Författare: Vänsterpartiet VBG

Det finns ett samband

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 6 juli, 2014. Postad i Hamnen i Vargön, Val 2014, Vänsterpartiet.

Vänersborg har fattat ett inriktningsbeslut: Kommunen har för avsikt att investera i en ny hamn i Vargön som ersättning för hamnen som ligger i centrum. Det är åtskilliga hundra miljoner kronor det kommer att kosta.

Denna investering kan endast bli aktuell om ”staten” fattar ett antal beslut som förutsättning för fortsatt sjöfart på Vänern och uppför Göta Älv från Göteborg. Det gäller bl a en investering i nya slussar som behöver finnas på plats senast 2030. Kostnaden lär ligga kring 3 miljarder kronor. Slussutredningen uttryckte förväntan att rapportens slutsatser skulle leda till en markering i regeringens förslag om den framtida transportpolitiken. Det blev inte så!

”Just nu” verkar det inte finnas någon som helst ordning, utspelen kommer från överallt. Senast erbjöd sittande regeringen med sitt Sverigepaket en transportinvestering som kostar astronomiska summor. Satsningen på höghastighetståget är en total kovändning från Anders Borg som inte lämnar något utrymme för andra investeringar.

Når vågorna har lagt sig, när valet är över, när klarhet är vunnen vem som har möjlighet att komma med förslag som går att realisera – då kanske kommer en första antydan om vilket öde Vänersjöfarten går till mötes.

Under tiden uppmärksammar vi i Vänsterpartiets vårbudget några synpunkter som vi vill att fler känner till. ”Offentliga finanser”, ”Utgiftstak” och framförallt avsnittet ”Finansiering av investeringar” är läsvärt. Återigen – tankar som kommer att spela roll när det gäller investeringen i nya slussar som förutsätts för att ett inriktningsbeslut om en ny hamn i Vänersborg överhuvudtaget kan leda någon vart.

————-

5.2.2 Mål för de offentliga finanserna

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna måste gå med ett överskott på minst 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet infördes bl.a. mot bakgrund av den kraftiga ökningen av statsskulden under 1990-tals-krisen. Vänsterpartiet stod bakom överskottsmålet då det först aviserades i mitten av 1990-talet, då vi menade att det var viktigt att få ner statsskulden till rimliga nivåer. Detta syfte med överskottsmålet är sedan en lång tid tillbaka uppfyllt och de svenska offentliga finanserna hör i dag till de starkare i världen.

Ett annat syfte med överskottsmålet var att ”spara i ladorna” inför kommande demografiska förändringar. Den demografiska förändringen som förutsågs när överskottsmålet infördes är nu här. De närmaste fyra åren kommer de demografiska kostnaderna i kommunsektorn i genomsnitt att vara mer än dubbelt så höga som det historiska genomsnittet (för perioden 1980-2005). Överskottsmålet har därmed spelat ut sin roll. Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att överskottsmål ersätts med ett medelfristigt mål för de offentliga finanserna där dessa i normalfallet ska vara i balans över en konjunkturcykel.

5.2.3 Utgiftstaken

Budgetpolitiska ramverk bör utgöra en avvägning mellan å ena sidan fasthet och stramhet och å andra sidan handlingsutrymme och flexibilitet. Det nuvarande systemet med 4-åriga utgiftstak har emellertid en inneboende svaghet i detta avseende. Att bedöma nivån på statsbudgetens utgifter fyra år framåt är förknippat med stor osäkerhet eftersom stora delar av utgifterna i statsbudgeten är känsliga för pris- och löneförändringar och för de allmänna makroekonomiska utvecklingen. För att vara säker på att ha handlingsutrymme i framtiden och att framtida utgiftstak inte kommer att hindra en aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik i händelse av en större ekonomisk kris bör utgiftstaken sättas på en nivå som skapar tillräckligt stora budgeteringsmarginaler för att hantera denna osäkerhet. Men stora budgeteringsmarginaler innebär samtidigt att utgiftstakens styrande roll i budgetprocessen urholkas.

