Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vi behöver prata pengar, fru talman

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Socialtjänsten.

Igår debatterades riksdagen socialutskottets betänkande 2021/22:SoU33 ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat”. Beslutet fattas idag tisdag.

Tragiken bakom var det många som nämnde, men det fanns också uttalanden som visar på hur mycket som är kvar att göra.  Socialtjänstens villkor behöver förbättras, inget skall hindra någon socialsekreterare från att avstå att fatta rätt  beslut. 

Mats Wiking (S), Trollhättan, och Camilla Waltersson Grönwall (M), Lilla Edet, är två framträdande ledamöter i riksdagens socialutskott. Det finns säkerligen lokalt intresse att ta del av deras anföranden och replikskiften.

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet. Från hennes manuskript här ett avsnitt som är ytterst relevant – kan vi lita  på att det inte är bristande resurser som leder till dåliga eller fel beslut hos socialtjänsten? 

”Trots den breda enighet som utskottet har kunnat samla och som jag är tacksam för är det dock någonting som skaver lite grann – som en sten i skon, fru talman. Det finns nämligen något som det talas alldeles för lite om i debatten om socialtjänsten, och det är förutsättningarna för att kunna jobba förebyggande, stödjande och uppföljande. Vi behöver prata pengar, fru talman.
För att citera Akademikerförbundet SSR: ”Var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin under de senaste två åren. Mer än var femte, 22 procent, har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av ekonomin.” 

Låt oss ta in dessa siffror för ett ögonblick, fru talman. Vad får det för konsekvenser, helt konkret, för just barn i samhällets vård om var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin? Vad får det för konsekvenser om mer än var femte socialsekreterare har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av en tuff ekonomisk situation i kommunen?
Om det inte finns tillräckligt med resurser för att bevaka rättigheter enligt lagstiftningen kommer det tyvärr inte att räcka till att skärpa och förtydliga lagstiftning och barnrättsperspektiv, hur rätt det än är. ”Det är ekonomin, dumbom”, ska en av Clintons strateger ha sagt. Inget kan vara sannare när det gäller just socialtjänstens möjligheter att faktiskt göra det viktiga jobb som många, många partier här i kammaren säger att vi vill se.

Vi vill att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande med familjer i riskgrupper och ge stöd och hjälp till förändring – oavsett om det gäller stöd för drogfrihet, stöd för psykisk hälsa eller annat stöd i föräldraskapet – men då krävs att socialtjänsten har både resurser och utrymme för socialt arbete. När man tar del av verkligheten för landets socialsekreterare blir det helt uppenbart att det alltför ofta inte är så.”

Hela debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV – där finns även länken till protokollet och till utskottsbetänkandet. 

Uppmanar Kommunal att rösta på Vänsterpartiet?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Karensavdraget.

Facket Kommunal publicerade på sociala medier:

”– rösta på det partiet som vill avskaffa  karensavdraget”

Med anledning av regeringens proposition ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” kom i april Vänsterpartiets motion ”Människors trygghet – politikens ansvar”. Debatten och beslut sker den 15 juni.

På sida 23  står följande:

Vänsterpartiet har drivit igenom flera viktiga förbättringar av sjukförsäkringen under de senaste åren. Trots det kvarstår flera brister. Den just nu högst prioriterade frågan inom sjukförsäkringen är att avskaffa karensavdraget. Coronakrisen har visat hur skadligt det kan vara med sjuknärvaro, dvs. att arbetstagare känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de inte är friska. Något vi egentligen vetat sedan länge. Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas. Det kan ske på olika sätt, där huvudfrågan är hur kostnaden ska fördelas mellan stat och arbetsgivare samt vad det kan få för eventuella konsekvenser för löntagarna. Det centrala för Vänsterpartiet är att karensavdraget avskaffas, eftersom det leder till skadlig sjuknärvaro, ökad smittspridning och inkomstbortfall som framför allt drabbar låginkomsttagare.

