Författare: Vänsterpartiet VBG

Innan årsskiftet har alla partier haft centrala möten, för det mesta två eller tre dagar. Det är valupptaktens tid – även om det återstår 11 månader eller exakt 335 dagar från idag till valdagen 19 september 2026. Åtskilliga tankar, förslag och även löften kommer att föras fram. Mycket försvinner eller ändras redan innan valdagen. Annat kommer att kompromissas bort efter att valet är vunnit, när den vinnande sidan måste enas kring centrala och principiella utfästelser. Men för alla partier gäller riktlinjer där väljarna kan läsa av och bestämma sig för vilken röd tråd som tilltalar mest. Här kan tunga riksdagsmotioner bidra till att orientera sig. Som exempel en som Vänsterpartiet lämnade in nyss under den allmänna motionstiden: ”Kommunerna och välfärden”. Här motionens första del med rubriken ”En välfärd utan vinstintresse”.

”När vi går till vårdcentralen vill vi vara trygga med att vi bemöts utifrån våra behov, inte utifrån hur lönsamma vi är. När vi får en behandling ska vi kunna vara säkra på att den ges för att göra oss friska, inte för att den är den mest lönsamma. När våra barn börjar i skolan vill vi att de möts som elever, inte som kunder eller vinstmöjligheter. Där vinsttänkandet styr påverkas våra relationer till  varandra. Välfärden ska vara en fristad från sådant. Idag går flera miljarder av det vi betalar i skatt för välfärden istället till privata vinster. Inte sällan går vinsterna dessutom till riskkapitalbolag som ofta gör sitt bästa för att smita från skatt. När ägare plockar ut vinster samtidigt som äldre med hemtjänst får kortare besök visar det vad vinstjakten leder till. Avkastning på eget kapital för företag inom hälso- och sjukvård var i snitt 17,9 procent 2022, i omsorgsföretagen 25,8 procent och inom utbildningsområdet 25 procent. Det kan jämföras med avkastning på eget kapital i hela tjänstesektorn samma år som var 11,4 procent.
Om en verksamhet en dag inte längre är lönsam kan ägarna låta den gå i konkurs, vilket drabbar brukarna/eleverna och kommunerna som med kort varsel måste försöka hitta alternativ. Det som kostar mest pengar, och som är avgörande för kvaliteten i välfärden, är personal. Därför är det inte konstigt att det är personalen företagen oftast sparar in på för att göra vinst. Till exempel har privat äldreomsorg och privata skolor lägre personaltäthet än vad kommunala äldreboenden och skolor har. Då blir det mindre tid för de äldre och för eleverna. Samtidigt är lönerna lägre i de privatiserade skolorna och äldreomsorgen. Dessutom är otrygga anställningar betydligt vanligare i den privatiserade äldreomsorgen. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda. Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Vårdcentraler och läkarmottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre. På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem eller  att locka till sig många elever med löften och reklam som inte motsvarar kvaliteten på undervisningen. Segregationen ökar i svensk skola vilket påverkar alla elever och skolor negativt. Det har aldrig funnits en majoritet bland medborgarna för att tillåta  vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg. Två tredjedelar av befolkningen tycker att det är ett bra förslag att inte tillåta vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg och andelen har ökat sedan 2019. Bara en femtedel tycker att det är ett dåligt förslag att förbjuda vinstutdelning. Lobbyism för vinstdrivande aktörer i välfärden har dock ökat markant, vilket skulle kunna förklara den stora diskrepansen mellan majoriteten av riksdagspartiernas positiva inställning till vinster i offentligfinansierad välfärd och medborgarnas motstånd till desamma.
Vinstuttagen från välfärdsföretagen är svåra att reglera. Flera tar inte ut överskottet i verksamheten i vinst samma år, utan investerar i nya verksamheter eller uppköp av andra företag. Överskottet används då för att expandera och därmed höja värdet på företaget, som sedan kan säljas med stor vinst. Andra exempel på värdeöverföringar är via lån, räntor och avskrivningar inom samma koncern. Välfärdsföretaget kan också hyra lokaler av ett bolag inom samma koncern och betala en hyra som överstiger den marknadsmässiga. Det finns också möjlighet att köpa tjänster från andra bolag i samma koncern med en högre ersättning än om anbud tagits in. Vård, omsorg och skolan har utvecklats till nya riskområden för den organiserade brottsligheten. Kriminella gäng har etablerat sig i välfärden och tränger sig allt längre in i våra vardagsnära legala strukturer, se vidare i Vänsterpartiets motion ”En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet” Förtroendet för välfärden är hotat av bl.a. brister i kapacitet, tillgänglighet och av en okontrollerad privatisering. Regeringen bör därför avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter och utveckla alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör vidare förstärka tillsynen och vidta nationella insatser för en ökad likvärdighet och personalförsörjning och för att säkerställa principen om vård och omsorg efter behov. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. ”

När vår lokalförening får besök av Vänsterpartiets talesperson för kulturpolitiska frågor, Vasiliki Tsouplaki, känns det angeläget att ta en titt på aktuella motioner. Under riksdagens Allmänna Motionstid nyligen lämnade Vänsterpartiet in motionen: ”Vissa kulturpolitiska frågor”. Här inledningen till motionen: 

