Författare: Vänsterpartiet VBG
Tyvärr, en nödvändig interpellation
Känns inte roligt att behöva påminna kommunledningen om att ”lika villkor för alla” borde vara en gyllene regel.
Interpellation
till kommunstyrelsens ordförande
Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier
I början av maj lämnade Vänsterpartiet en motion med samma rubrik som jag väljer för denna interpellation.
Vi lät det inte vara någon tvekan om att vi ansåg att motionens yrkande borde bli föremål för en tämligen omgående behandling.
Eftersom vår uppfattning uppenbarligen inte delas av kommunledningen och ett beslut tycks dra ut på tiden återkommer jag genom denna interpellation.
Bakgrund: I kommunfullmäktige finns förtroendevalda från nio partier. Alla ärenden i fullmäktige förebereds nästan undantagslöst av, i tur och ordning, presidiets ärendegenomgång, därefter kommunstyrelsens arbetsutskott och slutligen kommunstyrelsen.
Varje måndag morgon sker ärendegenomgång.
Torsdag eftermiddag sker utskicket av kallelsen till kommunstyrelsens arbetsutskott som sammanträder på måndag eftermiddag i veckan därpå. I alla tider och fram till mars 2017 publicerades kallelsen och nästan samtliga handlingar på kommunens hemsida.
Onsdag eller torsdag publiceras protokollet från arbetsutskottet.
På torsdag eftermiddag, tre dagar efter arbetsutskottets sammanträde, kommer handlingar till kommunstyrelsen via NetPublicator. På fredag sedan även på kommunens hemsida.
Senaste utskicket till kommunstyrelsen var på 805 sidor, några fler sidor än handlingarna brukar omfatta i genomsnitt.
Kommunstyrelsens sammanträde börjar på onsdag morgon.
Representanter för tre partier har fem dagar (fredag – tisdag) att läsa sig in på underlaget, att samråda med andra förtroendevalda, att söka upplysningar från annat håll, att förankra tankarna i ett gruppmöte eller ett medlemsmöte. Vår erfarenhet är att den tiden är för kort, förberedelsearbetet tenderar att bli bristfälligt. Vänsterpartiets förtroendevalda upplever en klart försämrad situation efter förändringen i våras.
Representanter för sex partier har tolv dagar till sitt förfogande, deras förtroendevalda har tillgång till kallelsen och till nästan samtliga handlingar från och med att utskicket till kommunstyrelsens arbetsutskott har kommit.
Representanter för tre av dessa sex partier har ytterliga tre dagar, för ett antal ärenden tio eller sjutton dagar, försprång – vid ärendegenomgång beslutas nämligen när ett ärende ska föras in i kallelsen till ett kommande sammanträde i kommunstyrelsen.
Visserligen kan det tyckas att småpartier utanför kommunledningen inte borde klaga, det är bara att bli större och tillhöra kretsen utvalda.
Men två av partierna utanför har sex ledamöter vardera i kommunfullmäktige, medan fyra av de privilegierade partierna endast har två, tre eller fyra ledamöter.
Jag behöver inte fortsätta med ytterliga detaljer i beskrivningen, kommunstyrelsens ordförande har tillräcklig erfarenhet för att veta vilka nackdelar denna nya ordning för med sig för enskilda förtroendevalda från partierna som drabbas.
Därmed kommer jag till min fråga som av nödvändighet måste bli en tudelad fråga:
Om förändringen skedde med avsikt, vilka var motiven för förändringen?
Om förändringen skedde utan att kommunledningen var medveten om vad detta i praktiken förde med sig, när kan vi då räkna med att en kompromiss åter kan försäkra förtroendevalda från alla partier om rimliga villkor för sina politiska uppdrag?
Lutz Rininsland
Vänsterpartiet 2017-08-21
Tänk om budgetförhandlingen ger resultat
Än så länge ser det så ut att regeringens höstbudget kan klara sig genom riksdagen. Visserligen uttalas hot av flera partier att olika ministrar kan fällas, att hela budgetförslaget kan avvisas, men det återstår att se hela bilden när röken har lagt sig. Därför är det rätt av Vänsterpartiet att fortfarande ha fokus på budgetförhandlingen.
