Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

I snitt en gång per vecka

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Tidöavtalet om migration och integration.

I snitt en gång per vecka inbjuder migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, till en pressträff. Aldrig ensam, alltid i sällskap med någon företrädare för SD.

Vecka för vecka ökar nu tempot. Regeringspartierna M, KD och L levererar vad SD skrev in i Tidöavtalet. Rubriken på sida 29 är: ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration”. 

Där anges direktivets målsättning:

• Skapa ett paradigmskifte i synen på asylmottagande, för att utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som
flyr Sveriges närområde  [felskrivet, men korrekt citerat] Sverige ska inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat.
• Att migrationspolitiken i övrigt ska vara ansvarsfull.
• Att införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.
• Att komma till rätta med skuggsamhället.

Och sedan följer från sida 29 till sida 47 en mängd detaljerade tankar, förslag och överenskommelser. Flera gånger motiveras skarpa begränsningar av invandring och migration med en hänvisning till att det sker för att skapa bättre förutsättningar för integration. 

I dagarna publicerade Arena Idé skriften ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet”. Lisa Pelling m fl förklarar i rapportens inledning vad som gör skrivningar i Tidöavtalet möjliga: Definitionen av integrationen förändras.

  • Det nuvarande målet för den svenska integrationspolitiken är ”lika rättigheter, skyldigheter, och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.
  • Förslagen i Tidöavtalet förändrar definitionen av integration. Människor som flyttar hit kommer inte garanteras ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. I stället villkoras livet i Sverige. Under de första åren villkoras rätten till välfärd genom Tidöavtalets förslag om ”kvalificering till välfärden” (se Tidöavtalet s. 42). Uppehållstillståndet är villkorat med ”vandel” och genom att den som ”åtnjuter svensk gästfrihet” visar ”respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar”. Den som vill bli medborgare kommer att avkrävas en ”lojalitetsförklaring” (Tidöavtalet s. 37–38).

Steg för steg – vi har anledning att återkomma ett antal gånger. SD och M jagar människor som är våra arbetskamrater, som är grannar, som är föräldrar till barn som våra barn möter i skolan och på idrottsplatsen. 

Nästa vecka behandlar riksdagen ett betänkande från socialförsäkringsutskottet ”Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning”. Ärendet tar vi upp längre fram. Heder åt Centerpartiet och Miljöpartiet som tillsammans med Vänsterpartiet inte ställer sig bakom utskottets ställningstagande. 

Ekonomirapporten maj 2023

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i SKR Ekonomirapporten.

Bland alla nyheter och pressträffar borde kommunala förtroendevalda från hela landet idag haft sitt största intresse riktat till SKR:s publicering av  ”Ekonomirapporten, maj 2023”. Ekonomirapporten med undertiteln ”Om kommunernas och regionernas ekonomi” ges ut två gånger om året. Alla kommuner refererar till maj-rapporten under den egna budgetprocessen. Höstens rapport kommer för många kommuner för sent för att kunna påverka budgetbeslutet 2024. Så även i Vänersborg. Om inte – ja, om inte utvecklingen av kommunens förutsättningar ändras så mycket att nya beslut i oktober eller november inte kan undvikas. 

Här länken till dagens pressträff. Själva apporten har en traditionell indelning: Samhällsekonomi – En långsiktigt hållbar ekonomi – Kommunernas ekonomi – Regionernas ekonomi. Sammanfattande slutsatser avslutar inte rapporten, dessa finns i själva verket som en inledning. 

Slutsatserna inleds med följande text: ”De ekonomiska utmaningarna för kommuner och regioner blir nu alltmer påtagliga. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till ett historiskt lågt resultat. Många kommuner och nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år. Resultaten i kommuner och regioner faller i år med nära 50 miljarder till –6 miljarder kronor för att sedan falla ytterligare till –28 miljarder 2024, om inga åtgärder skulle vidtas. Åtgärder kommer dock att vidtas. Men på flera håll är underskotten så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt, vilket innebär att resultatnivån trots åtgärder i de allra flesta regioner och många kommuner förväntas bli negativ både i år och nästa år. SKR räknar därför med stora underskott
även 2024, trots kommunernas och regionernas arbete med effektiviseringar, besparingar och eventuella skattehöjningar. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för den ekonomiska utvecklingen.
SKR bedömer att resultaten återhämtas under 2025 och 2026. Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd och bristen på arbetskraft växer när invånare över 80 år blir allt fler. Kompetensförsörjningen fortsätter att vara en stor utmaning. Den långsiktiga situationen, och därmed utmaningarna, ser olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska ställning, struktur, investeringsbehov och framtida befolkningsförändring.”

