Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Tuff ekonomi kräver besked

I slutet på veckan midsommarfirandet – innan dess några dagar där samtal och debatt kring ekonomin står högst upp på dagordningen.

Här i kommunen är det kommunfullmäktige som samlar sig till ett beslut kring Mål- och resursplanen 2024-2026. Vänsterpartiets gruppledare och företrädare i kommunens budgetberedning har på sin egen blogg beskrivit kommunledningens huvudförslag. Ytterligare fyra inlägg belyser tankarna kring budgeten från M+L, från SD , från MBP och från Vänsterpartiet. Sammanträdet i möteslokalen Bojorten på onsdag börjar redan klockan 13:00 och kan följas på plats eller via kommunens webb-TV.

Dagen innan, tisdag, debatteras och beslutas i riksdagen dels ”Vårändringsbudget för 2023”, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Regeringen har inte reagerat på kommunernas och regionernas rop om insatser här och nu för att kunna behålla viktiga verksamheter i välfärdssektorn. Det kom ingenting. Nu finns en enhälligt vädjan kvar att regeringen i grova drag skall berätta vilka resurser statens budget innehåller för den kommunala välfärden 2024.   Ett acceptabelt planeringsschema förutsätter preliminära besked innan sommarpausen.

Både finansminister Elisabeth Svantesson och statsminister Ulf Kristersson har hittills sagt att regeringen inte kan säga något än, budgetprocessen måste få lov att ta den tid den behöver. Endast Oscar Sjöstedt, SD, har varit villig att göra antydningar om att ”mer ska komma”. Visst, det ligger i sakens natur att budgetanslagen växer, inte minst inflationen kräver att beloppen blir högre. Men därmed är inget sagt om ett sådant ”plus” verkligen är ett tillskott eller om det bara kompenserar för att pengarna har tappat i värde. 

Riksdagens debatt betyder en del för ledamöter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling dagen därpå. Tänk om det vore så bra att några av alla osäkerhetsfaktorer är borta. Så som det ser ut just nu är alla prognoser en lek med siffror.

Här ett avsnitt ur en längre reservation som Vänsterpartiet har lämnat i betänkandet med ”Riktlinjerna”: ”Sedan 1990-talets början har välfärden tvingats till återkommande
besparingar, vilket inneburit att ojämlikheten i hälsa och utbildning ökat i Sverige. För att förverkliga ambitionerna för det offentliga åtagandet behöver den ekonomiska politiken inriktas mot kraftigt ökade resurser till välfärden.
Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor, och kommer att påverkas av att ekonomin nu går in i en lågkonjunktur. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Den viktigaste strukturreformen i dagsläget är att värdesäkra statsbidragen och ge kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar den behöver för att bedriva det
välfärdsarbete som är helt centralt. Det behövs också ett statligt räddningspaket till sjukvården. Mycket talar för att personalförsörjningen kommer att bli en stor utmaning för kommunerna och regionerna under den kommande tioårsperioden. Den svenska sjukvården och äldreomsorgen
behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov.”

Finansiell stabilitet – skattebetalarnas pengar – Sveriges säkerhet

Den särskilda debatten om ägandet av samhällsviktiga fastigheter gav några besked. Några …

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzales Westling inledde: ”Det Sverige som jag växte upp i var på
de flesta sätt ett tryggt, omtänksamt och tillförlitligt
land. De 30 år som gått sedan dess har präglats av nedskärningar i skolan och sjukvården och urholkning av
våra gemensamma trygghetssystem. Effekterna av
detta ser vi omkring oss varje dag. I dag ska vi prata
om en av de värsta avarterna av den här nyliberala utvecklingen.
Under senare år har många kommuner och regioner
sålt ut samhällsfastigheter för att finansiera löpande
verksamhet. Våra gemensamma fastigheter köptes upp
av oseriösa fastighetsspekulanter som SBB och hamnade utanför vår demokratiska kontroll. Att detta var
kortsiktiga och dåliga affärer har vi vetat länge, men i
dag debatterar vi något mer akut. Vad ska hända med
alla de här samhällskritiska fastigheterna när SBB
tvingas sälja?
Marknadsfundamentalismen har gjort vårt samhälle svagare. Det är hög tid att sluta leka affär med
sjukvårdsinrättningar, skolor och regementen. ”

Företrädare för samtliga åtta riksdagspartier fanns på talarlistan, huvudintresset riktade sig dock till finansmarknadsminister Niklas Wykman, M. 