Igår presenterade Vänsterpartiet sitt förslag om ”rättvisemiljarder till det svikna Sverige”. Här finns underlaget i sin helhet. Mottagandet i media var ”avvaktande”, se t ex DN eller GP, I Sveriges Radio fick Jonas Sjöstedt frågan om varför Vänsterpartiet tror att man kan lyckas i förhandlingen: ”… därför att vi aldrig ger oss.”
I Vänersborg tänker vi på förslaget om en Integrationsstrategi som förväntas bli antaget av kommunfullmäktige i september – se ett tidigare inlägg.
P.S. Igår rapporterade vi från kommunstyrelsens sammanträde – här i efterhand texten på reservationen som Vänsterpartiet lämnar in i ärendet kring planprogrammet för Sanden.
Det tar tid att komma igång
Kommunstyrelsen startade undantagsvis på en eftermiddag. Anledningen var ”första spadtaget” i Vargön och Mikael Dambergs almanacka. Visst, vi välkomnar att det till slut syns något och att projektet utvecklas med lite mer tempo. Lokaltidningen TTELA och SVT-Väst belyser bakgrunden och beskriver nuläget.
I kommunstyrelsen presenterade sig tillträdande utvecklingschefen Pascal Thsibanda. Vår lokaltidning har inte hunnit med att notera detta, därför en länk till Falköpings Tidning som uppmärksammade hans förtjänster som kommunikationschef i Falköpings kommun. Presentationen igår, i kommunstyrelsen var personlig och proffsig. Här ett tips att bekanta sig med Pascal Thsibanda.
Även Kristin Lindblom presenterade sig för kommunstyrelsens ledamöter. Under hösten skall hon växa in i rollen och bemästra alla uppgifter som idag ligger hos Maud Rudqvist. Med tanke på hur väl Maud lyckas med allt hon företar sig kan vi med tillförsikt lita på att också denna hennes sista större insats landar väl. Kommunstyrelsen och alla våra nämnder skulle stå sig slätt om inte sekreterarna skulle förbereda, ordna och efterarbeta på föredömligt sätt.
Det blev en anti-klimax när kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin berättade att ärende 8, Integrationsstrategin, skulle behandlas först vid nästkommande sammanträde 6 september. Handläggarens semester var anledningen. I ett tidigare inlägg beklagade vi att tiden för att läsa in sig i frågorna varit för kort, nu fick vi som vi ville.
Därmed fanns bara kvar ett enda ärende kvar där man kunde förvänta sig en längre debatt: Planprogrammet för Sanden. Vi har beskrivit frågan tidigare: Är det så klokt att skynda på?.
Med tanke på alla synpunkter som fanns i maj när kommunstyrelsens knappa 8:7 majoritet begärde ett planprogram istället för att gå direkt på processen med detaljplaner, så blev det en överraskande tystnad vid gårdagens möte. Beslutsförslaget till kommunfullmäktige 20 september accepterades. Två ledamöter från Vänsterpartiet yrkade avslag. Reservationen är inte skriven än men vi kan återkomma till den senare.
Kommunstyrelsen sammanträde blev rekordkort, inte ens två timmar. Längre tid brukar byggnadsnämnden behöva, säkerligen också nästa vecka. På sammanträdet skall (äntligen) frågan om bygglov för den nya förskolan i kv Hönan tas upp. Har det gått fyra eller har det gått fem år sedan barn- och utbildningsnämnden första gången röstade för att en ny förskola behövdes omgående?
Förpliktigande Integrationssamverkan !
Kommunfullmäktige är offentligt, det finns ljudinspelningar som gör det möjligt att på plats notera och i efterhand verifiera vem som har sagt vad på vilken punkt. Fördelen med fullmäktige är att handlingarna är ute i tämligen god tid, beslutsförslagen har formulerats av kommunstyrelsen för det mesta två veckor i förväg. Gott om tid för partiernas företrädare att förankra sina ställningstaganden hos egna medlemmar. Även tillräckligt med utrymme att debattera klart eventuella skiljaktiga uppfattningar i de egna leden.