Att avskaffa karensavdraget utan någon kompensation från staten beräknas innebära ökade kostnader för arbetsgivarna på omkring 9 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet föreslog i budgetmotionen för 2022 (motion 2021/22:3278) att karensavdraget skulle slopas och att arbetsgivarna skulle stå för kostnaden, samtidigt som sjuklöneansvaret för mindre företag minskas. Företag har skyldighet att stå för sjuklönen de första 14 dagarna av sjukperioden. Vårt förslag innebär att staten tar över det ansvaret för företag med upp till 10 anställda för att sedan ta delar av summan i nedtrappning upp till 15 anställda. Förslaget kostar staten omkring 3,7 miljarder kronor per år.

Om staten står för hela kostnaden för att avskaffa karensavdraget, utan att företagen kompenseras på något annat sätt för nuvarande sjuklöneansvar uppgår kostnaderna för staten till omkring 5,4 miljarder kronor per år. Den lägre kostnaden beror av att skatteinkomsterna ökar samtidigt.[1]

Statens kostnader för den tillfälliga ersättning för karensavdraget som infördes under pandemin uppgick till drygt 3,2 miljarder kronor 2021.[2] Denna ersättning är slopad från och med den 1 april 2022. Karensersättningen hade ett tak och kompenserade därmed inte karensavdraget fullt ut. För att få ersättningen krävdes en ansökan, vilket innebär att alla inte fick ersättningen och ledde till onödiga administrationskostnader. Regeringen har i mars 2022 tillsatt en utredning som ska se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen ska presentera sina slutsatser den 29 september 2023. Vänsterpartiet anser att hela karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt, men vi är också beredda att förlänga den karensersättning som gällt under pandemin fram till att utredningens förslag genomförs.

Tabell 2. Olika alternativ för avskaffande av karensavdraget

Förslag kostnad (mdkr)
Arbetsgivarna tar kostnaden, kompensation mindre företag 3,7
Staten tar hela kostnaden 5,4
Karensersättning 3,2

 

Skolindustrin – hur mångfald blev enfald

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Marknadsskolan.

”Friskolor” var ordet 1991, långt senare bestämde sig Vänsterpartiet att fokusera på problemet ”marknadsskolan”. Igår presenterade LO sin senaste rapport: ”Skolindustrin – hur mångfald blev enfald”.

På trettio sidor leder rapportförfattaren Kent Werne läsaren genom friskolornas snabba utveckling från 1991 till idag.  Egentligen är det en uppdatering av en tidigare genomgång – en nödvändig uppdatering när avvecklingen av den svenska skolan nu sker med rasande fart. 

LO valde att ordna ett webbsänt seminarium med anledning av rapportens publicering. 

LO:s Eric Sundström som moderator samlade kunniga deltagare:

  • Laura Hartman, LOs chefsekonom
  • Lina Axelsson Kihlblom, Skolminister (S)
  • Lars Hjälmered, Riksdagsledamot (M)
  • Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund, vice ordförande
  • Kent Werne, Journalist och rapportförfattare

I grunden skulle två enkla frågor besvaras: 

Hur vill Sveriges skolminister och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson förbättra den svenska skolan?

Vad säger lärarfacket och varför är skolans framtid en viktig fråga för LO?

Vad skulle skolministern säga? Skulle det komma ett besked hur regeringen tänker agera och när detta skulle ske? 

I sitt första inlägg i debatten pekade Lina Axelsson Kihlblom ut följande:

  • Skolvalet har förändrats, idag väljer skolan ut elever. Var inte tanken att det skulle vara tvärtom?
  • Det kommunala ansvaret för skolorna borde ge högre kompensation, friskolorna har inte samma kostnad
  • Friskolekoncernen har skaffat sig fri etableringsrätt
  • Två olika prioriteringar kan inte förenas – ungdomarnas utbildning och aktieägarnas vinstintresse står i konflikt med varandra
  • Kontrollen idag kräver orimligt mycket administration – den demokratiska kontrollen måste åter komma på plats
  • Skolan bedrivs som en del av näringslivet – men näringslivets intresse är att skolan skall leverera nya medarbetare med kompetens.