För att komma till rätta med det nuvarande systemets inneboende brister föreslår Vänsterpartiet att utgiftstaken endast sätts för det kommande budgetåret. Med en tidshorisont på ett år behövs inte lika stora säkerhetsmarginaler, vilket innebär att utgiftstakens styrande funktion stärks. Ett-åriga utgiftstak ökar samtidigt flexibiliteten i finanspolitiken i och med att utgiftstaken kan anpassas till konjunkturläget.

Vårt mål om att de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel garanterar också att det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen bibehålls.

5.2.4 Finansiering av investeringar

Budgetlagen föreskriver att investeringar i infrastruktur, fastigheter m.m. i normalfallet ska finansieras via anslag i statsbudgeten. Detta innebär att investeringarna bokförs som kostnader i statsbudgeten i takt med att utgifterna uppstår. Konsekvensen av detta förfaringssätt är att kostnaderna för investeringar i infrastruktur direktavskrivs. Vi menar att detta är ett märkligt förfaringssätt. En investering i infrastruktur är ju något som konsumeras över en lång tidsperiod.

Därför är det rimligare att kostnaden fördelas över hela dess livslängd.

Sättet som staten redovisar infrastrukturinvesteringar blir särskilt problematiskt i kombination med systemet med utgiftstak. Kombinationen av utgiftstak och infrastrukturinvesteringar som direktavskrivs innebär att investeringar får konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med löpande utgifter som sjukpenning, barnbidrag, m.m. Detta riskerar att leda till att viktiga samhällsinvesteringar inte kommer till stånd eller skjuts på framtiden.

Vänsterpartiet menar att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande avvägningar mellan långsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformförslag. Det måste dock finnas tydliga riktlinjer för investeringsbudgeten.

Enbart fysiska investeringar ska ingå. Vi föreslår också att det införs ett tak för investeringsbudgetens storlek samt att den ska redovisas separat till riksdagen en gång per år i samband med budgetpropositionen.

Vi menar att budgetlagen bör ändras så att lånefinansiering kan utgöra huvudprincip. Frågan att ändra redovisningsprinciperna för vissa av statsbudgetens utgifter och ändamål är emellertid en komplicerad fråga och måste därför föregås av en grundlig parlamentarisk utredning.

Visst var det en fin dag

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 5 juli, 2014. Postad i Jonas Sjöstedt, Val 2014, Välfärd att lita på, Vänsterpartiet.

71 dagar kvar till valdagen.

Fortfarande mycket tid kvar. Då känns det extra bra att kunna blicka tillbaka på en dag som visade att våra frågor berör många och att det är våra frågor som diskuteras.

Jonas Sjöstedt talade på kvällen i Almedalen. Hela talet kan ses och höras i efterhand, det finns även hela manuskriptet för den som hellre vill läsa.

Redan tidigt på morgonen intervjuades Jonas Sjöstedt i SvT – inslaget finns att se under rubriken V- Gör riskkapital till kooperativ. Senare på dagen var det dags för inslaget ”Rakt på med Jonas Skjöstedt(V)”.

Och här dokumentet som ger bakgrunden till det som idag beskrivs i alla tidningar – rapporten ”Efter riskkapitalister och marknadssystem: Låt personalen utveckla välfärden.”

4 juli 2014

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 4 juli, 2014. Postad i Välfärd att lita på, Valfrihet, Vänsterpartiet.

72 dagar kvar till valet 2014.

Återstår mycket tid. Många utfrågningar, debatter, Röda Lördagar. Tid kvar att skriva insändare, att sammanställa underlag för att kunna svara på alla frågor.

Idag, på Almedalsdagen, kom ett ”utspel” som vi länge hade väntat på:

Låt personalen utveckla välfärden

Vänsterpartiet presenterar nu förslag för hur man vill skapa en bättre välfärd genom att låta personalen få större inflytande.

