När Vänsterpartiet samlas under tre långa dagar till sin kongress i Örebro 17-19 april, så kommer behandlingen av motionerna uppta det mesta av tiden. Enskilda partimedlemmar, lokalföreningar, regionala föreningar med flera har skrivit hundratals motioner. Då kongressen ordnas mindre än ett halvt år innan valdagen, så är partistyrelsens förslag till valplattform och behandlingen av motionerna som vill ändra, stryka eller tillägga text något som uppmärksammats långt utanför kongresslokalen.

Lokalföreningen i Vänersborg har ställt sig bakom en motion som en av våra medlemmar har skrivit. Den återges i kongressunderlaget som E 210 Vänersborg: Ministerposter är inte det viktigaste för våra väljare – det är vår politik som gör skillnad!
”I stort är partistyrelsens förslag till valplattform genomarbetad och bra. Sista stycket om ”Ett starkare Sverige kräver en ny regering” har en tydlig riktning och politisk vilja. Men den ultimativa skrivning och ständiga mantrat om att partiet inte kommer att stödja eller släppa fram en regering vi inte ingår i, är inte realistiskt och inte trovärdigt. Det är heller inte säkert att det är det bästa sättet att få ut så mycket vänsterpolitik som möjligt. Det kan finnas andra lösningar för att åstadkomma det. Det kan aldrig vara ett huvudmål att inneha ministerposter om vi är alltför bakbundna i våra politiska frågor. Hur vi bäst får genomslag för våra frågor blir en förhandlingsfråga efter valet och bör inte finnas med i en valplattform. Inte heller i debatter och intervjuer innan valet. Det riskerar bara att försämra möjligheterna att byta ut nuvarande regering. Hela tredje stycket under denna rubrik är alltför detaljerat beskrivet och är en förhandlingsfråga efter valet. Däremot är texten om att vi är redo att ta politiskt ansvar viktigt att signalera innan valet.” Föreslår kongressen besluta att stryka meningarna från rad 118 ”Om våra röster behövs… till och med mening rad 124 som slutar med ”…skulle behövas för att säkra en majoritet i riksdagen.” Stycket får efter strykningen följande lydelse: ”Vänsterpartiet är redo för att ta politiskt ansvar i regeringsställning. Ett bra valresultat för Vänsterpartiet är en garant för en rödgrön regering och en ändrad riktning för Sverige.”

På kongressen tar delegater ställning till ett annat underlag från partistyrelsen – här har partistyrelsen tagit ställning till motionerna och lämnat förslag att antingen ”bifalla – anses besvarade – avslå”. Motionen E210 från Vänersborg återfinns i en grupp med snarlika yrkanden: E 205 frän Skärholmen, E 206 Stigberget-Majorna, E 207 Malmö-Kista och E 213 Hässelby-Vällingby. Partistyrelsen motiverar med en längre text varför man landar i att föreslå att dessa motioner skall avslås. Nu ankommer det på 225 ombud vid kongressen att avgöra vad som ska stå på valplattformen.

Vänsterpartiet håller sin ordinarie kongress vartannat år. Kongressen är Vänsterpartiets högsta beslutande organ och fungerar som ett forum för samtal, debatt och beslutsfattande, där riktlinjerna för den kommande perioden fastställs. Under pandemiåren avvek partiet från den vanliga strukturen genom att hålla digitala kongresser. Den digitala tekniken kommer även nu i högsta grad att göra det möjligt för alla intresserade, partimedlemmar, sympatisörer, allmänheten att följa med under tre intensiva dagar. Utgångspunkten för att i förhand ta del av underlaget är kongressajten på Vänsterpartiets hemsida.