Kommunstyrelsen i Vänersborg behandlar ”Mål- och resursplanen 2024-2026” den 7 juni, kommunfullmäktige beslutar därefter 21 juni. Var så säker att åtskilliga förtroendevalda ägnar tid åt att studera dagens rapport. Vänsterpartiets förtroendevalda gör så.  Den 23 maj ägnas ett medlemsmöte i huvudsak åt diskussionen hur vi ser på kommunens ekonomiska problem, kortsiktigt och långsiktigt. 

Innan midsommar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Statens budget 2023 och 2024.

Oftast och så även i år kulminerar beslutsprocesser här i kommunen och i riksdagen innan midsommar. Vårt kommunfullmäktige beslutar om Mål- och resursplanen 2024, som det korrekta namnet är för budgeten, på onsdag 21 juni. Än vet vi inte vilket beslut som vinner i en eventuell omröstning, egentligen finns inga färdiga förslag ute i offentligheten än. Däremot kan vi upprepa vår inställning att det hade varit en fördel att vänta med beslutet till november. 

Statliga bidrag till finansieringen av välfärden i kommuner och regioner har en stor betydelse. Ett kommunalt budgetbeslut i november kan ta hänsyn till statens budget, regeringens proposition läggs i september. 

Dagen innan vårt fullmäktige i juni debatterar och beslutar riksdagen om två propositioner, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, dels ”Vårändringsbudget 2023”.  Förväntningar att SD och regeringen berättar vilka generella och riktade statsbidrag kommunsektorn  kan räkna med framöver uppfylldes inte. Det kommer till hösten sade alla representanter från Tidöavtalets partier. 

Alla fyra oppositionspartier har skrivit egna motioner inför debatten och beslutet den 20 juni. 

Vänsterpartiet har i sin motion ”Trygghet och ansvar i krisen” tre avslutande kapitel som mycket konkret beskriver partiets tankar.

8 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik – där beskrivs vad Vänsterpartiet saknar, vad vi vill stryka, vad vi vill ändra – sådant som anses av Vänsterpartiet vara fel. 

9 Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken – det här vill Vänsterpartiet istället – här finns ett antal punkter med talande rubriker:

  • Den svenska modellen
  • Bryt med normpolitiken
  • En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
  • Generell välfärd en del i arbetslinjen
  • En kunskapsnation i världsklass
  • Klimat
  • Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter

10 Förslag på budgetåtgärder för innevarande år

Här fanns i avslutningen en översikt: ”Inför krisbarnbidrag –
Pausa RUT – Inför skolfrukost i hela landet – Återinför karensersättningen – Inför ett statligt räddningspaket till regionerna – Halvera biljettkostnaderna i kollektivtrafiken – Inför ett investeringsstöd till kollektivtrafiken ”

Störst borde inte haft mest i elstöd

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Elstödet.

Vi återger ett inlägg från Rött.nu:

Störst borde inte haft mest i elstöd

Det är de som haft det tuffast ekonomiskt som behöver mer stöd. Inte stora företag och herrgårdsägare som redan har mer än de behöver. Finanspolitiska rådet varnar för slösaktiga elstöd i sin årsrapport.

Mitt i krisen går det inte ekonomiskt dåligt för alla. Företagen har tvärtom gjort rekordvinster. Det gäller elbolagen och elnätsföretagen och matjättarna. Och det gäller bankerna, vars vinster pressar upp boendekostnaderna för vanliga svenskar. De fyra storbankernas kvartalsrapporter visade vinst med 46 miljarder, och Vänsterpartiet har precis kommit med förslaget att använda statens bank, SBAB, för att jaga dem att faktiskt pressa ner räntorna på bolånen.