Kommunstyrelsens handlingar kommer sent, oftast först torsdag eftermiddag eller fredag. När sammanträdet sedan startar på onsdag, är det alltid några ledamöter som måste erkänna att tiden varit för knapp att läsa ordentligt. Värre är det med förankringen, sällan att det blir mer än lite majlväxling de aktiva emellan.
Efter sommarpausen kom utskicket till ledamöter och ersättare i torsdags, 805 sidor. Allmänheten fick vänta till fredag, på morgonen lades handlingarna ut på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen sammanträder onsdag 16 augusti.
Låter gnälligt? Kan vara så. Men vi föredrar god förberedelse, i annat fall blir det svårt att ta ansvar för beslut som fattas av förtroendevalda som chansar och följer med strömmen. Dessutom vore det en enkel sak att ”förvarna” om ett ärende där en längre rapport utgör basen för beslutet: ”Vi räknar med att ….. avgörs vid sammanträdet i augusti, observera att en del av underlaget finns redan tillgänglig i diariet.”
Så kunde kommunledningen ha gjort i ärendet 8: Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun. Rapporten Integrationssamverkan togs fram i utvecklingskontoret i januari 2017. Ett senare dokument har titeln Strategisk inriktning. Tillhörande beslutsförslag klubbades i kommunstyrelsens arbetsutskott redan den 19 juni. Kommunen har dock valt att inte längre göra alla handlingar tillgängliga, således finns på kommunens hemsida varken kallelse eller protokoll från detta sammanträde, och därmed inte heller en endaste handling som behandlades i juni.
Vänsterpartiets representanter kommer inte att ha några större besvär med just denna punkt. Många formuleringar i såväl rapporten som i dokumentet Strategisk inriktning är näst intill likalydande med Vänsterpartiets centrala texter. Vänsterpartiet har i motsatsen till flera andra inte ändrat sin hållning i migrationsfrågor och asylrätt. Vänsterpartiet har alltid haft uppfattningen ”Vi kan klara det!” samtidigt som vi har pekat på förutsättningen: Samverkan och struktur, kom överens och skriv ner vem som tar ansvar för vad, men låt oss tillsammans göra det som är nödvändigt. Med andra ord: Äntligen kommer det att beslutas vilken Strategisk inriktning Vänersborg väljer och vilka konsekvenser inriktningsbeslutet för med sig i förvaltningarnas konkreta arbete.
Om det nu inte är ett problem för Vänsterpartiet, så är vi dock nyfikna på hur andra partier agerar i kommunstyrelsen på onsdag och en månad senare i kommunfullmäktige. Andra partier, både partiet som alltid haft en motsatt åsikt än den Vänsterpartiet står för, och partierna som bytte fot för lite mer än ett år sedan. Det lär vi återkomma till.
Stöd de strejkande – stoppa utvisningarna till Afghanistan
Ett 60-tal ensamkommande unga flyktingar sittstrejkar på Mynttorget utanför Riksdagen i Stockholm. Deras mål med strejken är att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som svenska UD anser är så pass farligt att svenskar avråds från att överhuvudtaget åka dit.
– De kräver att bli lyssnade på – att vuxenvärlden ska erkänna deras situation och använda sin makt för att göra något för att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett krav som Vänsterpartiet självklart stödjer, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, som besökte ungdomarna redan i söndags när strejken inleddes.
Ungdomarna har tillsammans skrivit ett öppet brev till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik där de kräver att han stoppar myndighetens utvisningar till Afghanistan. De kämpar för en förändring i det Sverige som är deras nya hemland. Sittstrejken har också angripits av nazister
– Efter attacken är det ännu viktigare att alla som kan åker till Mynttorget och visar solidaritet med ungdomarna genom att sitta med dem en stund och prata med dem. Vi måste tillsammans stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som inte erbjuder annat än extrem otrygghet och dödlig fara. Vi måste låta dem leva sina liv i trygghet. Du som har möjlighet: gå dit och sitt en stund, lyssna och prata med dem, säger Christina Höj Larsen.
– De här barnen visar med sitt exempel hur kampen mot regeringens inhumana flyktingpolitik måste fortsätta med förnyad energi. Vi måste tillsammans få regeringen att riva upp de omänskliga lagar som drevs igenom förra sommaren, av hänsyn till att Sverige behöver ”andrum”.