En blick på den föreslagna tidsplanen för kongressen visar att punkten ”Behandling av partistyrelsens förslag Valplattform” kommer att vara central. Såväl fredag som lördag ägnas många timmar åt debatten kring och beslutet om Vänsterpartiets valplattform 2026.  Med tanke på föreskrifterna om extremt begränsad talartid för ledamöter är det bäst att känna sig någorlunda påläst. Utgångspunkten är partistyrelsens ursprungliga förslag till valplattformen. Förslaget har funnits under en lång tid och begrundats i lokala partiföreningar. Sedan har det inkommit från enskilda partimedlemmar, från en grupp eller från en förening förslag om ändringar, strykningar, tillägg… För att kunna följa med kongressens arbete är det bäst att ladda ner dokumentet ”E Motionssvar Valplattform”. Här sammanfattas motionerna, en efter en eller också en grupp likartade motioner, och sedan ”besvaras” motionerna och yrkandena av partistyrelsen PS som skriver ”föreslår…avslås”, ”föreslår…anses besvarad” eller ”föreslår…bifalls”. För ett större antal motioner gäller att partistyrelsen föreslår kongressen att ändra texten på plattformen utifrån något yrkande och sedan ”bifalla nya förslag från PS …och därmed anser motionen besvarad.”. Allt sker i högt tempo – men man kan vara säker på att kongressens presidium och alla delegater haft gott om tid att förbereda sig. Att bli vald att representera den lokala eller regionala partiföreningen är ett uppdrag som partimedlemmarna uppskattar högt.

Igår ordnade lokalföreningen en temakväll om bostadsfrågor – tidigare under dagen debatterade och beslutade riksdagen Civilutskottets betänkande 2025/26:CU18 ”Bostadspolitik”. Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzales Westling begärde tidigt replik på David Josefsson, M, för att tydliggöra en punkt: Idag undviks ordet marknadshyror, det uppfattas som provocerande. Istället talas det om trygghetshyror: ”Moderaterna har ett förslag på något som de kallar trygghetshyror. Enligt David Josefsson själv innebär förslaget att hyresvärden helt enkelt får fundera kring vad människor är beredda att betala för hyra. Sedan får man som hyresgäst säga om man tycker att det är en rimlig hyra, och om man inte tycker det så går man till en annan hyresvärd som erbjuder en annan hyra.”

I sitt anförande berörde Samuel Gonzales Westling Vänsterpartiets syn på nödvändiga förändringar för systemet med hyresförhandlingar: ”För hyresgästerna är det värre ändå eftersom systemet för att reglera deras hyror inte längre fungerar som det var avsett. År 2022 infördes systemet med skiljeman, en nödbroms som man i undantagsfall skulle ta till när förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna kört fast. Men i dag är standardläget i stället att nödbromsen alltid är i. Antalet ärenden som gått till skiljeman har exploderat. Hyresvärdarna kör systematiskt förhandlingar i diket genom att lägga fram orimliga krav på hyreshöjningar, inte för att de vill nå en överenskommelse utan för att de vill slippa den. När förhandlingarna hamnar hos skiljemannen fastställs hyreshöjningarna ofta till hyresvärdarnas fördel. Spelet är riggat till den enes fördel, och förloraren är alltid densamma: hyresgästen.

Fru talman! Det är också på sin plats att tala klarspråk om riskerna i systemet: fastighetsbolag som bygger sina affärer på stora lån och snabba vinster. När räntorna stiger slår det hårt, men kostnaden bärs inte av företagen själva utan av hyresgästerna. Hyresgästerna får betala för andras affärsbeslut, som de inte har varit delaktiga i att fatta. De får inte heller ta del av vinsterna när vinden äntligen vänder. Det är därför helt uppenbart att vi behöver förändring. Först och främst måste spelreglerna för hyresförhandling ses över. Partsmodellen ska värnas; det är helt och hållet självklart. Men det får inte vara något som bara fungerar i teorin, utan det måste också fungera i praktiken. Missbruk måste stoppas. Därför vill vi att en utredning tillsätts som ser över hur systemet kan reformeras så att hyresgästerna får ett starkare skydd mot oskäliga hyreshöjningar.”

Som alltid kan hela debatten ses i efterhand på riksdagens webb-tv – det finns även en länk till snabbprotokollet. I övrigt finns en motion där Vänsterpartiet utvecklar sina förslag: ”Bostadspolitik, planering och byggande”.

Det kan tyckas vara gott om tid kvar – men erfarenheten visar att tiden går fort under ett valår. I stort sett alla politiska partier har haft sina möten där listorna fastställdes. Beskedet från valmyndigheten är tydligt: ”Sista dagen för partier att anmäla kandidater på låsta listor och beställa valsedlar med namn inför valet 2026 är den 9 april 2026. Det är även sista dagen för dessa kandidater att lämna sitt samtycke.” Här på Vänsterpartiets lokala hemsida kommer vi att ägna stort utrymme för lokala och regionala frågor. Det är också dessa områden där våra lokala kandidater till kommunfullmäktige och regionfullmäktige lägger mycket tid på att förbereda sig för kommande uppdrag.

