Skip to main content

En ordningsfråga, fru ordförande …

Vi har ägnat ett större antal inlägg åt Kunskapsförbundet Väst. Inget att förvåna sig över, utbildningsfrågor för gymnasieungdomar och för vuxna är viktiga, för den enskilde och lika mycket för samhället. Funkar det bra, ordar man inte mycket. Blir det många inlägg, så tyder det på ett antal olösta och komplexa frågor.

Vid direktionens möte i veckan informerade förbundsdirektören i ärende 6: ”PwC genomför granskning av Kunskapsförbundet Väst avseende styrning och ledning”. Utöver ärendets rubrik fick ledamöterna i förväg också denna förklaring: ”Bakgrunden till granskningen är att revisorerna bl a uppmärksammat brister i upprättade styrdokument, som i vissa delar är otydliga och i vissa fall motstridiga, problematik med underfinansiering av förbundet och svårigheter att ställa om resurser till ett lägre elevantal. Avrapportering beräknas ske under senare delen av hösten 2015.”

Det finns ett förslag från PwC hur arbetet med granskningen skall ske. Där nämns bl a vilka tretton politiker och tjänstemän som revisorerna vill intervjua. Där nämns såklart inte Vänsterpartiets företrädare. Vänsterpartiet har redan riktat strålkastarna på centrala frågor, inte för att vara kritiska för kritikens skull, utan för att identifiera vad som går snett och vad som står i vägen för att Kunskapsförbundet skall lyckas med sitt uppdrag. Vänsterpartiet håller fast vid tanken att Trollhättans och Vänersborgs gemensamma arbete kommer att leda fram till att vi kan garantera värdefull utbildning av hög kvalitet för ungdomar och vuxna. Vi önskar verkligen att revisorerna lyckas bryta sig genom alla dimridåer, vi hoppas avrapporteringen är utgångspunkten för en avgörande vändning.

Hur illa det egentligen är framgår av en interpellation som en ledamot från Vänsterpartiet ställer till Marie Dahlin, S, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg.

Inte varje dag ….

…. vi behöver komplettera ett inlägg på vår egen hemsida, men nu blev det så.

I förmiddags berättade vi om händelserna på och kring Restad Gård, migrationsverkets anläggning för 900 asylsökande. Senare kom först ett inlägg i den lokala tidningen TTELA som tog ställning mot klottervågens budskap i centrum i Vänersborg – läs ”Upprörda röster efter nedklottringen”.

Därefter fanns tidningen på plats när de boende på Restad Gård samlades utanför migrationsverkets lokaler: ”Asylsökande manifesterade mot våld”.

Även inne i kommunhuset rör det sig. För länge, länge sedan hade kommunledningen hört av sig till migrationsverket med ett yttrande. ”Vänersborg …. säger  …. stopp ….”.Nu kom ett svar från migrationsverket till kommunstyrelsens ordförande. Visst diskuteras det på stan. Allting är inte bara svart eller vitt.

Det  finns en viss förväntan inför kommunstyrelsen nästa vecka och inför kommunfullmäktige nästa månad – kommer det att finnas någon ledamot som framför annan uppfattning än att Vänersborg tar sitt ansvar på allvar, den som kommer hit som flykting eller söker skydd ska veta att vi bryr oss. Vi kan inte lösa allt, det är många förväntningar som ställs på oss, men vi ska inte svika.

Vänsterpartiets reservation – Mål- och resursplan 2016

Förslaget från kommunledningens minoritetspartier S, C och MP ”vann” med betydande marginal. Varför ett förslag från endast 22 ledamöter vinner med röstsiffrorna 28:15 vid 8 nedlagda borde socialdemokraterna fråga sig. Sverigedemokraterna jublar …

Här Vänsterpartiets reservation – vi avstod i slutomröstningen och reserverade oss till förmån för vårt eget förslag.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2015-06-17                       Ärende 2

Beslut om Mål- och resursplan 2016-2018 samt investeringsbudget 2016-2020        (Dnr KS 2015/11)

Regelverket borde inte stå i vägen för den politiska beslutsprocessen. Vid kommunfullmäktiges debatt kring Mål- och resursplanen och i omröstningarna blev låsningar dock synliga. Det är synd. Budgetbeslutet gäller ju verksamhetens möjligheter att utvecklas, det gäller att bereda vägen för kommande år med mindre gnissel och bättre flyt. Men det skall uppenbarligen vara så att förslag ställs mot förslag, varje förslag i sin helhet. Att komma överens, att kompromissa, att hitta en gyllene medelväg till en ”win-win”-lösning tycks inte tänkbar, verkar uteslutet genom en strikt användning av det som anses vara reglerna.

