Skip to main content

Vänsterpartiets eget yrkande

Vänersborg har en tradition av att rätt så ofta skifta majoritet. När resultaten på kvällen 11 september är räknade är det långt ifrån klart vilka av kommunens nio partier som under den kommande mandatperioden tänker samarbeta och bilda kommunledning.

Än så länge är det S, C och MP som med sina 20 av totalt 51 mandat i fullmäktige anger tonen. Från dessa partier kommer i slutet på maj ett förslag till MRP 2023, mål- och resursplanen för nästa år. Men om det verkligen gäller vet vi först i oktober. Blir det en majoritet med annan sammansättning efter valet, så kan ett nytt budgetförslag läggas och ändra mycket. 

I dagarna samlar budgetberedningen in underlaget från alla nämnder. 19 april är det möte i såväl barn- och  utbildningsnämnden som i samhällsbyggnadsnämnden. På torsdag följer socialnämnden. 

Nämndernas förvaltningar har förberett underlagen och stämt av med presidierna. Enskilda partier eller flera partier tillsammans har tillfälle att föra fram egna yrkanden. Därefter är det budgetberedningen som i slutet av april och i början av maj har intensiva arbetsdagar.

Här yrkandet från Vänsterpartiet vid morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är
pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för
nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en
stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger
under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är
lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta
gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir
sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta
självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men
det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen. 
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall
en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.

Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023 

Vänersborg 2022-04-19

Hur blev svaren?

Kommunstyrelsens minoritet, sju ledamöter från S, C och MP samlades den 28 februari till ett avgörande beslut. Det blev bifall till förslaget från Marie Dahlin, S, kommunstyrelsens ordförande, att föra pengar från nämnderna över till en ”social inkluderingspott”. Lite mer än 19 miljoner förs över till kommunstyrelsen. Vilka projekt som skall dra nytta av satsningen läggs i händerna på t.f. kommundirektören.

Senast den 23 april måste alla förvaltningar och nämnder reagera, då skall det finnas konsekvensbeskrivningar för nämndernas nödvändiga nedskärningar.

I måndags träffades kultur- och fritidsnämnden.  Där arbetar förvaltningen med att se över vad neddragningen med 1,2 miljoner betyder. Från ordföranden, Marika Isetorp, MP, fick man höra att det kan ju inte uteslutas att hennes nämnd ”vinner” när pengarna ur potten delas ut. Mer blev inte sagt.

Samma dag träffades också barn- och utbildningsnämnden. Förvaltningen berättade hur stor personalinskränkningen skulle behöva bli för att matcha en budgetneddragning med 6,5 miljoner 2019 jämfört med 2018.  Här försäkrade dock ordförande Mats Andersson, C, att han inte skulle acceptera nedskärningar i personalstyrkan. Det eviga problemet med bristande överensstämmelse mellan budgetförslag per kalenderår och skolans sätt att arbete med hösttermin och vårtermin som ett läsår berördes också. Ingen lösning tycktes finnas i sikte.

Socialförvaltningen och socialnämnden förväntas lämna ifrån sig 9,1 miljoner 2019  till kommunstyrelsens sociala inkluderingspott. Ordförande Ann-Britth Fröjd, C, kommenterade vid dagens sammanträde inte sparbetinget. Hon hade liksom de flesta i nämnden svårt att ta in budskapet som lämnades strax innan dess. Just nu säger nämligen prognosen för 2018 att socialnämnden slutar på ett underskott kring 35,5 miljoner. Hennes partikamrat Doris Rudén, C, räknade snabbt ut att det bara motsvarade 3,5% av socialnämndens årsbudget och att det kunde vara ett rimligt effektiviseringsbeting.  Hon blev dock avbruten i sitt anförande, när hon ville förtydliga att även dagens pensionärer kunde förväntas lämna större bidrag.

Samhällsbyggnadsnämnden träffades samtidigt i annan lokal. Här var det en annan fråga som stod i förgrunden. Och den avgjordes genom votering: 2 av 11 ledamöter ville att familjen Solvarms VA-lösning skulle prövas ”i sak” för att kunna ta ställning till ansökan att inte behöva ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Eller också att nämnden direkt skulle fatta ett sådant beslut att göra undantag. Vänsterpartiets två ledamöter fick ingen respons, nio ledamöter från de andra partierna avslog yrkandet.

Kom in från kylan ….