Samtidigt släppte Finanspolitiska rådet sin årsrapport. Vanligtvis brukar rådet varna för en ekonomisk politik som ger samhällets mest utsatta rimliga livsvillkor, men nu ger de sig på regeringens vidlyftiga elstöd på 64 miljarder och menar att stödet dels är för omfattande men också att det delats ut åt fel håll i och med utformningen där den som gjort av med mest el också fått mest stöd.

Finanspolitiska rådet uttrycker sig nedtonat, men anser att pengarna kunde ha använts bättre med en annan inriktning.
– Hade man inte gett så stora stöd i de sammanhangen hade man haft möjlighet att göra andra saker som vi tror att ekonomin hade mått bättre av, säger Lars Heinkensten, ordförande i rådet, till TT.
– Det är också så att storförbrukare av el ofta har långa fasta elavtal och det finns då en risk att de elstöd som går till företagen faktiskt överstiger de ökade kostnader de haft för elen, säger Lisa Laun, vice ordförande.

Finanspolitiska rådet menar också att det finns en risk att hushåll fortsätter förvänta sig ännu mer elstöd nästa höst och vinter, och att de av det skälet sparar in mindre el och inte får tydliga signaler om att de nog borde sätta in värmeluftspumpar eller solceller. Istället för att byta till fräschare kakel i inomhuspoolen.

Men vilka det är som fått poolen uppvärmd av skattebetalarna lär vi kanske aldrig få veta? Att regeringens förslag om att sekretessbelägga vilka som fått ta del av elstödet avvisades av Lagrådet och röstades ner av alla oppositionspartier hjälpte inte. Sekretessen står sig sedan kammarrätten avslagit en begäran om att Försäkringskassan skulle lämna ut uppgifter.

”Kammarrätten har nu – efter lagprövning – kommit fram till att de nya sekretessbestämmelserna inte strider mot tryckfrihetsförordningen och att bristerna i beredningen inte varit så väsentliga att det finns hinder mot deras tillämpning”, skriver kammarrättsrådet Johan Axelsson, som har varit referent i målet, i ett pressmeddelande.

Att uppgifterna om elprisstödet till hushåll ska hållas hemliga i 20 år är diskutabelt, enligt Lisa Laun, vice ordförande i Finanspolitiska rådet.
– Det är viktigt att informationen om elstöd och deras mottagare ska vara öppen för granskning, säger hon till TT.

Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Här är Finanspolitiska rådets rapport

Här är Vänsterpartiets förslag om att använda SSAB för att få ner kostnaderna på bolån.

Kommunerna får det svårt framöver

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Läget inför fullmäktiges budgetbeslut 2024 i juni ter sig mycket mörkt. Våra förtroendevalda vill såklart förstå ”varför” och även söka efter vägar för att underlätta i den djupa dalgång som stundar. Här ett avsnitt från Vänsterpartiets riksdagsmotion med anledning av regeringens vårbudgetproposition.

7.2.2 Kommunerna får det svårt framöver

Kommunerna beräknas fortfarande gå med samlat överskott i år (totalt 8 miljarder kronor för kommunerna totalt) men det är samtidigt den lägsta nivån sedan 2004.
Överskottet motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag, vilket är för lågt för att nå ett generellt mål om god ekonomisk hushållning. För det skulle ytterligare cirka 6
miljarder kronor behöva tillföras kommunerna. I SKR:s enkät anger tre av fyra kommuner att de kommer att bli tvungna att vidta åtgärder i verksamheterna. Kommunernas pensionskostnader utgör en stor del av kostnadsökningen där premieökningar i det nya pensionsavtalet driver cirka 25 procent av detta. En del av kommunerna har dock möjlighet att använda sin resultatutjämningsreserv (RUR) för att täcka upp för årets underskott. [Vänersborg har sedan 2013 bokfört ett belopp om 50 miljoner i RUR.]  Långt ifrån alla kommuner har dock tillgång till en RUR och en kommun som budgeterar med underskott är skyldig att presentera en plan för att återställa det inom tre år. För innevarande år har 48  kommuner budgeterat med underskott, 28 kommuner har
ett nollresultat. Totalt har dock 236 kommuner budgeterat för ett resultat som är lägre än 2 procent av skatter och statsbidrag.
För 2024 beräknar SKR att kommunerna får ett genomsnittligt underskott på 5  miljarder kronor – det saknas då totalt 19 miljarder kronor för att nå kommunallagens krav om överskott på 2  procent.
Vänsterpartiet föreslog 20 miljarder kronor mer än regeringen för 2023. Att värdesäkra statsbidragen framstår som en av de viktigaste strukturreformerna i
dagsläget. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärdsarbete som är så centralt för oss alla.