I sitt första anförande sade han bland annat: ”Huvudbedömningen är att detta kan lösas på ordinarie sätt, men det är också så att skulle det inte göra det finns det en regering som är beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för Sveriges säkerhet.”

Mot slutet av sitt andra anförande sade Niklas Wykman: ”Med det sagt är det självklart så att regeringen och
de samarbetspartier som den vilar på här i riksdagen är
beredda att agera för finansiell stabilitet, Sveriges säkerhet och skattebetalarnas pengar.”

Sedan inledde Niklas Wykman sitt första replikskifte med: ”Den här regeringen kommer alltid att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarnas pengar och för att värna viktiga intressen, till exempel Sveriges säkerhet.” 

Något senare, i ett annat replikskifte, svarade Niklas Wykman på en direkt fråga av Samuel Gonzales Westling: ”När det däremot gäller att vi ska agera vid behov för skattebetalarnas pengar, för Sveriges säkerhet och för den finansiella stabiliteten är jag helt övertygad om att alla riksdagsledamöter, om ett sådant läge skulle uppstå, är beredda att komma till Stockholm och fatta de beslut som krävs.”

Andra ledamöter lyssnade uppmärksamt. När turen var kommen till Yusuf Aydin, KD, så anförde ledamoten bland annat: ”Samtidigt och med vetskap om våra historiska erfarenheter är det dock viktigt att regeringen följer utvecklingen noga och är redo att agera för att värna
svenska säkerhetsintressen, den finansiella stabiliteten
och skattebetalarnas pengar, vilket också statsrådet
Wykman klargjorde.

Debattreglerna är sådana att statsrådet har sista ordet i en debatt som något oppositionsparti har begärt. Niklas Wykman sade då: ”Den här regeringen är alltid beredd att agera för den finansiella stabiliteten, för skattebetalarna och för Sveriges säkerhet.”

Hela debatten kan ses i efterhand på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet.

Särskild debatt

Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter

Riksdagen håller fredag 16 juni 09:00  en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. 

Är det viktig vem som äger lokaler som används för offentlig verksamhet? Det kan väl inte spela någon roll om en kommun äger  sina skollokaler eller idrottshallar eller om någon annan äger och kommunen hyr på förmånliga villkor?

I Vänersborg har bilden klarnat under de sista.. Förenklat gäller: Lokaler kommunen använder – då är det bäst att kommunen äger, förvaltar och underhåller. Och: kommunen skall inte äga lokaler som kommunen inte använder för verksamhet. 

Men nu gäller det SBB – ingen kan ha undgått berättelsen om Ilija Batljan, den före detta socialdemokraten som på bara några år gjorde företaget SBB till ett av fastighetssveriges största – och om varför hans tillvägagångssätt kanske ändå var en genial idé från början.

För att fräscha upp minnet – SR sände 12 juni ett kort program som berättar: ”Ilija Batljan och SBB – fastighetsimperiet som kraschade”.

Redan 26 maj gick Vänsterpartiet ut med kravet: ”Återför SBB:s samhällsfastigheter till det offentliga”.

Media berättar om fastighetsbranschens nervositet – och intresset hos ett fåtal kapitalstarka bolag att vända kraschen till en stor vinst i egen ficka. 

Det återstår att se om riksdagsdebatten bringar klarhet i om vem som tycker vad – och om det stannar vid ord utan att det följs av handling.

Bilden i inledning av texten valdes medvetet.

Överenskommelsen ger ingen anledning till glädje – tvärtom

I söndagens Agenda på SVT samtalade Tomas Tobé, M, och Malin Björk, V, om migrationsöverenskommelsen som EU-ministrarna hade nått. Två helt motstridiga uppfattningar.  Det är de avslutande tio minuterna i Agenda, för den, som i efterhand vill ta del av det som sades.

I lördags hänvisade vi här på hemsidan till Lisa Pellings kommentar i Dagens Arena. Det tål att upprepas.

På regeringens hemsida finns den version som framhäver Maria Malmer Stenergards insats. Läser man, begrundar man så klarnar bilden: Vissa är välkomna till Sverige, mycket välkomna. Andra har inte en chans, deras ansökan kommer inte ens att prövas. 

