Om någon dag, om någon vecka drar valrörelsen igång igen. Enkäter och frågor ska besvaras, inbjudningar till allehanda utfrågningar och debatter kommer på löpande band, det är exakt 50 dagar kvar till kommunalvalet.
Det känns tungt att rikta uppmärksamhet på kommunala eller regionala frågor, även riksdagsvalet känns avlägset. Det är alldeles för upprivande händelser vi bevittnar under dessa sommardagar, grymheten är obeskrivlig i Gaza.
I fredags publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Anna Ramberg, generalsekreterare för advokatsamfundet som vi ber att många läser och delar vidare.
”Angår alla. Israels agerande är inte förenligt med internationell rätt. Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker varje dag, och vi kan inte stå passiva längre. Kampen för upprätthållandet av dessa rättigheter måste föras av alla, med hjälp av de fredliga vapen som står till buds: ord och sakargument, skriver Anne Ramberg, Advokatsamfundet.”
När Almedalen är över så blir det paus. Nästan helt … Innan det sätter fart igen i augusti.
Hur gör tidningar som ändå kommer ut, året runt, sex eller sju dagar i veckan? På något sätt fylls spalterna, inköpt material räcker långt när lokala skribenter vilar ut vid badstranden.
Då spelar det nästan ingen roll var i landet man semestrar, lokala tidningar använder sig av ”byråer” och saluför samma budskap här hemma som nere i Skåne eller på någon ort i Norrland. Just nu är det ledarskribenten Naomi Abramowicz, som undertecknar ”liberal skribent” och som sprider sina tankar via Liberala Nyhetsbyrån.
Häromdagen införde TTELA ”Ingen vinner på Vänsterns vinsthat” under rubriken LEDARE, andra tidningar valde den mer diskreta beteckningen ”krönikör”, några valde att erbjuda texten som ”debatt”. Idag har TTELA samma skribent som LEDARE, denna gång med rubriken: ”Tragedin med extremvänsterns våldsromantik”. Andra tidningar landet runt har samma artikel, rubriken kan vara ändrad.
Det är inte lätt att bestämma sig om man ska skratta eller gråta, när man funderar över hur sommarvikarien på tidningsredaktionen tänker när texterna släpps fram.
För den som vill skratta kan vi erbjuda att gå till YouTube och titta på den kritiserade filmsnutten som Naomi Abramowicz har som utgångspunkt för sin betraktelse (se länken längst ner).
För den som vill gråta har vi inget att erbjuda.
För den som vill tänka lite längre kan vi erbjuda en text av Ali Esbati som finns med i boken ”Att förstå för att förändra – socialistiska strategier för 2000-talet”, utgiven av CMS, Centrum för marxistiska samhällsstudier. I kapitlet ”Nedslag i debatten om ideologiproduktion” beskriver Ali Esbati sammanhanget mellan medierna, skribenterna, nyhetsbyråer och Timbro (som Abramowicz åberopar) och SAF resp Svenskt Näringsliv (se avsnitt III ”Timbros metod”).
Länken till YouTube-filmen: www.youtube.com/watch?v=jwgrNDK1FIg
När valrörelsen under våren 2014 drog igång på allvar, började motionerna strömma in. Det brukar vara så, somliga tycks vakna framåt slutet av mandatperioden. Miljöpartiet i Vänersborg tillhör inte gruppen, vi delar uppfattningen att bra motioner kan lämnas in när tiden är mogen.
En av MP:s motioner är i stora delar en avskrift av en motion som partiet har lämnat in under ett antal år och i ett antal kommuner. Inget fel i det, är det en bra tanke och ett bra syfte så bör Vänersborg kunna dra nytta av erfarenheter som redan har samlats på annat håll.
Det handlar om ”Motion om Social investeringsfond”.
Här några synpunkter som bör komma fram innan behandlingen av motionen tar sin gång.
