Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Det finns andra vägar – välj rätt

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Flyktingmottagande, Migration, Socialdemokraterna, Valplattform, Vänsterpartiet.

En trygg migrationspolitik för en ny tid

Analys: S vill skärpa flyktingpolitiken – upplagt för politisk strid i valrörelsen

Riksdagsledamot för S lämnar sin post i protest – ”Tar stora kliv mot en avgrund”

Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde – inte rädsla och repression
Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital.
Det är idag fler människor på flykt i vår del av världen än någonsintidigare i historien. Krig, förtryck, klimatförändringar och fattigdomdriver människor att fly eller söka ett bättre liv. Sverige och EU är, med
sin utrikespolitik och stora vapenexport, en bidragande del till att människor behöver fly. Vi vill se en kraftfull politik som motverkar orsakerna till att människor tvingas på flykt. Mänskliga rättigheter och fredlig konfliktlösning måste vara centrala delar av den svenska utrikespolitiken.
Vapenexporten måste upphöra. Handelsavtal och bistånd måste inriktas på att bekämpa fattigdom och korruption och stärka demokratin.
Över Europa sker stora inskränkningar i möjligheter för flyktingaratt söka skydd. Asylrätten vittrar sönder. Genom åtstramningarna i densvenska flyktingpolitiken bidrar Sverige till en kapplöpning mot botten.
Samtidigt rustas de yttre gränserna upp runt EU och leder till att tusentals människor mister sina liv på väg till Europa.

Vi vill att denna politik ersätts med en ordnad asylrätt med möjlighet att söka asyl på lagliga vägar utan livsfarliga flyktvägar som göder flyktingsmuggling. Sverige har tagit emot många människor på flykt och det är bra, fler länder behöver göra detsamma. Vi vill se ett samarbete med andra länder inom och utanför EU för att gemensamt ge skydd åt dem som behöver det. När EU inte klarar att ta gemensamt ansvar för att fördela och ta emot flyktingar bör detta arbete istället samordnas av FN:s flyktingorgan UNHCR.
Den svenska flyktingpolitiken har stramats åt hårt. Detta drabbar enskilda asylsökande men även sammanhållningen i vårt land. Istället för att se möjligheten med att växa som land, har samhällsklimatet
hårdnat. Rasism och avhumanisering av människor på flykt används som argument för att inskränka asylrätten. Vi vet att med rätt politik kan ett tillskott av flyktingar hjälpa Sverige att lösa problemen med
avfolkningshotade bygder, en åldrande befolkning och en välfärd i skriande behov av fler anställda. Vänsterpartiet är en del av den rörelse som protesterar mot inskränkningarna i asylrätten. Vänsterpartiet är för en reglerad invandring, som kombineras med rätten att söka och få asyl för den som riskerar förföljelse. Vi vill att det svenska flyktingmottagandet görs om. Som ett första steg för att återupprätta en human asylpolitik vill vi riva upp den tillfälliga familjesplittringslagen och göra det möjligt för familjer att kunna återförenas igen, samt återinföra att huvudregeln för de som får stanna i Sverige är permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder som gör det lättare för den som är ny i Sverige att slå sig ner. Tiden på asylboende måste minimeras, och omflyttningar mellan kommuner undvikas och hbtq-personer måste erbjudas trygga asylboenden. Studier i svenska ska inledas direkt efter att en asylsökande registrerats hos Migrationsverket och kombineras med medvetna utbildningssatsningar. Det är en uppgift för samhället, via Migrationsverket, att ta emot asylsökande, inte för privata företag.
Alla kommuner ska ta emot asylsökande. Så skapas bättre möjligheter för varje ny svensk att få de bästa förutsättningarna och bättre möjligheter för hela samhället, inte minst skolan, att klara sin uppgift på ett
bra sätt.
De ungdomar som kom till Sverige under 2015 har drabbats orättvist i hanteringen av sina ärenden. Det finns stor risk för rättsosäkerhet i bedömningarna och väntetiden till beslut är oacceptabelt lång.
Ungdomar som bott mer än två år i Sverige har ofta lärt sig bra svenska och börjat integreras i samhället. De kan bli både en tillgång och resurs för vårt land framöver. Istället riskerar de att bli en del av ett skuggsamhälle, då många kommer att gå under jorden när de får sina utvisningsbeslut. Vi anser att dessa ungdomar ska få stanna i Sverige.
Högern använder flyktingar som en murbräcka för att sänka löner. Det är ingen ny politik, tidigare har andra grupper, kvinnor eller ungdomar, använts i argumentationen för varför vissa av oss ska tjäna
mindre än oss andra. Arbetare ställs mot arbetare. Vänsterpartiet inser vikten av att slå tillbaka dessa försök till splittring och uppmanar alla arbetare att organisera sig med sina arbetskamrater oavsett om de kommer från Kabul eller Kiruna. Vi vill bekämpa usla arbetsvillkor och försvarar den svenska modellen. Vi vill inte skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