Rapporten är en värdefull genomgång av det vi alla borde se och förstå. Ett seminarium på rappa 60 minuter ger en bra förståelse för hur olika aktörer bedömer dagens situation och vilken väg härifrån som anses vara möjlig eller nödvändig.

Justerade åldersgränser i pensionssystemet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Pensionssystemet.

Nästa vecka måndag debatterar riksdagen socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/22:SfU25 ”Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system”. Dagen efter fattas beslutet.

I sak handlar det om en förändring av pensionsåldern, den ändras från 65 till 66.

Bakom förslaget står alla partier som ingår i pensionsgruppen, en klar majoritet.

Två partier ingår inte i gruppen och står inte heller bakom förslaget. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit var sin reservation. En tredje reservation undertecknades av dessa två partier gemensamt. 

Här texten av Vänsterpartiets reservation: 

”Förslaget om höjd pensionsålder motiveras av att vi lever längre och klarar av att arbeta längre. Medellivslängden skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika grupper och klyftorna i arbetslivet ökar. Bland exempelvis kvinnor med
förgymnasial utbildning förkortades den förväntade medellivslängden för 30-åringar 2011–2020. För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar däremot den förväntade medellivslängden. Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör pensionerna höjas i stället för pensionsåldern. Av nu nämnda skäl bör propositionen avslås.
För ökade möjligheter till ett längre yrkesliv krävs bl.a. förbättrade arbetsvillkor och en mer jämställd arbetsmarknad. Övriga trygghetssystem är också centrala för att möjliggöra ett längre och mer hållbart arbetsliv. Eftersom förslagen om förändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem är utformade för att passa förslagen om höjd pensionsålder bör regeringen snarast återkomma med omarbetade förslag till ändringar av angränsande system.”

För många tecken, det duger inte

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Val 2022.

Lättare sagt än gjort! Deadline är ordet som alla fruktar som är med i gruppen som skall färdigställa texten för valtidningen. 

Att få dit den rätta rubriken, de fyra raderna i ”hyllan”, den där krönikan i högerspalten, hitta en bild som passar, klura ut bildtexten, passa in en artikel i stället för något annat som ströks, korrekturläsa, göra klart, lämna till tryckeriet.

Tänk vad det frestar på, att ta bort sådant som lät bra för stunden men inte fick nåd hos de andra i gruppen.  

Här ett exempel – en text som inte kommer med, inte för att budskapet blev fel, nej, för lång, för många tecken, utrymmet på sida 7 används för annat.

Allt hänger ihop – så även trafikfrågor

Bilism och kollektivtrafik

Resandet med Västtrafik ökade år efter år. Sedan kom pandemin och folk började ta bilen igen. Arbetspendlare till Trollhättan, Uddevalla och Göteborg övergick till att sitta ensamma i sina bilar, på samma sätt som tusentals andra, varje morgon, varje eftermiddag.  Trafikbolagen förlorade intäkter, vill skära ner, vill höja biljettpriser. Nu får privatbilismen betala mångdubbelt för drivmedel och riksdagen ändrar avdragsrätten för arbetsresor. Kaos? Vänsterpartiet lokalt samarbetar väl med våra representanter i regionen och i riksdagen.  Vi tror att det finns goda möjligheter att hitta vettiga lösningar, för den enskilda, för samhället, för klimatet.

Men någon gång är det så att vår kommun kan bestämma alldeles själv. Seniorkortet är ett exempel där man kan – men inte vill.

Seniorkortet 65+

Ingenting händer! Inte ja, inte nej! Ett halvt dussin medborgarförslag och Vänsterpartiets motion – samma tanke: Avgiftsfria seniorkort för Västtrafik erbjuds för alla som är 65 eller äldre. Så gör man i många kommuner i Västra Götaland, så även i Trollhättan och Mellerud.