Från kommunstyrelsen kom fyra förslag. Kommunfullmäktiges ledamöter visste att det inte varit någon som helst diskussion under kommunstyrelsens beredning, pappren hade lagts på bordet och efter klubbslaget transporterats vidare till fullmäktiges avgörande.

Förslaget från kommunledningen, från minoritetspartierna S, C och MP, hade ”vunnit” i kommunstyrelsen med 7 av 15 röster. De andra tre förslagen skrevs med utgångspunkt från huvudförslaget. Likheten mellan samtliga förslag är oerhört stor, men detta nämns knappast i debatten. Skillnaderna, uttryckt i kronor och ören, är minimala i förhållande till budgetens omfattning på omkring 2 miljarder. Det är dessa skillnader som framhävs som något som kommer att avgöra kommunens väl och ve framöver.

Men egentligen handlar det om något annat. Det handlar om i vilken situation vår kommun befinner sig och vilket vägval vi vill göra.

Allt är förberett för att Vänersborg borde kunna expandera. Storstaden Göteborg präglas av trångboddhet och har brist på bostäder, vi är en av ett mindre antal kommuner på pendlingsavstånd som borde kunna vara ett alternativ för bosättning. Vi har mycket attraktiva och natursköna områden som efterfrågas. Vi har också industrimark, vi har närheten till högskoleutbildning.

På mycket kort tid tillkom ytterligare en faktor som talar för att Vänersborg borde ta chansen att kraftsamla nu. Vänersborg sökte inte om att få ett asylboende, men vi fick en av landets största anläggningar. På Restad gård bor hundratals människor som har flytt från krig, de flesta med en god och lång utbildning bakom sig som inte har kostat Vänersborg en enda krona. Många behöver inte mer än språkutbildning, introduktion till yrken och arbete i Sverige som man redan utövade i hemlandet – och en bostad. En mindre insats nu och en välkomnande hand, då kan Vänersborg få många nya invånare som ger oss relativt höga skatteinkomster inom några år.

För båda grupper gäller samma sak – och det handlar inte om andra förväntningar än de som våra invånare i kommunen också riktar till politiken: Se till att den kommunala verksamheten fungerar, att det erbjuds stabilitet och kvalitet, att det möjliggörs för god vård och omsorg, att det skapas goda förutsättningar för barnomsorg och skolutbildning och att invånarna ges en kommunal service de kan lita på.

En kommun utvecklas inte alltid i en jämn takt, det kan bli ryckigt ibland. En kommuns utveckling finansieras av egna skatteintäkter och statliga bidrag. Båda inkomstkällorna har det goda med sig att en kommun på nedåtgående inte omedelbart står på avgrundens rand, men omvänt gäller också att en kommun med tillväxt först efter en tid kan skörda frukterna. För Vänersborg i expansion finns en period framöver som belastar oss med kostnader på driftssidan och i vår investeringsbudget som verkar skrämma en och annan ledamot i fullmäktige.

Men grundinställningen för åtta av nio partier är ändå, om vi lyssnar ordentligt, att dagens invånare och framtida inflyttande nya medborgare skall få en bra service på alla områden. Dessa åtta partier tycks dela grunduppfattningen att ingenting går att vinna på att bereda vägen för ett växande missnöje.

Ändå blir det fel, det finns valda representanter som med tillförsikt kan invänta nästa valdag. Missnöjet leder till att ryggen vänds mot det etablerade: Varför rösta på någon som inte kan hålla ordning på kvalitén och tillförlitlighet i den offentliga sektorn, som vägrar ge skolan vad skolan behöver, som vägrar stödja verksamheten i den sociala omsorgen. Fanns det ingen som varnade, ingen som ville erbjuda en annan väg att gå?

Den styrande minoriteten erbjöd snålast tilldelning i de fyra förslag som fanns. Strävan att hålla på pengarna nu för att det kan komma sämre tider var ledmotivet. Om behoven talades det mycket även av kommunledningens ledamöter som kom upp i talarstolen, men det slutade alltid med att försäkra att ”lagt kort ligger”, budgetförslaget sades utmärka sig som förslaget med ”bäst hållbarhet”.

Och så gick det precis som det nionde parti ville ha det. När allt var sagt och alla varningar upplästa, då röstade man med kommunledningen som nu hade vuxit från 22 till 28 mandat bland 51 i vårt fullmäktige. En märklig koalition bildades som senare vid andra punkter under kvällen upprepade sig.