(Avsnitt saxat från Vänsterpartiets Valplattform ´18)

Tuffa tider kräver oväntade beslut

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2019, Budgetberedning, Kommunstyrelsen, Val 2018.

Nästa vecka tisdag får kommunstyrelsen ett extraärende. Kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, föreslår att kommunens budgetbeslut skjuts från juni 2018 fram till november 2018.

Efter valet 8 september sammanträder ”gamla” fullmäktige en sista gång 10 oktober. Därefter tar det nyvalda fullmäktige plats på scenen. Nämnderna och kommunstyrelsen är kvar med det gamla manskapet till årets slut. Även om det känns som en alldeles för stor uppgift för en nyvald församling att omgående behöva ta itu med Mål- och resursplanen för 2019-2021, så borde det inte vålla några problem. Vid en titt på partiernas vallistor syns att tre av fyra ”nya” ledamöter borde ha erfarenhet från åtminstone en eller flera mandatperioder.

Klara besked alltså från dagens möte i budgetberedningen: Kommunstyrelsens ordförande föreslår att budgetbeslutet flyttas från 20 juni till 21 november 2018.

I budgetberedningen var det representanten från SD som beklagade detta. Han ville se ett beslut enligt plan redan i juni. SD misstänker att ”de styrande” inte velat framträda inför väljarna och bekänna färg, alltså att antingen förorda en höjning av kommunalskatten eller också att förorda och besluta om en nedskärning i verksamheten. Ett överraskande besked från ett parti som hittills nästan undantagslöst har anmält ”deltar ej” varje gång förberedande ställningstaganden behövde tas…

Var och en får tala för sig själv. Vänsterpartiet har under mandatperioden två gånger gjort gemensam sak med den borgerliga gruppen och en gång, nu senast, kommit överens med partierna som utgör kommunledningen. Tre gånger blev det beslut i enlighet med våra förslag, tre gånger förstärktes utrymmet för barn- och utbildningsförvaltningen och för socialförvaltningen att hantera verksamheten.

Och den linjen håller vi fast vid. Det är ingen hemlighet att vi bedömer nämndernas behov av förstärkning inför 2019 som motiverade. Vi vet att förslag på en inkomstförstärkning är ett mycket realistiskt förslag, om det går att undvika så måste det undersökas noggrant i det fortsatta arbetet.

Kommunstyrelsens ordförande kommer säkert att framträda i media och berätta om hur hon kommit fram till sitt förslag att skjuta på budgetbehandlingen fem månader. Hennes besvikelse över att ”de egna” i nämndernas presidier inte lyckades med hemläxan, att ge besked att det går att hålla sig till ramanvisningarna, att begränsa verksamheten, att ta bort eller att prioritera hårdare, att sänka nivån, att hitta på nya sätt att effektivisera …. Kärt barn har många namn!