Tony Haddou, Vänsterpartiets riksdagsledamot från Göteborg med ansvar för asyl- och migrationsfrågor skrev igår en text på Facebook som vi återger här i sin helhet:

”Några dagar efter EU:s asylpakt och jag kan inte fatta att Sveriges journalistkår har så svårt att beskriva om vad som kommer att hända och vad världens mest sårbara människor står inför.

Som att allting är normalt och att det här skulle vara en vanlig överenskommelse. I veckan plockade tunisisk kustbevakning av motorer på båtar med människor som flyr och söker skydd, mitt ute på öppet hav för att låta dom driva till döden.
Det är en av tusentals inskränkningar som EU genom åren finansierat och som sker varje dag i olika former. Och nu kommer bland annat dessa inhumana metoder öka och bli grövre. Sveriges migrationsminister är nöjd och det enda journalister hittills tryckt fram är att det nu finns en överenskommelse.
Är det inte dags att ifrågasätta stora fängelser för oskyldiga barn på obestämd tid, om varför man ska öka våldet mot människor som flyr eller varför vi inte ens ska ha ett asylsystem längre? Vi vet att solidariteten och att hjälpa människor på flykt nu är kriminaliserat, men att berätta om allt detta är inte det. Gör ert jävla jobb!”

Tips för hängmattan

Jonas Sjöstedt skriver i tidningen Arbetet: ”Jag avskydde vad Fredrik Reinfeldt gjorde med Sverige – men han var i alla fall bra på det”

Skolminister Lotta Edholm är gäst hos Anders Holmberg i programmet ”30 minuter”.

Sedan i alla medier berättelsen om den stora kompromissen, där Maria Malmer Stenergard, M, Tomas Tobé, M, och Ylva Johansson hållit i taktpinnen, medan SD yttrar sitt missnöje över resultatet från EU-mötet i Luxemburg. Dagens Nyheter skriver bl a: ”Men eftersom flera medlemsstater, som Polen och Ungern, i många år vägrat att ta emot asylsökande från andra länder, lanseras andra alternativ för att stötta gränsstater. Det kallas obligatorisk solidaritet och innebär att länderna kan bidra med gränspoliser, utrustning eller annat. Rena pengar ingår också. Prislappen satt till 20 000 euro (cirka 230 000 kronor). För svensk del betyder det att Sverige kan betala 18 miljoner euro, 210 miljoner kronor med dagens växelkurs, för att inte behöva ta emot en enda omfördelad asylsökande.”

Kanske bättre att läsa Lisa Pelling i dagens arena: ”Tältlägren har varit en pilottest” om denna EU-kompromiss. 

Glöm inte att läsa Rött.nu: ”Elinor Torp om människor som städar Sverige”.

Nästa vecka onsdag är det partiledardebatt i riksdagen, Veckan efter, på tisdag, debatteras och beslutas ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”.

Trevlig lugn kväll och en viktig fråga

Efter några hektiska dagar på Aqua Blå, efter ett långt och viktigt möte inför onsdagens kommunstyrelsemöte följde vi igår en inbjudan från Vänersborgskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen. Det var Lave Thorell, som ansvarar för föreningens Lillåstuga, som tog emot medlemmar och förtroendevalda från Vänsterpartiets lokalförening. 

Lave berättade om Häljaråstorpets historia, visade stugan och tog oss med på en liten vandring genom området. Här texten från FÖP, kommunens fördjupande översiktsplan: 

”I öster, längs älven, finns ett gammalt kulturlandskap kring Önafors Säteri och torpet Juta. Vid Lillåns utlopp i Göta älv söder om Önafors finns ekhage och strandskog med mycket höga naturvärden. Längre söderut går ett stråk med ädellövskog på bergig mark längs åkerkanten. Norr om Önafors utgör skogen kring Lillån viktiga strövområden. Det gröna bältet längs älven är en halv till en kilometer brett och har ett högt värde som närnatur, samtidigt som det utgör en skyddszon mot industrierna i Vargön.”

Tillbaka vid stugan blev det ett längre samtal kring den fråga där Naturskyddsföreningen och Vänsterpartiet i Vänersborg har lätt att hitta varandra. Kommunen växer, exploateringen av nya områden planeras. Var går gränsen?