När tiden går och missnöjet infinner sig, då är det de 22 som får ta emot välförtjänt kritik. Andra går därifrån med vinstlotten i handen. Fast kommunen är en förlorare, det blev ingen utveckling och expansion, kommunen stagnerar och verksamheten plågas med resursbrist och ständiga nya påbud att hitta besparingar.

Vänsterpartiet hade det mest långtgående förslaget i år. Vi föreslog att ta 6,5 miljoner från resultatutjämningsreserven, alltså inte mer än 13 % av summan som är satt som ram. Vi ville ta från resultatprognosen och låta den vara i stort sett noll, alltså samma som kommunfullmäktige hade bestämt sig för 2014. Vi ville även att kommunalskattens höjning med 25 öre skulle garantera barnomsorgen och skolan det önskade och nödvändiga tillskottet av medel.

Vi gjorde detta utifrån vår tro att uppförsbacken skulle leda oss till en ny höjd inom något år där vi kan se frukterna av extra ansträngningar och kan glädja oss åt att vi vågade räkna med en utveckling för vår kommun. Vi ville betala lite extra nu och såg en möjlighet att få tillbaka senare. Det var raka motsatsen till det vinnande budgetförslaget som ville snåla nu av rädslan att förlora än mer framöver.

Vi reserverar oss till förmån för Vänsterpartiets förslag till Mål- och resursplan 2016.

Stefan Kärvling                                                                    Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                                     2015-06-23

För tydlighetens skull

Det var en fullmäktigekväll som kunde ha slutat på annat sätt. Men då måste man lyssna och reagera. Då måste man vara flexibel och be om en paus för att prata med varandra.

Socialdemokraterna och Centern hade fått Miljöpartiet med på tanken att i frågan om nödvändiga tillskott till barn- och utbildningsnämnden ännu en gång inta en avvisande hållning. Budgetbeslut gäller! Det spelar ingen roll att det under det år som gått sedan budgetbeslutet fastställdes långt mer än tvåhundra barn och ungdomar har tillkommit i våra förskolor och skolor. Som kom till utöver det antalet som var underlag för beslutet. En sista gång skulle bollen skjutas över till nämndens politiker.

Bakgrunden är självfallet den stora anhöriginvandringen och i viss mån även asylsökande familjer som är kvar i Vänersborg. Utvecklingen av statsbidragen hänger ju inte med i samma takt som befolkningstillväxten plötsligt skjuter i höjden. Därför ansåg nämnden att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunen i sin helhet hjälper förskolan och skolan att bära kostnaden för utökningen.

Vänsterpartiet sade ”ge hela önskade belopp”, M+FP+KD sade ”hälften” och S+C+MP föreslog alltså ”noll”. Med gällande majoritetsförhållande med nio partier i fullmäktige låg avgörandet hos de sex ledamöter som tillhör Sverigedemokraterna. Efter en mängd inlägg från olika partier var turen kommer till gruppledaren för Sverigedemokraterna, Kurt Karlsson. Här följer hela hans inlägg:

”Det återkommer ständigt påståendet att det har skett så stark förändring som vi inte hade räknat med. Det har blivit så många elever som plötsligt har kommit. Det förvånar mig. Är det någon som tänker på hur det är nästa år? Hur det är då? Har det kommit ändå fler elever kanske? Vad ska vi göra då? Man måste väl ha någon analysförmåga och förstår vad det här handlar om. Det är ingen som säger det, tycker jag. Finns det någon framförhållning överhuvudtaget i det här ärendet? Det verkar inte så.

Man pratar om att man ska göra en massa saker – men vi kan inte göra det, säger man. Ja, jag har sagt tidigare att Vänersborg kommuns ekonomi kommer att bli sämre av en viss anledning. Och det är ingen som lyssnar på det verkar som. Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte. Och det tycker jag förfärligt förfärande. Det innebär att vi inte ser verkligheten som den är och det efterlyser jag verkligen i den här frågan. Ja, vi måste fråga oss hur har det kunnat bli så här? Vad är det för orsak? Hur ska man göra för att förhindra en ytterligare försämring av våra skolor som drabbar alla i skolan? Och det är fruktansvärt tycker jag. Tack så mycket för ordet.”

Debatten fortsatte och det gjordes åtskilliga försök att få kommunledningen med S+C+MP att ändra inställning. Men det brister uppenbarligen i förutsättningar för att begripa sig på det som är på gång.

