Lite mer än 3½ månad återstår till dagen då nya ledamöter skall väljas till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Tid kvar att stanna upp, reflektera och ta fart igen. Det blir säkerligen många soliga dagar innan 14 september. Om temperaturen åter stiger som den gångna veckan kan det bli nya åsksmällar. För visst var det en del häftiga överraskningar som serverades i natt.
Det känns inte bra med ett valdeltagande som stannar på 48.9%, visserligen ett plus med 3.4% jämfört med valet till Europaparlamentet 2009, då valdeltagandet var klena 45.5%. Mindre än hälften av de röstberättigade deltog i valet. För Vänersborgs del gäller dessutom att vi 2009 och 2014 ligger knappt under riksgenomsnittet.
För egen del är det en klen tröst att andelen röster för Vänsterpartiets lista med 8.0% placerar oss i Vänersborg efter Göteborg med 8.6% och Lilla Edet med 8.2% på tredje plats bland Västra Götalands 49 kommuner. Visserligen är också resultatet i hela riket en förbättring om vi jämför med 2009. Ändå känns det bittert att veta att Mikael Gustafsson inte längre har en plats i parlamentet. Vi som har följt honom och hans arbete i Europarlamentet vet om många starka och positiva insatser han lyckades göra. Malin Björk bär nu med sig våra förväntningar och vårt hopp att vår röst fortsätter att betyda något på plats i Bryssel och i Strasbourg.
Valresultatet kommer att tolkas på många olika sätt. Uttalade väljarna ett kvitto för det som varit? Är det så man ska tolka resultatet för Moderaterna som i riket föll från 18.8% till 13.6%, i Vänersborg från 15.1% för fem år sedan till 10.0% preliminärt? Socialdemokraterna stampar på fläcken fem år senare, i Vänersborg fortsätter man falla med ytterligare 2.8%.
Men vad ska man säga om Sverigedemokraterna? Det handlar inte om förtjänster, det handlar endast om förväntningar. Nu får SD två mandat i Europaparlamentet och har en chans att visa om detta ger tillfälle att rapportera någon framgång på någon punkt i vallöfteskatalogen hem till sina väljare. Här i Vänersborg samlade Sverigedemokraterna 12.8% av de avgivna rösterna. Var det för att väljarna misstänker media för att undanhålla rapporter om Sverigedemokaternas arbete i det lokala fullmäktige? Tänk om media skulle ha berättat? Att Sverigedemokraterna under fyra år åstadkom noll och ingenting.
Det är bara att gratulera Miljöpartiet som i riket får hela 15.3% och därmed ett mandat mer i Europaparlamentet. Även i Vänersborg bedömdes uppenbarligen MP:s möjligheter att agera bra på Europanivå som bättre än för de flesta andra partierna. Att vara näststörst måste kännas bra!
Går detta att sammanfatta? Kan slutsatsen vara så här: Väljarna röstade i EU-valet och tog ställning till ”där aktuella frågor”. Nu arbetar vi vidare med nationella, regionala och lokala frågor – och så får vi se hur valen den 14 september utfaller. Visst känns det bittert att se SD:s framgång i Sverige, visst känns det hotande att lyssna på rösterna från partier i Europa som verkar på SD:s planhalva. Men samtidigt känns det som att en förändring till det bättre efter 14 september är på gång: Vänsterpartiet vände på trenden, Socialdemokraterna fångade sig precis, en stor majoritet bland MP:s och FI:s väljare säger sig ”stå till vänster”. Visst finns goda utsikter att förpassa Alliansen till oppositionsbänken, i riksdag och definitivt här i Vänersborg.
Det vore skam att inte hinna med. Sagt och gjort, vi fanns på plats i Brålanda. Åska, blixt och ösregn till trots. Någon sade ”Ni får komma lite oftare …” Det ska vi, EU-valet i all ära, men det kommer mera längre fram i år. Vi får också fylla på med fler karameller och annat …. Ordnar vi.
Visserligen har slutspurten i valrörelsen högsta prioritet. Men en och annan kommunal fråga måste få lov att få en plats på lokalorganisationens hemsida. Vänsterpartiet spelar roll i Vänersborg. Det finns förväntningar som riktar sig till oss. Vårt grundliga arbete, vår eftertänksamhet och vår vakenhet uppskattas. Vi vill också mycket gott för vår kommun och för invånarna i vår kommun. Men vi vill stå på säker grund när vi medverkar i politiken och när det är dags att komma fram till att beslut ska fattas.
Här några länkar som kan belysa vad vi menar och hur vi tänker.
Samhällsbyggnadsnämnden fattade i april ett beslut att ansöka om medel för att flytta hamnen från centrala Vänersborg till Vargön. Vänsterpartiets ledamot ville ha svar på ett antal frågor innan beslutet men förblev ensam i nämnden. Här hans yrkande och hans reservation.