Inte Vänersborgs kommun utan Wargön Innovation

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Textilavfall.

Vid olika tillfällen får Vänersborgs kommun en inbjudan från något av regeringens departement att skriva en remiss till någon utredning eller skrivelse.

Kommunledningens intresse att engagera sig i remisserna är milt sagt svalt. Det framgår inte minst av uttalanden från kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, som i fullmäktige fick frågor kring remissarbetet.

Nu kom en ny inbjudan –  den riktar sig inte till kommunen utan till Wargön Innovation. För kommunen och kommunens förtroendevalda är ämnet av stort intresse. Fortfarande finns det hopp om och förväntningar på etableringen i Vargön att det skall komma till stånd en utveckling som ger arbetstillfällen. 

I övrigt rör remissen ett område som är av allmänt intresse. Och det känns tillfredsställande att kommunen flera gånger under åren som gått har hållit fast vid att tro på projektet Wargön Innovation. 

Vad gäller det? Klimat- och näringslivsdepartementet skickade ut på remiss ”Cirkulär hantering av textil och textilavfall”. 

Den 1 januari 2026 skall lagförslag träda i kraft som är föranledda av ett EU-direktiv och som ska leda till att separat insamling av textil införs i reglementen för avfallshantering. Och så: ”Promemorian innehåller också förslag om att genomföra kravet på medlemsstaterna enligt samma direktiv att vidta åtgärder för att förebygga avfallsgenerering för textilier.”

Här finns förslag på att ”främja återanvändning” och ”behandlingen av textilavfallet”. Ett avsnitt säger: ”För avfallentreprenörer som sorterar eller på annat sätt behandlar avfall kan de nya kraven förväntas skapa nya affärsmöjligheter eftersom mer textilavfall kommer att sorteras ut och behöva behandlas i enlighet med
avfallsregelverket. I dag finns endast ett fåtal anläggningar i Sverige för sortering av textilavfall respektive för materialåtervinning av textilavfall. Bedömningen är att efterfrågan på den typen av tjänster kommer att öka.”

I förteckningen över remissinstanser framgår att svaren skall ha inkommit senast 25 augusti 2023.

Använd statens bank för att sänka boräntorna

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bolåneräntor.

Vänsterpartiet föreslår ett nytt uppdrag till statliga SBAB för att pressa storbankerna till lägre bolåneräntor. Så hjälper vi hushållen i krisen och bekämpar inflationen.

Många hushåll pressas hårt när bolåneräntorna skjuter uppåt. Samtidigt har de svenska storbankerna en väldigt hög avkastning jämfört med övriga Europa. På grund av dålig konkurrens kan de sätta bolåneräntorna långt över vad som är motiverat, på hushållens bekostnad. För en familj med ett bolån på 2 miljoner kronor kan Vänsterpartiets förslag ge sänkta bolånekostnader med cirka 10 000 kronor brutto per år.

Den inflationskris Sverige just nu genomlider drabbar hushållen hårt. Elpriserna har stigit med 21 procent på ett år, matpriserna med 19,6 procent och boendepriser med 18,3 procent. Bakom dessa kraftigt höjda priser finns, utöver Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av Covid-pandemin, en rad marknadsmisslyckanden på centrala marknader som kontrolleras av få bolag och där konkurrensen satts ur spel.