Självfallet kommer förskolan och skolans personal att pressas till det yttersta av sin förvaltning som inte fick gehör. Föräldrarna kommer att uppmärksamma utvecklingen, eleverna kommer att visa tecken på att försämringen blir påtaglig. Oron kommer att spridas och tarvar förklaringar. Det finns gott om enkla förklaringar: Politiker i partierna som bestämmer duger inte, det är deras fel. Fanns det ingen som varnade? Visst, det fanns: Sverigedemokraterna ville ”förhindra en ytterligare försämring av våra skolor”. Och samma parti var också det enda parti som talade klartext: ” Ja, ni vet vad jag menar. Jag tror ni håller med mig, många av er, men ni säger inte.

Förstod kommunledningens ledamöter inte att Sverigedemokratern, som säger sig förstå problemen, just av den anledningen skulle biträda ”noll”-förslaget? Det är SD som profiterar på försämringar i den offentliga sektorn, det är SD som skördar framgång när missnöjet växer över att det inte funkar i våra skolor.

Detta framfördes i sista inlägget i debatten ännu en gång, men ”talarlistan är blank” sade ordföranden och klubbade förslaget att inte bevilja ett öre som svar på nämndens begäran att tillskjuta nödvändiga 23,4 miljoner kronor. Tredje gången denna kväll samlades socialdemokraterna och sverigedemolraterna bakom det vinnande förslaget.

Kom det helt oväntat?

Vänersborg är inte ensamt om att styras av partier som tillsammans inte ens förfogar över hälften av alla mandat. Det är andra mandatperioden för vår kommun. Fram till 2014 var det M+FP+KD som styrde med 20 av 51 mandat, nu är det S+C+MP med bättre odds och 22 röster i fullmäktige.

Dagens minoritetsstyre har flera gångar fått frågan om vilken överenskommelse partierna har träffat – svaret är alltid detsamma: Berättar vi inte, det är internt! Centerns representant förklarade också: Ingen risk, de andra sex partier kommer aldrig överens, vi kommer inte att fällas.

Under årens lopp blir det ju åtskilliga tillfällen att se om det var en korrekt bedömning. I veckan var det budgetdebatt och en rad andra tunga ärenden som avgjordes genom omröstningar i fullmäktige. Och visst, kommunledningen vann samtliga omröstningar med marginal.

Ändå blev det inte som Centerns starke man förutspådde. Hans kalkyl utgick nämligen från att Vänsterpartiet ”aldrig” skulle fälla ett styre där socialdemokraterna hade ledningen.

Så här blev det: I ärendet Mål och resursplan fanns fyra förslag. S+C+MP hade lagt fram ”huvudförslaget” från kommunstyrelsen till fullmäktige. Förslaget präglades av stor återhållsamhet och minimala tilldelningar till de nämnder som sysslar med utbildning och omsorg. Förslaget från M+FP+KD var en aning mer generöst, i opposition öppnar de borgerliga partierna plånboken lite mer. Sverigedemokraterna hade ett eget förslag. Rent formellt utmärkte sig förslaget på flera punkter som motsägelsefullt och levde egentligen inte upp till flera grundläggande regler om hur ett budgetyrkande borde se ut. Vänsterpartiet markerade med sitt förslag att nämndernas framställning respekteras. Såväl barn- och utbildningsnämnden som socialnämnden och även kultur- och fritidsnämnden skulle få väsentligt större resurser än det som fanns i huvudförslaget och den borgerliga oppositionens yrkande.

Efter flera voteringar var det i slutomröstningen de två förslagen från S+C+MP respektive M+FP+KD som stod mot varandra. Resultatet blev 28 mot 15 och 8 som avstod. Sverigedemokraternas sex ledamöter ställde sig bakom socialdemokraterna. Vänsterpartiets sex ledamöter reserverade sig till förmån för det egna förslaget. Välfärdspartiets båda ledamöter avstod också i slutet.

Den lokala tidningen TTELA berättade först fel, där kunde man läsa att SD reserverade sig. Idag kom rättelsen ”även M reserverade sig”. Men det är fortfarande fel, SD övergav helt sitt eget förslag och röstade för huvudförslaget, partiet reserverade sig inte.

Det kom en omröstning till som gällde Vänsterpartiets extra yrkande som skulle öronmärka pengar till ungdomshuset och projektet ”Hjälpande händer”, två insatser där målgruppen oftast utgörs av ungdomar som inte är födda i Sverige. Sverigedemokraterna skulle rösta emot, det var helt klart, men att avslaget åter skulle komma från 28 ledamöter är mycket överraskande.

Sedan kom den långa pausen innan överläggningarna fortsatte på kvällen. Nog med tid att reflektera och fundera över det som varit tidigare under dagen.

