Otaliga är de frågor och interpellationer som i riksdagen har riktats till skolansvariga statsråd, samtliga företrädare för Liberalerna: Mats Persson, Johan Pehrson, Lotta Edholm och Simona Mohamsson. ”Pågående, under utredning, ute på remiss, under beredning i departementet…” – svaren har varierat kring temat ”snart ska något ske.” Nu återstår inte ens ett helt år innan mandatperiodens slut. Utspel under valrörelsen kommer med all säkerhet präglas av löften om att det som inte hinns med kommer att ordnas omedelbart efter valet – skolan är Liberalernas halmstrå.

LO-bloggen hade den 10 december den talande rubriken ”Skolpengsteater”. Johan Enfeldt ger en överblick över tiden som bara gick och gick utan att något verkligen gjordes åt allt som skulle göras. Håll till godo, och glöm inta att medverka med ditt bidrag i valrörelsen – det måste vara en välsignelse att befria Liberalerna från uppgifter som är för svåra för dess ledande politiker.

Visst spelar pengar roll! Och visst är det bra när man kommer överens! Måndag 15 december debatterar riksdagen utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU1 ”Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning”. En dag senare, och därmed dagen innan riksdagens ledamöter skickas hem på jullov, fattas beslut. Nu finns utskottets betänkande tillgängligt. Bakom förslagen som kommer att få gehör vid ett antal omröstningar står regeringspartierna M, L och KD och även SD. Någon avvikande uppfattning framkommer inte i betänkandet, varken från L eller något annat parti. Fyra oppositionspartier  lämnar var och en ett särskilt yttrande, där S, V, C och MP motiverar varför man inte är överens med regeringen. Den fråga som ofta hörs nu, nämligen om dessa fyra partier i opposition är överens sinsemellan, får ett svar som kommer att tolkas på fler än ett sätt. Följande kan man läsa i betänkandet: Sammantaget  bör ca 5,1 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026. Detta gäller Socialdemokraterna. För de andra partierna gäller: V + 2,9 miljarder, C + 2,2 och MP + 3,4. Med andra ord: fyra partier är överens om att underkänna regeringens finansiering av utbildningssektorn, i övrigt återstår många samtal med syfte att kunna bli eniga. Det kommer inte att ske nu, samtliga förslag från oppositionen blir ju nedröstade den 17 december. För kommunens politiker med plats i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och i direktionen för Kunskapsförbundet Väst är det angelägen läsning. Här i betänkandet och senare i riksdagsdebatten anger partiet centralt hur man viktar bland alla verksamheter som ska finansieras. Det som står skrivet i betänkandet är utgångsläget i valrörelsen, och det är angeläget för aktiva partiföreträdare att känna till. Saklighet och korrekthet skadar aldrig, då kan man lugnt möta och bemöta nyfikna väljare. Och när det gäller skolan och utbildningen överhuvudtaget, där lär det finnas många åsikter, för det mesta med samma tanke: Hur kan vi göra skolan bättre för alla?

[Betänkandet finns på länken https://data.riksdagen.se/fil/1F918375-C0E3-4197-A60A-695EFBB58451]

Visserligen inte en central fråga i vår kommun, men såväl i närområdet som i regionen en fråga av stor betydelse. I många kommuner finns ett behov att skjuta till resurser för att förbättra förutsättningar att nå högre kvalitet i kommunala skolor. Varje tillskott där betyder i princip också att friskolorna kan begära mer. I riksdagens ställs idag en interpellationsfråga av Linus Sköld, S, till utbildningsminister Simona Mohamsson, L: ”Statsrådet Simona Mohamsson har i medier sagt att hon vill förbjuda aktiebolag att driva skola. Med anledning av detta vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson: ”Hur och när avser ministern att agera för att förbjuda aktiebolag att driva skolor i Sverige?” [Här länken till inspelningen av debatten i riksdagen. Länken till utskrivet protokoll kommer tisdag.]

Det kan vara på plats att länka till en av en mängd debattartiklar som har ägnat sig åt frågan om vinstuttag. I Svenska Dagbladet skriver några debattörer med bakgrund i pedagogik och skolforskning: ”Helt rätt att fasa ut aktiebolagens skolor”. Debattartikeln är mycket informativ och värd att läsas. Avslutningen lyder: ”Att fasa ut aktiebolag ur svensk skola är både möjligt och rimligt. Det är inte socialism och hotar inte aktiebolagens existens i andra sektorer. Efter Liberalernas omsvängning ser vi äntligen möjligheten för en block­överskridande reform som kan ta oss bort från de skadliga effekterna av vinstdrivande skolor.”

Partistyrelsen bjuder in till digitalt medlemsmöte för alla som vill delta den 15 december kl 18-20. På dagordningen finns valrörelsen och partistyrelsens förslag inför kongressen 17-19 april. I sändningen medverkar bland andra Nooshi Dadgostar, Ida Gabrielsson och Maria Forsberg från partiledningen som fokuserar på valstrategier och partistyrelsens förslag på valplattform och stadgeförändringar till kongressen. Som gäst medverkar också Jack Buck som medverkade på Vänsterdagarna och som nu fortsatt kommer finnas med som samordnare och inspiratör för att fler ska komma igång och lyckas med dörrknackning som kampanjmetod i valrörelsen. [Våra medlemmar har fått uppgifter om inloggning via mail.]