I en debattartikel i den lokala tidningen TTELA sammanfattade vi våra frågor och berättade om bakgrunden till vår kritiska inställning. Våra frågor besvarades inte av nästa debattartikel som kom från det socialdemokratiska kommunalrådet Marie Dahlin tre dagar senare. Våra frågor viftas bort och bemöts med en uppmaning ”att tro och att våga”. Vi har lämnat in ett bemötande där vi förtydligar våra farhågor inför ett alltför snabbt beslut med brister i underlaget. Det är dock inte alltid så att våra debattartiklar kommer in i den lokala tidningen. Därför hänvisar vi till ett mera utförligt inlägg i sakfrågan som publiceras på en av våra partikamraters blogg.
Veckans annonser var redan korrekturlästa och godkända när den lokala tidningen TTELA redovisar överraskande detaljer av hur andra lokala politiker ser på frågan: ”De skolkade från EU-valet.”
Vi formulerade oss så här i annonsen:
Andra lokala politiker citeras med andra uttalanden:
”En av skolkarna är EU-kritiske Morgan Larsson, Välfärdspartiet, som även tänker strunta i årets val. – Om jag röstar så lägger jag en röst på mig själv. Jag är emot EU och anser att det är en lekskola för korrupta politiker. Jag tycker att det är värdelöst att alla ska styra över Sverige, säger han.”
”Inte heller partikamraten Åsa-Katarina Liwendahl tog sig till röstlokalen. – Nej det gjorde jag inte, och jag vet faktiskt inte varför. Där har jag ingenting att skylla på, jag har ingen aning faktiskt, säger hon.”
”Även Cecilia Skenhall (SD) struntade i att rösta i förra EU-valet, men hon avböjer att kommentera.”
Men så finns lite hopp;
”En av de Vänersborgspolitiker som tänker rösta i år är Marika Isetorp (MP). Hon anser att det är viktigt i sin roll som aktiv politiker. Däremot röstade hon inte i förra valet. – Jag tror inte att jag tänkte så mycket på det då. Just EU kändes ganska främmande när jag inte var lika politiskt aktiv, medan det är skillnad nu, säger hon.”
”En känsla av delaktighet i en kollektiv manifestation för demokratiska värden? En nöjdhet över att ha uppfyllt en medborgerlig plikt? En förvissning om att den egna rösten har bidragit till att knuffa politiken i Europa i önskad riktning. En övertygelse om att man åtminstone har dragit sitt strå till stacken för att staka ut framtiden eller åtminstone gjort något för att förhindra oönskade idéer eller strömningar att få ett starkare fäste? Att du hjälpte till på ett hörn att skicka en hyfsat vettig människa till Europaparlamentet (en kunnig, erfaren, driftig och nätverksbyggande parlamentariker kan på plats i Bryssel/Strasbourg få ett oproportionellt stort inflytande över EU-politiken)? Att du inte kan förlikas med tanken på att delegera all sin politiska makt till alla de andra som pallrar sig iväg? Att en röst i Europaparlamentsvalet faktiskt relativt sett väger tyngre än i ett riksdagsval eftersom inte lika många röstar? Eller att din röst i Europaparlamentsvalet har en inneboende potential att påverka långt fler människor än vad en röst i ett svenskt riksdagsval kan göra.”
Vi lånade ett längre citat ur ”Politologernas blogg” där Henrik Ekengren Oscarsson 16 maj gjorde ett inlägg under rubriken ”Varför ska man rösta i EU-parlamentvalet?”. På bloggen finns ett flertal mycket läsvärda synpunkter som berör partierna, EU-valet och kommande val i september. Bloggens underrubrik är ”Statsvetenskaplig analys av svensk politik”.
Tänk om var och en av våra medlemmar ringer ett samtal varje dag fram till valdagen 25 maj till någon bekant, vän eller släkting och säger: ”Du, jag ska rösta i valet till EU-parlamentet” och även ”Förresten, jag ska rösta på Vänsterpartiet. Vill du veta varför jag anser att jag gör ett bra val?” Tänk om … Ja, tänk om det blir gensvar. Varför inte öka till två eller tre samtal?
Igår var Jimmie Åkesson i Vänersborg. Där bor vi. Vi var många som gick dit och vände ryggen åt Jimmie Åkesson. Fyra av oss höll i banderollen Vänsterpartiet Vänersborg – Mot rasism.
På kvällen hade vi ett välbesökt gruppmöte inför nästa veckans kommunfullmäktige. Med 15 % av rösterna i kommunalvalet 2010 och hela åtta mandat samlar vi en stor grupp vid genomgången av ärendelistan. En vecka i förväg – då är det gott om tid att förbereda och finputsa våra argument.
Nu är det åter valarbetet inför EU-valet som står i fokus. Vi ser med stor glädje hur våra toppkandidater uppmärksammas i olika medier. Så även Jonas Sjöstedt – man skulle kunna tro han slåss för att återvända till Bryssel och Strasbourg där han var Vänsterpartiets ledamot under elva år. Självfallet inte, men för Vänsterpartiet är det en stor fördel att ha en partiledare som av egen erfarenhet vet vad valet till Europaparlamentet gäller.
Förresten, erfarenhet har också Mikael Gustafsson. I och för sig är Mikael ordförande i EU-parlamentets utskott för jämställdhet. Men hans tid räcker till mycket annat också. Läs t ex vad Svenska Naturskyddsförening (”Bryr sig dina EU-politiker om miljön?”) har att säga om Mikael Gustafssons insatser under den gångna mandatperioden.