Fortsättningen blev dock än värre. Barn- och utbildningsnämnden begärde för innevarande år en tydlig förstärkning av anslagen mot bakgrund av att antalet tillkommande barn och ungdomar i förskolan och skolan var i storleksordning ”en helt ny skola”. Alla vet att så är fallet, alla vet också att det är anhöriginvandringen och den stora gruppen asylsökande familjers barn som är huvudanledningen till den snabba tillväxten. Sverigedemokraternas gruppledare gjorde klart vad partiet tyckte om detta. Dock hade SD inget eget förslag. Däremot fanns tre andra förslag. Längst gick Vänsterpartiet som ställde sig bakom det enhälliga beslutet från nämnden, där samtliga partier (även SD) hade yrkat en förstärkning med 23,4 Mkr. S+C+MP förklarade nu i fullmäktige att förslaget riktas tillbaka till nämnden, inga tilläggsanslag utan nämnden ska visa under resten av året att man kan klara sig inom tilldelad ram. M+FP+KD lade sig i det tredje förslaget mittemellan och förslog en förstärkning med 11,5 Mkr.

Med tanke på den tidigare uppslutning som gav 28 röster av 51 vid två omröstningar borde socialdemokraterna fått sig en tankeställare. Det egna förslaget ”ingenting” motiverades rent ”budgetmässigt”– det fanns inte mer pengar att dela ut. Sverigedemokraterna kom till samma resultat med en annan utgångspunkt – vi vet varför pengarna begärs och då säger vi ”glöm det”.

Det gjordes många försök från talarstolen att uppmärksamma socialdemokraterna på situationen, förgäves. Centerpartiet har ordförandeposten i barn- och utbildningsnämnden, socialdemokraterna 2:a viceordförandeposten. Båda talade nu i fullmäktige mot det beslut som enhälligt fattades i nämnden under deras ledning.

Hur blev resultatet? 28 mot 23. Självfallet röstade Vänsterpartiet, när det egna förslaget hade fallit, till förmån för förslaget som åtminstone skulle ge hälften. Men om nu inte lokaltidningen TTELA berättar om detta ärende någon gång nästa vecka eller om det återigen skulle smyga sig in fel i rapporteringen, kan vi säga det en gång till: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centern och Miljöpartiet är överens om att barn- och utbildningsnämnden under hösten skall komma med besparingsförslag som överstiger 20 Mkr.

Det finns ingen anledning att solen skall lysa över Vänersborg på midsommarafton, två dagar efter detta dråpslag som delades ut i vårt kommunhus!

Mäktiga maktspråket – och en mindre miss

Vänsterpartiets ledamöter har under ett år tagit ställning för några familjer som ansökte om att deras fastigheter skulle överföras från Vänersborgs kommun till att bli del av Trollhättans stad. En titt på kommungränsen visar att det handlar om en handfull villor som befinner sig på två öar som finns på mark som i övrigt tillhör Trollhättan. Vi behöver inte upprepa allt vi yrkade i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, våra reservationer har vi tidigare också återgivit här på hemsidan.

Nu kom beskedet från Kammarkollegiet i Stockholm: Ansökan avslås. Avdelningschefen, enhetschefen och båda advokatfiskaler hittade de rätta paragraferna för att säga nej. Inte heller befanns det föreligga synnerliga skäl. Och så hade ju också de två berörda kommunerna visat sig vara ovilliga att medverka. Berörda familjer har fått var sitt exemplar av avslagsbeslutet per delgivningskvitto. Är det någon annan som vill fördjupa sig i Kammarkollegiets skrivelse, så finns den här.

Sedan var det en annan sak som vi behöver anmärka på. På onsdag 10 juni, sammanträder kommunstyrelsens arbetsgrupp. På dagordningen finns ärende 7, Samarbete fiberutbyggnad i Vänersborgs kommun. Den andra sidan i underlaget visar handlingen som vänder sig till operatörer som kan tänkas vilja samarbeta med kommunen. Där står att kommunstyrelsen har fattat beslut 1 juni om kommunens fiberstrategi. Där står också att ansökan skall vara kommunen tillhanda senast 17 juni 2015.

Det som är rätt är följande: Kommunstyrelsen beslutade 1 juni att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut kring kommunens fiberstrategi. Kommunfullmäktige kommer att fatta sitt beslut på sammanträdet 17 juni, på sena eftermiddagen eller tidiga kvällen. I vart fall efter att tiden har gått ut att inkomma med en ansökan. Vi undrar om någon av arbetsutskottets ledamöter nu på onsdag upptäcker ”missen”. Och om så är fallet, hur man reagerar. Eller gör kommunfullmäktige som kommunstyrelsen säger?

