Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen! Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet). På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.
På det sista möte innan årsskiftet behandlar kommunens demokrati- och jämställdhetsberedning punkten: ”Presentation och dialog: Kommunens styrning rörande opinionsbildning på allmän plats inför kommande val.” En handfull underlag har skickats ut i förväg:
Meningen är att beredningen på sitt möte får reda ut eventuella oklarheter. Sedan ankommer det väl på beredningens ledamöter att se till att alla partier som ställer upp i det kommande valet från och med nu och fram till valdagen 13 september håller sig till överenskommelsen. Lyckas det och inga påminnelser eller påpekanden behöver utfärdas, så är det väl första gången det sker. I underlaget finns sådant som inte alls välkomnas av de politiska partiernas valstrateger, t ex: ”Scenen i gågatukrysset Edsgatan/Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.” Så var det inte alls tänkt, kommer Vänsterpartiets ersättare i beredningen att bekräfta. Lutz Rininsland borde veta, för han invigde scenen 27 oktober 2014, då som ålderspresident i kommunfullmäktige, en roll som han fortfarande har fram till kommunfullmäktiges sista sammanträdet denna mandatperiod, 16 september 2026.
I början av mandatperioden fick man i ett anförande knappt namna ordet riksdagen innan fullmäktiges ordförande påminde om att vi borde hålla oss till sådant som kommunfullmäktige har på sin ärendelista. Inte nu längre, tack och lov! Det är knappast görligt – allt för mycket bestäms däruppe på Helgeandsholmen som direkt påverkar förutsättningar för det politiska arbetet här i kommunen. Och nu på onsdag fattar riksdagen ett beslut som fram till valdagen 13 september 2026 utgör underlaget för mängder av vallöften: ”I vårt förslag till budget har vi…”. Det är rambeslutet som debatteras på onsdag och senare på dagen klubbas av talmannen. Först lade regeringen sin budgetproposition för 2026 och framåt, sedan lämnade fyra oppositionspartier S, V, C och MP var sin budgetmotion. Rambeslutet fastställer riksdagens övergripande utgiftsramar för 2026 och är bindande för det fortsatta budgetarbetet. Rambeslutet är det första stora riksdagsbeslutet i budgetprocessen där utgiftsramar för 27 utgiftsområden fastställs. Beslutet är politiskt och budgetmässigt bindande i den fortsatta handläggningen: utskotten måste i sina beredningar utgå från de ramar som riksdagen redan beslutat om. Regeringens budgetproposition ligger till grund för rambeslutet men riksdagen kan genom votering ändra fördelningen senare i processen. Utskotten (till exempel Utbildningsutskottet för skolfrågor) fortsätter att utreda, höra experter och lämna betänkanden om lagstiftning och anslagsfördelning inom sitt område. Men när det gäller de ekonomiska ramarna måste utskotten förhålla sig till de belopp som rambeslutet anger för respektive utgiftsområde. Om ett utskott vill föreslå mer pengar än ramen tillåter krävs antingen att kammaren senare beslutar om omfördelning eller att finansutskottet hanterar en sådan förändring i samband med slutlig budgetbehandling. Oppositionen kan lämna motioner och yrkanden som föreslår både ökade och minskade anslag; sådana förslag behandlas i utskotten och kan tas upp i kammaren. Men om förslaget innebär att utgifterna överskrider rambeslutets ram eller utgiftsområdets anslag är chansen att det går igenom liten om inte en majoritet i kammaren stödjer omfördelningen. Minska anslag i ett utskott och använda differensen i ett annat utskott är i praktiken möjligt endast genom kammarbeslut om omfördelning eller genom att finansutskottet föreslår en annan fördelning i den fortsatta budgetbehandlingen; det räcker inte att ett enskilt utskott ensidigt beslutar om att flytta pengar mellan utgiftsområden.
