Effekten av regeringens klimatfientliga politik är att Vattenfalls stora havsvindpark stoppas. Regeringen och SD har dragit tillbaka Svenska Kraftnäts uppdrag att främja havsbaserad vindkraft. Det gör det väldigt mycket dyrare för bolagen att bygga. Flera andra vindkraftsprojekt hotas. Det är ett hårt slag mot både klimatet och för hushållens elkostnader.
Istället för att satsa på billig förnybar energi har Tidöpartierna fastnat i ett kärnkraftsvurmande, trots att kärnkraft är dyrt, långsamt, smutsigt och riskfyllt.
Det vi behöver är en storsatsning på klimatomställningen och utbyggd förnybar elproduktion. Regeringen måste tänka om och göra jobbet.
Förra mandatperioden förhandlade Vänsterpartiet fram ett försök med 34 timmars arbetsvecka på operationsavdelningarna på US i Linköping och Vrinnevi i Norrköping, där ca 2000 personer har omfattats.
Nu har försöket utvärderats och resultaten är tydliga. Produktionen och effektiviteten har ökat, fler arbetar heltid. Sjukfrånvaron har minskat och återhämtningen hos de anställda har ökat. Kostnaden? 0,67 % av en total lönekostnad på ett år.
Andra försök visar liknande resultat. Vi har svart på vitt att arbetstidsförkortning med bibehållen lön ger en mer hållbar arbetsmarknad. Nu är det dags för kortare arbetstid att bli verklighet! Så får människor ett bättre liv och mer tid med nära och kära.
Läs mer om Vänsterpartiets tankar om arbetsförkortning.
Utöver de tusentals skadade civila i bombningarna råder en katastrofal sanitär situation på Gazaremsan.
I maj begärde EU att medlemsländerna skulle ta emot sjuka från Gaza, men den svenska regeringen avslog begäran. Istället står nu regeringen och SD och ser på medan alltfler barn och vuxna mördas och insjuknar i allvarliga sjukdomar.
Vänsterpartiet kräver att regeringen agerar. Gör som bland annat Norge, Spanien, Belgien, Italien, och Rumänien och hjälp sjuka och skadade från Gaza!
Regeringens förslag om att luckra upp den svenska beteslagen, även kallad Astrid Lindgren-lagen, är helt fel. Bete är en del av kornas naturliga beteende och bidrar till fysiskt och psykiskt välmående. Det ska gå före lönsamhet och konkurrensvillkor.
– Det är avgörande att behålla och utvecklas betesrätten för mjölkkor och andra nötkreatur. Släng förslaget i papperskorgen! säger Kajsa Fredholm, talesperson för Vänsterpartiet i djurrättfrågor.
Ska vi klara klimatomställningen behövs en utbyggd järnväg i hela landet. Men istället låter regeringen SJ lägga ner flera tågsträckor, såsom nattågen norrut från Göteborg och pendeltrafiken mellan Stockholm och Uppsala.
Lönsamheten kan inte stå i fokus, det är samhällsservicen som ska vara det viktiga. SJ är ett statligt bolag, därför uppmanar vi regeringen att styra det som ett statligt bolag. Satsa på tågen istället för att lägga ner!
Allt börjar i förskolan. Att ge barn, personal och föräldrar det bästa är att ge hela samhället och framtiden det bästa.
Denna regering och tidigare regeringars nedskärningar gör inte bara att vi går miste om att möta barnens behov utan det bidrar också till Sveriges djupaste samhällsproblem – gängvåldet, ojämlikheten, arbetslösheten.
Vänsterpartiet föreslår idag att staten ska säkra att svensk förskola ger varenda unge de bästa av förutsättningar i början av livet. Förslaget innebär mindre barngrupper, fler anställda och utbildning till barnskötare.
Det korta svaret är Nej – fast förslaget förtjänar att titta närmare på. Vad är det som presenterades idag på regeringens hemsida?
Det är utbildningsdepartementet som publicerar promemorian ”Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet”. Samtidigt lämnades besked vilka remissinstanser som förväntas svara om man vill stödja eller om man vill invända mot regeringens förslag.
Bakgrunden är en utredning: ”Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet, SOU 2024:28”. Utredningsuppdraget gavs 2021 av dåvarande regering, ändrades i mars 2022 och ett år senare av Tidöavtalets regering på nytt. Slutredovisningen av uppdraget skedde i april 2024. Alternativet Offentlighetsprincip kontra Insynslag blev hett debatterad, men skolministern valde att inte ta ställning. Efter en lång paus skickas nu utredningen ut på remiss, men det tillkom ett tredje förslag som skall beaktas av alla som vill yttra sig. Sista dag att svara på remissen är den 20 november 2024.