Vi får se om det kommer att gå bättre, om det blir ett annat utfall om fem månader. En sak som vi från Vänsterpartiet även vid dagens möte hävdade med emfas: Ta bort förslaget om den sociala inkluderingspotten, den upplevdes som provocerande. Låt nästa mandatperiod börja med ett arbete som leder fram till ett helt program för den sociala inkluderingen, den är ju kommunens kanske viktigaste uppgift. Sök samförstånd, sök lösningar. Förankra förslagen innan de lanseras. Gör ett bättre arbete för hela kommunen. Det är möjligt, det finns förutsättningar.

Låt oss inte spilla tid fram till november, ja i första hand fram till den 9 september, med att hitta på enskilda lustigheter i partiernas valpropaganda. Låt vår uppmärksamhet gälla de stora frågorna. Låt bli att utfärda löften hit och dit, låt oss prata om vad vi verkligen vill.

Moderaterna har i budgetberedningen sagt att på juni-mötet skulle fullmäktige kunna debattera och besluta om våra mål med vår kommun. November-beslutet skulle sedan anknyta och lägga fast finansieringen. Inget dumt förslag. Vi störs inte ett ögonblick av att förslaget kommer från Moderaterna.

Det var ett bra möte idag. Vi var öppna mot varandra. Låt det bli en början. Nu ”tar vi om det hela”, det måste kunna sluta bättre än det första försöket.

En andningspaus efter några tuffa dagar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2019, Budgetberedning.

I veckan som gick stod budgetberedningens arbete i centrum i kommunhuset. Vänersborg brukar ju fatta beslut om nästa års Mål- och resursplan strax innan midsommar, i motsats till många andra kommuner som slutför processen först i oktober eller i november. Beslutar man sent, så är fördelen att man förfogar över nästan alla relevanta underlag.

Nu är det ett valår och då brukar skillnaden mellan tidigœ och senare upplevas extra tydligt. Det med tanke på att intäktssidan i alla kommuner växer ju fler statliga bidrag som tillkommer. Löften finns det ju gott om, från den sittande regeringen inte minst. Förslagen blev kända bit för bit och bekräftades i vårändringsbudgeten. Där finns en mängd godbitar som gynnar kommunerna under 2018. Antydningar om vad som kan väntas 2019 och framåt finns i den ekonomiska vårpropositionen.

Men hur mycket av det som kommer att förverkligas vet ingen idag. Det är ju först ”på riktigt” när höstpropositionen kommer. Och vem som skriver texterna då, det avgörs den 9 september. Fram till dess är det mesta spekulation, ren ovisshet.

Det finns även andra osäkerheter som gäller alla kommuner och landsting. Vid sidan om statsbidrag är det ju genom kommunalskatten som Vänersborg får sina inkomster.  Och med tanke på prognosen, som kom i mitten av februari, så dämpades optimismen något. Idag, samma dag som budgetberedningen avslutade sina möten med presidierna från alla nämnder, kom ett nytt underlag från SKL. I ingressen står att läsa: ”Jämfört med den prognos vi presenterade i februari (cirkulär 18:5) är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad 2018 till följd av att arbetade timmar har utvecklats starkt under slutet av 2017 och början av 2018.”. Vad det betyder i kronor och ören kommer budgetberedningen att få höra från ekonomistaben vid nästa träff den 3 maj. Därefter är det ett möte till inbokat den 17 maj, innan förslaget går till förhandlingar med facken och till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.