– När vi tar bort vinstuttagen kommer en del ägare att dra sig ur eftersom de bara är intresserade av vinsten. Det skiftet öppnar en historisk möjlighet för de anställda att ta över. Det vill vi stödja genom att se till att de får utbildning, hjälp att bilda kooperativ och bättre villkor när de behöver ta lån. Det är personalen och inte riskkapitalisterna som vet hur man ger en riktigt bra vård och hur man lär barn att läsa, säger Jonas Sjöstedt.

För att driva på skiftet till en välfärd som utvecklas av personalen satsar Vänsterpartiet en miljard kronor till en fond för välfärdsutveckling. Fondens medel ska användas till att stödja personal som vill ta över privat verksamhet, men även till att öka personalinflytandet i den offentligt drivna välfärden.

– Även den offentliga välfärden behöver bli bättre. Det är dags att vi lämnar de stelbenta marknadssystemen bakom oss och istället litar på personalen. Med mer tillit och mindre detaljreglering kan vi låta deras kunnande och engagemang prägla välfärden, säger Jonas Sjöstedt.

– Vi ska ta bort vinsterna, men vi vill inte gå tillbaka till det som var innan. Nu tar vi nästa steg för en riktigt bra välfärd.

Vänsterpartiet föreslår i korthet:
¤ En fond på 1 miljard kronor till stöd för ökat personalinflytande och utveckling bort från marknadssystemen.
¤ Stöd möjligheten för anställda att ta över privat välfärdsverksamhet om de tidigare ägarna drar sig ur.
¤ Förbättra möjligheten för personalkooperativ och andra ideella aktörer att ta lån.
¤ Stöd offentlig verksamhet som ökar personalens inflytande, t ex i form av självstyrande enheter.
¤ Skapa ett center för välfärdsutveckling för att ta fram nya välfärdsmodeller och sprida goda erfarenheter.

Ett budskap – flera sätt att uttrycka sig

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 2 juli, 2014. Postad i Skoldebatt, Vänsterpartiet, Vinstuttag.

Den korta varianten är på 21 sekunder och kan ses och höras som ett inlägg på YouTube: Skolan är inte till salu!

Den långa varianten är Vänsterpartiets syn på det som behöver göras för att komma tillbaka till en skola med båda goda resultat och likvärdighet.

Ska lärarna eller vinstintresset styra skolan? Tio utgångspunkter för en nationellt likvärdig skola.

Jobb för personer med funktionsnedsättning

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 30 juni, 2014. Postad i Ali Esbati, Funktionshinder, Vänsterpartiet.

Vid socialnämndens sista sammanträdet innan sommarpausen beslutades att föreslå kommunfullmäktige antaga ”Policy för funktionshinderfrågor för Vänersborgs kommun” som skall ersätta gällande ”Handikappolitiskt program”.

Då passar det bra att peka på andra initiativ som tas på området. Det är tyvärr fortfarande så att ”tillgängligheten till arbetsmarknaden” är ett mörkt kapitel. Kommunerna behöver absolut statliga insatser om det ska ske nämnvärda förbättringar. Vänsterpartiets talesperson för arbetsmarknadspolitiska frågor, Ali Esbati, berättar här hur partiet inom ramen av sitt budgetförslag ser på möjligheterna att komma till ett genombrott. (Här texten som är en kopia från Vänsterpartiets hemsida.)

——–

Vänsterpartiet presenterar idag ett 13-punktsprogram för stärka möjligheterna till arbete och försörjning för personer med funktionsnedsättning. Förslaget innehåller bland annat miljardsatsningar på ökade lönestöd och extra stöd till arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd.