Visst, det var rätt tänkt – att planera för årets första Röda Lördag i mitten av mars. Det brukar vara lagom dags att komma igång igen. Men nu var det kallt, rejält kallt. Solen var dock framme, så det gick att hålla ut två fulla timmar. Det värmde också att fler partikamrater valde att ansluta, ett gott tecken med mindre än sex månader kvar till valdagen. Och så många som stannade till och lyssnade. Det vår Liza Sörqvists förtjänst i första hand. I våra tal följde vi upp en utförlig redovisning i den lokala tidningen om fattigpensionärers stora antal och deras situation i vår region. Vi redovisade också varför Vänsterpartiet ändrade sitt ställningstagande och motsätter sig avvecklingen av kommunens serviceboenden.

Tillbaka i värmen igen. På olika håll förbereder sig våra förtroendevalda på nämndsmöten under den kommande veckan. Visserligen är det först i april som förvaltningarna skall lägga fram underlag för nämnderna i den dystra frågan om kommunstyrelsens anvisningar från slutet av februari. Men Vänsterpartiet kommer att ställa frågan nu: Hur hanterar ni kommunledningens besked att alla skall klara sig med mindre resurser 2019 än de belopp som tilldelades för löpande verksamhetsår 2018? Frågan finns inte på någon kallelse – men det ska inte hindra  oss från att vilja veta.

I övrigt finns för var och en gedigna buntar med handlingar att läsa in sig på. Men det har inte hänt hittills och det ska inte heller hända framöver – Vänsterpartiets förtroendevalda är pålästa när sammanträdet sätter i gång.

Barn- och utbildningsnämnden måndag

Kultur- och fritidsnämnden måndag

Samhällsbyggnadsnämnden torsdag

Socialnämnden torsdag

 

Så här får man inte se det! Inte?

Det är inte samma plånbok! Det handlar om helt olika saker! Så här skriver man bara när man inte förstår något överhuvudtaget! Säg inget, om du ändå inte förstår något!

Samma tidning TTELA, helt olika nyheter: Därför sägs kommundirektören upp och ”Allt fler saknar behörighet till gymnasiet” [artikeln är digitalt inte tillgänglig på lokaltidningens hemsida].

Avgångsvederlag kostar kommunen nästan 2 miljoner kronor. ”Det är val ganska normalt”, säger kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S.

I en av våra grundskolor blev 42 % av eleverna i förra läsårets årskurs 9 inte behöriga till gymnasieskolan.

Vänsterpartiets ledamot i barn- och utbildningsnämnden har redovisat mycket av den skrämmande statistiken som Skolverket nyligen publicerade.

Samma ledamot tillsammans med samtliga andra ledamöter från alla partier har tidigare från kommunledningen begärt att få pengar man anser sig har rätt att få till nämnden. Det handlar om tillkommande elever, det handlar om att eleverna har blivit många fler under en kort tid. Det behövs nya klassrum, det behövs nya skolor, det behövs nya lärare. Det behövs pengar för att betala tillkommande lärare. Nämnden hade räknat fram att kommunledningen skulle bevilja 14,6 miljoner för 154 tillkommande elever. Det blev bara 11 miljoner.

Ett halvt år senare återkommer en enhällig nämnd och begär 4,7 miljoner i tilläggsanslag – det är vad det ökade elevantalet kostar i lärarlöner och annat.

Frågan kommer säkerligen snart upp för behandling. Kan vi räkna med ett nytt uttalande från Marie Dahlin, S, ett snarlikt uttalande? ”Det är väl ganska normalt att fler elever kostar mer pengar.” ? Kan vi?

Känna ansvar och läsa på

”Glad påsk” och några sköna lediga dagar. Dock inte mycket till ledighet när allt läggs fram på en och samma gång. Det är nämligen nu, dagarna efter påsk, som de första viktiga besluten fattas. Nästa år, valåret 2018, gäller en budget i Vänersborg som förbereds i våra nämnder under tre dagar nästa vecka. 

Senast 20 april skall samtliga nämnders beslut överlämnas till ekonomistaben, som förbereder underlaget för budgetberedningens sammanträden 25 och 27 april, 3 och 12 maj. Därefter är det först kommunstyrelsen 7 juni och sedan kommunfullmäktige 21 juni som avgör vilket förslag som skall gälla 2018.

Två gånger tidigare har minoritetsstyret S, C och MP förlorat, 2016 gällde och 2017 gäller oppositionens budgetförslag. Vänsterpartiet och tre borgerligare partier under M-ledning hade enats, där fanns två tankar som i stort var identiska. 

