Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Det här snackar vi om idag

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Nyhetspodden.

Det här är väldigt väldigt kul att berätta om: idag ser Vänsterpartiets nya podd ”Det här snackar vi om idag” dagens ljus. Det är en nyhetspodd för den som vill ha ett vänsterperspektiv på nyheterna, så att man vet vad som händer och hur man kan prata om det. En podd som sätter vår bild och stärker våra sympatisörer och som blir ännu en viktig digital institution där ute.
Det första avsnittet handlar om pensionerna och innehåller en recap om hur uppgörelsen med regeringen slöts i november, och vad förslaget om garantitillägget går ut på. 
Podden produceras av Anna Herdy och är tänkt att
👉 vara kort och lätt att ta till sig
👉 komma ut 1-2 gånger i veckan (kanske oftare i framtiden)
👉 ta upp aktuella ämnen
👉 bjuda på matig argumentation

Mycket bra skrivelse

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Arbetsförmedlingen.

Interpellationsdebatten i fullmäktige avslutades med ett uttalande som förvånade. Debatten gällde arbetsförmedlingens omorganisation och Vänsterpartiets ledamot efterlyste ett kraftfullt uttalande från kommunstyrelsens ordförande om  den olycksbådande avvecklingen av arbetsförmedlingen.

Benny Augustsson anförde i slutet av debatten att han brinner för frågorna, att han är mycket aktiv i kampen mot långtidsarbetslöshet, men att han varken nu eller i fortsättningen har för avsikt att tala om för Vänsterpartiets ledamot allt vad han gör. (Debatten finns att se i efterhand på kommunens hemsida.)

Igår registrerades i diariet flera dokument från kansliet för kommunalförbundet Fyrbodal. Nu har alla förtroendevalda från alla partier möjlighet att inhämta rätt information.

Så, vad är det som vår ordförande och andra ledamöter i förbundets direktion har gjort?

Man enades om en text med rubriken ”Skrivelse rörande konsekvenser av Arbetsförmedlingens reformering för kommunerna i Fyrbodalsregionen”. En skrivelse som blev klart två veckor innan fullmäktigedebatten. En skrivelse som skall skickas till:

  • Arbetsmarknadsministern 
  • Generaldirektören för Arbetsförmedlingen
  • Arbetsförmedlingskontoren i Fyrbodal
  • SKR (Sveriges kommuner och regioner)
  • Länsstyrelsen
  • Tillväxtverket
  • Statens servicecenter
  • Europeiska socialfonden
  • Västra Götalandsregionen
  • Fyrbodals kommunalförbund och dess medlemskommuner
  • Övriga kommunalförbund inom Västra Götalandsregionen

Här ett citat – men skrivelsen förtjänar att bli läst i sin helhet:

”Ökad långtidsarbetslöshet och en tudelad arbetsmarknad.

Bristen på kommunikation och samverkan har lett till att kommunerna får ta ett större ansvar. Exempelvis uppmanas kommunerna att inte arbeta med individer som uppbär ekonomiskt bistånd vid en pågående individuell plan hos en fristående aktör, då det kan störa planen. Formellt kan kommunen arbeta med individen men denne riskerar då att förlora sin ersättning vilket ytterligare belastar den kommunala ekonomin då försörjningsstödet ökar än mer. Det innebär i praktiken att kommunen betalar ekonomiskt bistånd, men får inte arbeta för att korta ner vägen till egenförsörjning. 

Forskning och erfarenhet visar att det är av yttersta vikt att snabbt komma ut på, alternativt  återetablera sig på arbetsmarknaden för att minska risken för utanförskap och att riskera att hamna i ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Kommunerna ser att reformeringen av Arbetsförmedlingen och det bristfälliga samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, fristående aktörer och kommunerna, leder till just detta.”

 

Nu är det pensionär­ernas tur – men för lite om klimat och jobb

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Värbudget.

När regeringen idag lägger sin vårbudget, så finns några bra förslag men också stora brister. Höjningen av de lägsta pensionerna är bra och viktig, men politiken för klimatet och social utjämning måste bli mycket skarpare.

Vänsterpartiet välkomnar att regeringen i sin vårändringsbudget lägger fram det förslag om en höjning av pensionerna för de med lägst pension som vi förhandlade fram i höstas.

Sverige är det land i Norden som har den högsta andelen fattigpensionärer. Ungefär 300 000 har vad som definieras som låg ekonomisk standard. Den höjning som regeringen nu föreslår skulle innebära upp till 1000 kronor i månaden skattefritt för dem som har allra minst, och i genomsnitt blir det cirka 750 kronor i månaden till den miljon pensionärer som berörs. Det handlar om människor som har byggt upp det här landet. Många har jobbat i princip hela livet, men under dåliga förhållanden, låg lön, små deltider kombinerat med hemarbete och omsorg för barn. Andra har slitits ut tidigt på grund av tunga arbeten och de bördor som hårdast tynger i klassamhällets mest utsatta skikt. Varannan kvinnlig ålderspensionär i Sverige måste helt eller delvis förlita sig på garantipension.