Kort sagt, rambeslutet kommande onsdag är av absolut central betydelse, även för oss i kommunen. Men hur fördelas då pengarna, måste man läsa hela budgetpropositionen, det egna partiets budgetmotion, motionerna från de andra tre oppositionspartierna? Visst får man göra det. Men det finns också en genväg som underlättar. När riksdagen beslutar om ramen på onsdag, så sker detta med ett underlag som är finansutskottets betänkande 2025/26:FiU1 ”Statens budget 2026 – Rambeslutet”. I betänkandet finns på sida 64 en tabell med rubriken ”Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026”. Att besluta om utgifter kan vara en trivsam sysselsättning, men då måste det också finnas inkomster. Dessa redovisas i en annan tabell med rubriken ”Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026” på sida 73. Till båda tabeller finns också en text som förklarar bakgrunden till oppositionspartiernas avvikande yrkanden. Allt i allt, nu när alla delar uppfattningen att man som kommunpolitiker borde känna till vad riksdagen har för sig, varsågod, ta den tid det behövs för att läsa på om hur vi påverkas av riksdagens budgetbeslut. Rambeslutet nu – och innan jullovet och årsskiftet samtliga 27 utgiftsområden.
Idag firar vi barnkonventionens dag för att uppmärksamma barns rättigheter och behov. Den 20 november är dagen då FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Vad innebär barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen innehåller 54 rättigheter (artiklar) som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:
Läs mer på Unicefs hemsida.
Kunskapsförbundet Väst har uppdraget från medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg att ordna sfi-utbildningen. Vänersborg betalar för 175 platser, Trollhättan för 325. (Nu tillkommer dessutom ett större antal platser i Trollhättan för studerande vid Högskolan Väst som även de har rätt till sfi-utbildning.). SFI undervisas på olika nivåer för att anpassa undervisningen till individens tidigare kunskaper, vilket gör lärandet mer effektivt. Elever med olika bakgrunder, som till exempel de som är analfabeter eller har en högre utbildning, behöver olika stöd och har olika mål. Att anpassa nivån efter elevens förkunskaper är avgörande för att inte försena inlärningen och för att säkerställa att alla ges rätt förutsättningar att nå sina mål.
Riksdagen beslutar idag om förändringar i regelverket som styr kommunernas sätt att kunna erbjuda utbildningen. Samtidigt begränsas möjligheter att lyckas med språkinlärningen för individer som har störst behov av undervisningen. I debatten förekommer många infallsvinklar, det framkommer när man läser betänkandet eller följer inläggen från riksdagens talarstol. Företrädare för sju av åtta riksdagspartier är anmälda, endast Centern saknas. Deras ledamot skrev: ”...ställer mig bakom regeringens förslag till lagändringar i propositionen. Det är ett steg i rätt riktning i relation till dagens sfi, men på sikt vill Centerpartiet se en helt annan form av språkutbildning. Vi återkommer till denna fråga i andra sammanhang.” Regeringens förslag får därför bifall av riksdagen. Företrädare för S, V och MP har invändningar som markerar tydligt att man anser att flera av förslagen leder fel, är ineffektiva och delvis motverkar förutsättningarna för att sfi-undervisningen kan uppvisa bättre resultat. I betänkandet finns därför fyra gemensamma reservationer med rubrikerna ”1. Rätten till sfi”, ”2. Sfi och yrkesutbildning”, ”3. Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet”, och ”4. Lärarledd undervisningstid”. I riksdagens snabbprotokoll återges hela debatten, där finns även en redovisning av omröstningen. På riksdagens webb-TV finns hela debatten samt omröstningen, Slutligen två tips för den som vill läsa om sfi-undervisningen och hur lärarna bedömer förändringarna som nu träder ikraft 1 januari 2026 – se Dagens Arenas två artiklar ”Granskning: Få elever klarar SFI” och ”SFI-lärare kritiska mot tidsbegränsad SFI”.
Vänsterpartiets riksdagsledamot Tony Haddou hade riktat en fråga till migrationsministern Johan Forssell, M: ”Hur motiverar ministern satsningen på återvandringsbidrag mot bakgrund av att det finns andra behov, exempelvis i glesbygdskommunerna?” Vid gårdagens debatt i riksdagens kammare deltog även tre andra ledamöter från vårt parti, i tur och ordning Malcolm Momodou Jallow, Karin Rågsjö och Samuel Gonzales Westberg. Hela debatten kan ses i efterhand på riksdagens webb-TV. Det finns också möjlighet att läsa – snabbprotokollet kommer alltid dagen efter debatten.