Delmi, vem är Delmi? Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Våren 2025 kom ett förslag i en statlig utredning som aviserade en sammanslagning av olika myndigheter, och enligt utredningens rekommendationer skulle Delmis verksamhet i nuvarande form avslutas. Så blev det inte, i budgeten för 2026 sägs endast: ”Delegationen för migrationsstudier (Delmi) är en fristående kommitté som bidrar till forskning om migrationspolitiken. Regeringen avser att pröva organisationsformen för Delmi samt hur framtida styrning och organisering av verksamheten kan möta behoven av underlag.”  Läser man Delmis senaste nyhetsbrev, så inser man utan tvekan att här finns det som behövs för att kunna förstå alla möjligheter och alla utmaningar som migration och integration för med sig. 
Att lära av andra – visserligen är Vänersborgs kommun med mottagningen på Restad Gård inte utan egna erfarenheter, men Delmi tipsar om ett mindre projekt med titeln: ”Kommuners förändrade roller i arbetsmarknadsintegration.”
I nyhetsbrevet finns även länken till en podd med rubriken: ”Vad händer med integrationen i Sverige?” Visst blir man nyfiken när det sägs i påannonsen ”Under samtalet tas också vanliga myter om integrationen upp. Stämmer det verkligen att Sverige har misslyckats med integrationen eller är det en missuppfattning? Fakta pekar på en positiv utveckling där sysselsättningen ökar och behovet av bidrag minskar, samtidigt som Sverige sticker ut med en stor klyfta mellan uppfattning och verklighet.”

Det blev även en femte interpellation som Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad skrev i anslutning till den Internationella Funktionsrättsdagen. Interpellationen ”Rätten till skola och utbildning för personer med funktionsnedsättning” är ställd till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L). Den avslutande frågan till ministern lyder: ”Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa rätten till skola och utbildning för elever med funktionsnedsättningar?” Nadja Awad uppger som källa till interpellationens punkter: ”Myndigheten för delaktighet (MFD) visar i sin rapport Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2024 att personer med funktionsnedsättning fortfarande möter betydande hinder inom utbildningssystemet, trots att inkluderande skola och livslångt lärande är centrala mål i funktionshinderspolitiken.” Interpellationen ligger här  och rapporten från MFD här.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förkortas CRPD (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) och antogs i Sverige år 2007. Den gällde inte bara igår, på Funktionsrättsdagen, den gäller alltid. Eller ska man säga: Den borde gälla alltid! Vänsterpartiets motion ”En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet” lämnades in till riksdagen under den allmänna motionstiden i oktober i år. Motionen är på 49 sidor. I klartext: Nej, Vänsterpartiet anser inte att allting har kommit på plats efter snart tjugo år sedan Sverige ställde  sig bakom konventionen. [Ladda ner motionen här.]

Vänsterpartiets Nadja Awad har riktat fyra interpellationer till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Samtliga interpellationer kan laddas ner från riksdagens hemsida. Gå till ledamotens ”sida” och där till rubriken ”Sagt och gjort” – klicka här].

• ”Rätten till teckenspråk genom livet” 
• ”Rätten till färdtjänst för personer med funktionsnedsättning”
  
• ”Rätten till inkomst för personer med funktionsnedsättning”
• ”Rätten till LSS och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar”

Den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen! Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt  Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet). På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Film: The Fundamentals of Caring 2016 ‧ Komedi/Drama ‧ 1h 37m. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.

För vem? Öppet event – alla är välkomna som tillsammans vill uppmärksamma denna dag och lyssna till funktionsrättsrörelsen perspektiv.

Regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag för 2026 fick gehör vid riksdagens omröstning om rambeslutet i förra veckan. Nu månglas fram en mängd detaljbeslut i riksdagens utskott. Betänkande efter betänkande görs klart, läggs fram för debatt i kammaren och går därefter till omröstning. I grunden kan man inte förvänta sig att det sker något överraskande längs vägen. Partierna har ju för ett bra tag sedan bundit upp sig – M, L och KD har accepterat att SD i mångt och mycket fick sista ordet för en rad viktiga utgiftsposter. S, V, C och MP har i var sin budgetmotion angett riktlinjer för vad som skall gälla i början av mandatperiodens sista år. Vad som sker under valrörelsen är en senare fråga. En av de första utgiftsområden som nu förs fram i budgetprocessen är Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU1 ”Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ”. Alla fyra oppositionspartier har haft avvikande uppfattning och velat fördela statens utgifter på annat sätt. Men nu bestämmer rambeslutet vad som gäller. Därför yrkar partierna inte på förändringar utan i betänkandet redovisas endast särskilda yttranden, parti för parti. I Vänsterpartiets yttrande sägs det: ”Vänsterpartiet konstaterar att regeringens förslag för kommande år inte på långa vägar möter de behov som finns inom kultur, folkbildning, idrott, friluftsliv och annat föreningsliv om vi menar allvar med att kunna erbjuda alla invånare i hela landet en rik fritid och ett levande kulturliv.”  Och Vänsterpartiets ledamot i kulturutskottet, Vasiliki Tsouplaki, skriver vidare: ”Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2025/26:3170. Sammantaget anvisar vi   2 457 700 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2026.” Sedan anförs i yttrandet på sidorna 55-61 vilka utgiftsposter som skulle ha sett annorlunda ut om Vänsterpartiets motioner hade vunnit gehör. Och här blir det tydligt att riksdagens beslut påverkar kultur- och fritidslivets förutsättningar också här i Vänersborg i mycket hög grad.