När sker övergången – när avslutas mandatperioden och när kallas det till första sammanträdet för nyvalda politiker? Efter valdagen söndag 13 september sammanträder ”gamla” fullmäktige en sista gång onsdag 16 september. Därefter kallas det nyvalda  fullmäktige till tre sammanträden under 2026: 21 oktober, 25 november och 16 december. Är  allt som det brukar vara, så väljs fullmäktiges presidium 21 oktober. Vilka som väljs att sitta i någon nämnd eller styrelse som ordinarie ledamot eller ersättare är ingenting som partierna har särskilt bråttom med att bestämma sig för. I bästa fall sker valet i november, förmodligen dock först i december. Hur som helst, nya kommunstyrelsen och nya nämnder träffas första gången först efter årsskiftet, de flesta alltså  i januari 2027.

Kommunen brukar ordna utbildningar för nya ledamöter, i regel ansluter också förtroendevalda som har varit med tidigare – kan aldrig vara fel att repetera och att fånga upp tillkommande nyheter. Men det finns annan utbildning som är tänkt att bidraga med sådant som kan höja den enskilda ledamotens möjlighet att navigera rätt och att agera kraftfullt från första början. Det är partierna centralt som brukar tillhandahålla handledning som avser att utbilda kring partiets syn på specifika sakfrågor som kan segla upp under ledamotens första aktiva period.

Partiernas vallistor omfattar i regel många fler namn än det antal som sedan tar plats i kommunfullmäktige som ledamot eller ersättare. Här finns många kandidater för andra uppdrag. Någon vill arbeta med ”hårda” frågor och intresserar sig för ett uppdrag i byggnadsnämnden eller samhällsbyggnadsnämnden, en annan följer med intresse sociala frågor och vill vara på plats, när nya socialtjänsten genomsyrar verksamheten. En tredje har intresse för utbildningsfrågor, för frågor som rör förskolan och den nu tioåriga grundskolan, eller för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

För alla ledamöter som tillträder 2027 är utbildningen till uppdraget en angelägenhet som idag öppnar helt andra vägar än det har varit för någon mandatperiod tidigare. Idag finns det närmast obegränsat underlag att förkovra sig med. Och att hitta rätt underlag underlättas av alla verktyg som erbjuds. Det räcker oftast med att ställa en kort fråga – och vips presenterar Google rätt svar. Och inte bara det – det följer med ett erbjudande ”Fördjupa dig i AI-läget”. Orkar man sedan med eller om tiden är knapp för att ”läsa på ordentligt”, så kan man mata in underlaget t ex i verktyget ”NotebookLM”. En kvart senare kan man avlyssna en podd som hanterar hela dokumentet genom en dialog som två personer för med varandra. Inte hur som helst, utan utifrån några mer specifika frågor som man själv ”promptar” innan man be AI att generera podden.

Så låt oss säga, någon aspirerar på att under nästa mandatperioden sitta som ledamot för partiet i antingen barn- och utbildningsnämnden eller i direktionen för Kunskapsförbundet Väst. I grunden finns då säkerligen ett stort intresse för frågorna och förmodligen en hyfsad kunskap om villkoren för utbildningsfrågor. Att förbereda sig på egen hand – hur? Ta t ex en rapport som kom i veckan från Skolverket: ”Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026”. 102 sidor – varav 12 med hänvisning till referenser, oftast med länkar för digital tillgång. Efter korta 15 minuter kan man sätta sig bekvämt och avlyssna podden som idag fick rubriken ”Svensk skola vittrar bakom fasaden” – enligt NotebookLM lite mer än 23 minuter. (Fast – podden denna gång gjorde en sak klar: Sammanfattningar i all ära, men man bör nog gå till enskilda kapitel som behöver begrundas bättre.)

När väljarna i september väljer valsedel, så ska de veta att på Vänsterpartiets kommunala lista finns kandidater som har förberett sig för kommande uppdrag.

Öppet möte – alla är varmt välkomna! 

