Riksdagsdebatten ägde rum redan i onsdags, i medierna förekom inte många rader efteråt. Nu skriver Andreas Gustavsson i tidningen ETC om debatten och om alla inlägg i sociala medier. Rubriken i ETC: ”Det iskalla S-svaret avslöjar partiets själ och hjärta”. En tuff formulering visserligen. Den som vill veta vad som föranledde chefredaktörens utlåtande kan i efterhand antingen läsa snabbprotokollet eller se och höra debatten. Det är framförallt replikskiften mellan Ola Möller, S, och Tony Haddou, V, och Annika Hirvonen, MP, som är centrala för att visa på konflikten. Här länken till riksdagens webb-TV där även protokollet finns.
Utredningen ”En skola utan vinstintresse” tillsattes i juli 2022 av S-regeringen. Tidö-partierna ändrade det ursprungliga uppdraget genom flera tilläggsdirektiv och gav samtidigt utredaren mer tid. Slutlig redovisning skall ske senast den 31 december 2025, men inom kort, den 28 mars 2025, lägger utredaren fram ett delbetänkande. Huvuduppdraget för utredningen är att säkerställa att skattemedel avsedda för skolan används till att finansiera driften av skolans verksamheter, med syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i skolväsendet. Kvalitet och likvärdighet var nyckelorden i ett webbsänt seminarium i torsdags. Almega Utbildning sökte svaret på frågan: ”Hur viktig är vinsten för kvaliteten i svensk skola?” Almega Utbildning är det nya namnet på det som var Friskolornas riksförbund. Seminariet annonserades med följande uttalande: ”Under lång tid har svensk skoldebatt präglats av frågan om vinst och hur den påverkar kvaliteten. Det finns olika perspektiv om vikten av vinsten, oavsett vilken åsikt man har. Tidöpartierna har tillsatt en utredning om att bland annat föreslå reglering av vinstutdelning och som presenteras i april. Almega Utbildning vill bidra till en konstruktiv debatt genom att belysa kvalitet och vinst i skolan ur flera perspektiv. Vad är kvalitet i skolan? Hur påverkas eleverna och rektorer, vad säger akademin och hur fungerar det med den kommunala verkligheten? Delta i diskussionerna om och hur vinsten påverkar svensk skolas kvalitet och utveckling.” (Se inspelningen här.)
Johan Enfeldt är socialdemokrat och utredare på LO:s enhet för samhällspolitik. Han skriver regelbundet på LO-bloggen, dagen efter seminariet med rubriken: ”Almega rensar ut skolans kompensatoriska uppdrag ur likvärdighetsbegreppet”. Den centrala tesen i hans sammanfattning av seminariet är att Almega Utbildning ”lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren”. Enfeldt skriver: ”Likvärdighet i skolan brukar definieras som tre punkter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompensatorisk. Så lyder definitionen i Skolverkets färska rapport om likvärdighet i förskolan. Så stod det också i Skolverkets rapport Likvärdighet i svensk grundskola från 2012, och samma definition användes i den stora likvärdighetsutredningen från 2020. Även i OECD:s beskrivningar av likvärdighet i skolan är det kompensatoriska inslaget centralt. Almega Utbildning lanserar nu en annan definition: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning och utbildningens lika värde.”
Om två veckor lägger utredaren fram ett delbetänkande. Det finns en viss nervositet hos Almega Utbildning.
Igår överlämnande OECD-representanter rapporten om Sveriges klimat- och miljöpolitik. Rapporten är på engelska och kan laddas ner på denna länk. I inledningen av rapporten finns på sida 9-11 en sammanfattning av OECD:s synpunkter – här en översättning av rubrikerna (Google translate):
Sverige har gjort framsteg när det gäller frikoppling men har en bit kvar för att uppnå miljökvalitetsmålet
Landet behöver en handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030…
…och för att bättre integrera biologisk mångfald i skogsbruk och jordbruk
För att nå ambitiösa vattenkvalitetsmål krävs mer kostnadseffektiva åtgärder och snabbare framsteg
Det gröna skatteskiftet har vänt
Vägprissättning skulle bidra till att hantera externa transporteffekter
Sverige är ledande på många klimatrelaterade indikatorer
Sverige bör behålla sin klimatambition som de senaste politiska förändringarna har skapat osäkerhet
Att skapa en möjliggörande miljö kommer att vara nyckeln för att uppnå övergången till netto noll
Det potentiella bidraget av kompletterande åtgärder för att uppfylla klimatmålen förblir osäker
I slutet av veckan besvarar skolminister Lotta Edholm en interpellation från Vänsterpartiets ledamot Nadja Awad. Under rubriken ”Resurser och kompetens för att stötta elever med NPF” inleder Nadja Awad med att hänvisa till skollagen: ”Skolan ska enligt skollagen ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de bedömnings- eller betygskriterier som gäller ska också ges stöd för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”
Skolverkets rapport ”Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” är bakgrunden till interpellationen. På Skolverkets hemsida beskrivs rapporten kortfattat. Det är tre frågor som ställs i interpellationen och som skolministern kommer att svara på:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att elever med NPF ska kunna få det stöd de har rätt till?