Medan kommunledningen ville hålla igen och spara för att undvika upplåning för planerade investeringar, förordade V och M-gruppen en förstärkning av verksamheterna. Bibehållen eller bättre kvalitet för förskola och skola och för hela socialtjänsten prioriterades.

Hur det gick 2016, hur det ser ut efter tre-fyra månader av 2017 och vilken utveckling man ser framför sig 2018 och de närmaste åren därefter, det är det underlaget som ledamöterna i våra nämnder studerar under några korta dagar. Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden sammanträder på tisdag, Samhällsbyggnadsnämnden på onsdag och Socialnämnden på torsdag.

Förvaltningsledningen ansvarar för att presentera materialet, politikerna i presidiet, oftast ordförande, har säkerligen inflytande över formuleringar och beslutsförslag. För BUN är det Mats Andersson, C, för KOF Marika Isetorp, MP, för SBN Benny Augustsson, S, och för SOC Peter Trollgärde, S.

Det finns skillnader, rätt stora skillnader. Alla vet sedan mitten av februari vilka ramar som gäller. Nu är frågan: lägga ett förslag inom ramen och lägga sig platt, lägga ett förslag inom ramen och antyda lite lagom att det kanske inte kommer att räcka, lägga ett förslag inom ramen och skriva i klartext vilka oacceptabla konsekvenser det för med sig, eller slutligen lägga ett förslag och rakt ut begära nödvändiga tillskott.

Det är det som ansvariga politiker i partierna behöver hålla ordning på. Samordning mellan partiernas företrädare nu underlättar för alla längre fram. Att inte prioritera i tid leder till en situation som år efter år är pinsamt löjlig. En och samma politiker förordar i sin nämnd ett bud och motsätter sig senare i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige det egna förslaget. 

Vänsterpartiet har på medlemsmöte och gruppmöte pratat om  prioriteringar, nu studerar vi underlaget inför nästa veckas möten.

För den som vill bilda sig en uppfattning, här finns nämndernas handlingar (klicka vidare från denna sida) och här finns länkar till budgetärendet i dessa fyra nämnder:

Barn- och utbildningsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden

Socialnämnden

Ledamotens uppgift i fullmäktige

Vara på plats, lyssna, förstå, göra rätt!

Demokratiberedningen ansvarade för inledningen till onsdagens fullmäktige: En föreläsning kring temat ”Samtalstonen i politiken”.  Visst nämndes det att respekt för varandra inkluderar förmågan att lyssna och viljan att förstå.

Sedan gick det av bara farten: Revisionsberättelse – frågor ställdes, svaren uteblev. Därefter: Fastställande av bokslut och årsredovisning 2015. Och: Nämndernas verksamhetsberättelser 2015. Med start i revisionsberättelsen och genomgående för båda de följande ärendena hördes att ett flertal ledamöter från talarstolen sökte att föra debatten kring barn- och utbildningsnämndens skriande behov av förståelse och tillskott av resurser. Men samtliga tre ärenden gällde det gångna året och den absurda situationen att förskolan och grundskolan inte lever upp till förväntningar samtidigt som nämnden avslutar året med ett överskott på 10 miljoner. Svårt att göra något åt i efterhand – men visst ett tillfälle att visa att man lärt sig något.

Det skulle visa sig i nästa ärende. Eftersom fullmäktiges budgetbeslut för 2016 nyss upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg på grund av formella fel, lades ett extraärende med kort varsel till på listan: Beslut om budget 2016.

Den styrande minoritetsledningen S+C+MP förklarade kort och gott att man stod fast vid sitt yrkande från juni 2015. Sverigedemokraterna och Välfärdspartiet gjorde likadant. M+L+KD kom med ett nytt beslutsförslag som i huvudsak var ett märkbart tillskott till såväl barn- och ungdomsnämnden som socialnämnden.

Vänsterpartiet hade redan med dessa markeringar i förslaget i juni 2015 och faktiskt minskade på sina yrkanden för barn- och utbildningsnämnden med tanke på att ett tillägg för höstterminen 2016 inte kräver en ökning motsvarande helårsbeloppet.