Kommunstyrelsen utan större dramatik

Idag hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde innan sommarpausen – med en lång lista med 37 ärenden, de flesta tas upp en gång till i kommunfullmäktige. Den 17 juni fattas först beslut, idag gällde det att enas kring vilka beslutsförslag som skulle föras vidare.

Femton ledamöter från åtta olika partier var helt eniga i det stora flertalet frågor. Oftast lyder ju beslutsförslaget att ställa sig bakom förvaltningarnas yttrande. Även om det kommer kritiska frågor och synpunkter är det långt till att någon kommer på tanken att förmulera ett eget förslag. Ordförandens klubba faller i snabb takt när kommunstyrelsen är framme vid beslutsomgången.

Här några undantag, här ärenden där vi kan förvänta oss debatt i fullmäktige och utdragna omröstningar.

  1. Beslut om Mål- och resursplan 2016 ….. Nu finns fyra yrkanden, det första från kommunledningens tre partier S, C och MP, det andra från M, FP och KD, det tredje från Vänsterpartiet och det fjärde från Sverigedemokraterna. Redan i kommunstyrelsen räknades rösterna, det slutade med 7 för alternativ 1, 4 för alternativ 2 och vardera 2 för de tredje och fjärde förslaget. Alla stod fast vid sina egna förslag och alla som inte ”vann” i omröstningen reserverade sig till förmån för de egna yrkandena. Vi får se hur det blir fallet på eftermiddagen och kvällen 17 juni, fullmäktige börjar ju redan klockan 13:00.
  2. Barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag. Tre olika yrkanden, det första från kommunledningen somför över pengar från ett anslag till ett annat och därmed låtsas ”ge” något till nämnden, det andra från den Moderatledda minialliansen, som villbevilja ett ansenligt belopp och det tredje från Vänsterpartiet som vill bevilja hela beloppet i enlighet med nämndens enhälliga begäran. När Vänsterpartiets förslag hade fallit, valde vi att stödja Moderaternas yrkande. Sverigedemokraterna biföll Socialdemokraternas yrkande som nonchalerar barn- och utbildningsnämndens vädjan om mer resurser. Omröstningen utföll således 9:6.
  3. Kultur- och fritidsnämnden hade också äskat mer resurser för det löpande budgetår 2015. Minialliansen ville ge ett begränsat belopp, Socialdemokraterna hela beloppet. Denna gång ”vann” kommunledningens partier omröstningen med 11:4.
  4. Fiberstrategi för Vänersborgs kommun 2015 – 2022. Vänsterpartiet yrkade på avslag men fick inte gehör hos något annat parti och anmälde en skriftlig reservation.

Oenighet alltså bara i fyra av trettiosju ärenden, som det brukar vara för det mesta.

En fråga hålls i stort sett utanför den kommunalpolitiska debatten – och det går inte att säga ”på gott och ont”. Vänsterpartiets representanter upplever nog ingen glädje över att frågor kring gymnasieutbildningen och vuxnas lärande har förts bort från dagordningen. Läs gärna en reservation som Vänsterpartiet lämnade i förra veckan i Kunskapsförbundet Väst.

Förra veckans omröstning i socialnämnden kring äldreomsorgen i Brålanda har nu även beskrivits i lokaltidningen TTELA. Det framgår med all önskvärd tydlighet att Vänsterpartiet spelar roll, om inte på annat sätt så åtminstone som en väckarklocka i elfte timmen för de lokala socialdemokraterna.

Men det fanns även ett annat ärende i socialnämnden som är av betydelse. När kommunledningen, förra mandatperiodens borgerliga gruppering och även denna mandatperiodens S,C, och MP-blandning, vill agera men inte vågar tala klartext, då smygs det fram betydelsefulla och dyra beslut som  nog hade förtjänat en öppen och ärlig behandling. Vänsterpartiets representant beskriver vad som hände i sin reservation.

I morgon kväll, tisdag 2 juni med start klockan 18:00, samlas vi i Vänsterpartiets lokal på Kronogatan 31 till ett gruppmöte. Då finns alla medlemmar med uppdrag i fullmäktige och nämnder och styrelser på plats. Vi går genom vad som varit på kommunstyrelsen, vad som väntar i kommunfullmäktige 17 juni. Samtliga nämnder har i juni ett sista sammanträde innan sommarpausen och vi ägnar tid åt viktiga frågor som väntas finnas på nämndernas föredragningslistor. ”Gruppen” brukar få många tips och synpunkter från icke-parlamentariker bland våra medlemmar. Vi är väl sådär femton med uppdrag och fyra gånger fler ”utan” uppdrag. Välkommen till (troligen) sista mötet i den lokala partiföreningen innan sommaren.

