Alla ska ha råd att köpa mat


Till hösten minskar antalet friskolor i Trollhättan – eller hur var det nu? Antagningen till gymnasieskolan i Fyrbodal sköts centralt och samordnat. På hemsidan kan man läsa: ”Sammanslagning av två gymnasieskolor i Trollhättan. Under hösten 2025 kommer en sammanslagning ske mellan Praktiska gymnasiet och Drottning Blankas gymnasium i Trollhättan. Detta kommer innebära namnbyte på skolorna: Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan och Praktiska Gymnasiet Trollhättan byter namn till Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan 2. Observera att detta inte är aktuellt förrän till hösten, skolorna har alltså inte bytt namn ännu.” Därutöver kan man läsa: ”Ingen antagning till Drottning Blankas Gymnasieskola 2025. Drottning Blankas Gymnasieskola i Uddevalla kommer inte att anta några elever antagningsår 2025. För mer information kring detta hänvisar vi till rektor på skolan.”
Det är dock inga nyheter. Den som följer utvecklingen på friskolemarknaden vet att alla dessa skolor visserligen har olika namn men endast en gemensam ägare, AcadeMedia. Förresten, vem äger AcadeMedia? Svaret är: Mellby gård är den största ägaren i AcadeMedia men tillsammans har utländska ägare en majoritet av aktierna. De har namn som Cobas Asset Management SGIIC S.A, DWS Investments, Taiga Fund Management AS, LOYS AG, Dimensional Fund Advisors, Holberg Fonder och Ennismore Fund Management. Och den som vill veta mer rekommenderas att läsa genomlysningen: ”Academedia mörkar pengar till utländska ägare – delar ut 78 % av vinsten!”
Kunskapsförbundet Väst har två ägare, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Varje budgetår lämnar kommunerna var sin del av förbundsbidraget till Kunskapsförbundet, av summan 554 miljoner kommer 60%=332 miljoner från Trollhättan och 40%=222 miljoner från Vänersborg. Av dessa medel betalas ungefär 172 miljoner till friskolorna och till ett fåtal kommunala skolor på annan ort (Uddevalla, Göteborg). Bakgrunden är att endast två av tre elever från våra kommuner söker vidare till utbildning i Kunskapsförbundet efter åk 9.
Ja, det är efter nio år som man söker utbildningar på gymnasienivå. Så har det alltid varit. Nu vill skolministern att förskolan skall räknas som år 1, då blir det efter 10 år i grundskolan. I sak dock ingen förändring. Inte heller någon förändring för våra elever i den sista årskursen på grundskolan: En mängd informationsbroschyrer produceras med allehanda lockrop, tjusiga hemsidor, marknadsföringskampanjer… Kunskapsförbundet är blott en av många aktörer. Det som utgör skillnaden är öppenheten – och kanske även att det finns en ledning, direktionen, som är sammansatt av förtroendevalda från båda kommuner. Därutöver spelar det säkerligen roll att de flesta friskolor endast erbjuder en eller några få utbildningsprogram medan Kunskapsförbundet i grunden täcker alla tänkbara önskemål om att få utbilda sig vidare.
Öppenhet? Javisst. Kunskapsförbundet sammanställer varje år en Kvalitetsrapport som ger inblick i kvalitetsarbetet under det gångna året. På fredag ordnas Kvalitetsstämman 2025, Kunskapsförbundets årliga redovisning av pågående projekt att utveckla och förbättra undervisningen. I år är det dessa fyra områden som uppmärksammas:

Svaret på rubrikens fråga är: Ja, i högsta grad är det så. Därför är det viktigt att lära sig att ställa rätt fråga, att vara tydligt, att avgränsa frågan. Och för att använda rätt ord: Man får lära sig att ”prompta”. Här ligger skillnaden mellan att ”googla” fram information steg för steg och att vända sig till OpenAI ChatGPT.
Just nu överhopas förtroendevalda och framförallt socialtjänstens medarbetare av erbjudanden om utbildningar i den nya, den kommande socialtjänstlagens alla detaljer, kurser som kostar femsiffriga belopp, konsulter som kan komma och lära upp personalgrupper på hemmaplan. Men så finns andra som bara vill veta något om det som anses vara den stora, den avgörande förändringen som ska leda oss fram till bättre lösningar av komplexa samhällsproblem.
Här frågan till OpenAI: ”Den framtida socialtjänsten pratas överallt om – men vad är egentligen kärnan i förändringen? Går det att beskriva på en A4 i ett språk som alla, även den som är lekman, kan förstå?”
Och tjugofem sekunder senare kom svaret: Den framtida socialtjänsten – enklare, mer förebyggande och mer tillgänglig. Socialtjänsten är en viktig del av vårt samhälle och hjälper människor i utsatta situationer. Just nu pågår en stor förändring av socialtjänstlagen och arbetssättet inom socialtjänsten. Målet är att skapa en mer modern, förebyggande och lättillgänglig verksamhet som bättre möter behoven hos dem som behöver stöd. Vad innebär förändringen?
Sammanfattning: Den framtida socialtjänsten handlar om att gå från reaktiv till proaktiv hjälp. Genom att arbeta förebyggande, erbjuda stöd snabbare och smidigare, samarbeta bättre mellan olika aktörer och stärka barns rättigheter ska socialtjänsten bli mer effektiv och anpassad efter dagens samhälle. Det gör att fler människor kan få hjälp innan problemen växer sig för stora.
P.S. Bilden är resultatet av denna prompt: ”Snart gäller den nya socialtjänstlagen. Kan du rita svart och vitt en bild där förhoppningar om att det blir en bra och välkommen förändring framkommer?”


I det tyska valet var ”Die Linke” länge uträknat, överallt hördes att valresultatet skulle stanna under tröskeln på 5%. Men nej, ”Die Linke” mobiliserade och är kvar med 8,8%, ett resultat som ger att antalet ledamöter i ”Bundestag” ökar från 39 till 64. Jan van Aken och Heidi Reichinnek är partiets framträdande talespersoner.
I Sveriges har Vänsterpartiet delvis andra utmaningar, men på flera områden finns stora likheter. Nooshi Dadgostar och Karin Rågsjö skrev tillsammans en debattartikel i Expressen. Artikeln sammanfattar väl hur snabbt någon kan hamna i en hopplös situation och att samhället och rådande politik föga bidrar till att komma upp till ytan igen. Här ett citat från slutet av debattartikeln: ”För att vanliga familjer ska få det bättre behövs en ny inriktning för politiken. Där staten stärker hushållens ekonomi, inte urholkar den. Där den som behöver medicin har råd utan att skuldsätta sig eller prioritera bort andra basbehov.”

Valresultat och partiernas överenskommelser efter valet resulterade i att Vänersborgs kommun ännu en gång leds av ett styre som är i minoritet i kommunstyrelsen. När den politiska kommunledningen inte kan peka med hela handen utan att riskera att förlora omröstningar, då blir förvaltningens roll mera framträdande. Innan årsskiftet, vid sammanträdet 18 december, fastställde kommunstyrelsen verksamhetsplanen för perioden 2025-2027. Kommunstyrelsens arbete under det gångna året och förvaltningens planer för verksamheten för 2025 är två punkter på kommunstyrelsens ärendelista nu på onsdag. Först kommer kommunstyrelsen att fastställa verksamhetsberättelsen för 2024. Därefter kommer kommunstyrelsens beslut ”att notera informationen” om kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan 2025-2027. Samtliga tre dokument är centrala och kan rekommenderas som lektyr för den som vill veta mer om vilka tankar som finns hos ledande politiker och högt uppe i förvaltningen.

När det mesta känns galet och mörkt, när man längtar efter någon som ska tala klartext, någon som tror på att det är möjligt att stå emot och att vända utvecklingen, då är det Bernie Sanders, senatorn från Vermont, som kliver fram. På youtube finns ett antal inspelningar som gjordes under veckorna sedan Donald Trump återvände till Vita huset. Se och lyssna t ex på hans anförande i Senaten: ”Bernie Sanders Dismantels Elon Musk, Mark Zuckerberg, Jeff Bezos Oligarchy”.



Vänsterpartiets motion ”Fritidskort för kollektivtrafik för ungdomar” presenteras på onsdag för kommunfullmäktiges ledamöter. Det borde rimligtvis finnas anledning till att behandla motionen utan dröjsmål. Motionens syfte är i samklang med kommunens målsättningar som framkommer i andra dokument som antas av kommunfullmäktige samma kväll.
