Israel för folkmord. Att i det läget ha militära samarbeten och kontakter med Israel blir ett indirekt stöd. Vänsterpartiet anser att alla militära kontakter med Israel omgående ska avbrytas.

Vänsterpartiet vill:

  1. Säg upp avtalet med israeliska vapenföretaget Elbit. Det avtal som Försvarsmakten den 25 oktober förra året – mitt under bombningarna av Gaza – träffade med Elbit systems om köp av krigsmateriel för 1,7 miljarder kronor måste hävas. Som Israels största vapentillverkare står Elbit nära den israeliska militären. Under hösten ökade Elbit sin produktion uttryckligen motiverat med att de vill stödja Israels krig i Gaza.
  2. Avbryt det svenska företaget Aimpoints samarbete med den israeliska vapentillverkaren Emtan, vars produkter har gått direkt till israeliska bosättare som attackerat civila palestinier på Västbanken. Beslut om vapenexport fattas i första hand av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), men det är helt möjligt för regeringen att fatta beslut när det gäller enskilda länder.
  3. Kalla hem den svenske militärattachén från Israel. Det omfattande utbyte som pågår mellan svenska försvaret och den israeliska armén måste omedelbart stoppas.

På så vis kan Sverige bidra till att sätta press på Israel, för ett omedelbart eldupphör, och för en varaktig fred. Sverige ska inte vara ett land som indirekt stödjer dödandet av oskyldiga civila.

Rädda sjukvården

Statsminister Ulf Kristersson gav i lördags ett löfte om att regeringen och SD ska lägga en budget som innebär att man inte säger upp anställda i sjukvården. Det kräver ett tillskott på 15 miljarder från staten till regionerna. Vänsterpartiet föreslår nu en extra ändringsbudget om dessa 15 miljarder.

Vi utgår från att statsministern håller sitt löfte till de anställda i vården och hela svenska folket. Därför föreslår vi en extra ändringsbudget med de 15 miljarder kronor som det kostar att stoppa uppsägningarna i sjukvården. Men det är bråttom. Runtom i landet planeras nu uppsägningar och ska Kristersson kunna hålla sitt vårdlöfte måste pengarna komma omgående, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet lägger nu fram ett utskottsinitiativ i finansutskottet om en extra ändringsbudget för att stoppa uppsägningarna i vården. Vårdkrisen kräver nationell samling. Därför uppmanar Vänsterpartiet statsministern att kalla till partiledarsamtal om detta. Målsättningen är att kunna ge snabbehandling i riksdagen så att pengarna hinner komma ut i tid.

Det är mycket välkommet att regeringen till slut erkänner att vårdkrisen är ett nationellt ansvar. Men det räcker inte att pengarna kommer senare, för det är nu uppsägningarna sker. Jag utgår från att alla partier tar ansvar och att Kristersson håller sitt vårdlöfte. Han måste ge konkret besked, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets bedömning är att för att undvika uppsägningar i sjukvården krävs ett ökat statsfinansiellt stöd till regionerna med 15 miljarder kronor. Detta baseras sig på regionernas prognoser med ett avdrag för de verksamheter som inte täcks av vårdlöftet.

Medborgarna förväntar sig att regeringen stoppar nedskärningarna i sjukvården. Vården var väljarnas allra viktigaste fråga i valet, så det är den fråga både jag och Ulf Kristersson är valda på, säger Nooshi Dadgostar.