Budgetberedningens underlag är arbetsmaterial, alltså handlingar som inte i detta skede diarieförs. Men samtliga förvaltningas material och nämnders beslut finns tillgängliga. Och där framgår var problemen framöver finns att söka. De viktigaste är tre:

  1. Nämnderna begär resursförstärkningar som totalt är mångdubbelt större än det som beräknas finnas i kommunens plånbok nästa år.
  2. Anvisningarna till nämnderna utfärdades av en kommunledning som befinner sig i minoritet. Nu har det också hänt att ”de egna” i flera nämnder inte heller har gett stöd till kommunstyrelsens ordförande.
  3. Kommunfullmäktige avgör frågan i slutändan. Det är SD som med sina sex mandat kan avgöra. Man vet aldrig vad SD hittar på. Förra veckan hade Ola Wesley, SD, i socialnämnden ett eget förslag som var fullkomligt uppåt väggarna. Fyra dagar senare avstod SD från att rösta i barn- och utbildningsnämnden. Medan alla andra partier trotsade kommunledningen förklarade Ola Wesley: ”Sverigedemokraternas grupp har inte hunnit att ta ställning till detta. Så därför avstår jag att deltaga i beslutet.” Vid samma klockslag biföll representanten från SD i kultur- och fritidsnämnden oppositionens yrkande och fällde kommunledningens förslag. Sedan måste man veta att SD nästan aldrig lyckas ha alla sina platser besatta vid kommunfullmäktiges sammanträden. Så vem kan veta hur tärningen rullar …?

Under tre dagar kan allmänheten träffa samtliga nio partiers representanter på Bomässan i Arenan. Det är högst sannolikt att alla nyfikna som ställer frågan om hur budgetprocessen ska sluta får det ärliga svaret: ”Ingen aning.” Vänsterpartiets företrädare finns i kommunens monter på söndag mellan klockan 14 och 15. Välkomna att samtala med oss. Det kan ju finnas andra frågor vi har ett bättre svar på.

Varför göra det lätt för sig när man kan krångla till det?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Dans, Estetiska programmet, Kunskapsförbundet, Motion.

I politiken finns i huvudsak två vägar för att komma till ett beslut. Är man i ledning, i majoritet, sitter i presidiet, då ber man förvaltningen att ta fram ett underlag och ett beslutsförslag. Raka spåret!

Är man i opposition, endast en av många ledamöter, och vill komma fram med sina egna goda idéer och förslag, ja, då är det i regel en längre väg att gå. Att skriva en motion är en lämplig väg.

Sedan gäller det att i motionen formulera ett yrkande som kan locka fler att ansluta sig. Att kräva, att begära, att utmana är inte det man ska göra om man vill komma någon vart.

Ändå kan det gå galet.

I Vänersborg är ”dans på gång”. Det märks och det syns när man följer kulturutbudet. I alla fall det som våra ungdomar står för. Många grupper och många ungdomar uppträder i olika event. Även i Trollhättan är mycket på gång via N3.

Kunskapsförbundet ordnar gymnasial utbildning. Där finns det estetiska programmet med olika inriktningar, en av dessa är dans. Där är här motionen tar sin utgångspunkt.

Det hade varit fel att yrka ”Inrätta inriktningen dans på det estetiska programmet!”. För Kunskapsförbundets direktion fattar väl aldrig beslut utan ordentliga underlag, eller hur? Så yrkandet i motionen som lämnades in för ett halvt år sedan blev följande: ”Jag yrkar att direktionen ger uppdrag till en utredning för att kunna fatta ett beslut om inriktningen dans skall erbjudas på det Estetiska programmet från och med läsår 2019/20.”

Vilka utbildningar som skall erbjudas beslutar direktionen i morgon. Dans finns inte med. Ärendet innan gäller motionen. Förslaget är att motionen avslås. Samtidigt säger man att man inte är främmande för att ompröva frågan i händelse av att intresset från blivande gymnasieelever växer.

Men allt motionen begärde var ju att direktionen skulle skaffa sig ett underlag för att fatta ett välgrundat beslut den dagen det blir aktuell med att överväga att öppna för dansen i gymnasieskolans programutbud.

Kanske går det att vid sittande bord ändra på beslutsförslagets första del. Försöka duger!

Här hela underlaget som ledamöterna fick i utskicket.