Friskolor finansieras på samma sätt som kommunala skolor – av skattemedel, av offentliga medel. Kommunala skolors budget kan nagelfaras, minsta utgift måste redovisas, uppgifter är offentliga och tillgängliga. Att få veta hur det står till hos friskolor, hos friskolekoncernen – det är det som idag inte är möjligt. Affärshemlighet, sekretessregler- det fanns och finns många hinder för den som söker svar på frågor.
Då och då kom chockbesked om enstaka skolor eller om någon koncern där någon hade klantat sig ordentligt. Senaste exemplet, Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall.
Alltså, det som nu ska ske är att samla in vad skoloffentligheten anser om att möjliggöra insyn eller att likställa privata och kommunala skolor enligt offentlighetsprincipen. Och efter nämnd remiss kommer kanske en proposition från regeringen innan sommarpausen 2025, så att riksdagen innan årsskiftet till valåret 2026 kan fatta ett beslut.
Men frågan om vinstuttag – nej, det är en annan fråga, som för närvarande behandlas av ett antal andra utredningar. Ingen brådska här inte.
Lördagen den 24 augusti håller Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar sommartal i Göteborg. Hon kommer hålla en pressträff inför talet och där kommer det presenteras en nyhet.
Foto: Agnes Stuber
Tid för sommartalet: kl 14.00
Plats för sommartalet: Bältesspännarparken i Göteborg
Fem gånger i veckan skickar kommunkansliet ut en postlista. Det är många mottagare, i första hand personal på förvaltningar, kommunpolitiker, förtroendevalda, och kanske också några journalister, som har bett om att få listan digitalt.
Inkomna och utgående handlingar till alla ärenden förtecknas, somliga kan sedan med stöd av postlistans uppgifter sökas och öppnas i kommunens webbdiarium. Handlingar med personuppgifter förtecknas men kan inte öppnas. Däremot kan man begära ut enstaka handlingar från förvaltningen.
På kommunstyrelsens kansli, avdelningen för hållbar utveckling, finns med Diarienummer 2024/109 inte mindre än 217 inkomna skrivelser samlade. Samtliga under rubriken ”Synpunkter på byggplaner för Dalbobergen i Vänersborg”.
Bakgrunden är att kommunledningen har yttrat att man ser positivt på tanken att bygga bostäder på ett område som av många invånare i Vänersborg anses vara skyddsvärt. Ett område till höger om Dalbobron, norrut, ovanför Skogshyddan och österut mot ingången till Dalbostigen.
Samtliga 217 skrivelser ligger märkt ***Personuppgift***, de är alltså inte öppna. Det är dock ingen djärv gissning att förmodligen det stora flertalet skrivelser vittnar om en negativ inställning mot kommunledningens tankar.
Nu är frågan inte ett ärende som inom kort ska manglas fram till ett beslut. Fast – osvuret är bäst, man kan aldrig veta riktigt när och hur frågan ställs.
Den som har intresse för kommunens långsiktiga planer kan med fördel studera ett dokument som i början av nästa år når fram till kommunfullmäktige.
Det står följande om Dalbobergen i dokumentet ”Målbild2025”:
Planer och byggprojekt Det finns två utpekade utvecklingsriktningar för västra delarna av Vänersborgs tätortsområde – norrut i Dalbobergen och söderut kring Öxnered. Nya bostäder i Dalbobergen föreslogs redan i översiktsplanen 2006. Ett planprogram togs därefter fram där tre områden pekas ut för detaljplanering. Programarbetet visade dock att det finns stora intressekonflikter framför allt när det gäller natur- och rekreationsvärden. Många Vänersborgare upprördes av planerna och länsstyrelsen ogillade delar av förslaget. Uppdrag om planläggning av det som kallas Katrinedal norra inleddes 2009 men arbetet fullföljdes inte. I och med antagandet av FÖP Vänersborg-Vargön lades planprogrammets tre utpekade områden med viss bearbetning in som utvecklingsområden i översiktsplanen.
Länsstyrelsen har återigen pekat på flera konflikter när det gäller de två mindre områdena närmast Vänern.
Enligt planprogrammet skulle de tre områdena kunna rymma 1260 nya bostäder, men det utgår från en hög exploateringsgrad och nästan 90% av bostäderna i flerbostadshus. De initiala skisser som togs fram när det stora delområdet skulle planläggas byggde på en betydligt
glesare bebyggelse med i huvudsak villor. Om den nya bebyggelsen utformas med liknande exploateringsgrad och sammansättning som första detaljplanen för Öxnered-Skaven är 600 nya bostäder ett rimligare riktmärke. Även det är med stor osäkerhet då de två mindre områdena kan komma att stoppas utifrån länsstyrelsens invändningar.
