Rätt till ersättning vid arbetsskada


Den allmänna motionstiden avslutades i slutet på förra veckan. På riksdagens hemsida finns information om ledamöternas och partiernas motioner: ”3 178 riksdagsmotioner inlämnade”. 64 motioner kommer från Vänsterpartiet. Det anknyter till en tradition – och det finns anledning att vara tacksam. Vänsterpartiets motioner har vuxit fram i det parlamentariska arbetet, de är inga hastverk och påkomna i sista stund.
Vänsterpartiets motioner är som uppslagsböcker, med tydlig struktur och med läshänvisning till andra relevanta underlag. Här motionen ”Svensk flyktingpolitik” – 33 sidor för den som vill läsa hela motionen. Här endast inledningens text:
Vänsterpartiet vill att Sverige och Europa ska ha en mänsklig och välkomnande
flyktingpolitik. I en tid då asylrätten är under attack i såväl Sverige som Europa står
Vänsterpartiet fast vid försvaret av rätten till skydd och trygghet. Alla ska ha möjlighet
att söka skydd undan förföljelse och förtryck. Alla ska kunna få sina asylskäl prövade
på ett rättssäkert sätt. För att det ska bli verklighet måste EU släppa in dem som söker
skydd så att de kan få sina asylskäl prövade. Så ser det inte ut i dag. I stället byggs
murarna runt EU ständigt högre och nästan alla legala möjligheter att ta sig till EU har
täppts till.
De som ändå lyckas ta sig till Europa har få möjligheter att påverka var de ska få leva
sina liv. Sverige och övriga EU-länder kränker i dag systematiskt asylsökandes
mänskliga rättigheter. För att ändra på det vill vi riva murarna runt EU; vi vill att fler
länder ska ta sitt ansvar för mottagandet av människor på flykt och att de asylsökande
ska få större inflytande över var de söker asyl. Vänsterpartiets syn på EU:s
migrationspolitik utvecklas i motionen EU:s migrationspolitik (mot. 2024/25: V664).
Dessutom krävs en rad ändringar i utlänningslagen för att säkerställa att
skyddsbehövande och migranter får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och att de
ges en rättvis och rättssäker prövning av skyddsskäl eller andra skäl för
uppehållstillstånd.
I Vänsterpartiets Sverige är migration naturligt och självklart. Här kan människor på
flykt hitta en fristad och andra kan återförenas med sin släkt, studera eller påbörja ett liv
med den de älskar. Vårt Sverige sätter mänskliga rättigheter i främsta rummet.
Vänsterpartiets motion ”Israel och situationen i Palestina” lämnades in under eftermiddagen till riksdagskansliet. Här länken till motionen. Nedanstående är inledningen till motionen:
I den här motionen beskriver vi den nuvarande situationen i Palestina med fokus på
Israels folkmord i Gaza. Israels ockupation av Palestina har skapat en av världens mest
segdragna konflikter. Grogrunden för dagens konflikt härrör från fördrivningen av
hundratusentals palestinier som skedde 1948. Sedan sexdagarskriget 1967 har Israel
ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med folkrätten.
Förtrycket av palestinier har pågått under decennier och förvärrats av den nuvarande
högerextrema israeliska regeringens styre.
Vänsterpartiet står för en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser, där både Palestina
och Israel existerar som fria och självständiga stater, med full demokrati och frihet för
alla dess invånare. Det innebär att vi kräver ett omedelbart slut på Israels ockupation av
Palestina inklusive de palestinska flyktingarnas rätt att återvända och ett bortdragande
av de olagliga bosättningarna. Fredsprocessen måste återstartas med målet en rättvis
fred.
Sedan Hamas brutala attack den 7 oktober 2023 har Israel bedrivit ett intensivt och
hänsynslöst krig mot Gaza och dess befolkning. Tiotusentals människor har dödats,
skadats eller försvunnit i rasmassorna efter Israels bombningar. Svälten är utbredd,
bristen på medicin och sjukvård akut och de humanitära villkoren fruktansvärda. Såväl
Hamas attack som Israels folkmord måste fördömas, liksom alla brott mot civila och
internationell rätt.
Omvärlden har reagerat splittrat. Även om både länder och andra internationella
aktörer har tagit ställning för ett eldupphör har Israel hittills i praktiken tillåtits fortsätta
med sin krigföring utan tillräcklig press från omvärlden. Den 18 september 2024 ställde
sig FN:s generalförsamling bakom en resolution om att Israels ockupation av Palestina
ska avslutas inom ett år. Sverige la ner sin röst. Det är en skam hur den svenska
regeringen väljer att inte ta ställning för internationell rätt och mot Israels olagliga
ockupation av Palestina.
Vänsterpartiet vill se ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Omvärlden
måste agera med kraftiga sanktioner som tvingar Israel att avsluta sitt krig. Samtliga av
Hamas gisslan måste omedelbart släppas, liksom de palestinier som godtyckligt hålls
fångna av Israel utan vare sig åtal eller rättegång. All form av tortyr måste upphöra
genast. De ansvariga för våldet, på båda sidor, måste ställas inför rätta. Att detta inte är
den svenska regeringens ståndpunkt i nuläget är anmärkningsvärt.
Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ekonomiskpolitisk talesperson, presenterade under förmiddagen Vänsterpartiets skuggbudget. SVT-Forum sände klockan 10:00 från pressträffen – kan ses i efterhand på SVT-Forum eller på länken på Facebook.