En komplettering om Seniorkortet 65+

I söndags berättade vi om kommunledningens försök att komma förbi alla medborgarförslag som syftar till att även invånare i Vänersborg erbjuds avgiftsfria Västtrafikkort till seniorer från 65 års åldern.

När kommunstyrelsen sammanträder onsdag 7 juni är det en mängd mycket viktiga och tunga ärenden som behöver avgöras. Yttrandet till Västtrafik tillhör nästan kategorien ”övriga frågor”.

Men vi vill komplettera informationen för hemsidans läsare med texten för Vänsterpartiets yrkande:

Yrkande Ärende 35  ”Utreda och implementera nytt erbjudande av seniorbiljett
Vänsterpartiet föreslår att följande text i yttrandet utgår:
Vid ett införande av erbjudandet med olika åldersgränser som kommunen beslutar om individuellt ser dock Vänersborgs kommun positivt på att erbjudandet kan införas från 70 år enligt det nya utformningsförslaget. I och med en senarelagd pension i många samhällsgrupper blir 70 år en åldersgräns där risken är mindre att kommunen
betalar för gratis kollektivtrafik till personer som fortfarande lönearbetar. Tröskeln för förändrad åldersgräns på kommunens seniorerbjudande blir dessutom mindre.
… och ersätts med:
Dialogen mellan Västtrafik och kommunerna skall underlätta att ta fram erbjudanden om tillköp som alla parter upplever som det bästa möjliga alternativet. I Vänersborg finns starka röster som länge har velat se en förändring från tillköp 75+ till 65+. Men det är inte nu kommunerna avgör vilket tillköp man väljer. Vi avser, om vårt beslut senare skulle landa på 65+, att inbjuda våra seniorer att ansöka om ett avgiftsfritt
kort med en förklarande text som tydliggör att ansökan riktar sig till seniorer som inte längre anser sig vara förvärvsarbetande.

Vänersborg 2023-06-07
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet 

I Vänersborg inga tankar om Seniorkortet 65+

Nio medborgarförslag och en motion har ett gemensamt önskemål och yrkande: Vänersborgs kommun ska erbjuda invånare 65 år och äldre avgiftsfria seniorbiljetter för resor med Västtrafik, såväl buss som tåg. I Vänersborg gäller 75 och äldre. 

Alla förslag och motionen har väntat på ett svar under lång tid, några över två år. ”Vi väntar på kommande förändringar innan vi bestämmer”, säger kommunledningen. En utredning om vad som från 2024 ska erbjudas till Västra Götalands 49 kommuner har nu kommit en bit på vägen. 

På kommunstyrelsen 7 juni är avsikten att ledamöterna ska ställa sig bakom ett yttrande från förvaltningen. Det gäller ett besked kring flera frågor som har riktats från Västtrafik till alla kommuner. 

I förslag till yttrande sägs om 65+ följande: ”Vänersborgs kommun ser det som en brist att åldersgränsen för seniorerbjudandet beslutas individuellt för vardera kommun, detta leder till en mellankommunal orättvisa och missnöje bland kommuninvånarna. Vänersborgs kommun anser dock att det är positivt att åldersgräns 70 införs som alternativ om erbjudandet fortsatt utformas med valmöjlighet gällande åldersgränser.” Med andra ord, erbjuds ett val mellan 65+, 70+ och 75+ så lutar vi åt 70+ för Vänersborg.

I ärendet måste det betraktas som en fräckhet mot kommunstyrelsens ledamöter att det hänvisas till ett underlag för beslutsförslaget:

Beredning
Ärendet remitterades till det kommunala pensionärsrådet (KPR) enligt delegeringsbeslut 2023-04-25. Det kommunala pensionärsrådet behandlade frågan samt beslutade om
yttrande på ett sammanträde 2023-05-04.

Underlag

Yttrande från pensionärsorganisationsrepresentanterna i Kommunala PensionärsRådet, KPR över remiss Utreda och implementera nytt erbjudande av seniorbiljett, 2023-05-04

Det sägs däremot inte ett ord om vad KPR har skrivit. Uppenbarligen ska man lita på att beredningen har tagit vederbörligt hänsyn till KPR:s ställningstagande. Har man? 