Innan sammanträdet trodde kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, att det kanske skulle räcka med ett klubbslag. Men det blev debatt, strax under tre timmar. Förstärkning ja, kanske ja, så långt kunde kommunledningen antydningsvis sträcka sig. Men argumentationen för att så måste ske nu avfärdades av Centerpartiets representanter Bo Carlsson, som är 2:a vice-ordförande i kommunstyrelsen, och Mats Andersson, som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. De förde den styrande minoritetens talan denna kväll, Marie Dahlin hade anmält förhinder att närvara. Miljöpartiet sade inget.

Vara på plats, lyssna, förstå, göra rätt!

En bit efter klockan 23:00 blev det votering. Med sina blott 22 mandat landade kommunledningen åter i en brakförlust. 28 ledamöter tillsköt barn- och utbildningsnämnden 16 miljoner och socialnämnden 15 miljoner för det löpande budgetåret 2016.

Idag och i morgon sitter budgetberedningen med presidierna i samtliga nämnder och rådgör kring budget 2017. Är det nu ”dagen efter” som socialdemokraterna besinnar sig och kommer till rätt slutsats? Vad ska socialdemokraterna här i Vänersborg skriva på sina paroller till 1 Maj? När kommer vi i Vänersborg bort från den omvända världen där Vänsterpartiet måste göra gemensam sak med Moderaterna för att skapa utrymme för skolans personal och elever och för socialtjänsten att göra ett bra arbete?

En intensiv vecka väntar

Januari brukar vara en relativ lugn månad på den kommunala scenen, men därefter sätter det fart. Budgetberedningen har suttit i en mängd möten. Inget har blivit känt utåt, beredningens politiker och presidierna i de stora nämnderna har varit tystlåtna. Den 2 mars skall dock kommunstyrelsen bestämma hur ramsättningen inför den fortsatta manglingen skall formuleras. I april svarar sedan nämnderna med konsekvensbeskrivningar och eventuellt med förnyade önskemål om resursförstärkning. I juni kulminerar allt i fullmäktiges beslut om Mål- och resursplanen för 2017. Vänsterpartiet inväntar nu utskicket av budgetberedningens underlag, därefter kallas partiets förtroendevalda till ett extra gruppmöte.

På måndag har Barn- och utbildningsnämnden en proppfull ärendelista. Viktigaste punkten kan sägas vara diskussionen kring ”skolutredningen”. I korthet: Vänersborgs skolor är överfyllda, nya skolbyggnader skulle behövas i morgon. Alla har vetat om det och nu finns ett underlag för ett beslut. Men även om det är bråttom, behövs det tid för att genomföra en bra dialog och söka en bred förankring. Nämnden borde besinna sig och inte pressa fram ett beslut. Vår ledamot i nämnden beskriver situationen på sin egen blogg.

På tisdag träffas ledamöterna i direktionen för Kunskapsförbundet Väst i Trollhättan. Vi har ju överlämnat den gymnasiala utbildningen och vuxenutbildningen till ett kommunalförbund, där Trollhättan och Vänersborg försöker hantera utmaningarna gemensamt. Det gnisslar fortfarande i förbundet, eftersom ”ägarna”, de två kommunerna, eller rättare sagt, de två kommunalråden tillika ordföranden i kommunstyrelsen, titt som tätt ingriper och fattar egna beslut som egentligen borde ligga hos direktionen. 14 mars blir revisorernas rapport offentlig: Äntligen skall det komma en bättre handledning hur föreskrifterna i ”förbundsordningen” skall tolkas, kanske blir det sedan äntligen arbetsro för förbundet. Under tiden brottas skolorna och vuxenutbildningen med ett tungt arbete kring kvalitetsförbättringar. Den som vill informera sig om förbundets verksamhet hittar mycket på förbundets hemsida.

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Ledamöterna skall få en introduktion till den nya tekniska utrustningen i kommunhusets sessionssal. Om man kunde önska sig något, så vore det att fullmäktiges ordförande anpassar sig något och inser att också ledningsstilen borde förnyas. Tittar man sig omkring i andra kommuner så hittar man många idéer till möjliga förbättringar. Det andra önskemålet är att fler ledamöter kommer upp till talarstolen och deltar i debatten om sakfrågor. Det är pinsamt att observera hur mycket som är avgjort i förväg. Det är ju inte givande att så många gånger höra samma sak på en kväll: ”Mycket har sagts, jag vill inte förlänga debatten utan bara säga att jag tillstyrker kommunstyrelsens förslag.” Vänsterpartiet är nyfiket på vilket öde som väntar partiets två motioner, om ”avgiftsfri kollektivtrafik för 65+” och om önskemålet att få kommunens fortsatta insatser för den lilla lokala badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen var det nästan ingen diskussion i sak men klara voteringsresultat – för avslag, först 11:4 och sedan 13:2.