Här också partiets pressmeddelande med anledning av presentationen i riksdagens presscenter. Budgetmotionen är på 140 sidor och kan laddas ner från riksdagens hemsida. Budgetmotionens rubrik är: ”För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt”. Här powerpoint-underlaget som visades vid pressträffen. Se även en kort sammanfattning på SVT: ”V lägger skuggbudget – höj skatten för de rika”.

På riksdagens hemsida finns länken till en ORDBOK. I Riksdagen används många svåra ord och förkortningar. Ordboken förklarar de vanligaste svåra orden.
Här förklaras Allmänna motionstiden: ”Period på hösten när riksdagsledamöterna kan lämna förslag, motioner, i alla ämnen som riksdagen kan besluta om. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar i september och pågår normalt till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Motioner som lämnas in under allmänna motionstiden kallas för fristående motioner.”
Den allmänna motionstiden 2024 började tisdagen den 10 september klockan 10.30 och slutar fredagen den 4 oktober klockan 16.30. En arbetsvecka återstår således.
Det är framförallt ledamöter från partierna i opposition som använder sig av motionsrätten. Vänsterpartiets ledamöter brukar inte producera en större mängd motioner. Istället handlar det oftast om partimotioner som undertecknas av partiledaren eller gruppledaren tillsammans med andra eller om kommittémotioner som undertecknas av flera riksdagsledamöter som sitter i utskott där motionens yrkanden kommer att behandlas.
T ex lämnades 2021 4149 motioner in till riksdagskansliet, därav 106 från Vänsterpartiet. I gengäld är Vänsterpartiets motioner i regel mycket omfångsrika.
När en vecka återstår har hittills kommit in 938 motioner, varav 19 från Vänsterpartiet. Även i år är det rena undantaget om en av våra motioner kommer från en enskild ledamot. I flera andra partier tycks det pågå en tävling om vilken ledamot som kan skriva flest motioner, 30, 40 eller än fler?
Nyfiken på vilka ämnen Vänsterpartiet tar upp? Öppna denna länk på riksdagens hemsida, kopiera och klistra in motionens rubrik – öppna sedan.
2024/25:54 Omställning till förnybar energiförsörjning
2024/25:55 Nej till kärnvapen
2024/25:62 Ordning och reda på arbetsmarknaden
2024/25:63 Folkrörelsebiståndet
2024/25:193 En järnväg för framtiden
2024/25:194 Förbud av försäljning av fyrverkerier till allmänheten
2024/25:195 Konsumenträtt
2024/25:196 En arbetsrätt för starka och trygga löntagare
2024/25:268 En familjepolitik med barnen i centrum
2024/25:467 En skola som är till för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
2024/25:468 Komvux och yrkeshögskolan
2024/25:553 En hållbar småföretagarpolitik
2024/25:554 Industri- och landsbygdspolitik
2024/25:856 En politik för studenter
2024/25:857 Räddningstjänsten och ansvaret för olyckor
2024/25:869 En välfärd utan vinstintresse
2024/25:870 Jämställdhet och bistånd
2024/25:952 Arbetsmiljö och arbetstid
2024/25:953 EU:s migrationspolitik
Det mycket uppskattade pilotprojektet Buss-on-demand som har testats mellan Örby, Skene och Kinna i Marks kommun sedan 2023 ska nu vidareutvecklas.
– Vi satsar nu 17 miljoner på att fortsätta utveckla smart kollektivtrafik i regionen. Om vi vill att fler ska ha valmöjligheten och viljan att resa hållbart med kollektivtrafik istället för egen fossildriven bil räcker det inte med att göra mer av samma. Med buss-on-demand vänder vi på perspektivet och utformar en dynamisk kollektivtrafik som anpassas efter våra invånares resebehov och inte tvärt om, säger Louise Jeppsson (V), infrastruktur- och kollektivtrafiknämndens ordförande.