I en kris, där vinsterna normalt sett bör falla, har företagen istället gjort rekordvinster. Det gäller elen där elbolagen och elnätsföretagen gör stora övervinster, det gäller matvarujättarna med sina rekordvinster, och det gäller bankerna, vars vinster pressar upp boendekostnaderna för vanliga svenskar. De svenska storbankerna har idag en avkastning på eget kapital på runt 12%, jämfört med 6–7% för banker i övriga EU.

För att råda bot på detta föreslår Vänsterpartiet idag att den statliga banken SBAB ges i uppgift att pressa bolåneräntorna. Detta kan uppnås genom att avkastningskravet sänks från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det vill säga: till samma nivå som gällde under perioden fram till 2013.

Under perioden 2006–2011 var bolånemarginalen – det vill säga skillnaden mellan den ränta som bankerna tar ut av låntagaren och den ränta som de i sin tur betalar för att låna upp pengar – 0,3–0,6%. Efter att den borgerliga regeringen med Anders Borg i spetsen höjt avkastningskravet på SBAB mer än fördubblades den, till i genomsnitt 1,4% för perioden 2012-2022.

Den här åtgärden är enkel att genomföra – det enda som krävs är ett regeringsbeslut. Med ett penndrag skulle regeringen kunna skapa förutsättningarna för att normalisera bankvinsterna när det gäller bolån, ge hushållen ett välbehövligt tillskott i hushållskassan och dämpa inflationen. Det enda som krävs är att våga stå upp emot finansiella sektorn, och ställa sig på medborgarnas sida.

Vänsterpartiet föreslår därför:

  • Ändra omedelbart SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.
  • Sänk redan innevarande år SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012, femårig statsobligationsränta plus fem procentenheter.
  • Tillsätt en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen, eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.

Läs också: ”Nya direktiv till SBAB för att pressa storbankerna till sänkta bolåneräntor”

Resursbrist i välfärden

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Resursbrist i välfärden.

Budgetarbetet i Vänersborg pågår för fullt. Tre år med enorma överskott har abrupt avslutats. Och regelverket är entydigt: När vi planerar för 2024 gäller det att budgetårets kostnader inte får lov att överstiga förväntade inkomster. Och på intäktssidan ser det illa ut, riktigt illa. Intäkterna från kommunalskatten sjunker visserligen inte, men pengarna har inte längre samma värde. Den andra stora posten är statliga bidrag till regioner och kommuner. För innevarande år 2023 innehöll regeringens budgetproposition 2022 inte på långa vägar vad som behövdes. I vårproposition för någon vecka sedan kom inget alls. Och vi vet inte om regeringen fortsätter på samma linje. Det beskedet kommer i september, men kommunens budget beslutas i juni. 

Vänsterpartiet har i sin riksdagsmotion berättat om ”Resursbrist i välfärden” – här hela avsnittet 7.2:

Trots att det är relativt enkelt att förutspå hur behoven i välfärdstjänsterna såsom skolan, äldreomsorgen och vården kommer att utvecklas inom de närmaste åren har vi i Sverige i dag inte något system för att hantera detta. Resurserna till välfärden följer därmed inte automatiskt behoven – som förändras i takt med befolkningen och med pris- och löneutvecklingen i kommuner och regioner. Dagens system får effekten att verksamheterna ute i kommunerna kortsiktigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för medborgarnas behov av sjukvård, förskola och äldreomsorg.
Med anledning av energikrisen och den påföljande inflationen får en hel rad kostnadsdrivande faktorer stort genomslag för verksamheter i kommuner och regioner:

  • Kommunernas och regionernas pensioner och pensionsskuld, på cirka 500 miljarder kronor växer i takt med ränta och prisbasbelopp. Regionerna påverkas i
    väsentligt högre grad än kommunerna, då de har fler anställda med höga löner och förmånsbestämd pension.
  • Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka kraftigt för 2023, eftersom det räknas upp med KPI.
  • Livsmedelsprisernas ökning med 20 procent jämfört med för ett år sedan, påverkar kostnaderna för mat som serveras inom äldreomsorg, skola, förskola och sjukhus.
  • De kraftigt ökande kostnaderna för energi och drivmedel påverkar kostnaderna för uppvärmning, gatubelysning, transporter och snöröjning.
  • Kostnaderna för kollektivtrafiken beräknas också öka kraftigt, vissa kollektivtrafikbolag har beräknat sina kostnadsökningar på ca 20 procent med anledning av dyrare el och drivmedelskostnader.
  • Inom kommunernas allmännyttiga bostadsbolag kommer kostnaderna att öka kraftigt beroende på ökade energipriser och högre räntor. En stor andel allmännyttiga bolag riskerar att få underskott.
  • Räntekostnaderna. Kommuner och regioner har en låneskuld på ca 800 miljarder kronor. Räntebindningstiderna är relativt korta, då många kommuner och regioner haft minusränta när de lånat kort. Det innebär snabbt ökade räntekostnader på lånen.
  • Demografi. Inom de närmaste åren kommer andelen personer över 80 år att öka med nästan 35 procent (mellan 2022 och 2030). Att människor lever längre är
    positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård ökar. SKR räknar med att behoven kommer att öka med ca 0,8 procent per år framöver och det är nästan uteslutande drivet av äldreomsorgen.

SKR har visat att om de generella statsbidragen sedan 2011 skulle ha följt prisutvecklingen och de ökade behoven som följer av förändring av och inom befolkningen, så skulle de ha varit 25 miljarder kronor högre i år (2023) än förra året.
Detta ligger i linje med vad Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2023. Det är också nödvändigt att tillföra medel för att motverka att kommunerna tvingas höja
taxorna för tjänster och annan verksamhet. Trots detta tillförde regeringen endast 6 miljarder kronor i generella statsbidrag, tillsammans med en mindre andel riktade stöd
till innevarande år. 

Enligt SKR:s beräkningar sammanföll resurser med behov under det första pandemiåret 2020. Men eftersom det då gjordes en kraftig ökning av tillfälliga medel bidrog det till
stora överskott i kommuner och regionernas resultat, snarare än permanent höjning av kvaliteten i verksamheten.

Seniorkortet, 65+ och Västtrafik

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i 65+ och Västtrafik.

På alla hemsidor och alla bloggar finns en sökfunktion. Testa en gång och sök på denna sida. Har Vänsterpartiet Vänersborg på sin lokala hemsida någon gång skrivit något om ”seniorkort”, om ”65+” eller om ”Västtrafik”? Nå, finns det några sådana inlägg?

En motion och åtminstone sju olika medborgarförslag väntar på ett beslut i fullmäktige. Dessa kom in 2021, 2022 och 2023. Andra med samma yrkande eller förslag, nämligen att sänka åldersgränsen för seniorkort i Vänersborg från 75+ till 65+, har funnits även tidigare år.

Länge var kommunledningen ärlig och såg till att det blev ett avslag. Moderaterna har inte haft någon annan inställning än S-märkta ledande politiker. Men varken Vänsterpartiet eller Medborgarpartiet och inte heller enskilda invånare gav sig. Det kom regelbundet nya motioner och framförallt medborgarförslag, alla med samma tanke: Gör som andra kommuner i Västra Götaland där man tillhandahåller seniorkort för invånare som har fyllt 65 år.  För att komma undan dessa önskemål hänvisade kommunledningen i Vänersborg till att ”ett nytt kort är på gång” som gör det nödvändigt att avvakta.

Visserligen svepskäl men det funkade. Fortfarande gäller i Vänersborg, i motsats till Trollhättan, Lilla Edet, Mellerud och ett antal andra kommuner, att man får vänta tio år extra för att kunna åtnjuta avgiftsfritt kollektivresande i närområdet. För alla, även för dem med en blygsam låg pension kostar en resa från Vargön eller från Onsjö in till stan och hem igen 2×35 kronor. Tills man fyller 75, då blir det avgiftsfritt med ett seniorkort.

Men nu är det på gång! Redan 2024 behöver  alla kommuner ta ställning till en nyordning. För att förbereda allt har Västtrafik sänt ett underlag och ett antal frågor till alla 49 kommuner i Västra Götaland. 