Det ”normala” är att motionen lämnas in, presenteras under ”högst två minuter” i kommunfullmäktige, varefter motionen hamnar hos kommunstyrelsen och oftast direkt hos berörda nämnder. Där tar förvaltningarna över och efter en kortare eller längre utredning sammanställs tjänsteyttranden med förslag till beslut. Nämndernas och kommunstyrelsens ledamöter ställer sig oftast bakom förslagen. Det händer också att olika uppfattningar resulterar i förslag till annan formulering av beslutsförslagen eller till yrkanden om avslag.
Denna process är inte ett optimalt sätt att hantera motioner med en tydlig politisk ambition. Den politiska uppfattningen hos partiet (eller partierna) som står bakom motionen är tydlig, men alla andra politiker tvingas avvakta och kommer först ”sent” med.
Det borde finnas andra möjligheter att ”gripa in”, men alla med insikt i hur det ”brukar vara” vet hur svårt det är att förändra parlamentariska rutiner.
Så här ett försök ”vid sidan om” att framföra tankar och frågor som borde finnas med i den fortsatta hanteringen av Miljöpartiets motion.
För det första: Att säga ja till att inrätta en social investeringsfond borde vara en självklarhet, underlaget och bevisbördan för att fonden är lönsam finns redan, det går inte att argumentera emot. För det andra: Om det är så, varför har vår kommun inte tidigare inrättat en fond, varför finns det risk för att det dröjer ännu ett tag?
Enkelt uttryckt: Om resultatet ”i längden” är flera gånger större än dagens insats, så säger den enkla beräkningen att resultatet förblir ”noll” om insatsen inte finns. Vilka pengar med tillräcklig volym finns att hämta var i den kommunala verksamheten som fyller fonden i utgångsläget?
Tre möjligheter till finansiering är tänkbara:
Tuffa tag i framtagningen av nästa budget för att avsätta en viss mängd pengar till en social investeringsfond. Eller en skattehöjning ”idag” som kan ge utrymme, och som kan tas bort när ”vinsterna” blir synliga och även leda till möjliga framtida skattesänkningar. Eller: Låna pengar till en fond när vissheten finns att insatta medel överstiger framtida räntebelopp och att amorteringen inte blir något problem.
Det är frågor och funderingar av den arten som borde finnas med när Vänersborgs politiker skall ta ställning. Särskilt med tanke på att det är Miljöpartiets motion.
Tuffa budgetbeslut måste vara långsiktiga beslut, de måste bäras av en stabil majoritet som inte ändras från det ena året till det andra.
Miljöpartiets föreslagna skattehöjning samlade i juni blott fyra röster från femtioen ledamöter, dessutom gällde förslaget utgifter till löpande verksamhet.
2013 fastnade Miljöpartiet fullständigt i sitt ställningstagande i budgetfrågor. Den föreslagna användningen av ”resultatutjämningsreserven” avfärdades kategoriskt och betecknades som illvilliga försök att låna från framtida generationer.
Ska det bli en social investeringsfond i Vänersborg, så måste fonden i utgångsläget fyllas med ett belopp av hyfsad storlek. Man måste enas kring någon metod att få fram pengar . Det behöver också de nyvalda politikerna veta. Även Miljöpartiets ledamöter.
En motion är bakgrunden – borde det inrättas ett ungdomsfullmäktige i Vänersborg? Innan fullmäktige ska besvara frågan och besluta om motionen, har en grupp ungdomar fått tillfälle att granska fördelar och nackdelar med olika former av kontaktytor mellan ”kommunen” och ungdomarna. Och innan något beslutsförslag formuleras på kommunkansliets förvaltning, kommer dagens presentation att upprepas, förhoppningsvis för det nyvalda fullmäktige. Det är ingen djärv gissning att några av förslagen blir verklighet. Mycket bra, Vänersborg är på gång: Medborgarförslag, invånardialog, den nya visionen, öppna sammanträdesformer för våra nämnder kommer att kompletteras med ett forum där våra ungdomar får en plattform för att bli hörda, sedda och respekterade. Känns riktigt bra, stort tack till gruppen. Läs också notisen på kommunens hemsida och se ett tidigare inslag som du hittar här i anslutning till en artikel i lokaltidningen TTELA.