– Är det några som behöver andrum är det dessa barn.
Inte bakåtsträvande, bara undrande
Det kom en del kommentarer i anslutning till ett tidigare inlägg ”Är det så klokt att skynda på?” Nej, vi är inte bakåtsträvande! Men det finns nog med tankar och frågetecken för att vi inte hänger på när alla ropar: Se möjligheterna, glöm hindren.
Finns det en bostadsbrist i Vänersborg, i vår region? Utan tvekan är svaret ja. Vilken typ av bostäder behövs? I grunden, alla sorter: hyresrätter, bostadsrätter, villor – parhus, grupphus, punkthus, fristående – för ensamstående, för par med och utan barn – för äldre och för yngre. För många spelar dessutom priset på bostaden en stor roll: villapriserna har stigit, att köpa en bostadsrätt och betala en dyr månadsavgift, att se nästan halva månadslönen går åt för hyran i nyproducerade lägenheter.
Byggs det inte i Vänersborg? Görs det inget? Händer inget? Jo, det sker mycket på en gång, det har lossnat ordentligt. Det mesta sker här i centralorten, kommunens andra tätorter såsom Brålanda, Frändefors, Vargön, Väne-Ryr blir knappast delaktiga.
Det byggs, det kan man se på Holmängen, på Korseberg, på Nabbensberg, man har nyss haft inflyttning på Vallgatan/Drottninggatan. Det finns färdiga detaljplaner som nu har vunnit laga kraft efter avslag av alla inkomna överklaganden, för kv Misteln,och för kv Haren. Andra projekt har man kunnat läsa om i lokalpressen.
Kommunfullmäktige ställde sig i juni bakom förslaget till Riktlinjer för bostadsförsörjning. Där finns detaljerade uppgifter om vad som är på gång, vad som kommer därefter och vad som kan bli aktuellt längre fram.
När riktlinjerna klubbades, fanns det med en brasklapp från länsstyrelsen: ”I analysen redovisas ett antal konsekvenser av inte tillgodose bostadsbehovet av bostäder för vissa särskilda grupper. Även om dessa grupper nämns i planen så saknas konkreta förslag på hur Vänersborg ska komma tillrätta med dessa särskilda gruppers behov. Det står att resurser bör avsättas, men inte om det verkligen kommer att ske.” Och länsstyrelsen betonade: ”Flera av målen och riktlinjerna behöver förankras i kommunens kommande översiktsplan.”
Översiktsplanen är på gång, så här står det på kommunbens hemsida: ”En ny översiktsplan håller på att tas fram i Vänersborgs kommun som kommer att ersätta den tidigare översiktsplanen från 2006. Samråd om översiktsplanen genomfördes i början av 2016. Nu är förslaget omarbetat och just nu pågår en utställning av planförslaget mellan 19 juni och 18 september 2017. En fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargöns tätorter är också under framtagande.”
Vi får väl se i vilken utsträckning ovannämnd uppmaning från länsstyrelsen är vägledande när processen med översiktsplanen avslutas.
Sedan är det bara att konstatera att ”hela havet stormar” när det gäller frågor om relationen meden översiktsplanen och detaljplanen. Det finns ett pågående arbete som avrapporteras steg för steg. Det finns väl ingen som vågar vara säker på vad som gäller om något år, Plan- och bygglagen (PBL) ändras titt som tätt. Några önskar en ny PBL i grund och botten, andra välkomnar alla dessa mindre ändringar som görs.
För vårt ställningstagande kring projektet Sanden gäller dock att allt pågående planarbete och all tidskrävande hantering av bygglovsfrågor i Vänersborg inte ska behöva skjutas åt sidan. Invändningen från länsstyrelsen, som vi redovisade i vårt tidigare inlägg ”Är det så klokt att skynda på?”, väger tung.
Det låter galet! Är det så?
Snart är det dags att komma igång igen med RÖD LÖRDAG. En gång varje månad finns vi i gågatekrysset, nästa gång blir 2 september, veckan därefter träffas vi på Brålanda marknad.
