När valrörelsen under våren 2014 drog igång på allvar, började motionerna strömma in. Det brukar vara så, somliga tycks vakna framåt slutet av mandatperioden. Miljöpartiet i Vänersborg tillhör inte gruppen, vi delar uppfattningen att bra motioner kan lämnas in när tiden är mogen.

En av MP:s motioner är i stora delar en avskrift av en motion som partiet har lämnat in under ett antal år och i ett antal kommuner. Inget fel i det, är det en bra tanke och ett bra syfte så bör Vänersborg kunna dra nytta av erfarenheter som redan har samlats på annat håll.

Det handlar om ”Motion om Social investeringsfond”.

Här några synpunkter som bör komma fram innan behandlingen av motionen tar sin gång.

Det ”normala” är att motionen lämnas in, presenteras under ”högst två minuter” i kommunfullmäktige, varefter motionen hamnar hos kommunstyrelsen och oftast direkt hos berörda nämnder. Där tar förvaltningarna över och efter en kortare eller längre utredning sammanställs tjänsteyttranden med förslag till beslut. Nämndernas och kommunstyrelsens ledamöter ställer sig oftast bakom förslagen. Det händer också att olika uppfattningar resulterar i förslag till annan formulering av beslutsförslagen eller till yrkanden om avslag.

Denna process är inte ett optimalt sätt att hantera motioner med en tydlig politisk ambition. Den politiska uppfattningen hos partiet (eller partierna) som står bakom motionen är tydlig, men alla andra politiker tvingas avvakta och kommer först ”sent” med.

Det borde finnas andra möjligheter att ”gripa in”, men alla med insikt i hur det ”brukar vara” vet hur svårt det är att förändra parlamentariska rutiner.

Så här ett försök ”vid sidan om” att framföra tankar och frågor som borde finnas med i den fortsatta hanteringen av Miljöpartiets motion.

För det första: Att säga ja till att inrätta en social investeringsfond borde vara en självklarhet, underlaget och bevisbördan för att fonden är lönsam finns redan, det går inte att argumentera emot. För det andra: Om det är så, varför har vår kommun inte tidigare inrättat en fond, varför finns det risk för att det dröjer ännu ett tag?

Enkelt uttryckt: Om resultatet ”i längden” är flera gånger större än dagens insats, så säger den enkla beräkningen att resultatet förblir ”noll” om insatsen inte finns. Vilka pengar med tillräcklig volym finns att hämta var i den kommunala verksamheten som fyller fonden i utgångsläget?

Tre möjligheter till finansiering är tänkbara:

Tuffa tag i framtagningen av nästa budget för att avsätta en viss mängd pengar till en social investeringsfond. Eller en skattehöjning ”idag” som kan ge utrymme, och som kan tas bort när ”vinsterna” blir synliga och även leda till möjliga framtida skattesänkningar. Eller: Låna pengar till en fond när vissheten finns att insatta medel överstiger framtida räntebelopp och att amorteringen inte blir något problem.

Det är frågor och funderingar av den arten som borde finnas med när Vänersborgs politiker skall ta ställning. Särskilt med tanke på att det är Miljöpartiets motion.

Tuffa budgetbeslut måste vara långsiktiga beslut, de måste bäras av en stabil majoritet som inte ändras från det ena året till det andra.

Miljöpartiets föreslagna skattehöjning samlade i juni blott fyra röster från femtioen ledamöter, dessutom gällde förslaget utgifter till löpande verksamhet.

2013 fastnade Miljöpartiet fullständigt i sitt ställningstagande i budgetfrågor. Den föreslagna användningen av ”resultatutjämningsreserven” avfärdades kategoriskt och betecknades som illvilliga försök att låna från framtida generationer.

Ska det bli en social investeringsfond i Vänersborg, så måste fonden i utgångsläget fyllas med ett belopp av hyfsad storlek. Man måste enas kring någon metod att få fram pengar . Det behöver också de nyvalda politikerna veta. Även Miljöpartiets ledamöter.