Asylpolitik – vem talar klartext?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Asylpolitik, Christina Höj Larsen, Socialförsäkringsutskott, Vänsterpartiet.

I ett tidigare inlägg Utvisningar eller amnesti här på hemsidan länkade vi till ett anförande av Christina Höj Larsen. På liknade sätt som när vi igår återgav Vänsterpartiets reservationer i utbildningspolitiska frågor, sammanställer vi här texter från två betänkanden från Socialförsäkringsutskottet. Här handlar det om reservationer från Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen.

​Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU15: Migration och asylpolitik

​Migrations- och flyktingpolitik  

I dag finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden som rör asylsökande barn. Lagar, förordningar och Migrationsverkets egna föreskrifter följs inte på ett tillfredsställande sätt. Av det skälet bör en inspektion inrättas med uppdrag att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

Kvotflyktingsystemet 
I dag går det inte att ansöka om asyl i Sverige från utlandet. Det är också närmast omöjligt att ta sig till Sverige för att söka asyl. Av dessa skäl bör svenska beskickningar få utfärda asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av sådana visum.
Tillfälliga lagen
Tillfälliga lagen innebär omfattande försämringar av asylsystemet som får svåra konsekvenser för människor på flykt. Regeringen bör därför dra tillbaka tillfälliga lagen. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Tillfälliga lagen
innehåller vissa undantag för ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det kan ifrågasättas om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten. Införandet av tillfälliga lagen har skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. Det handlar främst om begränsningen av bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.
Reglerna bör därför ändras och utlänningslagens regler återinföras.
I detta betänkande finns ytterligare sju reservationer från Vänsterpartiet.
Men i riksdagen behandlades ytterligare ett betänkande med frågor kring asylpolitiken:

​Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU16: Anhöriginvandring

Här två reservationer från Vänsterpartiets representant i utskottet:
Anhöriginvandring
Familjeåterförening är en av få lagliga vägar till Sverige. Genom tillfälliga lagen har den vägen begränsats avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas att återförenas, skulle det innebära att många människor slapp ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig
rättighet. Dublinförordningen fastslår vilken stat som ska pröva en asylansökan från en person som befinner sig i en Dublinstat. Om sökanden har familj som beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva sökandens asylansökan. Omkring 45 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger. Många av dem har familj i Sverige och därmed rätt att återförenas, men på grund av bristande kunskaper samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och undermålig hantering av asylärenden i Grekland sker inte detta i dag. Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Detta är onödigt snävt. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att samma sak gäller även för övriga familjen. För de flesta är relationen mellan föräldrar och barn livslång, och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet hunnit fylla 18 år. Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare.
Denna ordning kan starkt ifrågasättas. Det är orimligt att svenska medborgare ska behandlas sämre an andra i detta avseende. Tidigare fanns en s.k. sistalänken-bestämmelse i utlänningslagen som innebar att om en enda familjemedlem var kvar i hemlandet kunde denne beviljas uppehållstillstånd för att komma till Sverige och leva med övrig familj här. När bestämmelsen togs bort stängdes dörren för många människor. Det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som har separerats från sina vuxna barn. Bestämmelsen måste återinföras.
Uppskjuten invandringsprövning
Debatten om den s.k. tvåårsregeln har pågått under lång tid. Att utlandsfödda kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet har upprört många. Denna rättstillämpning har alltför länge tillåtits få oacceptabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och viss kränkning kan accepteras och att myndigheterna medges ett för stort tolkningsutrymme. Detta framgår bl.a. av rapporter från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). I utredningsbetänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) föreslås bl.a. att skyddet för kvinnorna ska stärkas. Vidare innebär tillfälliga lagen stora steg i fel riktning. Relationen måste numera bestå under längre tid för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna få förlängt uppehållstillstånd. Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar i bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen.

Tydliga markeringar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Daniel Riazat, Riksdagen, Utbildningsutskottet.