– Vänsterpartiet vill göra arbetsmarknaden tillgänglig för alla. Sverige är idag långt ifrån målet om att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt och samma möjligheter som andra att delta fullt ut i samhällslivet, inklusive arbetslivet. Idag är sysselsättningsgraden bland funktionshindrade lägre än för 20 år sedan. Det är ett stort hinder för många människors frihet och välfärd. Våra förslag skulle kunna vända utvecklingen säger Ali Esbati arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Flera av förslagen i Vänsterpartiets 13-punktsprogram utgår ifrån slutsatserna i FunkA-utredningen som presenterades i maj 2012. Huvuddelen av de åtgärder som FunkA-utredningen föreslår finns med i Vänsterpartiets förslag till statsbudget. När det gäller den delen av lönekostnaden som består av statliga stöd höjs i vårt förslag taket från dagens 16 700 kronor per månad till knappt 20 000 per månad för nybeviljade stöd. Detta har stor betydelse för att bredda arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Satsningen kostar cirka 1,3 miljarder per år från år 3. Vänsterpartiets vill också se en förstärkning av stöden till de arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd, för ökade kostnader som en anställning kan innebära, till exempel för rehabiliterande insatser. Vi satsar därför 1 miljard per år från år 3.

¬- Regeringen gör ibland gällande att sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning ökar. Sanningen är att många av dem ingår i Fas 3. Villkoren i Fas 3 är oacceptabla. Det är en åtgärd som har använts som en stjälpningsplats. Vi vill skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för alla som idag står utanför arbetsmarknaden, säger Ali Esbati
Vänsterpartiet har en övergripande politik för ett mer mänskligt arbetsliv. Den ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara en del av den reguljära arbetsmarknaden. De särskilda satsningar som vi föreslår, handlar om att anpassa arbetsmarknaden till den mångfald av förmågor och förutsättningar som är ett faktum i samhället och arbetslivet, säger Esbati.

Vänsterpartiets 13-punktsprogram i sin helhet:
• Modernisera lönestöden. Den delen av lönekostnaden som består av statligt stöd höjs taket från dagens 16 700 kronor per månad till knappt 20 000 per månad (0,45 prisbasbelopp). Stöden ska kunna anpassas efter individens behov
• Förstärk merkostnadsersättningar till arbetsgivare som tar emot personer med lönestöd, bland annat för anpassning av organisation och arbetsuppgifter, och för rehabiliteringsinsatser.
• Arbetsförmedlingen ska ha specialiserade handläggare med fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar. På så sätt kan den enskilde hamna rätt från början. Detta bidrar också till en förenklad ingång för arbetsgivare till Arbetsförmedlingens olika stöd. Även hela ansvaret för handläggning av arbetshjälpmedel överförs till Arbetsförmedlingen. Vi vill generellt ge Arbetsförmedlingen mindre av byråkratiska kontrolluppgifter och större resurser till förmedling och arbetsgivarkontakter – med större frihet för handläggarna att använda sin kompetens
• Skapa traineeplatser för unga i samarbete med branschorganisationer och företag med rekryteringsbehov.
• Se över möjligheten att återinföra rätten att behålla sjuk- och aktivitetsersättning för dem som arbetar.
• Åtgärder för att motverka könsskillnader när det gäller arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Kvinnor är överrepresenterade i förberedande insatser men underrepresenterade i subventionerade anställningar. Det behövs ökad medvetenhet och interna handlingsplaner för att subventioner och arbetsmarknadsåtgärder inte begränsas beroende på kön
• Se över möjligheten att utforma ett riktat stöd till sociala företag, som oftare har möjligheter att erbjuda meningsfull sysselsättning
• Statliga myndigheter ska ta fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning
• Personer med psykiska funktionshinder ska ha rätt till daglig sysselsättning enligt LSS
• Se över LSS och SoL så att man som bistånd kan erbjuda kontinuerligt och stabilt stöd både till den person som fått ett arbete och till arbetsgivaren. Så kan många fler gå från till exempel daglig sysselsättning till arbete med lönestöd.
• Höjd sjuk- och aktivitetsersättning samt höjd högsta bostadskostnad i bostadstillägget. För en ensamstående med garantiersättning betyder politiken cirka 1300 kronor mer i månaden, för en sammanboende cirka 900 kronor. För personer med sjuk- och aktivitetsersättning baserad på låga inkomster (runt 20 000) blir nettoeffekten cirka 1100-1800 kronor.
• Se över kraven på kunskaper om funktionsnedsättningar i rektors- och lärarutbildningen.
• Lagstiftningen om bristande tillgänglighet som diskriminering ska skärpas.