Kommunen återtar verksamheten

På måndag väntar en föredragningslista med 37 ärenden på kommunstyrelsens ledamöter. Handlingarna kom igår torsdag och omfattar 1051 sidor. Faktiskt ett större antal riktigt viktiga ärenden som kommer att avgöras med omröstningar:

Mål- och resursplan 2016

Barn- och utbildningsnämndens ansökan om ramökning

Kultur- och fritidsnämndens ansökan om ramökning

Mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare

Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2022

Inflytande för barn och ungdomar i Vänersborgs kommun

Lokaltidningen TTELA hann idag med att berätta om kommunledningens förslag till Mål- och resursplanen 2016. En annan artikel berättar att: ”Oppositionspartierna M, FP och KD har lagt ett budgetförslag som ger nämnderna drygt sex miljoner kronor mer att röra sig med.” Budgeten omfattar två miljarder, skillnaden mellan dessa två förslag är hårfin.

TTELA konstaterar också att kommunledningen S, C och MP samlar 22 mandat och har ett övertag över M, FP och KD som endast förfogar över 15 mandat. Oftast brukar SD och Välfärdspartiet med 6 resp 2 mandat rösta med M, då blir det 22:23 vid en omröstning den 17 juni i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet med 6 mandat lägger på måndag ett eget förslag i kommunstyrelsen.

En nyhet som TTELA dock missade idag var beslutet som socialnämnden fattade igår efter en omröstning som slutade 7:6. Frågan gällde entreprenaden i Brålanda, där Carema och nu Vardaga har hanterat äldreomsorgen m.m. från 2006 och fram till sista januari 2017. På bordet fanns följande förslag:

  1. Driften för verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Brålanda från och med 2017-02-01, ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
  2. I förfrågningsunderlaget ska beaktas kvalitet, personaltäthet, redovisning och uppföljning särskilt, i syfte att säkerställa att offentliga medel används till den verksamhet de är avsedda för, och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo och därmed även begränsa oskälig vinstutdelning till bolags aktieägare.

Först anmälde socialnämndens ordförande, C, att sista delen på andra punkten skulle strykas ”… och därmed även begränsa oskälig vinstutdelning till bolags aktieägare.” Därefter begärde Vänsterpartiets två ledamöter avslag på förslaget. En bit in på eftermiddagen och efter en ajournering som drog ut över tiden fattades beslutet. Det blev avslag, verksamheten kommer åter att bedrivas i kommunal regi från 1 februari 2017. För avslag röstade V 2, S 4 och MP 1, för det ändrade förslaget som ville se en ny upphandling röstade M 2, C 1, FP 1, KD 1 och SD 1.

Kommunfullmäktige onsdag och medlemsmöte torsdag

Kommunfullmäktige i juni blir en spännande tillställning. Minoritetsledningen med S, C och MP lägger fram sitt första budgetförslag. Tar man en titt tillbaka, t ex till debatten för ett år sedan eller i partiernas valbroschyrer, så undrar man hur en kompromiss ser ut. Vem fick ge sig, vem fick genom sin vilja?

Men först kommer ett lugnt majmöte i kommunhusets sessionssal, onsdag 20 maj. På föredragningslistan finns inte några särskilt kontroversiella frågor. Frågetecken dock kring Blåplans-ärenden: I sista stund kom man på att Miljönämnden borde tillfrågas om synpunkter. Nu finns beskedet, nämnden har invändningar mot det liggande förslaget.

Vänsterpartiet tar plats i alla nämnder och med sex ledamöter i fullmäktige har vi en mycket aktiv grupp. I kommunhusets korridorer återfinns vi dock inte. Där förekommer mycket snack och inte sällan avgörs där hur beslutsförslagen skall utformas. Vet man inte får man fråga. Det gör vi, i fullmäktigesalen, i offentligheten, nu med en interpellation och tre frågor:

Hur tänker den nya nämnden hantera Arena Vänersborg?

Var gär gränsen mellan ”politik” och förvaltning?

Nu står den där den står

Tålamod är en dygd – temadag bostadsförsörjning

 Dagen efter kommunfullmäktige, torsdag 21 maj, har Vänsterpartiet medlemsmöte. Som alltid med start 18:00 i vår egen lokal på Kronogatan 31. Vi försöker bilda oss en uppfattning om hur det egentligen går med projektet Torpa. Det finns tydliga tecken på att området behöver mer uppmärksamhet än kommunen hittills har velat ge. Medlemsmötet skall också yttra sig om Vänsterpartiets framtida distriktsindelning i Västra Götaland. Förändringar i valkretsindelningen föranleder förändringar för partiet: Vilka kommuner skall ingå i vilket distrikt och när skall förändringar ske, innan valet 2018 eller först därefter? 