Buss-on-demand är ett trafikkoncept där trafiken utgår från våra invånares faktiska resbehov. Resenärer väljer själva var de vill bli upphämtad, vilken tid och vart de vill åka – inom ett visst geografiskt område, men oberoende av fysiska busshållplatser eller tidtabeller. Nu ska projektet fortsätta i Marks kommun och ett nytt projekt starta i Härryda kommun.
– Nu arbetar vi för att fortsätta utvecklingen för att kollektivtrafiken ska bli mer effektiv och tillgänglig för fler invånare i Västra Götaland. En stor utmaning för kollektivtrafiken är i nuläget att få användning av hela systemets kapacitet, med de skilda geografiska och demografiska förutsättningar vi har i vår region. Buss-on-demand är en del i att möta det, säger Per Tenggren (S), vice ordförande infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.
Utifrån de erfarenheter och lärdomar från det tidigare pilotprojektet Buss-on-demand, vill Västtrafik fortsätta att växla upp och vidareutveckla testverksamheten. Man kan bland annat testa att koppla ihop färdtjänstresor och närtrafik med Buss on-demand.
– När vi kan anpassa trafiken till efterfrågan kan kollektivtrafiken på riktigt konkurrera med den privata bilen. Vi vill skapa förutsättningar för regionens invånare att kunna och vilja resa hållbart, säger Jonas Blomster (Mp), ledamot infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.
[Pressmeddelande från RödGrönLedning i Västra Götaland]

Den 10 september fick Sverige en ny utbildningsminister när Johan Pehrson efter två år flyttades bort från Arbetsmarknadsdepartementet. Nu blir det fart, var väl tanken. Skolminister Lotta Edholm, L, hade uppvisat en anmärkningsvärd handlingsförlamning och då borde samspelet med Johan Pehrson, L, kunna vara ett avgörande vitamintillskott.
Blev det rivstart? Idag kom ett pressmeddelande som skapade klarhet. Pressmeddelandet från Johan Pehrson har rubriken: ”Utredningen om vinst i skolan får tilläggsdirektiv”.
Utbildningsministern citeras: ”Nu fortsätter regeringen med översynen av friskolesystemet. Tilläggsdirektiven till Utredningen om vinst i skolan riktar in sig på problem som kan uppstå i koncerner, säger utbildningsminister Johan Pehrson.”
Problem som kan uppstår i koncerner? Jaha, ja då så!
”…utreda hur tillsynsmyndigheterna kan få de verktyg som behövs för att hindra olämpliga ägare från att ha inflytande över huvudmannen” – säger Patrick Reslow, SD.
Josefin Malmqvist, M, går direkt på kärnan i tilläggsdirektivet: ”Med fler verktyg för Skolinspektionen kan olämpliga ägare förhindras och utbetalningar av statliga medel vid bristande kvalitet stoppas. ”
Mathias Bengtsson, KD, tar sats och säger: ” Det behöver bli ordning i skolsystemet och vi ska kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. Olämpliga aktörer ska inte få förekomma inom skolväsendet”
Själva tilläggsdirektivet, vad ändras, vad tillfogas?
Uppdraget förlängs: ”Utredningstiden förlängs. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren redovisa sitt uppdrag den 28 februari 2025. Uppdraget ska i stället redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 och i ett slutbetänkande senast den 31 december 2025.”
Läser man direktiven, så nämns i förbifarten hur det hela började. S-regeringen beslutade 30 juni 2022, alltså under valrörelsen ”…kommittédirektiv om att lämna
förslag på en reglering som säkerställer att de skattemedel som avsätts för skolan används till det medlen är avsedda för, dvs. att finansiera driften av skolverksamhet.”
Som en följd av utfästelser i Tidöavtalet ändrade den nya regeringen ett år senare direktiven från grunden. Och nu händer det ingenting ett längre tag framöver, det gäller ju att inte föregripa vad utredaren möjligen kan komma fram till.

Fredsloppet i Åmål med stort engagemang från civilsamhället och flertalet organisationer. Tack till alla som arrangerade och deltog i denna viktiga dag. 