Nu är det upp till bevis för högern i riksdagen: kommer de att stoppa höjningen av pensionerna för en miljon svenskar?

Samtidigt ser vi stora problem med regeringens budget. Dels handlar det om bristen på konkreta reformer för att rädda klimatet. En ekonomisk politik som inte är inriktad på klimatomställning är helt enkelt inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Klimatpolitiken kan inte bara handla om att berätta jobbiga fakta om läget för planeten, sätta upp mål och sen konstatera att de är svåra att nå. Vi måste lägga om stora delar av vårt samhälle, och vi måste satsa stort och långsiktigt. Detta kräver politisk handlingskraft och brett folkligt stöd.

Därför har Vänsterpartiet tidigare föreslagit ett tioårigt moratorium för det nuvarande överskottsmålet. Detta skulle frigöra 700 miljarder kronor i investeringar för att ställa om till ett rättvist och klimatneutralt Sverige. omfattande statligt åtagande för nya investeringar i transportinfrastruktur, elöverföring, klimatanpassning av nya och befintliga bostäder.

Tyvärr är det alldeles för lite satsningar på klimatomställningen i regeringens förslag. Klimatet kan inte vänta.

I regeringens budget finns också siffror över utvecklingen för jämlikheten i Sverige. Det är mycket bra att man följer den frågan noga, men siffrorna är tyvärr inte särskilt ljusa. Det vi ser är att det fortsatt går mycket bra för en liten grupp, de allra rikaste. Deras kapitalinkomster har mångdubblats. Samtidigt ser läget mycket mindre ljust ut för den stora mängden löntagare.

I takt med prisökningarna på vissa varor så kommer vanliga löntagares situation att förvärras ytterligare. Det behövs en mycket skarpare politik för utjämning.

Avslutningsvis så menar regeringen att arbetslösheten även fortsatt bör ligga runt 7 procent. Det är alldeles för högt och nivåer som borde vara oacceptabelt för en socialdemokratisk regering. Här skulle Vänsterpartiets historiska investeringspaket för i klimatomställningen även innebära fler jobb och minskad arbetslöshet.

Vänsterpartiets eget yrkande

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Barn. och utbildningsnämnden.

Vänersborg har en tradition av att rätt så ofta skifta majoritet. När resultaten på kvällen 11 september är räknade är det långt ifrån klart vilka av kommunens nio partier som under den kommande mandatperioden tänker samarbeta och bilda kommunledning.

Än så länge är det S, C och MP som med sina 20 av totalt 51 mandat i fullmäktige anger tonen. Från dessa partier kommer i slutet på maj ett förslag till MRP 2023, mål- och resursplanen för nästa år. Men om det verkligen gäller vet vi först i oktober. Blir det en majoritet med annan sammansättning efter valet, så kan ett nytt budgetförslag läggas och ändra mycket. 

I dagarna samlar budgetberedningen in underlaget från alla nämnder. 19 april är det möte i såväl barn- och  utbildningsnämnden som i samhällsbyggnadsnämnden. På torsdag följer socialnämnden. 

Nämndernas förvaltningar har förberett underlagen och stämt av med presidierna. Enskilda partier eller flera partier tillsammans har tillfälle att föra fram egna yrkanden. Därefter är det budgetberedningen som i slutet av april och i början av maj har intensiva arbetsdagar.

Här yrkandet från Vänsterpartiet vid morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är
pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för
nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en
stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger
under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är
lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta
gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir
sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta
självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men
det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen. 
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall
en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.

Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023 

Vänersborg 2022-04-19

Ta tillvara lediga stunder

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Prognosen skvallrar om mycket sol under påsk. Dags för längre promenader och cykelturer. Men det finns tid för annat också.

Ett tips: ”scocconomics” med Sandro Scocco.

Wikipedia: ”Scocco har varit LO-ekonom samt chefsekonom vid AMS. Han var även chefsekonom vid ITPS fram till dess nedläggning 2009 och 2014 blev han chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.[1] Han har också varit sakkunnig åt ministrar som Carl Tham, Mona Sahlin och Björn Rosengren.[2] Scocco medverkade tillsammans med Jenny Lindahl Persson i Arena Idés podcast Pengar och politik [3]och numera i podcasten Scocconomics [4]”

”Kort efter att Nooshi Dadgostar tog över som ny vänsterpartiledare tillträdde Scocco den 14 december 2020 en nyinrättad tjänst som Vänsterpartiets chefsekonom.[7][8]”

Alltså, podden ”scocconomics” .