I Vänersborg gäller 75+ sedan ett antal år tillbaka. Vad väntar man på? 2021 infördes ett nytt biljettsystem i Västra Götaland med zon A, zon B och zon C. 

Nu grubblar Västtrafik över hur det blev med det nya zonsystemet. Ett beslut kommer 2023, samma besked för samtliga 49 kommuner i regionen att ta ställning till. Absolut inget skulle ha hindrat Vänersborgs kommun att ändra från dagens 75+ till 65+. Det kunde ha skett för länge sedan, det var fullt möjligt 2021 och även första halvåret 2022. 

Beslutet som kommer 2023 måste Vänersborg på samma sätt som alla andra kommuner ta ställning till när Västtrafik lägger fram det. 

Medborgarförslagen var entydiga, Vänsterpartiets motion också. Kommunledningen lyckades dock att hitta en majoritet för: Vi säger inte Ja! Vi säger inte Nej! Vi säger ingenting!

Flygplatsen

Varje år betalar Vänersborg över en miljon i bidrag till flygplatsen i Trollhättan. Det finns ett avtal mellan flera kommuner, det är inte bara att hoppa av. Men om regionen i Västra Götaland drar bort sin hand kommer det märkas. Om staten beslutar att stänga Bromma, då finns inte längre några landningstider som gör det attraktivt att flyga till ett affärsmöte i Stockholm, tur och retur samma dag. Vänsterpartiet vill lägga ner flygplatsen i Trollhättan.

Vänsterpartiet Västra Götalands budget 2023

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänsterpartiet Västra Götaland.

Vänsterpartiet i Västra Götalands budget för 2023 innehåller satsningar på hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och större krafttag för klimatet. – Vi vågar gå före. Vårt alternativ till nedskärningar och vårdköer är att satsa 1,4 miljarder till de verksamheter som behöver det mest, säger regionråd i opposition Carina Örgård (v).

En vård att lita på

Vårdköerna ökade under pandemin och personal har sagt upp sig i mängder. Upphandlad vård har ökat under det blågröna styret i regionen. – Vården ska inte vara en marknad! För att arbeta bort köerna krävs att personalen trivs och orkar stanna i våra verksamheter, säger regionråd Carina Örgård (v).
Vänsterpartiet budgeterar för en nära och tillgänglig vård, där alla invånare kan känna sig trygga att det finns vård när man behöver det. Privata sjukförsäkringar ska inte kunna ge fördel i vårdköer. – Nedprioriterade områden som psykiatri och beroendevård får i vår budget de resurser som krävs, istället för att verksamheterna stängs. Vi är stolta att satsa 1,4 miljarder på hälso- och sjukvård, säger regionråd Carina Örgård (v).

Klimatarbetet

Vänsterpartiet vill som enda parti i Västra Götaland sänka biljettpriset i kollektivtrafiken med 5 procent.
–Kollektivtrafiken är en del av klimatarbetet. Därför satsar vi också på utökad trafik, fler tåg och bussar och en utvecklad kollektivtrafik utanför städerna, säger Louise Jeppsson (v), ersättande regionråd och styrelseledamot i Västtrafik AB.

Vänsterpartiets budget satsar också 100 miljoner på förstärkt klimatarbete i regionen.
–Det finns bara ett jordklot. Vi vill ta till starka åtgärder för att hålla nere utsläppen, men kräver också rättvisa konsekvenser ur ett klass-, feministiskt och geografiskt perspektiv, säger ersättande regionråd Jan Alexandersson (v).

Höjda löner

– Västra Götalandsregionen ska vara en bra arbetsgivare. Därför satsar vi en halv miljard på höjda löner de kommande åren, och sätter stopp för nedskärningar, säger Carina Örgård (v), regionråd. – Vi har idag svårt att rekrytera och behålla den personal som behövs för att klara uppdraget, både kort- och långsiktigt. Det kräver en bättre arbetsmiljö och höjda löner, säger hon.

