Efterlängtat sommarlov – elevernas och personalens längtan lär vara stor. Riksdagens politiker avslutar vårterminen den 18 juni. Innan dess väntar en rad beslut som ska fattas. Beslut som kan vara avgörande för det som väntar till hösten. I veckan är det två betänkanden från utbildningsutskottet som det ska debatteras kring. I betänkandet 2024/25;UbU21 ”Skolor mot brott” är det ännu en gång tydligt att riksdagens fyra oppositionspartier kan enas i sakfrågor. Läs reservationen ”Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna” – S, V, C och MP har gemensamt undertecknat reservationen. 

I ett annat betänkande 2024/25:UbU11 ”Lärare och elever” vill vi uppmärksamma en av reservationerna som Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Daniel Riazat, står för: ”Elever med särskilda behov”. Här hela texten: ”Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och neurologiska funktionsnedsättningar i form av bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd. Vänsterpartiet anser därför att kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal om såväl synliga funktionsnedsättningar som NPF måste initieras. Skolinspektionen har genom åren gjort många granskningar av särskilt stöd och extra anpassningar till elever. År 2023 kom myndigheten med en djupare tematisk kvalitetsgranskning: ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter”. Rapporten och granskningen handlar specifikt om hur hinder i lärmiljön identifieras och undanröjs för elever med neuropsykiatriska svårigheter utifrån elevernas behov. Myndigheten konstaterade att det fanns brister hos 22 av de granskade skolorna. Hälften av skolorna med brister hade omfattande utvecklingsbehov. Enligt Skolinspektionen identifierar personalen på dessa skolor sällan vilka hinder i lärmiljön som eleverna riskerar att möta och därmed arbetar skolans personal inte heller för att undanröja dem. Jag vill se en skola som har fungerande stödfunktioner och som inte skapar hinder för elever med NPF. Det bör därför tillsättas en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden för skolans kompetens om NPF.
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centralt för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till likvärdig kunskapsutveckling som andra elever. Jag vill se ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska och/eller kognitiva.
Kunskapen om hur det går för elever med funktionsnedsättning behöver öka. Därför behövs det bättre strukturer för att samla in nationell statistik över hur det går för elever med funktionsnedsättning. Utredningen om ”Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet” konstaterade i sitt betänkande (SOU 2023:95) att kunskapen om hur barn och elever med funktionsnedsättning har det socialt och kunskapsmässigt och om vilken tillgång till stöd de har i skolväsendet har varit alltför bristfällig och fragmentarisk under lång tid. Utredningen presenterade förslag i sitt betänkande som skapar förutsättningar för mer och bättre kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Utredningens bedömning är att  förslagen väl balanserar samhällets kunskapsintresse och individers rätt till personlig integritet. Med en kontinuerlig uppföljning, som synliggör såväl kunskapsresultat och sociala villkor som stödinsatser, får samhället ett systematiskt och robust underlag för att förverkliga alla barns och elevers rätt till lärande och utveckling, motverka funktionsnedsättningars konsekvenser samt bättre uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Jag stöder ansatsen att bättre synliggöra villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet och förväntar mig att regeringen går vidare med lagförslag som bygger på utredningens förslag. Men jag instämmer även i Jämställdhetsmyndighetens synpunkter på förslaget om förstärkt uppföljning av kunskapsresultat och stödåtgärder att all statistik som hämtas in och används ska vara könsuppdelad. Jag vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som bygger på utredningen ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” (SOU 2023:95).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan. 

Uppdaterades: 02 jun 2025