Den 1 mars registrerades Västtrafiks underlag på kommunkansliet. Kommunstyrelsens ordförande skickade materialet till pensionärsföreningarna, deras svar har redan kommit. Om någon nämnd eller om partierna också har fått underlaget vet vi inte. Vi i Vänsterpartiet har inte fått information. 

Men vi har tagit fram Västtrafiks ”Underlag för dialog” som gäller projektet ”Utreda och implementera nytt seniorerbjudande”. 

För Vänersborg finns två huvudfrågor:

  • Åldersvillkor: valmöjlighet mellan 65, 70 och 75 år
  • Tid på dygnet: valmöjlighet dygnet runt eller lågtrafik

I Västtrafiks förslag finns inte längre med det som övervägdes länge – nej, kortet skall endast gälla i en zon, den zon kommunen tillhör.

Administrationsavgift – nej, det ska inte finnas möjligheten att ta ut en administrationsavgift av seniorerna.

Senast 30 juni bör kommunen besvara Västtrafiks frågor. Om det blir kommunstyrelsens ordförande, eller kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som svarar det återstår att se. 

Vänsterpartiet kommer att föra en diskussion på ett kommande medlemsmöte. Och därefter meddelar vi kommunledningen vårt ställningstagande. 

Vi hoppas att fler kommer att lämna besked. För att underlätta finns underlaget för detta inlägg här på vår webbplats.

Kommunens ekonomi – minst sagt ovisshet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

I Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens vårbudget är punkt 8 ”Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik”. 

I avsnitt 8.5 ”Akuta behov i kommuner och regioner” skriver Vänsterpartiet:
”Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation, stigande räntor och kommer att påverkas av att den svenska ekonomin nu går in i en lågkonjunktur.
Regionerna beräknas göra stora underskott under 2023. I ekonomirapporten för december 2022 räknar SKR med att kommunerna kommer att göra sitt svagaste resultat
sedan 2004. Vad gäller regionerna har man inte sett så dåliga ekonomiska resultat under hela 2000-talet. Det är underskott som kommer att bestå. SKR räknar med att
regionernas underskott kommer att öka till nästintill det dubbla – från ett minusresultat på 11 miljarder till 19 miljarder kronor mellan 2023 och 2024.
Det är knappast kunskapsbrist som gör att regeringen inte agerar. Inför budgetpropositionen 2023 beskrev SKR i en hemställan till regeringen att kommuner och regioner totalt behöver ca 20 miljarder kronor för att bibehålla den reala nivån på statsbidragen 2023. Regeringens svar var att tillföra strax över hälften, 10–12miljarder kronor. I regeringens ekonomiska vårproposition saknas helt de nödvändiga åtgärder som krävs för att möta ens de mest akuta behoven i kommuner och regioner. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Regeringens totala passivitet inför välfärdens utmaningar kommer att få konsekvenser både på kort och på lång sikt.”

Oppositionspartiernas budgetmotioner lämnades till riksdagskansliet i början av maj. Tre veckor tidigare, samma dag som budgetpropositionen överlämnades av finansminister Elisabeth Svantesson, M, sade företrädaren för SD, Oscar Sjöstedt, följande: ”Vi sköt till 12 miljarder kronor till kommuner och regioner i höstas. Och den dörren ska vi absolut inte stänga, utan det är mycket möjligt att det kommer att behövas mer pengar nästa höst. Det ska vi verkligen inte utesluta. Som läget ligger nu tror jag att det är ganska mycket som pekar på att det kommer att bli så. Men 12 miljoner kronor kan man inte kalla för en nedskärning. Det är enorma tillskott.”

SKR hade anmält ett behov om 20 miljarder. Oscar Sjöstedt har förmodligen redan bett om rättelse i protokollets slutversion, 12 miljoner var en felsägning. Men det var anmärkningsvärt att han egentligen var den ende från Tidöavtalets fyra partier som antydde något så när insikt. 

I mitten av september kommer förslaget på statens budget för 2024, då får vi se vad som gäller. Redan 21 juni beslutar  Vänersborgs fullmäktige  om den kommunala budgeten för 2024. Ovisshet är en beskrivning i underkant …