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att kommunerna får de resurser de behöver för att skolorna ska kunna ge elever med NPF det stöd de har rätt till?
Vilka andra åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att elever med NPF får det stöd de behöver?
Klimat- och Näringslivsdepartementet skickade idag ut en remissbegäran till 170 instanser, däribland Vänersborgs kommun och Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Det handlar om Miljöberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till åtaganden inom biologisk mångfald. Detta betänkande SOU2025:21 presenterades i mitten av februari och har redan föranlett otaliga debattinlägg. Ett stort betänkande som omfattar 953 sidor. I underlaget finns fyra reservationer, V, MP, S och C. Dessutom två särskilda yttranden från S och C, men även från SD, L, KD och M. För Vänsterpartiets undertecknades reservationen av ledamoten Andrea Andersson-Tay. I inledningen av elva sidor reservationstext skriver hon: ”Miljömålsberedningens uppdrag har erbjudit möjligheter att lägga fram förslag som hade kunnat göra stor skillnad för den biologiska mångfalden och för det svenska klimatarbetet. Tyvärr har dessa möjligheter till stor del tillintetgjorts av en grundmurad ovilja från högerpartiernas representanter att lyssna till och beakta aktuell forskning om biologisk mångfald och kolinlagring. Beredningen har varit under hårt tryck från skogsindustrins lobbyister som på inga villkor vill minska avverkningen av svensk skog. Det är uppenbart att dessa aktörer har haft högerpartiernas öra och därmed har fått stort genomslag för sina ståndpunkter i betänkandet.”
I ett annat pressmeddelande från departementet berättas att statsrådet Pourmokhtari har beslutat om nya ledamöter i Miljömålsberedningen. För Vänsterpartiet deltar nu riksdagsledamoten Kajsa Fredholm i beredningens fortsatta uppdrag.
Sverige måste lätta på budgetreglerna för att göra nödvändiga investeringar i totalförsvaret. Det meddelade Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar och ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson på en pressträff igår torsdag.. Det är ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa sedan Donald Trump valde att ställa sig på Putin och Rysslands sida i det folkrättsvidriga anfallskriget i Ukraina. Rysslands aggressions- och expansionsplaner hotar hela Europa. Det pausade militära stödet till Ukraina, förhandlingarna med Ryssland där Europa lämnats utanför och Trumps anspråk på Grönland har tydligt visat att Europa måste klara av att garantera sin egen säkerhet. Detta ställer krav på våra samhällen. Vi måste bygga Sverige starkt och det behöver gå snabbt. Vi har en stor beredskapsskuld som nu snabbt behöver täppas igen. Det svenska totalförsvaret behöver stärkas. Vid sidan av den militära upprustningen handlar det bland annat om en upprustning av infrastrukturen, inte minst järnvägen, som dras med stora brister, en förstärkning och utbyggnad av elnäten och en sjukvård som fungerar i både kris och i värsta fall krig.
Tidigare i veckan gick EU-kommissionen ut med ett förslag om att bland annat lätta på budgetreglerna för att få loss 9000 miljarder kronor till försvarssatsningar. I Tyskland meddelar blivande förbundskansler Friedrich Merz att de släpper på skuldbromsen. De kommer också att avsätta en särskild fond på 500 miljarder euro för att finansiera industri- och infrastrukturprojekt utanför den normala budgeten under det kommande decenniet. De svenska partierna har välkomnat von der Leyens initiativ. Men här hemma ligger de strikta budgetreglerna kvar. Det är anmärkningsvärt. Nu måste regeringen inse att det är ett nytt läge, de strikta budgetreglerna är överspelade även i Sverige. Vi menar att även det svenska regelverket bör anpassas till det nya omvärldsläget liknande vad som nu sker i Tyskland och i EU.
Det går inte att surra sig fast vid ett ramverk som var utdaterat redan när det infördes. Vi behöver få bort investeringsbromsen för att snabbt bygga ett starkt samhälle redo att klara kriser och i värsta fall krig. Se pressträffen: https://www.youtube.com/live/T3U4WQwSMIE
Antalet stressrelaterade sjukskrivningar har ökat med 25 procent på fem år och kvinnor är klart överrepresenterade i statistiken. Under 2024 stod kvinnor för hela 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen. Balansen mellan arbetsliv och fritid, mellan arbete och återhämtning och förhållandena i arbetslivet bidrar till att kvinnor drabbas så mycket oftare av stressjukdomar än män. Kvinnodominerade jobb präglas av otrygga anställningar, underbemanning, och deltider, vilket i sin tur ger låga och osäkra inkomster. Alla de faktorerna ökar risken för stress. Vänsterpartiet vill att alla ska ha rätt till fasta jobb på heltid, kortare normalarbetstid och att fler anställs inom vård och omsorg. Alla ska ha tid att leva och en lön som går att leva på!