På torsdag är det socialnämndens tur. Det bör råda stor enighet i alla beslutsärenden på detta sammanträde. Det är först i april som nämndens ledamöter behöver bekänna färg. Den 21 april avgörs hur socialnämnden skall förhålla sig till kommunstyrelsens förslag om ramsättningen för MRP 2017. Det finns ett bra underlag för den som vill veta mer om socialnämndens situation idag och framöver – ta en titt på verksamhetsberättelsen för 2015 (handlingen är uppe för godkännande nu i veckan), där beskrivs utförligt varför det blev ett underskott på 17,2 Mkr.

Veckan avslutas sedan på lördag med ÅRSMÖTET, 27 februari, 10:30, IOGT-NTO på Vallgatan.

Tänk vad det kostar pengar …

Vi kommer med all säkerhet snart att få höra detta – igen. För Sverigedemokraterna i våra nämnder och fullmäktige vaknar till så snart det finns en chans att föra fram budskapet: ”Vad var det vi sa? Det här kostar igen! Och vi måste ta pengarna ifrån våra äldre …”

Vänersborg har ett mycket stort asylboende, nästan 900 platser. Det fungerar tämligen bra, en rad frivilligorganisationer gör en mycket stor insats och fler föreningar verkar komma igång och ansluta sig. Det tycks inte alls vara så att alla asylsökande endast kan tänka sig en framtid i våra tre storstadsområden. Vi kan konstatera ett stort intresse för att få en bostad här hos oss eller i närheten så snart som man har fått permanent uppehållstillstånd. Att det är ont om bostäder är därför ett problem som Vänersborg äntligen verkar vilja ta itu med.

På asylboendet finns ensamkomna flyktingar, hela familjer och delar av familjer. Även anhöriginvandringen är mycket stor i Vänersborg och vi förstår att man bor mycket trångt i fler och fler lägenheter.

Och nu är det barnen och ungdomarna som förs upp som ett problem på våra kommunala dagordningar. Barn- och utbildningsnämnden får svart på vitt i förvaltningens statistik veta hur många fler barn som har tillkommit i förskolorna, på fritidshemmen och i skolorna. Hur siffrorna har förändrats snabbt från 2013 till 2014, hur underskottet kan förklaras för 2014. Det finns brist på utrymme i våra förskolor och skolor, nya lokaler borde tillkommit men saknas. Ett växande antal elever fördelas i fyllda klassrum på pedagoger vars antal inte håller steg.

Det gällde 2014. Nu 2015 tillkommer nya grupper i alla enheter och det mesta tyder på att så kommer även att ske 2016. Nämnden alarmerar och ber om förståelse och tillskott.

Kommunledningen, alltså kommunstyrelsens arbetsutskott, skickar tillbaka handlingar ”med uppmaning till nämnden att komplettera ärendet med en beskrivning över de åtgärder och anpassningar som kan vidtas inom ramen för nämndens fastställda budget.” Och som det inte var nog med ett slag under bältet så fortsätter texten: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott ser även med stor oro på de budgetöverskridande inom barnomsorg och grundskola som redovisats i bokslut för 2014. Barn- och utbildningsnämnden uppmanas därför att till Kommunstyrelsen även redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att säkerställa att verksamheten drivs inom beslutad budget för 2015.

Vår utgångspunkt är fortfarande: I slutändan segrar förnuftet och ingen, inte ens en döv och blind kommunledning, kan komma förbi det faktum att våra barn och ungdomar behöver de lokaler och den personal som är förenbart med kraven i föreskrifterna enligt skollagen. Men visst, det kostar pengar, i ett övergångsskede kommunala pengar. Staten har fortfarande inte på allvar kommit igång med att nyordna sina insatser på mottagningsområdet och att reglera finansieringen på ett ändamålsenligt sätt.

Vad har allt detta med SD att göra? Genomgående för alla nämnder och för fullmäktige tycks det vara så att våra SD-ledamöter inte läser handlingar som man borde göra. Frågorna som ställs och slutsatserna som dras gör det tydligt att SD uppenbarligen arbetar på annat sätt än vi andra. Fördomarna som leder till allehanda påståenden verkar vara det som gäller, inte någon kritisk granskning av underlag och beslutsförslag. Var kommer SD att landa i strid mellan utbildningsnämnden och kommunledningen? Troligen inte hos någondera part utan på nytt på samma utgångspunkt: Eftersom det är barnen till invandrarna som överbefolkar våra skollokaler och föranleder budgetöverskridanden som leder till besparingar på äldreboenden, måste det väl ändå vara bättre att från första början ge stöd och bistånd i hemlandet och i angränsande områden för att se till att flyktingarna inte behöver komma hit. Bara att inse ….