Vinster i välfärden

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 28 juni, 2014. Postad i Val 2014, Välfärd att lita på, Vänsterpartiet, Vinstuttag.

Inga privata vinster ska tas ut ur vård, skola och omsorg. Pengarna ska istället gå till mer personal och bättre kvalitet!

Vänsterpartiets budskap tolkas och feltolkas. Men vi står fast och upprepar att det är vår viktigaste fråga i årets valrörelse. Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. Vi tycker att ett land som byggs med gemensam välfärd och solidaritet är i grunden starkare än ett land där marknadens girighet får råda.

Välfärden har börjat vittra sönder. I privatiseringarnas spår ser vi hur resurser omfördelas från kvinnor till män och att det är kvinnor som med obetalt arbete får täcka upp där välfärden brister. Resursbrist och privatiseringar håller på att förvandla allas rätt till en bra bostad, bra utbildning, vård och omsorg till ett privilegium för dem som har råd. Vårt välfärdssystem står och faller med om det levererar kvalitet till alla, och om det finansieras av alla. Vi behöver göra stora satsningar på välfärden och inte skänka bort pengarna till riskkapitalister och storföretag.

Vi vill inte att man tar ut vinst från skola, vård och omsorg. Men vi accepterar aktiebolag om det är aktiebolag utan vinstintresse, så kallade SVB-bolag. När man investerar pengar i ett sådant bolag kan man få ta ut lika mycket som ungefär motsvarar räntan på ett vanligt bankkonto. Riskkapitalbolag och andra som går in i välfärden för att göra vinst skulle inte vara intresserade av sådana bolag, men det kan vara en bra form för den som vill driva ideell verksamhet. Så får vi bort vinstintresset från välfärden.

Här finns Vänsterpartiets valplattform.

Vänsterpartiets reservation ”budget 2015”

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 25 juni, 2014. Postad i Budget 2015, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Vänersborg.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2014-06-18 Ärende 3

Beslut om Mål- och resursplan 2015-2017 Dnr 2014/11

Politik går i vågor, pendeln slår lite olika. Det borde inte vara så, det borde vara rakare linjer och ett gediget mått av långsiktighet. Särskilt i vissa ärenden, som t ex ”budgetärendet” som redan i rubriken talar om att det handlar om en ”planeringsperiod” som spänner över tre år, 2015-2017 avseende driftssidan och hela fem år, 2015-2019, avseende investerings- och exploateringsbudgeten.

Tar man en titt på en rad kommuner i vår omgivning så förstår man att vi tycks avvika nästan extremt. Tittar vi på posten som varit föremål för de största svängningarna genom den gångna mandatperioden, anslagen till förskolan och grundskolan, så tillstyrkte en majoritet 2012 en ramhöjande förstärkning som av en annan majoritet året efter inte följdes upp. Beslutet då motsvarade i själva verket i realiteten en nedskärning. Nu vid mandatperiodens sista budgettillfälle samlas en överväldigande majoritet bakom en tilldelning av nya resurser i en utsträckning som överraskar. Därutöver förekom ytterligare förslag om påökning som inte ens förankrades i ansvarig nämnd. Förklaringen är enkelt – om tre månader stundar kommunalvalet.