I veckan gick Ica till motattack mot sina kritiker och kallade vår kritik mot deras prisökningar för ”desinformation”. Men sanningen är att Icas vinster skjuter i höjden. Förra året gjorde de en bruttovinst på 26 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem miljarder jämfört med 2019. Samtidigt har matpriserna ökat med 30 000 kronor för en vanlig barnfamilj under det senaste året. Konkurrensverket har granskat livsmedelspriserna och menar att prishöjningar på basvaror som ägg och smör inte kan motiveras av ökade inköpspriser. Det är smyghöjningar som drabbar konsumenterna. Det är dags att ställa krav på ökad konkurrens och insyn i livsmedelsbranschen för att sänka matpriserna. Ica vill undvika regleringar till varje pris, men att påstå att de delar samma problem som konsumenterna är rent nonsens. Det är dags att avslöja bluffen – alla ska ha råd!
Till hösten minskar antalet friskolor i Trollhättan – eller hur var det nu? Antagningen till gymnasieskolan i Fyrbodal sköts centralt och samordnat. På hemsidan kan man läsa: ”Sammanslagning av två gymnasieskolor i Trollhättan. Under hösten 2025 kommer en sammanslagning ske mellan Praktiska gymnasiet och Drottning Blankas gymnasium i Trollhättan. Detta kommer innebära namnbyte på skolorna: Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan och Praktiska Gymnasiet Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan 2. Observera att detta inte är aktuellt förrän till hösten, skolorna har alltså inte bytt namn ännu.” Därutöver kan man läsa: ”Ingen antagning till Drottning Blankas Gymnasieskola 2025. Drottning Blankas Gymnasieskola i Uddevalla kommer inte att anta några elever antagningsår 2025. För mer information kring detta hänvisar vi till rektor på skolan.”
Det är dock inga nyheter. Den som följer utvecklingen på friskolemarknaden vet att alla dessa skolor visserligen har olika namn men endast en gemensam ägare, AcadeMedia. Förresten, vem äger AcadeMedia? Svaret är: Mellby gård är den största ägaren i AcadeMedia men tillsammans har utländska ägare en majoritet av aktierna. De har namn som Cobas Asset Management SGIIC S.A, DWS Investments, Taiga Fund Management AS, LOYS AG, Dimensional Fund Advisors, Holberg Fonder och Ennismore Fund Management. Och den som vill veta mer rekommenderas att läsa genomlysningen: ”Academedia mörkar pengar till utländska ägare – delar ut 78 % av vinsten!”
Kunskapsförbundet Väst har två ägare, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Varje budgetår lämnar kommunerna var sin del av förbundsbidraget till Kunskapsförbundet, av summan 554 miljoner kommer 60%=332 miljoner från Trollhättan och 40%=222 miljoner från Vänersborg. Av dessa medel betalas ungefär 172 miljoner till friskolorna och till ett fåtal kommunala skolor på annan ort (Uddevalla, Göteborg). Bakgrunden är att endast två av tre elever från våra kommuner söker vidare till utbildning i Kunskapsförbundet efter åk 9.
Ja, det är efter nio år som man söker utbildningar på gymnasienivå. Så har det alltid varit. Nu vill skolministern att förskolan skall räknas som år 1, då blir det efter 10 år i grundskolan. I sak dock ingen förändring. Inte heller någon förändring för våra elever i den sista årskursen på grundskolan: En mängd informationsbroschyrer produceras med allehanda lockrop, tjusiga hemsidor, marknadsföringskampanjer… Kunskapsförbundet är blott en av många aktörer. Det som utgör skillnaden är öppenheten – och kanske även att det finns en ledning, direktionen, som är sammansatt av förtroendevalda från båda kommuner. Därutöver spelar det säkerligen roll att de flesta friskolor endast erbjuder en eller några få utbildningsprogram medan Kunskapsförbundet i grunden täcker alla tänkbara önskemål om att få utbilda sig vidare.
Öppenhet? Javisst. Kunskapsförbundet sammanställer varje år en Kvalitetsrapport som ger inblick i kvalitetsarbetet under det gångna året. På fredag ordnas Kvalitetsstämman 2025, Kunskapsförbundets årliga redovisning av pågående projekt att utveckla och förbättra undervisningen. I år är det dessa fyra områden som uppmärksammas:
