Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Aqua Blå, fin insats och vilken avslutning

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Aqua Blå.

I solgasset blev det en aning ansträngande. Och alla dessa höga ljud! Men vilken insats våra partikamrater gjorde under dagarna tre. Ingen glömd, men det måste sägas: Eldbjörg, Robert och Thomas, hur hade det gått utan er?

TTELA:s politikerpanel samlade representanter från åtta av kommunens nio partier. En timmes utfrågning och debatt, kan ses i efterhand. Tänk, allt som sades kan ses i efterhand. Med endast tre månader kvar till valdagen. Alla löften som kom, många spontana uttalanden som gjordes. Kan det vara så att några herrar i efterhand  ångrar att för lite tid ägnades åt att förbereda sig för debatten?

En strålande debut kan noteras. Det var första gången som Vänsterpartiets medlemsmöte nominerade Ida Hildingsson att företräda oss. Ingen tvivel, det kommer fler tillfällen.

Aqua Blå ÄR en riktig höjdpunkt i Vänersborg, tack alla som bidrog. 

P.S.: TTELA har en längre text på sin hemsida som sammanfattar debatten.

 

Blå? Röd? Vi kan väl snacka om saken

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Aqua Blå.

Allvarligt talat, var färg har sin plats. Är det Aqua Blå så är det Aqua Blå (äntligen igen!).

Men vi har alltid funnits med, vi har varit den där rätta röda pricken, mitt i Festivalområdet. Vänsterpartiets lokala företrädare är också på plats i år, du hittar oss …

Valet är ditt:

  • Vill du fråga oss något, så kommer vi inte vara svaret skyldig
  • Vill du veta hur vi skött oss under mandatperioden sedan 2018, så kan vi berätta
  • Är du nyfiken på vilka förväntningar vi har för de kommande fyra åren, då kan det bli ett längre samtal

Eller vill du bara säga hej och kolla lite på nära håll vilka vi är?

Vi finns på plats fredag – lördag – söndag, du hittar det röda tältet på Aqua Blå !

Ännu en utredning blir beskedet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Friskolor.

Debatten ordnas kommande tisdag, beslutet fattas först på onsdag. Men när ett betänkande har fått trycklov, då vet man hur riksdagens beslut kommer att se ut.

Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU32 ”Ökad likvärdighet för skolhuvudmän” handlar i grunden om ”friskolorna”. Det går ju inte en dag utan att ännu en debattartikel belyser hur svårt det har blivit att argumentera ”det är bra som det är, inget behöver ändras”. 

Men flera partier vill inte erkänna detta, vill helst inte ha frågan aktuell under valrörelsen. Därför sker nu följande: Utskottets majoritet avslår regeringens proposition, den tilltänkta förändringen av skollagen blir inte av. Men väljarna ska inte missuppfatta, det är ett Nej för det går inte att säga annat nu. Först måste …

  • I reservation 3 begär C och KD av regeringen att resursfördelningssystemet ska ses över 
  • I reservation 4 anser M och KD att en översyn av skolans finansiering, inklusive skolpengen, behövs
  • I reservation 5 efterlyser SD och KD en statlig styrning av beräkning av skolpeng
  • I reservation 6 enas SD, KD och L om kravet att ta fram en nationell skolpenningsnorm
  • vilket är nästan samma sak som tanken om en nationell skolpeng som SD och L framför i reservation 7

Summan av kardemumman är alltså att M, SD, L, KD och C avslår regeringens lagförslag med allehanda påpekanden. I valrörelsen sedan låter det så här: ”Vi har inte sagt nej, vi har bara  sagt att först måste det där klargöras ….”

MP har en finfin text i reservation 8 till stöd för idéburna skolor och skolor på mindre orter.

I övrigt är det S, V och MP som står tillsammans bakom reservation 1 till förmån för lagförslaget och reservation 2, där det påpekas för de andra fem partierna att allt det där man nu begär redan har kartlagts i två stora utredningar som är bakgrunden till propositionen. 

Reservationen från S, V och MP talar för sig själv – här hela reservation 1:

”Skolpengen spelar en central roll för hur skolans resurser fördelas och används och i slutändan för vilken utbildning våra barn och unga får i skolan. En likvärdig skola förutsätter en skolpeng som styr mot likvärdighet, men så är tyvärr inte fallet i dag. I stället har svensk skola en skolpeng som straffar kommuner ekonomiskt och överkompenserar friskolekoncerner för ansvar de inte ens har. Effekterna är förödande både för likvärdigheten i skolan och för kommunernas ekonomi. Behovet av att göra om skolpengen så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet är skriande.

Regeringens proposition Ökad likvärdighet för skolhuvudmän innehåller förslag som syftar både till mer tydliga, transparenta och rättssäkra beslut i
tilldelningen av skolpengen och till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän så att principen om lika villkor upprätthålls. I dag är fördelningen av skolpengen knappast likvärdig eller rättvis. Samtidigt som
kommuner straffas ekonomiskt överkompenseras friskolekoncerner för kostnader som de inte har.

Dagens skolpengssystem innebär att kommunala skolor och friskolor ska få samma grundbelopp, trots att kommunerna har ett större och mer kostsamt ansvar. Bara kommunen har en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen erbjuds skolplats, och det är ett ansvar som kostar pengar. Medan fristående skolor har möjlighet att ta emot så många elever som gör att skolan kan drivas resurseffektivt måste kommunen ha ständig beredskap för variationer i elevkullar men också vara beredda att ta emot elever från friskolor
som väljer att lägga ned. Skolpengens nuvarande utformning är en av många avarter på det som utvecklats till en skolmarknad präglad av vinstjakt och segregation. I kombination med att kommuner saknar inflytande över friskolors etableringar och att friskolor kan sortera ut elever med kösystem bidrar skolpengen i dag till segregation och bristande likvärdighet och till att många kommuners
ekonomi dräneras. Ökade kostnader i kommunala skolor leder till ökade utbetalningar till fristående skolor, trots att dessa inte fått ökade omkostnader. Det är ett system som gynnar friskolekoncerner men som knappast gynnar
likvärdigheten i skolan och de elever som behöver samhällets stöd som mest. Kostnaden bärs av skattebetalarna. Det är ett system som måste ändras.

Förslagen i propositionen är väl utredda och bygger i stor utsträckning på SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Förslagen fick också starkt stöd från remissinstanserna, inte minst bland lärarnas egna fackliga organisationer. Trots detta väljer en majoritet i utskottet, med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen, att rösta emot propositionen. Det är djupt beklagligt och innebär att
skolpengen kommer att fortsätta bidra till ojämlikhet mellan kommunala och fristående huvudmän och än värre – mellan barn och unga i skolan.
Om vi ska kunna bryta skolsegregationen och öka jämlikheten i skolan måste samhället ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan från marknaden. Ett avgörande steg för att nå dit är att skolpengen görs om så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet, i stället för att överkompensera friskolekoncerner.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla regeringens förslag om ändrade regler för resurser till skolan. ”

Vi behöver prata pengar, fru talman

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Socialtjänsten.

Igår debatterades riksdagen socialutskottets betänkande 2021/22:SoU33 ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat”. Beslutet fattas idag tisdag.

Tragiken bakom var det många som nämnde, men det fanns också uttalanden som visar på hur mycket som är kvar att göra.  Socialtjänstens villkor behöver förbättras, inget skall hindra någon socialsekreterare från att avstå att fatta rätt  beslut. 

Mats Wiking (S), Trollhättan, och Camilla Waltersson Grönwall (M), Lilla Edet, är två framträdande ledamöter i riksdagens socialutskott. Det finns säkerligen lokalt intresse att ta del av deras anföranden och replikskiften.

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet. Från hennes manuskript här ett avsnitt som är ytterst relevant – kan vi lita  på att det inte är bristande resurser som leder till dåliga eller fel beslut hos socialtjänsten? 

”Trots den breda enighet som utskottet har kunnat samla och som jag är tacksam för är det dock någonting som skaver lite grann – som en sten i skon, fru talman. Det finns nämligen något som det talas alldeles för lite om i debatten om socialtjänsten, och det är förutsättningarna för att kunna jobba förebyggande, stödjande och uppföljande. Vi behöver prata pengar, fru talman.
För att citera Akademikerförbundet SSR: ”Var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin under de senaste två åren. Mer än var femte, 22 procent, har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av ekonomin.” 

Låt oss ta in dessa siffror för ett ögonblick, fru talman. Vad får det för konsekvenser, helt konkret, för just barn i samhällets vård om var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin? Vad får det för konsekvenser om mer än var femte socialsekreterare har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av en tuff ekonomisk situation i kommunen?
Om det inte finns tillräckligt med resurser för att bevaka rättigheter enligt lagstiftningen kommer det tyvärr inte att räcka till att skärpa och förtydliga lagstiftning och barnrättsperspektiv, hur rätt det än är. ”Det är ekonomin, dumbom”, ska en av Clintons strateger ha sagt. Inget kan vara sannare när det gäller just socialtjänstens möjligheter att faktiskt göra det viktiga jobb som många, många partier här i kammaren säger att vi vill se.

Vi vill att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande med familjer i riskgrupper och ge stöd och hjälp till förändring – oavsett om det gäller stöd för drogfrihet, stöd för psykisk hälsa eller annat stöd i föräldraskapet – men då krävs att socialtjänsten har både resurser och utrymme för socialt arbete. När man tar del av verkligheten för landets socialsekreterare blir det helt uppenbart att det alltför ofta inte är så.”

Hela debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV – där finns även länken till protokollet och till utskottsbetänkandet. 

Uppmanar Kommunal att rösta på Vänsterpartiet?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Karensavdraget.

Facket Kommunal publicerade på sociala medier:

”– rösta på det partiet som vill avskaffa  karensavdraget”

Med anledning av regeringens proposition ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” kom i april Vänsterpartiets motion ”Människors trygghet – politikens ansvar”. Debatten och beslut sker den 15 juni.

På sida 23  står följande:

Vänsterpartiet har drivit igenom flera viktiga förbättringar av sjukförsäkringen under de senaste åren. Trots det kvarstår flera brister. Den just nu högst prioriterade frågan inom sjukförsäkringen är att avskaffa karensavdraget. Coronakrisen har visat hur skadligt det kan vara med sjuknärvaro, dvs. att arbetstagare känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de inte är friska. Något vi egentligen vetat sedan länge. Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas. Det kan ske på olika sätt, där huvudfrågan är hur kostnaden ska fördelas mellan stat och arbetsgivare samt vad det kan få för eventuella konsekvenser för löntagarna. Det centrala för Vänsterpartiet är att karensavdraget avskaffas, eftersom det leder till skadlig sjuknärvaro, ökad smittspridning och inkomstbortfall som framför allt drabbar låginkomsttagare.

Att avskaffa karensavdraget utan någon kompensation från staten beräknas innebära ökade kostnader för arbetsgivarna på omkring 9 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet föreslog i budgetmotionen för 2022 (motion 2021/22:3278) att karensavdraget skulle slopas och att arbetsgivarna skulle stå för kostnaden, samtidigt som sjuklöneansvaret för mindre företag minskas. Företag har skyldighet att stå för sjuklönen de första 14 dagarna av sjukperioden. Vårt förslag innebär att staten tar över det ansvaret för företag med upp till 10 anställda för att sedan ta delar av summan i nedtrappning upp till 15 anställda. Förslaget kostar staten omkring 3,7 miljarder kronor per år.

Om staten står för hela kostnaden för att avskaffa karensavdraget, utan att företagen kompenseras på något annat sätt för nuvarande sjuklöneansvar uppgår kostnaderna för staten till omkring 5,4 miljarder kronor per år. Den lägre kostnaden beror av att skatteinkomsterna ökar samtidigt.[1]

Statens kostnader för den tillfälliga ersättning för karensavdraget som infördes under pandemin uppgick till drygt 3,2 miljarder kronor 2021.[2] Denna ersättning är slopad från och med den 1 april 2022. Karensersättningen hade ett tak och kompenserade därmed inte karensavdraget fullt ut. För att få ersättningen krävdes en ansökan, vilket innebär att alla inte fick ersättningen och ledde till onödiga administrationskostnader. Regeringen har i mars 2022 tillsatt en utredning som ska se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen ska presentera sina slutsatser den 29 september 2023. Vänsterpartiet anser att hela karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt, men vi är också beredda att förlänga den karensersättning som gällt under pandemin fram till att utredningens förslag genomförs.

Tabell 2. Olika alternativ för avskaffande av karensavdraget

Förslag kostnad (mdkr)
Arbetsgivarna tar kostnaden, kompensation mindre företag 3,7
Staten tar hela kostnaden 5,4
Karensersättning 3,2

 

Skolindustrin – hur mångfald blev enfald

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Marknadsskolan.

”Friskolor” var ordet 1991, långt senare bestämde sig Vänsterpartiet att fokusera på problemet ”marknadsskolan”. Igår presenterade LO sin senaste rapport: ”Skolindustrin – hur mångfald blev enfald”.

På trettio sidor leder rapportförfattaren Kent Werne läsaren genom friskolornas snabba utveckling från 1991 till idag.  Egentligen är det en uppdatering av en tidigare genomgång – en nödvändig uppdatering när avvecklingen av den svenska skolan nu sker med rasande fart. 

LO valde att ordna ett webbsänt seminarium med anledning av rapportens publicering. 

LO:s Eric Sundström som moderator samlade kunniga deltagare:

  • Laura Hartman, LOs chefsekonom
  • Lina Axelsson Kihlblom, Skolminister (S)
  • Lars Hjälmered, Riksdagsledamot (M)
  • Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund, vice ordförande
  • Kent Werne, Journalist och rapportförfattare

I grunden skulle två enkla frågor besvaras: 

Hur vill Sveriges skolminister och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson förbättra den svenska skolan?

Vad säger lärarfacket och varför är skolans framtid en viktig fråga för LO?

Vad skulle skolministern säga? Skulle det komma ett besked hur regeringen tänker agera och när detta skulle ske? 

I sitt första inlägg i debatten pekade Lina Axelsson Kihlblom ut följande:

  • Skolvalet har förändrats, idag väljer skolan ut elever. Var inte tanken att det skulle vara tvärtom?
  • Det kommunala ansvaret för skolorna borde ge högre kompensation, friskolorna har inte samma kostnad
  • Friskolekoncernen har skaffat sig fri etableringsrätt
  • Två olika prioriteringar kan inte förenas – ungdomarnas utbildning och aktieägarnas vinstintresse står i konflikt med varandra
  • Kontrollen idag kräver orimligt mycket administration – den demokratiska kontrollen måste åter komma på plats
  • Skolan bedrivs som en del av näringslivet – men näringslivets intresse är att skolan skall leverera nya medarbetare med kompetens.

Rapporten är en värdefull genomgång av det vi alla borde se och förstå. Ett seminarium på rappa 60 minuter ger en bra förståelse för hur olika aktörer bedömer dagens situation och vilken väg härifrån som anses vara möjlig eller nödvändig.

Justerade åldersgränser i pensionssystemet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Pensionssystemet.

Nästa vecka måndag debatterar riksdagen socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/22:SfU25 ”Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system”. Dagen efter fattas beslutet.

I sak handlar det om en förändring av pensionsåldern, den ändras från 65 till 66.

Bakom förslaget står alla partier som ingår i pensionsgruppen, en klar majoritet.

Två partier ingår inte i gruppen och står inte heller bakom förslaget. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit var sin reservation. En tredje reservation undertecknades av dessa två partier gemensamt. 

Här texten av Vänsterpartiets reservation: 

”Förslaget om höjd pensionsålder motiveras av att vi lever längre och klarar av att arbeta längre. Medellivslängden skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika grupper och klyftorna i arbetslivet ökar. Bland exempelvis kvinnor med
förgymnasial utbildning förkortades den förväntade medellivslängden för 30-åringar 2011–2020. För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar däremot den förväntade medellivslängden. Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör pensionerna höjas i stället för pensionsåldern. Av nu nämnda skäl bör propositionen avslås.
För ökade möjligheter till ett längre yrkesliv krävs bl.a. förbättrade arbetsvillkor och en mer jämställd arbetsmarknad. Övriga trygghetssystem är också centrala för att möjliggöra ett längre och mer hållbart arbetsliv. Eftersom förslagen om förändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem är utformade för att passa förslagen om höjd pensionsålder bör regeringen snarast återkomma med omarbetade förslag till ändringar av angränsande system.”

För många tecken, det duger inte

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Val 2022.

Lättare sagt än gjort! Deadline är ordet som alla fruktar som är med i gruppen som skall färdigställa texten för valtidningen. 

Att få dit den rätta rubriken, de fyra raderna i ”hyllan”, den där krönikan i högerspalten, hitta en bild som passar, klura ut bildtexten, passa in en artikel i stället för något annat som ströks, korrekturläsa, göra klart, lämna till tryckeriet.

Tänk vad det frestar på, att ta bort sådant som lät bra för stunden men inte fick nåd hos de andra i gruppen.  

Här ett exempel – en text som inte kommer med, inte för att budskapet blev fel, nej, för lång, för många tecken, utrymmet på sida 7 används för annat.

Allt hänger ihop – så även trafikfrågor

Bilism och kollektivtrafik

Resandet med Västtrafik ökade år efter år. Sedan kom pandemin och folk började ta bilen igen. Arbetspendlare till Trollhättan, Uddevalla och Göteborg övergick till att sitta ensamma i sina bilar, på samma sätt som tusentals andra, varje morgon, varje eftermiddag.  Trafikbolagen förlorade intäkter, vill skära ner, vill höja biljettpriser. Nu får privatbilismen betala mångdubbelt för drivmedel och riksdagen ändrar avdragsrätten för arbetsresor. Kaos? Vänsterpartiet lokalt samarbetar väl med våra representanter i regionen och i riksdagen.  Vi tror att det finns goda möjligheter att hitta vettiga lösningar, för den enskilda, för samhället, för klimatet.

Men någon gång är det så att vår kommun kan bestämma alldeles själv. Seniorkortet är ett exempel där man kan – men inte vill.

Seniorkortet 65+

Ingenting händer! Inte ja, inte nej! Ett halvt dussin medborgarförslag och Vänsterpartiets motion – samma tanke: Avgiftsfria seniorkort för Västtrafik erbjuds för alla som är 65 eller äldre. Så gör man i många kommuner i Västra Götaland, så även i Trollhättan och Mellerud.

I Vänersborg gäller 75+ sedan ett antal år tillbaka. Vad väntar man på? 2021 infördes ett nytt biljettsystem i Västra Götaland med zon A, zon B och zon C. 

Nu grubblar Västtrafik över hur det blev med det nya zonsystemet. Ett beslut kommer 2023, samma besked för samtliga 49 kommuner i regionen att ta ställning till. Absolut inget skulle ha hindrat Vänersborgs kommun att ändra från dagens 75+ till 65+. Det kunde ha skett för länge sedan, det var fullt möjligt 2021 och även första halvåret 2022. 

Beslutet som kommer 2023 måste Vänersborg på samma sätt som alla andra kommuner ta ställning till när Västtrafik lägger fram det. 

Medborgarförslagen var entydiga, Vänsterpartiets motion också. Kommunledningen lyckades dock att hitta en majoritet för: Vi säger inte Ja! Vi säger inte Nej! Vi säger ingenting!

Flygplatsen

Varje år betalar Vänersborg över en miljon i bidrag till flygplatsen i Trollhättan. Det finns ett avtal mellan flera kommuner, det är inte bara att hoppa av. Men om regionen i Västra Götaland drar bort sin hand kommer det märkas. Om staten beslutar att stänga Bromma, då finns inte längre några landningstider som gör det attraktivt att flyga till ett affärsmöte i Stockholm, tur och retur samma dag. Vänsterpartiet vill lägga ner flygplatsen i Trollhättan.

Vänsterpartiet Västra Götalands budget 2023

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänsterpartiet Västra Götaland.

Vänsterpartiet i Västra Götalands budget för 2023 innehåller satsningar på hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och större krafttag för klimatet. – Vi vågar gå före. Vårt alternativ till nedskärningar och vårdköer är att satsa 1,4 miljarder till de verksamheter som behöver det mest, säger regionråd i opposition Carina Örgård (v).

En vård att lita på

Vårdköerna ökade under pandemin och personal har sagt upp sig i mängder. Upphandlad vård har ökat under det blågröna styret i regionen. – Vården ska inte vara en marknad! För att arbeta bort köerna krävs att personalen trivs och orkar stanna i våra verksamheter, säger regionråd Carina Örgård (v).
Vänsterpartiet budgeterar för en nära och tillgänglig vård, där alla invånare kan känna sig trygga att det finns vård när man behöver det. Privata sjukförsäkringar ska inte kunna ge fördel i vårdköer. – Nedprioriterade områden som psykiatri och beroendevård får i vår budget de resurser som krävs, istället för att verksamheterna stängs. Vi är stolta att satsa 1,4 miljarder på hälso- och sjukvård, säger regionråd Carina Örgård (v).

Klimatarbetet

Vänsterpartiet vill som enda parti i Västra Götaland sänka biljettpriset i kollektivtrafiken med 5 procent.
–Kollektivtrafiken är en del av klimatarbetet. Därför satsar vi också på utökad trafik, fler tåg och bussar och en utvecklad kollektivtrafik utanför städerna, säger Louise Jeppsson (v), ersättande regionråd och styrelseledamot i Västtrafik AB.

Vänsterpartiets budget satsar också 100 miljoner på förstärkt klimatarbete i regionen.
–Det finns bara ett jordklot. Vi vill ta till starka åtgärder för att hålla nere utsläppen, men kräver också rättvisa konsekvenser ur ett klass-, feministiskt och geografiskt perspektiv, säger ersättande regionråd Jan Alexandersson (v).

Höjda löner

– Västra Götalandsregionen ska vara en bra arbetsgivare. Därför satsar vi en halv miljard på höjda löner de kommande åren, och sätter stopp för nedskärningar, säger Carina Örgård (v), regionråd. – Vi har idag svårt att rekrytera och behålla den personal som behövs för att klara uppdraget, både kort- och långsiktigt. Det kräver en bättre arbetsmiljö och höjda löner, säger hon.

Vänsterpartiet Västra Götaland har också med arbetstidsmodeller och ett stopp för nedskärningar och krav på effektiviseringar i budgeten. 

–Vi är redo för ett rött styre i Västra Götalandsregionen efter valet, säger Carina Örgård (v), regionråd i opposition.

Läs budgeten i sin helhet. 

15 juni, eller hur?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Det är inte många veckor kvar till riksdagen avslutar mandatperioden. Fyra år som inte har liknat någon annan period, så många händelser, överraskningar, osäkerheter …

Den 15 juni avgörs ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Vilka beslut som fattas, vilka förslag som vinner i omröstningen kan man spekulera kring. Men avgörandet sätter sin prägel på valdebatten fram till 11 september.

Hur blir det med pensionsfrågan? Frågan riktas till Centerpartiet som har avgörandet i sin hand.

Här en tabell som erbjuder en översiktlig jämförelse:

Långt mer ingående behandlas skillnader mellan de olika förslagen i Vänsterpartiets ekonomipodd Scocconomics med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.