Även om det sägs att det inte kommer att finnas något nytt Tidöavtal i den kommande mandatperioden, så är det fortfarande en hel del från Tidöavtalet 2022 som återstår att föras från avsikt till förändrat lagstiftning och in i samhällets olika verksamheter. I riksdagen igår gällde det ”språkkravet” – ordet förekommer på ett flertal punkter i avtalet, främst för äldreomsorg, medborgarskap och permanenta uppehållstillstånd. SD har aldrig gjort någon hemlighet av vem som förde fram språkkravet. Inte lika tydligt dock varför språkkravet betonades – det var mer passande att använda formuleringar som lättare accepterades.

Igår debatterades betänkandet från socialutskottet SoU26: ”Ett språkkrav inom äldreomsorgen”. Jessica Stegerud från SD utmanades av företrädare från S, C, V och MP – hela debatten kan i efterhand ses i riksdagens webb-tv eller läsas i snabbprotokollet. Hon nämnde själv i ett inlägg ”av vårdbiträdena är 53 procent födda utomlands och för undersköterskorna är siffran 37 procent”. Men från den andra sidan bemöttes hon av argument som vidhöll att bristande språkkunskaper visst ska föranleda insatser från arbetsgivarna, men att äldreomsorgens problem behöver lösas med en rad andra åtgärder som kommunerna uppenbarligen inte mäktar med och där staten sviktar i sitt ansvar.

Nadja Awad från Vänsterpartiet ställde en rad frågor till Jessica Stegerud: ”Hur många kommuner i landet har skurit ned i äldreomsorgen? Hur många medarbetare träffar en äldre inom ramen av två veckor? Hur många kommuner tvingas skära ned på de äldres mat? Hur lång tid får en duschning eller ett toalettbesök ta, enligt minutstyrningen? Hur ofta sjukskrivs en undersköterska? Är det mer än någon annan yrkesgrupp? Vad är medellönen för Sveriges vårdbiträden? Hur många nya behöver vi anställa i välfärden till 2030? Hur många fler timmar jobbar välfärdens personal i jämförelse med något annat nordiskt land? Hur mycket tjänar vd:ar för Sveriges vård- och omsorgsbolag varje månad? Hur många arbetsplatser inom hemtjänsten granskar Arbetsmiljöverket på grund av sjukfrånvaro, arbetsplatsolyckor och urusel arbetsmiljö? Hur länge måste äldre vänta för att få en plats på särskilt boende? Olagligt länge? Och hur många duktiga undersköterskor och vård-biträden har utvisats på grund av låga löner?”

Jessica Stegerud, SD, inledde sin replik: ”Jag vill påminna ledamoten om att det här är Sveriges riksdag och inte Vänsterpartiets ungdomsförbund. Jag betackar mig för den nedlåtande tonen i den här debatten. Lite skärpning där, om jag får be.” Som sagt, hela debatten eller delar av debatten kan ses på riksdagens webb-tv.

Det som hände i socialnämnden är allvarligt. Ett ordförandebeslut fattat av Dan Nyberg (S) visade sig inte vara förenligt med kommunallagen och behövde därför göras om. Det i sig är bra – fel ska rättas till.

• 1. Mats Pilhem, 69 år, Orust, pensionerad metallarbetare
• 2. Gunilla Cederbom, 64 år, Vänersborg, Pensionerad sjuksköterska
• 3. Robert Pelli, 43 år, Mellerud, Yrkeschaufför
• 4. Anna Kahn, 75 år, Mellerud, Pensionerad sjuksköterska
• 5. Håkan Berg, 56 år, Munkedal, Skoladministratör
• 6. Thomas Schulz Rohm, 71 år, Trollhättan, Pensionerad kommunikatör
• 7. Helena Voimäki, 67 år, Orust, Pensionär
• 8. Mikaela Del Valle, 20 år, Trollhättan, Politisk sekreterare
• 9. Charlotta Bjälkebring Carlsson, 65 år, Orust, Nämndsamordnare
• 10. Ida Hildingsson, 40 år, Vänersborg, Socionom
• 11. Eva Espling, 64 år, Lysekil, Projektledare
• 12. Anya Wrigman, 63 år, Uddevalla, Arbetshandledare
• 13. Marcus Brander, 44 år, Trollhättan, Kulturarbetare
• 14. Sofia Balkenstig, 40 år, Tanum, Förskollärare
• 15. John Hellström, 19 år, Vänersborg, Studerande
• 16. Mattias Foldemark, 49 år, Trollhättan, Egenföretagare
• 17. Lukas Levin, 31 år, Färgelanda, Byggnadsingenjör
• 18. Tobias Egerzon, 50 år, Trollhättan, Kulturvärd
• 19. Kerstin Joelsson-Wallsby, 68 år, Sotenäs, F.d. Undersköterska
• 20. Julia Sikström, 27 år, Vänersborg, Assisterande säljledare
• 21. Fahimeh Nordborg, 67 år, Trollhättan, Gymnasielärare

Från vänster: Robert Pelli, Gunilla Cederbom, Anna Kahn och Mats Pilhem.