En andningspaus

Några lugna dagar, inga sammanträden, solen lyser mycket söder om Vänern, tid för promenader och eftertanke. Många nya kontakter tas i Vänersborg, det tycks som om fler och fler vill göra en insats för alla boenden på Restad Gård, för lite mer än 600 asylsökande och för mer än 200 som redan har beviljats uppehållstillstånd men inte kommer bort från anläggningen, det saknas bostäder här och i nästan hela regionen. Vänersborg är en kommun där segregationen syns. Det galna är bara att det pratas om behovet av integration i ett bostadsområde där många nyanlända bor granne med många familjer från släkten Andersson, Pettersson och Svensson. Mera korrekt vore att tala om segregation med tanke på andra stadsdelar där knappt mer än någon enstaka familj har ett namn som antyder ”nyanländ”.

Sådana frågor sysselsätter framförallt politikerna i barn- och utbildningsnämnden. Här vet man om vikten att lära känna varandra och att finnas i samma förskola och i samma klassrum i våra grundskolor. Men nämnden arbetar i motvind. Antalet tillkomna barn och ungdomar utöver det som som framgår av gamla och inaktuella prognoser tycks inte spela någon roll för högsta kommunledningen. Istället utfärdar man krav på nya förslag på ytterligare besparingar.

Senast den 20 april skall samtliga nämnder överlämna sina yttranden till ekonomistaben kring kommunstyrelsens ramsättningsförslag. Därefter tar budgetberedningen fram ett förslag till Mål- och resursplan 2016 som skall behandlas av kommunfullmäktige i juni. En blick på uppgifterna i bokslutshandlingen för 2014 gör tydligt att gapet mellan resurser och behov är större än någonsin.

Inte att förundra när vi nu bevittnar att kommunledningen vill blunda och vill dröja med att konfronteras med den bistra sanningen. Tre punkter skall belysa detta, fler exempel är lätt att hitta.

I kommunstyrelsen fanns i veckan ett ärende som hänger ihop med att det skedde en förändring i våra nämnder. Barn- och ungdomsnämnden lämnade över ”fritiden” till kulturnämnden, nu finns en barn- och utbildningsnämnd med barnomsorgen och grundskolan som arbetsfält och den nya kultur- och fritidsnämnden. Den ”nya” nämnden beviljades anstånd med att skriva en verksamhetsplan för 2015. När den nu behandlades så utstrålar planen obegränsade förhoppningar om att kunna lyckas med alla ”förväntade resultat”. Att alla vet att nämnden sjösattes med ett stort ingående underskott framgår inte med ett ord av dokumentet. Våra representanter i kommunstyrelsen påpekade detta när beslutet togs. En reservation i kommunfullmäktige är på sin plats.

I slutet på mars kom en annan reservation i kommunfullmäktige. Med tre månader in i löpande budgetåret 2015 skulle en reviderad investerings- och exploateringsbudget beslutas. Det blev inte så, kommunledningens tre minoritetspartier S, C och MP grävde sina huvuden långt ner i sanden och voterade för en bordläggning. Samtliga förvaltningar får nu avvakta tills det kommer ett besked i slutet på april.

Ett tredje exempel: Dagen efter påskuppehåll hanterar kommunstyrelsens arbetsutskott ett flertal viktiga ärenden. En bra bit ner på listan finns punkt 17: ”Strategisk kommunikation”. Inget tvivel, kommunen bör se över hur det är idag och hur kommunikationen kan förbättras. Syftet tycks dock vara: Det gäller att ”uppfattas” på ett visst sätt, på ett positivt sätt.  Det framgår också att ”alla” bör enas kring strategin. Vårt besked förblir dock: Nej tack, räkna inte in oss. Är något bra så står vi bakom det, kan något göras bättre så vill att det ska göras bättre. Är något oförsvarbart dåligt, så ska det sägas, högt och tydligt. Det är skillnad mellan att det är bra ”på riktigt” eller om det bara ”uppfattas” som att det är bra.

Det har funnits så många löften i förra årets valrörelse i Vänersborg. Så många ballonger som tycktes kunna lyfta hela vår kommun. Väljarna ”uppfattade” löften, på ett positivt sätt. I sak har nästan inget hänt sedan september 2014. Storstilade projekt vilar. I kommunstyrelsen protesterade ingen när ordföranden sade: ”Vi vet ju inte ens om hamnen flyttas.” Men under två-tre månader innan sommarpausen behöver alla partier bekänna färg: Basala behov inom utbildning, vård och omsorg kräver finansiering, vem vågar blunda?