Vänsterpartiet Västra Götaland har också med arbetstidsmodeller och ett stopp för nedskärningar och krav på effektiviseringar i budgeten. 

–Vi är redo för ett rött styre i Västra Götalandsregionen efter valet, säger Carina Örgård (v), regionråd i opposition.

Läs budgeten i sin helhet. 

15 juni, eller hur?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Det är inte många veckor kvar till riksdagen avslutar mandatperioden. Fyra år som inte har liknat någon annan period, så många händelser, överraskningar, osäkerheter …

Den 15 juni avgörs ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Vilka beslut som fattas, vilka förslag som vinner i omröstningen kan man spekulera kring. Men avgörandet sätter sin prägel på valdebatten fram till 11 september.

Hur blir det med pensionsfrågan? Frågan riktas till Centerpartiet som har avgörandet i sin hand.

Här en tabell som erbjuder en översiktlig jämförelse:

Långt mer ingående behandlas skillnader mellan de olika förslagen i Vänsterpartiets ekonomipodd Scocconomics med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Någon debatt var det inte

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Men protokollet från alla anföranden i riksdagen denna dag kommer att sparas i många arkiv. 

”Särskild debatt med anledning av rapporten från de säkerhetspolitiska överläggningarna”

Vill man se och höra vilken åsikt de åtta partiernas talare hade för dagen så finns länken till webb-TV här.

Det som gäller den 16 maj 2022 är inte samma sak som gällde för bara någon månad sedan. 

Nog kommer det finnas anledningar framöver att se tillbaka till alla förväntningar som uttalades idag, att se om utfästelserna står sig. 

Nätjättarnas intåg

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i RÖTT.

Vad händer med Sverige när nätjättarna tar över marknaden
med robotar och digital övervakning, och vem betalar priset för billiga böcker och fraktfria leveranser?

I Vänsterpartiets magasin RÖTT 1/2022 kan du läsa artikeln ”Den lagrade vreden”. 

Hur måna är det som svarar på den inledande frågan med: ”Nej, det hade  jag nog inte riktigt tänkt på!”

Magasinet Rött är kulturmagasinet som blandar lokala aktiviteter och politiska frågor på lokal nivå, rikspolitiska förslag med inspiration och intervjuer med den breda vänstern. Vänsterpolitik skildrat på alla nivåer helt enkelt.

RÖTT kommer ut fyra gånger om året – samtliga exemplar är tillgängliga som pdf eller för att lyssna.

NATO – frågor & svar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänsterpartiet.

Varför är Sverige tryggare utanför Nato? Borde Finlands beslut påverka oss? Läs frågor och svar här.

Vad vill Vänsterpartiet göra för att göra Sverige tryggt?
Ett Nato-medlemskap ökar osäkerheten. Vi är för de ökade försvarsanslagen som en enig riksdag står bakom. Sverige ska ha ett starkt försvar. Vi ska också bygga vår trygghet på att behålla vårt militära självbestämmande och vår handlingsfrihet i svåra lägen.

Varför tycker inte Vänsterpartiet att Sverige ska gå med i Nato?
Den militära alliansfriheten gör Sverige tryggare. Ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges utsatthet genom att det riskerar dra in oss i krig och konflikter som vi helst vill stå utanför. Enligt Natos artikel 5 så är medlemsstater skyldiga att bistå varandra militärt vid angrepp. Vi vill att Sverige självt ska kunna göra sina säkerhetspolitiska val. I en otryggare värld, där det säkerhetspolitiska läget som vi sett kan förändras mycket snabbt, vore det olyckligt att binda upp vår försvars- och säkerhetspolitik på det sätt som ett Nato-medlemskap skulle innebära.

Är ni emot Nato?
Vi säger nej till Natomedlemskap för att det är det tryggaste för Sverige, inte för att Nato har vissa medlemmar eller ser ut på ett visst sätt.