Många samtal om olika ämnen, men ”pensionsfrågor” står nog högst på listan. Igen och igen händer det att en frågeställare tvivlande avslutar: ”Är det verkligen så?”
Låt oss beskriva läget så här: Vänsterpartiet är INTE med när det gäller grundläggande frågor i pensionssystemet, Vänsterpartiet är i högsta grad med när det gäller de små förbättringar som steg för steg vill ge lättnader för den grupp pensionärer som ligger sämst till.
Pensionssystemet regleras genom lagar som stiftas och ändras av riksdagen. Där finns åtta partier som alla har möjlighet att genom egna motioner, egna yrkanden och genom sitt röstande avgöra frågorna. Men sedan finns också ”Pensionsgruppen” som förvaltar ”pensionsöverenskommelsen”. Pensionsöverenskommelsen träffades 2008 när ”Genomförandegruppen” upplöstes. Den gamla gruppen och den nya gruppen bestod av företrädare för Socialdemokrater, Moderater, Kristdemokrater, Folkpartister och Centerpartister. Andra partier anslöt sig inte, Vänsterpartiet accepterade aldrig grundläggande principer i överenskommelsen.
2010 blev det turbulent, Miljöpartiet inbjöds av Socialdemokraterna att delta i ”Pensionsgruppens” möten. Med hänvisning till att Miljöpartiet hade annan uppfattning ville de fyra borgerliga partierna inte längre vara med och tågade ut. Storm i vattenglaset kan man tycka. Att M, L, C och KD idag kan sitta med S och MP runt samma bord förklaras väl bäst av att MP:s tidigare avvikande uppfattning inte längre märks. Vänsterpartiet är fortfarande inte med i gruppen.
Så, visserligen är det åtta riksdagspartier som stiftar lagar, men när frågor behandlas så har sex partier i förväg bundit upp sig. För att illustrera detta, kan man titta i aktuella riksdagsunderlag.
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU2 ”Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom” behandlades i december 2016. Regeringens förslag godkändes på samtliga punkter. Nu är det i för sig korrekt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna inte har deltagit i anslagsbeslutet. Skälet för fyra av dessa fem var att man å ena sida egentligen inte ville avstyrka, å andra sidan visa sig vara i opposition som dock inte skulle gå så långt som att fälla regeringen.
Vad finns att läsa i betänkandet? T ex den här meningen: ”Utskottets ställningstagande: Det är av stort värde för de försäkrade att pensionssystemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. Det förhållandet att pensionssystemet regleras i lag innebär att samtliga riksdagspartier kommer att få ta ställning till eventuella förslag till förändringar av systemet.”
Vänsterpartiet tog ställning genom sin motion ”Ett bättre pensionssystem”.
Utskottets majoritet (se ovan) svarade då: ”Enligt utskottets mening innebär Pensionsgruppens uppdrag en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna är föremål för överväganden inom Pensionsgruppen. Med hänsyn till detta anser utskottet att gruppens fortsatta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna …”
Varpå Vänsterpartiet lämnade in en reservation (sidorna 28 och 29 i betänkandet).
Det var den ena sidan, Vänsterpartiet är utanför och riksdagens majoritet vill fortsätta hålla Vänsterpartiet utanför.
Å andra sidan samverkar Vänsterpartiet med regeringen när budgetförslagen utformas. Så var det från första början, fast 2014 förkastade ju de borgerliga partierna tillsammans med SD regeringens budget. 2015 och 2016 kom det ett antal förbättringsförslag och vi kan med stolthet notera att just på områden som berör äldre och pensionärer har förslag från Vänsterpartiet fått gehör, först hos regeringens förhandlare och sedan även i riksdagens kammare.
”Vänsterpartiet och regeringen har gemensamt infört flera reformer som främst kommer de pensionärer som har sämst ekonomi till del. Vi har exempelvis höjt bostadstillägget och vid två tillfällen sänkt skatten för pensionärer. Under 2017 kommer hälso- och sjukvården att bli avgiftsfri för personer som är över 85 år och tandvårdsbidraget höjas för personer som är 65-74 år.” Texten är från sidan ”Pensioner” i Vänsterpartiets VÅR POLITIK A-Ö.