Brist på långsiktighet är det ena som gör det svårt att orientera sig. Men så tillkom kommunstyrelsens unika beslut att undanta investerings- och exploateringsbudget från fullmäktige. Sambandet mellan den ena och den andra delen i Mål- och resursplanens struktur är så starkt, att nästan samtliga talare i ärendet fumlade med sina manuskript när det gällde att hålla sig utanför investeringstankarna. Det blev inte bra, det blev konstigheter. Sannolikt skulle det ha varit bättre att skjuta hela budgetärendet till en senare tidpunkt.

I vårt fullmäktige finns en styrande minoritet som är en aning större än största gruppen i oppositionen. Här finns anledningen till ytterligare ett avvikande inslag i årets budgetdebatt. Istället för två tydliga skilda viljeyttringar om vad som anses vara bäst för våra nämnders verksamhet, kommer två förslag som i det närmaste är identiska. Det blev dessutom lite parodi: Ett av förslagen fick utformningen ”ja till summan, men två tredjedelar först via kommunstyrelsen som ska ge grönt ljus”. Hur många frågor som än ställdes, det gavs aldrig något begripligt svar varför detta förbehåll ansågs nödvändigt – kanske det var helt enkelt för att på ytan hitta på ett ”alternativ”.

Vänsterpartiets ledamöter bestämde sig i ett tidigt skede att avstå från att ta fram ytterligare ett förslag, helt i motsats till hur vi brukar agera. Vi anade hur det skulle utvecklas och debatten bekräftade att vi misstänkte rätt. Med få undantag signalerade alla ledamöter som deltog i debatten att man såg fram emot tidpunkten för det ”riktiga” budgetbeslutet för 2015-2017.

Det var i övrigt anmärkningsvärt hur ett flertal frågor aldrig togs upp: Socialnämnden var tydlig med att dels avstå från att anmäla finanseringsbehov, dels rikta uppmärksamhet på åren 2016 och 2017 där ett flertal objekt måste finnas med på såväl investeringssidan som på listan över tillkommande driftskostnader för dessa verksamhetsförändringar. Fullmäktige ville dock inte prata om detta. Ingen ville heller tala om Kunskapsförbundet Väst. Där är det om möjligt ännu tydligare att man i förbundet vill planera sin verksamhet inte för ett år åt gången utan för en period som nästan avser hela nästa mandatperiod.

Valdagen är 14 september. Dagen därefter har barn- och ungdomsnämnden sammanträde, 18 september har samhällsbyggnadsnämnden möte. Dessa två nämnder skall enligt Gunnar Lidells förslag och kommunstyrelsens beslut inkomma ”senast 19 september” med reviderade förslag avseende investeringar och exploateringsbudgeten. Kommunstyrelsen får dessa underlag till sitt möte 8 oktober. Beredningen i ”gamla” kommunstyrelsen gäller således till ”nya” kommunfullmäktige som sammanträder första gången 22 oktober. Då förväntas dock inget beslut. Det kommer först senare, i november.

Med andra ord, vår reservation i ärendet kan avslutas med en förhoppning: Vänersborg mår bäst av en period med en stabil majoritet, en mandatperiod som präglas av årliga budgetbeslut som bygger på varandra, budgetbeslut som tar tillvara statliga bidrag på bästa sätt, som förenar en omtänksam och inte så ryckig investeringspolitik med en stabil verksamhet i enlighet med kommunens inriktningsmål, och att allt sker efter samtal eller samråd med våra grannkommuner.

Årets budgetprocess skall aldrig behöva upprepas.

Lutz Rininsland Stefan Kärvling James Bucci Marianne Ramm

Ann-Christine Wollny Magnus Kesselmark Eva Lindgren Emir Terzic

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet spelar roll

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den 19 juni, 2014. Postad i Budget 2015, Hamnen i Vargön, Kindblomsvägen, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Vänersborg.

Framåt slutet på året skall vi utvärdera mandatperioden. Samtidigt behöver vi nominera Vänsterpartiets ledamöter till nämnder och styrelser. Där gäller att vi kan ”bestämma” och skapa än bättre förutsättningar för kommunikation och fördelning av uppgifter och ansvar oss emellan. För det nya kommunfullmäktige vet vi ganska omgående efter valnatten hur vi ligger till fyra år framöver, om vi ökar eller faller tillbaka jämfört med ”dagens” åtta mandat och fyra platser för våra ersättare. Då är det dags att ta fram checklistan: Vad gjorde vi bra och vad kan vi förbättra? Vad var mindre bra och behöver göras på annat sätt?

För hela mandatperioden gäller att vi gjorde nog rätt med våra motioner. Vi lämnade in motionerna när vi kände att tankarna hade mognat. Vi avstod från att kasta in ”sista minuten motioner” i valrörelsetider. Vi bevakade våra motioner i nämnderna och senare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vi höll fast eller kompromissade. Vi drog även tillbaka två motioner när vi såg att ”kommunen” i stort hade genomfört det som uttrycktes i våra ”att-satser” utan att motionerna hade återförts till fullmäktige.

En annan sak som vi också ska vara stolta över är våra förberedande gruppmöten: I stort sett gick vi genom hela ”ärendepaketet” en vecka i förväg, undanröjde eventuella missförstånd om vad ärendet ”egentligen” gällde och diskuterade om beslutsförslagen innehöll något lurigt. Vid våra möten fördelade vi också arbetsuppgifterna, föreslog vem som skulle ha partiets huvudanförande och vilka som skulle stå beredda för stöd och uppbackning från talarstolen. Där behöver vi bli bättre nästa mandatperiod. Det är inget fel att några från gruppen oftare än andra står vid mikrofonen, men det vore en fördel om samtliga kunde övervinna panikkänslan och äntra talarstolen… Uppmuntran, utbildning, träning – vi får hitta på något. Här har vi annars ”bortkastat kapital”, vi som vet hur mycket vettigt våra kamrater har att säga, bara de kan ta sig upp för trappstegen till talarstolen.

Hur gick det på fullmäktigesammanträdet igår? I huvudsak som vanligt, fast det tog längre tid, från start 13.00 till mål 22.35 – en rejäl ”arbetsdag”. Vi var pålästa, vi var uppe och debatterade i elva ärenden på en lista av arton. På fem punkter var det inte någon från något parti som ville tala i ärendet.

Riktiga beslutsärenden fanns nog bara tre i antal – i två av dessa återfanns vi på ”förlorarsidan” i omröstningen. Men i själva verket har den andra sidan inte någon glädje av att har vunnit dessa beslut.

Vi tar dem i tur och ordning. Först ut var förslaget till Mål- och resursplan 2015. Vad ska man säga? Kommunstyrelsen hade undanröjt, ”återremitterat” investerings- och exploateringsbudgeten. Talare efter talare fick hoppa i sina manuskript när den nitiske ordföranden knackade med pennan varje gång någon gled över på fel planhalva i sitt anförande. Vänsterpartiets gruppledare instämde i det Moderaternas gruppledare sa, att det här höll på att spåra ur. Hur som helst, det viktigaste: På en budget som omfattar cirka 2 miljarder skilde det 530.000 kronor mellan kommunledningens, M-FP-KD, och S-C:s förslag. Än viktigare: Båda förslagen ställde sig bakom en rejäl förstärkning av anslagen till förskolan och grundskolan. Äntligen, sade Vänsterpartiet. År 2012 hade vi fått med oss S, C och MP och segrat mot den borgerliga gruppens nedskärningsförslag. 2013 schabblade S, varpå MP bytte sida och det blev ett bakslag. Nu är det valår, nu var alla på tårna. MP gick längst men kom ingen vart. Vänsterpartiet yrkade inte ens, inte nu. Varför störa de andras insikt och ansträngningar när de äntligen gör rätt? Vid omröstningen röstade 23 för förslaget från S-C, S (12), C (3) och V (8), medan 20 röstade för mini-alliansens förslag, M (13), FP (5) och KD (2). ”Avstår” ropade MP (4), Välfärdspartiet (2) och SD (1) – man höll fast vid sina egna tankar. Och nu det viktigaste: ALLA MED LITE ERFARENHET VET ATT DETTA JUNI-BESLUT I SIN HELHET KOMMER ATT PRÖVAS, VÄRDERAS OCH OMFORMULERAS NÄR RÖKEN EFTER VALNATTEN HAR SKINGRATS OCH EN FÖRHOPPNINGSVIS ”RIKTIG” MAJORITET TAR PLATS I VÄNERSBORG. Fyra år med en handfallen minoritetsregering som bara har kunnat lita på 20 av 51 ledamöter har inte varit någon bra tid, inte för någon. Det är svårt att vara opposition, man slår inte gärna på någon som redan ligger. Alltså: Vem vann? Ingen.

Det andra beslutet gällde ett medborgarförslag. Ett femtiotal hushåll, samtliga villa- och småhusägare, bad om att ett område lite större än en halv fotbollsplan, skulle få en detaljplaneändring ”till parkmark”. För att göra en lång historia mycket kort: M, FP, KD och S var måna om sitt rykte som betongpartier. Det gällde att försvara en gällande detaljplan från 1933 som gör det möjligt att klämma in två grupphus i en liten skogsdunge. Det kan slå slint när prestige och partipiska regerar, fem år av våra berörda invånares kamp och vädjan kan inte ha varit förgäves. Troligen inte! Att säga nej till detta medborgarförslag var tillräckligt oanständigt, att följa upp detta med att förföra någon entreprenör att våga sig på ett äventyr kommer nog att te sig omöjligt. Så vem vann? Inte klart än. Vem som förlorade ytterligare förtroende hos invånarna i Vänersborg däremot råder det inget tvivel om.

Det sista – det största ärendet. Eller inte? Det gällde ett inriktningsbeslut att flytta hamnen från ”mitt-i-Vänersborg” till Vargön. Hamnen ligger idag vid farleden som övergår till kanalen ”Karls grav” och som så småningom leder till Trollhätte kanal och efter ytterligare tre (av totalt fem) slussar via Göta älv till Göteborg. Vi har skrivit om detta utförligt tidigare och fortsätter att göra så i bloggform. Våra frågor och betänksamheter fanns i ett tjugominuters anförande på tio punkter. Vi fick veta ganska omgående och upprepade gånger att vi var ute i ogjort väder. Det skulle inte beslutas något om någonting – allt det gällde var att uttrycka att ”Vänersborg vill ha en hamn och hamnen vill vi gärna ha i Vargön”. Det blev så! Så nu kan kommunstyrelsens ordförande möta investerare i en serie samtal. Men tänk om någon vill syna hans kort? Och det är där vi kände oss motiverade att ”jobba” så grundligt som vi gjorde och insistera på våra frågor och invändningar. VI HAR I VÄNERSBORG TILLRÄCKLIGT MED MINNEN AV HARMLÖSA INRIKTNINGSBESLUT SOM SENARE ANSÅGS VARA BINDANDE. Och för att vara tydligt en gång till: Vi vill se att transporter flyttas bort från vägarna, till järnvägen och med fördel till sjöfarten ”på inre vattenvägar”. Det förutsätter nya slussar, det förutsätter riksdagens och regeringens agerande. Det förutsätter också företag som behöver transporter och vill använda sjöfarten. Det förutsätter en serie beslut och en serie avsiktsförklaringar som övergår till skrivna avtal. Sedan bör vi nog kunna bli eniga i fullmäktige. Vänersborg har lagt och lägger miljoner ”på is”, år efter år. Det finns inget i kassan som kan slängas i sjön.