Det vore synd om det inte kommer fram. Våra partikamrater i riksdagen gör ett bra arbete, men mycket förblir utan större uppmärksamhet. Samma gäller säkert för ledamöter från andra partier.

Varje höst, under en hektisk tid av några få veckor, skrivs motioner, mängder av motioner – kring fyra tusen motioner brukar stämplas in under den allmänna motionstiden. Dessa motioner innehåller ett yrkande, flera yrkanden eller i några fall en mängd yrkanden. Alla inkomna texter hänvisas till riksdagens olika utskott, beroende på vad yrkandena syftar till.

I utskotten buntas motionerna ihop i olika ämnesområden och behandlas i något av utskottets betänkande. Utskottet ”överväger”, vill säga beskriver gällande ordning i en viss fråga, presenterar därefter motioner som berör denna fråga, för att slutligen formulera ett ”ställningstagande”.

De flesta motioner möts av samma öde – utskotten avstyrker motionerna. Avstyrka betyder att utskottet föreslår riksdagen att avslå motionen. Det finns en rad standardformuleringar, de vanligaste är nog att utskottet anser ”att det redan pågår ett arbete”, ”att yrkandet behandlas i annat sammanhang”, ”att yrkandet tidigare behandlats och avslagits och inget nytt i sak har tillkommit”, osv. osv.

De olika partiernas utskottsrepresentanter får finna sig i att utskottsmajoriteten har annan uppfattning och inte delar motionärens yrkande. Då kvarstår att välja endera av två möjliga markeringar: för det mesta skrivs en reservation, i något fall ett särskilt yttrande.

Daniel Riazat, Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, företräder partiet i Riksdagens utbildningsutskott. Här reservationerna han lämnade i betänkandet ​2017/18:UbU20 som hade titeln:  Grundläggande om utbildningen

​Fritidshem

Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet.

Tyvärr vistas många av dem i en torftig och osäker miljö eftersom grupperna är för stora och antalet personer i personalen för få för att en meningsfull verksamhet ska kunna erbjudas. En satsning på ökad personaltäthet i fritidshemmen är helt nödvändig för att förbättra arbetsmiljön för både anställda och barn. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet.

Trots regeringens satsningar på ökad personaltäthet i fritidshemmen i budgetpropositionen för 2016 är det inte tillräckligt när det gäller personalsituationen i fritidshemmen. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att återinföra rekommendationer gällande gruppstorlek och
personaltäthet i förskolan. Jag anser att sådana rekommendationer också bör finnas när det gäller fritidshemmen.

​Undervisning i modersmål och minoritetsspråk

Dagens elevunderlag skiljer sig mycket från när regelverket om modersmålsundervisning fastställdes. De senaste åren har tusentals barn och ungdomar kommit ensamma till Sverige, och utifrån dagens lagstiftning skulle skolan kunna neka dem att ta del av modersmålsundervisningen eftersom de saknar vårdnadshavare med annat språk än svenska i Sverige och därmed inte alltid har sitt modersmål som det dagliga umgängesspråket i hemmet. Jag anser att lagstiftningen måste förändras så att alla barn med annat modersmål än svenska garanteras undervisning i sitt modersmål. Ett sätt att gå till väga är att likställa ensamkommande barn och ungdomar med adoptivbarn i lagstiftningen. Mot denna bakgrund anser jag att en utredning bör se över rätten till modersmålsundervisning.
Vidare anser jag att det är viktigt att stärka modersmålsundervisningen eftersom ämnet stöder eleverna i deras kunskapsutveckling. Eftersom endast hälften av de barn som är berättigade till modersmålsundervisning deltar i den anser jag att regeringen bör återkomma med åtgärder för att få fler att delta i modersmålsundervisningen.

I samma betänkandet lämnade Daniel Riazat fler reservationer: Skolbibliotek, ​Läromedel och undervisningsmetoder, ​​Kränkande behandling, ​Konfessionella inslag i skola samt ​Jämställdhet och könsuppdelad undervisning.