Vad menas med ”ekonomisk utsatthet”? Vem bestämmer att ”aktivitetskravet” ska bli botemedlet? Människor som befinner sig i ekonomisk utsatthet lever i någon kommun, i många kommuner, i vår kommun. Och nu har regeringen och riksdagen beslutat att kommunerna ska ansvara för att aktivitetskravet skall gälla från 1 juli 2026. Det är hög tid att våra förtroendevalda vet vad detta för med sig, vad som behöver ordnas för att arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten står rustade.

”Ekonomisk utsatthet – en litteraturöversikt” är titeln på den första av tre rapporter som Göteborgsregionen har tagit fram. Följande avsnitt ur rapportens sammanfattning bör väcka intresset hos lokala politiker att skaffa sig bättre kunskap.

”Översikten visar att ekonomisk utsatthet är ett mångdimensionellt fenomen som kan förstås och mätas på olika sätt. Det finns ingen entydig definition, och valet av mått påverkar både hur omfattningen bedöms och vilka grupper som synliggörs. Ekonomisk utsatthet handlar inte heller enbart om inkomstnivåer, utan också om möjligheten att upprätthålla en skälig levnadsnivå över tid.

Trots att Sverige är ett välfärdsland med omfattande trygghetssystem lever en andel av befolkningen i ekonomisk utsatthet. Förekomsten varierar mellan olika grupper och livssituationer. Ekonomisk utsatthet är särskilt vanlig bland arbetslösa och personer med svag förankring på arbetsmarknaden, ensamstående föräldrar, utrikes födda, personer med psykisk eller fysisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning samt personer som saknar fast bostad. Även skuldsättning och överskuldsättning framträder som centrala faktorer. Översikten visar också att ekonomisk utsatthet kan förekomma trots förvärvsarbete, exempelvis vid låga inkomster, osäkra anställningar eller kombinationen av arbete och höga levnadsomkostnader.

Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet beskrivs i litteraturen som omfattande och långsiktiga. På individnivå handlar det bland annat om försämrad fysisk och psykisk hälsa, social exkludering, skam, begränsade handlingsutrymmen och ökad utsatthet för våld. För barn kan ekonomisk utsatthet under uppväxten få särskilt allvarliga följder, inklusive ökad risk för fortsatt ekonomisk utsatthet i vuxenlivet. På samhällsnivå bidrar ökande ekonomiska klyftor till sämre folkhälsa, lägre tillit, ökad brottslighet och även till risk för demokratisk urholkning.”

Om aktivitetskravet handlar en annan text i Göteborgsregionens nyhetsbrev: ”Från och med den 1 juli 2026 införs ett nytt aktivitetskrav inom försörjningsstödet, som innebär att alla som får ekonomiskt bistånd behöver delta i aktiviteter som motsvarar heltid.” Och vidare: ”Syftet med förändringen är att stärka varje individs möjligheter att närma sig arbetsmarknaden och på sikt bli självförsörjande. Kommunerna får samtidigt ett utökat ansvar att erbjuda meningsfulla insatser: motiverande, språkfrämjande, jobbsökande och arbetsplatsförlagda aktiviteter. Kommunerna ska även ta fram individuella aktivitetsplaner.”
Ett påpekande kan vara på plats – remissrundan efter utredningen och även senare kring behandlingen av propositionstexten i lagrådets beredning, i utskottet och vid debatten i riksdagens kammare har varit oerhört kritisk. Men nu är det så att än har Tidöalternativet en hårfin majoritet vid omröstningar.

P.S.: Lite hopp väcks, när idag, torsdag, SCB kom med ett pressmeddelande med rubriken ”Färre barn lever i ekonomisk utsatthet”.