Det gör vi dock inte. Utan istället går vi ett steg längre och vill sätta fart på en bättre svensk integrationspolitik. För mycket har försummats under för lång tid och nu när behovet att göra rätt och att göra det snabbt är som störst känns det tungt. Kanske hjälper det att läsa mer av den litteratur som visar oss att vi måste fortsätta, bli bättre och hitta på bättre samordning av gemensamma insatser. Därför två tips:

Statistiska Centralbyrån SCB utger tidskriften VÄLFÄRD. I det senaste numret, 1/2015, finns två artiklar som visar hur det går för flyktingar och invandrare i Sverige.

Tidningen ETC kom för någon vecka sedan med en temabilaga. ETC valde rubriken: ”Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner”. Bilagan borde vara obligatorisk lektyr för alla förtroendevalda, våra egna i Vänsterpartiet, i andra partier – och varför inte för SD-ledamöter.

En självklar motion

Det sker inte så ofta att vi skriver motioner ”till nämnderna”, men då och då är det rätt väg att gå. Vi har haft motioner som riktade sig till socialnämnden, där vi inte ansåg att frågan behövde tas upp i fullmäktige. Och här en fråga som hör hemma i Barn- och utbildningsnämnden, direkt till dagens sammanträde. Vi får se hur snabbt nämnden vill reagera och agera, det borde inte krävas någon utredning för att ledamöterna kan ta ställning. Förresten, vi skulle förvånas om inte fler utbildningsnämnder landet runt får liknande framställningar.

Vänersborg 2015-02-16

Motion till Barn- och Utbildningsnämnden

Den 11 februari offentliggjordes den överenskommelse som regeringen och alliansen träffade om att införa betyg från årskurs 4. Betyg från åk 4 ska införas år 2017 som en försöksverksamhet på maximalt 100 skolor i Sverige. En förutsättning för att ingå i försöksverksamheten, enligt överenskommelsen, är att

”det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar.”

När förslaget om att införa betyg redan i åk 4 var ute på remiss så avstyrkte 34 av 44 remissinstanser förslaget. Bland de skeptiska återfinner vi Skolinspektionen, Skolverket, alla tillfrågade universitet som bedriver forskning om pedagogik och utbildning av lärare, de båda lärarfacken och elevorganisationer. Det är ganska ovanligt med en sådan här entydig remisskår.

Det finns flera argument mot att införa betyg redan från åk 4. Argumenten handlar bland annat om att effekterna av den senaste ändringen, betyg i årskurs 6, ännu inte studerats och att den kommande försöksverksamheten inte är vetenskaplig. Det finns nämligen ingen slumpmässighet när 100 skolor får anmäla sig frivilligt.

Skolinspektionen skriver i sitt remissvar:

”att en utvärdering och analys av effekterna av införandet av betyg i årskurs 6 bör genomföras innan ytterligare förändringar av betygssystemen införs.”

Det finns inte heller några vetenskapliga belägg för att resultaten skulle bli bättre med tidiga betyg i skolan.

Vänsterpartiet i Vänersborg anser att skolorna i Vänersborg behöver arbetsro efter flera år av reformer och att lärare och rektorer behöver få tid att fokusera på det som är skolans huvuduppdrag – att ge varje elev möjlighet att uppfylla kunskapskraven.

I överenskommelsen mellan regeringen och alliansen framgår det också att de skolor som inför betyg från åk 4, så

”upphävs skyldigheten att utfärda IUP/skriftliga omdömen.”

Vänsterpartiet tror att elevernas lärande och kunskapsutveckling bättre gynnas av IUP:er och skriftliga omdömen än betyg, formativ bedömning är bättre än summativ.

Vänsterpartiet yrkar:

Att Barn- och Utbildningsnämnden uttalar sin mening och vilja att inga skolor i Vänersborg deltar i försöksverksamheten att införa betyg från åk 4.

Stefan Kärvling                           Kate Giaever                               Kent Karlsson

Vänsterpartiet                            Vänsterpartiet                            Vänsterpartiet