Inget avsnitt under en timme, de flesta 75 minuter eller längre. Poddar kan man lyssna på, pausa, göra notiser, pausa en längre stund och avlyssna färdigt senare. 

Många korta notiser i etablerade medier resulterar i: ”Visst, läst – men inte förstått”. Kolla då om ”scocconomics” i något avsnitt har tagit upp just denna fråga som du går och brottas med. 

Vi bör ta tillvara resurser på rätt sätt. Vänsterpartiet bjuder alla på ”scocconomics”. 

Glad påsk!

Nu blir det svårt att hänga med

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Strandskyddet.

”Jag är bekymrad över partier som Vänsterpartiet men framför allt moderater och kristdemokrater som röstar emot sin egen politik bara för att knäppa Centerpartiet eller Socialdemokraterna på näsan” säger Annie Lööf i Ekots lördagsintervju.” Sveriges Radio, Nyheter

”Moderaterna yrkar avslag på regeringens förslag för att de anser att lättnaderna i strandskyddet är för få. Vänsterpartiet av precis motsatta skäl, strandskyddet luckras upp för mycket.” Aftonbladet: ”Lättnader i strandskyddet stoppas”

Alltså, Moderaterna och Vänsterpartiet gör gemensam sak? Moderaterna och Vänsterpartiet har samma politik? Eller ligger det i själva processen hur en proposition tas fram och hur ett avslag kan motiveras på helt olika sätt?

Socialdemokraterna förhandlade fram ”En ökad differentiering av strandskyddet” med Centerpartiet. Efter mycket ”om och men” tillstyrkte Miljöpartiet till slut kompromissen. Sedan dess har det hänt mycket, bl a annat har MP lämnat regeringen. S, C och MP känner dock ett ansvar att hålla fast vid kompromissen som förhandlades fram av tre av riksdagens åtta partier.

Riksdagens andra partier har skrivit motioner där det framgår hur man bedömer förslaget. Motionerna berättar också varför man landar på ett  avslagsyrkande. Och nu finns det två möjligheter att yttra sig om detta:

  • Man stannar vid att konstatera att det finns en majoritet för avslag, propositionens förslag leder inte till förändrad lagstiftning.
  • Man läser och begrundar vad som anförs varför flera partier  inte anser att detta förslag leder fram till den önskade förändringen, varför man istället begär att strandskyddsfrågan skall lösas på annat sätt.

Annie Lööf tolkar avslaget rakt ut som en konspiration.

Andra tar sig tid att läsa motiveringarna till varför man röstar för att avslå propositionen. 

Hur riksdagen  till slut kommer att rösta vet vi inte idag. Miljö- och jordbruksutskottet har ett antal sammanträden under april och maj innan ett betänkande går till trycket.

Frågan om strandskydd berör en mängd planer och beslut i Vänersborgs kommun. Därför är det med spänning vi följer den fortsatta behandlingen.

Fullmäktige nu på onsdag

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kommunfullmäktige.

Onsdag 13 april möts kommunfullmäktige – en sista gång digitalt (?) – i maj sammanträder man i Huvudnässkolans aula.

När Vänsterpartiets förtroendevalda samlades i torsdags till ett gruppmöte, fanns denna dagordning. Alla handlingar har allmänheten tillgång till på kommunens digitala anslagstavla. Sedan brukar det tillkomma några ärenden i sista stund. 

För någon dag sedan berättade vi här på hemsidan att det var på tiden att ännu en gång ställa en interpellationsfråga kring avvecklingen av arbetsförmedlingen. Här är texten, ett skriftligt svar från kommunstyrelsens ordförande kommer senast på tisdag.

(I  Svenska Dagbladet publicerades idag ett debattinlägg som belyser ytterligare en sida i den pågående omorganisationen som hittills inte har beaktats: ”Fel att montera ned – AF är en del av försvaret”.)

Vänsterpartiet riktar också en interpellationsfråga till byggnadsnämndens ordförande: ”Om byggnation i Sikhall”.

På gruppmötet enades våra förtroendevalda om texten till en motion:  ”Landsbygdsutvecklare”. Motionen tas emot på onsdag, men någon behandling och något beslut är väl inte att vänta i år.

Det finns en rad andra ärenden där våra förtroendevalda kommer att begära ordet. Den som önskar kan följa fullmäktige på webb-tv eller se hela mötet eller delar därav i efterhand.

Och så blev beslutet …

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

(Vi följer upp gårdagens inlägg på hemsidan.)