Vad är ert alternativ till Nato?
Vänsterpartiet är för militär alliansfrihet så att vi kan fatta våra egna beslut utifrån vad som är bäst för Sveriges trygghet. För att kunna förbli alliansfria med trovärdighet är det avgörande att Sverige har ett starkt och välfungerande försvar. Därför ställer vi oss positiva till de ökade försvarsanslagen och till det stärkta fokuset på att kunna försvara hela Sverige. Det är i slutändan vår egen förmåga att klara av kriser och i värsta fall krig som är det avgörande.

Klarar vi oss verkligen på egen hand?
Det är medlemskapet i Nato som ökar osäkerheten, inte tvärtom. Den nuvarande säkerhetspolitiska linjen handlar inte om att klara sig på egen hand. Vi har till exempel redan idag ett väl fungerande militärt samarbete med Finland.

Om Finland går med i Nato, borde inte Sverige också gå med då?
Det är upp till varje lands invånare att själva besluta om vilken säkerhets- och försvarspolitik som tjänar dem bäst. Vi ser inte Nato som lösningen på våra gemensamma nordiska säkerhetspolitiska utmaningar och vi anser att det bästa för Sveriges säkerhet fortfarande är att vara militärt alliansfritt. Det finns inga konkreta fördelar med en gemensam ansökan, och det försämrar inte Finlands säkerhet att Sverige är militärt alliansfritt. Tvärtom anser Vänsterpartiet att ett alliansfritt Sverige påverkar säkerhetsläget runt Östersjön positivt.

Ryssland eller Nato?
Vänsterpartiet fördömer Putins brutala angreppskrig och driver på för hårdare sanktioner mot Ryssland, t ex stopp för import av rysk olja och gas. Sverige har visat att det är fullt möjligt att vara entydigt och aktivt mot Rysslands krigföring samtidigt som vi står utanför en militärallians som Nato.

Hur ser ni på kärnvapen?
Nato är en kärnvapenallians. Det gör inte Sverige säkrare, tvärtom innebär det ökade spänningar och kärnvapenhot. Vi ska inte ha kärnvapen på svensk mark.

Finns det verkligen tid för en folkomröstning?
Alliansfrihet är inte en säkerhetspolitisk linje som bara är byggd för fredstid, den är byggd för att bestå även när de militära hoten ökar. Under 1900-talet stod alliansfriheten pall även för sådana perioder. Sverige ska anpassa sig till nya hotbilder, men vi ska inte stressa fram en total omläggning av säkerhetspolitiken. Alla säkerhetspolitiska val ska vara välgrundade och folkligt förankrade.

Har inte det säkerhetspolitiska läget förändrats?
Jo, och det är viktigt att det svenska försvaret nu vidtar de åtgärder som de har planerat för. Sverige är inte oförberett. För att vi ska kunna ha handlingsfrihet och anpassa oss efter olika säkerhetspolitiska lägen framöver är det viktigt att fortsätta vara militärt alliansfria.

Varför kan inte regeringen eller riksdagen bestämma?
Ett stå här stort beslut måste förankras ordentligt hos alla som påverkas av det, alltså det svenska folket. Två stora partier verkar byta åsikt om Nato under pågående mandatperiod. Det var svårt för väljarna att förutse när de röstade förra gången.

Ska Sverige bara titta på när det är konflikter?
Att ha kvar vårt militära självbestämmande betyder inte att vi måste avstå från att ingripa i väpnade konflikter. Det betyder bara att vi behåller rätten att göra de valen på egen hand.

Vi samarbetar ju redan så mycket med Nato!
Samarbete är en annan sak. Vi har fortfarande ett självbestämmande som gör oss tryggare än om vi är medlemmar och dras in i konflikter som vi inte skulle ha valt själva. Det är alldeles utmärkt om Sverige har militära samarbeten med länder som vi själva väljer.

Sidansvarig: Tommy Gabrielsson