Här Malcolm Momodou Jallows inledande inlägg i debatten: ”Fru talman! Jag kommer från Malmö, en av världens mest internationella städer, en stad där 184 nationaliteter delar samma gator, skolor och arbetsplatser, en stad som gång på gång visar det forskningen har varit enig om i decennier. Malmö är en stad där människor från Kabul, Lagos, Banjul, Köpenhamn och Oslo stiger upp i gryningen för att hålla välfärden vid liv. Mångfald är inte ett problem utan en resurs. Det vet OECD, EU-kommissionen, FN:s utvecklingsorgan, ILO, Unesco och alla de andra stora institutionerna som faktiskt tittar på verkligheten i stället för att jaga röster utifrån rädsla. Jag står här som en del av den verkligheten. Jag är född i Gambia och hemma i Sverige, en av alla de tusentals som varje dag går till jobbet för att hålla Sverige igång. Vi är sjuksköterskorna som räddar liv. Vi är lärarna som lyfter barn. Vi är undersköterskorna som bär äldreomsorgen. Vi är tränaren och förebilden i barnens basketlag. Vi är entreprenörerna som skapar nya företag. Vi är lokalvårdarna som håller sjukhusen rena. Vi är politiska samhällsbärare och skattebetalare. Vi är Sverige på riktigt, i handling och inte bara i ord. Vi är människor som har kommit hit med drömmar men också med ansvar och som har burit mer än vad något samhälle någonsin haft rätt att kräva.
Fru talman! Det är just oss som den här regeringen, styrd av Sverigedemokraternas blåbruna penna, nu vill betala för att vi ska lämna Sverige. De vill betala oss för att lämna landet som vi har byggt, lämna hemmet där våra barn är födda, lämna en framtid som vi själva har varit med och skapat. Man lägger 1,4 miljarder kronor av våra skattepengar på ett återvandringsbidrag som ingen kommun har bett om och som inga expertstudier eller seriösa ekonomer kan försvara. Det är en politik som i grund och botten bygger på tanken att Sverige skulle bli bättre om människor som ser ut som jag inte fanns här. Fru talman! Låt oss tala klarspråk: Det här är inte
ekonomisk politik och inte heller integrationspolitik. Det här är rå och explicit rasism, rakt ur Sverigedemokraternas våta dröm om ett Sverige utan oss. Det här är en politik byggd på fantasin att landet skulle bli bättre om människor som jag inte längre fanns här. Men vi
åker ingenstans. Vi lämnar inte landet. Även om Johan Forssell, Tidöregeringen och SD vill skicka ut oss är det inte vad kommunerna och svenska folket vill. Sveriges kommuner säger samma sak: Vi vill ha kvar våra invånare. Vi behöver dem. Utan dem stannar Sverige. Regeringens egen utredare varnar dessutom tydligt och menar att förslaget är riskabelt och bör undvikas eftersom det kommer att orsaka stor samhällsskada. Vad gör då regeringen? De kör över sina experter, kommunerna och verkligheten. Varför? Jo, för att de är låsta i ett ideologiskt, rasistiskt projekt som har ett enda syfte: att få bort alla som inte tillhör majoritetssamhället ur Sverige.
Fru talman! Det är inte bara kortsiktigt och ansvarslöst, utan det är skamligt. Sverige förtjänar mycket bättre. OECD:s senaste rapport visar att Sverige redan går mot en demografisk kris med färre som arbetar och fler som behöver omsorg. Det sista Sverige behöver är med andra ord att förlora arbetskraft. Ändå vill regeringen lägga 1,4 miljarder på att driva ut dem som håller landet igång. Det är inte bara omoraliskt, utan det är samhällsekonomiskt vansinne. Hur kan Johan Forssell motivera att hans regering lägger över 1 miljard på att bli av med människor samtidigt som skolor går på knäna, vården blöder, tryggheten urholkas och äldreomsorgen skriker efter personal och vi dessutom har bostadsbrist? Fru talman! Detta är en politik som inte bygger ett land utan monterar ned det.”