Nu återinför vi grundläggande högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram, så att fler ska välja dem. Både företagen och välfärden behöver fler duktiga yrkesarbetare. Då får inte dörren att plugga vidare vara stängd.
Det har Vänsterpartiet krävt länge – i dag röstar riksdagen ja.
Yrkesprogram ska ge behörighet till högre studier (UbU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Här kan du läsa Vänsterpartiets skolmotion ”En demokratisk och jämlik skola” 

Här länken till debatten i riksdagen idag.

Tankar om gymnasieskolan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

Kommunala gymnasieskolor i Trollhättan och Vänersborg bedriver sedan 2013 utbildningen gemensamt under ledning av direktionen för Kunskapsförbundet Väst. Det vore fel att påstå att den politiska ledningen i de två medlemskommunerna till fullo visar förståelse för förbundets arbete och behov av resurser för att utvecklas.

Inte mindre än sex friskolor erbjuder utbildning, fem i Trollhättan och en i Vänersborg. Det finns ett stort överutbud av platser varje år. Det låter bra vid första tanken -tänk, alla elever från årskurs 9 har ett helt fritt val, det finns plats överallt för alla. Men så är det inte.

Vilka elever söker från vilka grundskolor till vilka gymnasieskolor? Vilka program attraherar vilka ungdomar – och deras föräldrar? År efter år syns en växande trend till att gå helt skilda vägar, segregation är det rätta ordet. 

Kommunala skolor har som uppgift att erbjuda utbildning på helst samtliga nationella program – högskoleförberedande och yrkesutbildningsprogram. Därtill finns stora grupper av elever från grundskolan som inte har behörighet att söka till nationella program. För dessa ordnas utbildning på introduktionsprogram. Därutöver tillkommer kravet att ordna särgymnasiet.

Friskolor väljer vilka få program de vill ägna sig åt. För det mesta är det högskoleförberedande program som samlar elever med goda studievanor och förutsättningar att utan större insatser av individuellt stöd klarar en examen på tre år. 

Men det finns ytterligare något som gör uppdraget för  Kunskapsförbundet besvärligt. Näringslivet, båda arbetsgivarsidan och de fackliga organisationerna, oroas över att det inte finns tillräckligt många ungdomar som utbildar sig för yrken där rekryteringsbehoven bara blir större och större.

I tidningen Expressen finns idag en debattartikel av Elsa Alm, utredningssekreterare LO: ”Yrkesprogrammen har slaktats i marknadsskolan”. Ett inlägg i skoldebatten värd att läsas.

I morgon debatterar och beslutar riksdagen om förslagen i utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU22: ”Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram”. 

I sammanfattningen sägs bl a: ”Förslagen innebär att alla
nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska
yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, vad gäller både gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid.”

Det kan vara intressant att följa debatten, talare från samtliga åtta partier har anmält sig, även statsrådet Lina Axelsson Kihlblom deltar. Läser man betänkandet, så finns reservationer endast från SD, L och MP, och särskilda yttranden från V och SD. 

”Här hemma” i Kunskapsförbundets direktion är det sällan att någon ledamot hänvisar till det egna partiets avvikande uppfattning.

Som avslutning återges här yttrandet som Daniel Riazat, Vänsterpartiet, tillfogade i betänkandet: ”Tidigare gick ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesförberedande program. Sedan den nya gymnasieskolan (GY 2011) infördes går nu bara knappt en tredjedel på ett yrkesprogram. I den första ansökningen till den nya gymnasieskolan hade andelen sökande till yrkesprogrammen minskat med nästan 10 procent och minskningen har fortsatt år efter år. En betydelsefull del av förändringen av yrkesprogrammen var att de inte längre gav grundläggande högskolebehörighet utan att eleverna
aktivt valde att lägga till de berörda ämnena. Utifrån den sociala struktur som råder på de olika nationella programmen var det lätt att konstatera att den sociala snedrekryteringen skulle öka på högskolan med den nya
gymnasieskolan. Men en majoritet av riksdagens partier valde trots detta att hålla fast vid det nya systemet.

Alla nationella gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan. Den ålderdomliga föreställning som motiverat skillnader mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i dagens och framtidens samhälle.
God språkförmåga och språkförståelse är viktigt för alla medborgare i livet som samhällsmedborgare och i arbetslivet. För flera av de yrkesförberedande programmen finns det dessutom en naturlig fortsättning i form av utbildningar på högskolan, bl.a. inom vård och omsorg samt olika tekniska utbildningar. Möjligheten att läsa vidare på högskola ska också vara en möjlighet för alla under hela livet. Möjligheten behöver inte utnyttjas av alla, men dörren bör hållas öppen oavsett det val av gymnasieprogram som någon har gjort under tonåren.

Regeringen lägger nu fram ett kompromissförslag som innebär att samtliga elever garanteras högskolebehörighet även på de yrkesförberedande programmen, med möjlighet att välja bort det. Detta är en kompromiss som jag står bakom.”