Nej, det är något annat KPR säger i ett  längre avsnitt i sitt yttrande till kommunen: ”Pensionärsorganisationerna ställer sig bakom utredningens bedömning gällande åldersgränsen och önskar att Vänersborgs kommun väljer att erbjuda
seniorkort till seniorer från 65 år.”.

Ärendelistan på kommunstyrelsen kommande onsdag omfattar 41 punkter, seniorbiljetten är ärende 35. Låt oss hoppas att tillräckligt många ledamöter håller sig vakna.

Vi syns på Aqua Blå i dagarna två

Lördag och söndag träffas medlemmar och förtroendevalda från Vänsterpartiet Vänersborg på Aqua Blå. 

Välkommen till en pratstund eller för att ta med dig ett exemplar av vår tidning Vänstern i Vänersborg.

Trevligt att Ung Vänster i Trollhättan kom hit och ville vara med oss under lördagen.

Klimatpolitik

Riksdagen hann i onsdags med att debattera en rad olika frågor och att besluta kring 13 betänkanden från olika utskott. Den längsta debatten gällde Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2022/23:MJU16: ”Klimatpolitik”. 65 anföranden och repliker efter lite mer än tre timmar landade i snabbprotokollet. Vill man inte läsa utan lyssna så går det bra på riksdagens Webb-TV.

Anledningen till ett stort antal replikskiften var SD-ledamoten Martin Kinnunen (SD). I Kinnunens manuskript och i SD:s reservationer i betänkandet finns sådant som ledamöter från andra partier undrar över. Ett exempel: ”Vi i Sverigedemokraterna har ett stort engagemang för miljön, både nationellt, regionalt och globalt, och vi ser allvarligt på de ökade utsläppen av växthusgaser i världen och de effekter detta kan få.” På allvar? En provokation? eller bara Nysvenska?

Vänsterpartiets Kajsa Fredholm, ledamot från Dalarna och partiets företrädare i miljö- och jordbruksutskottet, hade ett anförande men deltog inte i några replikskiften. (I protokollet är det anförandet 167.)

Kajsa Fredholm sade bl a:

Tanken om ett rättvist miljöutrymme har två beståndsdelar. 

Den första delen är den grundläggande utgångspunkten att det finns ett givet miljöutrymme som vi människor har att röra oss inom. Vi har bara en jord med vissa givna ekologiska gränser. De ramarna kan inte tänjas hur som helst, utan vi måste se till att leva inom dem. Om vi lever över ett givet miljöutrymme och över ett ekosystems bärkraft drabbar det oss själva men även andra länders invånare och kommande generationer. På samma sätt drabbar tidigare generationers överskridande av ramarna oss i dag.

Den andra delen av det rättvisa miljöutrymmet är frågan om rättvisa. Om man tror på alla människors lika värde borde tillgången till pengar inte vara grunden för en fördelning av världens resurser.

Jorden är vårt gemensamma arv och borde då också förvaltas på det sättet. Men i dag är det de människor, företag och länder som har mycket pengar som lägger beslag på en långt större andel av det totala miljöutrymmet än vad fattiga människor eller länder gör. Det är inte rättvist. Det behövs politiska beslut för att rika länder ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och för att fattiga länder ska få möjlighet att utvecklas.”

Och senare:

”För Sveriges del, herr talman, är det låg- och medelinkomsttagare som släpper ut minst växthusgaser i Sverige. De med högre inkomster släpper ut mer, och den rikaste procenten i Sverige har till och med ökat sina utsläpp dramatiskt.

De flesta i Sveriges befolkning vill att politiken ska ta ansvar och komma med de lösningar som krävs för att klara av de klimatmål vi har beslutat om. Och det bevisas i forskningen att klimatomställningen behöver vara rättvis för att kunna accepteras och genomföras. Det är förorenaren som ska betala mest. Det är de som släpper ut mest som behöver göra de största utsläppsminskande förändringarna. Och för det krävs en systemförändrande politik.”

Klimatfrågor behandlas inte endast i riksdagen. Alla kommuner är uppmanade att ta behovet om klimatanpassning på största allvar. Här några länkar som utgångspunkt för den som vill söka information och stöd.

SMHI erbjuder en ”Lathund för klimatanpassning” 

På SMHI finns ”Kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatanpassning i kommuner