Vänsterpartiets kongress i mitten av april 2026 fattar beslut om valplattformen 2026. Idag presenterade partiets ordförande Nooshi Dadgostar och partiets sekreterare Maria Forsberg partistyrelsens förslag till valplattform: ”En ny inriktning för Sverige”. Här det inledande avsnittet – men ta gärna del av hela förslaget som utgör underlaget för kommande motioner och ett beslut på kongressen.
”Vänsterpartiet går till val på en politik där människors behov av social och ekonomisk trygghet står i centrum och där den gröna omställningen är prioriterad. Vi vill se ett Sverige som håller ihop och där alla har råd att leva och bo. Vi vill se en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Vi vill se en politik som ökar jämställdheten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Vi vill ha ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kommande generationer.”
Rödgrön Ledning i Västra Götaland uppmärksammar idag ett försök från andra partier i regionfullmäktige att höja biljettpriser för kollektivtrafiken. För den som inte är insatt till fullo: I regionen utgör S, V och MP den ”Rödgröna Ledningen”, i opposition finns ett samarbete mellan M, KD, C och L. S, V och MP har 68 mandat, de fyra oppositionspartier 57. Så finns också SD med 24 mandat – och varje gång SD ansluter till gruppen i opposition förlorar RödGrönLedning vid omröstningar. [I Vänersborg styrs kommunen av ett nära samarbete mellan S, C, KD och MP.]
Här pressmeddelandet i sin helhet: ”Regionfullmäktige beslutade i juni 2025 om den rödgröna budgeten, där en frysning av biljettpriserna på 2025 års nivå ingår. Oppositionen försöker nu bryta ut denna fråga ur fullmäktiges budget, och trots det höja biljettpriserna för 2026.” Västtrafik gör väldigt goda resultat i dagsläget, inför 2026 är bedömningen att bolaget inte kommer behöva 255 miljoner av redan budgeterade medel. Då är det inte rimligt att samtidigt höja priserna för att Västtrafik ska få in 45-50 miljoner som bolaget uppenbarligen inte behöver. I det tuffa ekonomiska läget vill vi inte ta ut ett högre biljettpris än vad som faktiskt behövs, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S).
Västtrafik bedömer att det behövs minst 3 månader för att kunna genomföra en prisjustering efter att IKN tar beslut om prislista, en höjning kommer alltså inte att ske i januari utan senare under 2026. Vi i Rödgrön ledning har sedan vi tog över styret i regionen haft som uttalad ambition att hålla nere priserna i kollektivtrafiken. Det är väldigt olyckligt för det hållbara resandet att oppositionen i samsyn med SD gjort till sitt viktigaste mantra att höja priserna för alla oss som reser kollektivt, säger Louise Jeppsson (V), ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.
Det är M, KD, C och L som lagt förslaget att bryta ut frågan om biljettpriser ur fullmäktiges budget, där även SD röstar för det. Tillgång till kollektivtrafik till rimligt pris är en förutsättning för att hela Västra Götaland ska hålla ihop från våra landsbygder till våra större städer. Det här handlar om människors möjlighet att ta sig till jobb, utbildning och vård, säger gruppledare och regionråd Madeleine Jonsson (MP).
Frågan kommer upp för beslut till regionfullmäktige 25 november.
Vänsterpartiets Tony Haddou riktar i riksdagen två interpellationer till migrationsminister Johan Forssell, M. I den första interpellationen ”Förslag att avskaffa permanenta uppehållstillstånd” beskriver Tony Haddou bakgrunden till fem avslutande frågor:
Därefter följer debatten kring interpellationen ”Återvändningsbidrag”. Frågan har nu under ett antal veckor belysts av en mängd inlägg i de flesta nyhetsmedierna. Regeringens tre partier har målat in sig i ett hörn när det blev tydligt att det var Sverigedemokraterna som angav tonen och höll i taktpinnen. Här på hemsidan har vi tidigare redovisat bakgrunden. Nu ställer Tony Haddou endast en avslutande fråga till migrationsministern: ”Hur motiverar ministern satsningen på återvandringsbidrag mot bakgrund av att det finns andra behov, exempelvis i glesbygdskommunerna?” Tidpunkten för debatterna är måndag 17 november och som alltid kan man följa med på riksdagens webb-tv.