”Den centrala frågan för Vänsterpartiet är hur vi ska kunna skapa ett kulturliv för alla och inte bara för några få. Idag är det tydligt att kulturvanorna skiljer sig mycket mellan olika grupper. Människor i städer tar del av kultur i högre grad än människor boende på landet. Statistiken visar också att de med högre inkomst och längre utbildning är mer aktiva än andra inom kultursektorn, särskilt som åskådare. Myndigheten för kulturanalys visar i sin utvärdering av den svenska kulturpolitiken att vi är långt ifrån att nå målet om delaktighet för alla. Socioekonomiska faktorer väger mycket tungt och dem kan inte kulturpolitiken ensam rå på menar myndigheten. Det behövs insatser inom många områden, och för Vänsterpartiet hänger kulturpolitiken tätt samman med vår strävan efter ett jämlikt samhälle.
Kulturen ska vara fri och frispråkig. I dag händer det att kultur tystas och läggs tillrätta, ibland med goda föresatser, ibland med klassförakt, sexism eller hat som grund. Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet. I dag angrips yttrandefriheten och det fria kulturlivet av extremhögern. Deras kulturkamp syftar till att tysta obekväma åsikter och föra oss tillbaka till en tid då kritik mot makten betraktades som illojalitet mot nationen. Vänsterpartiet anser att det är en ytterst viktig princip att politiker inte ska styra det konstnärliga innehållet. Konsten får aldrig reduceras enbart till sådant som är lättillgängligt, politiskt korrekt eller ämnat att underhålla för stunden. Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultatet av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster utan har en särskild dimension. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera att det finns en mångfald av kulturuttryck, vare sig lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, utan huvudansvaret för detta vilar på det allmänna och på kulturpolitiken i stort. Det måste därför ges förutsättningar för att alla ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och vara aktiva deltagare på likvärdiga villkor i kulturlivet. En statlig kulturpolitik är en viktig del och ska bland annat garantera en fördelning av resurser över landet och genom lagstiftning ge alla invånares tillgång till kulturverksamhet. Vi ser att en fullödig kulturpolitik behöver stå på fyra ben, de offentliga institutionerna, det fria kulturlivet, de ideella aktörerna och goda villkor för kulturarbetarna. ”

• Möt vår kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki, som sitter i riksdagen för Vänsterpartiet. 
• Behöver vi en kulturkanon?
• Hur säkrar vi ett fritt kulturliv och förutsättningar för kulturarbetare?
• Möt våra företrädare i kultur- och fritidsnämnden Gunilla Cederbom och John Hellström
• Hur är det med föreningsbidragen i vår kommun? Hur kan föreningar bidra till barn och ungas aktiva fritid?
• Hur kan vi utveckla mötesplatser för unga där alla känner sig välkomna? 
• Vi vill veta vad du tycker är viktigt för att alla ska kunna ha en aktiv o meningsfull fritid o ett rikt kulturliv!

Hur vill du vara med och påverka? Öppet möte för alla med intresse för frågorna om kultur och fritid.

Vänsterpartiet centralt informerar under rubriken ”Byt regering! För ett starkare och tryggare Sverige” om partiets budgetmotion.  Utgångspunkten är att Sverige behöver byta riktning: från skattesänkningar för höginkomsttagare till investeringar i vård, hushållens ekonomi och klimatomställning som skapar jobb i hela landet. Sverige är ett fantastiskt land, men fel personer styr. Med vår budget byter vi riktning i den ekonomiska politiken så att vanligt folk får det bättre och välfärden får resurser, säger partiledare Nooshi Dadgostar.

• Rädda vården Vänsterpartiet föreslår att sektorsbidraget till hälso- och sjukvården förlängs med 5 miljarder kronor 2026, med avsikt att förlänga även 2027 och 2028. De generella statsbidragen höjs och fördelas så att hälften går till regionerna för att möta vårdbehov och investeringskrav. Därtill införs ett glesbygdstillägg på 1 miljard kronor för att säkra likvärdig vård i hela landet. Syftet är att korta väntetiderna, förbättra arbetsvillkoren och öka tillgängligheten.
• Skydda hushållen Barnfamiljernas marginaler har utraderats. Vänsterpartiet vill höja barnbidraget med 400 kronor i månaden från 2026 och indexera det framåt. Partiet prioriterar också åtgärder som sänker kostnader i vardagen, såsom förstärkt högkostnadsskydd och bostadsstöd. Sjuka, föräldralediga och människor som förlorat jobbet ska inte betala mer i skatt än andra – den skatteklyftan utjämnas.
• Bygg Sverige starkt Budgeten innehåller stora investeringar i järnvägsunderhåll och transportinfrastruktur, i elnät och lokal förnybar el samt en tydlig statlig roll i utbyggnaden av havsvind. Klimatklivet förstärks och kollektivtrafiken byggs ut, inklusive Sverigebiljetten. Omställningen kopplas till beredskapsjobb och utbildningsinsatser för att möta arbetskraftsbehoven.
• Finansiering Reformerna finansieras genom en tillfällig banköverskottskatt på övervinster 2026–2028, höjda kapitalskatter och ett grönt ROT som styr stöd till energieffektivisering, sol, laddning och andra klimatnyttiga åtgärder. Vänsterpartiet stödjer regeringens sänkning av matmomsen, men lägger till åtgärder som säkerställer att sänkningen faktiskt kommer hushållen till del – inte bara ökar marginalerna hos matjättarna. Vi prioriterar barnbidrag framför RUT.

Här kan du läsa hela Vänsterpartiets budgetförslag. 
Här kan du se hela presskonferensen där budgeten presenterades. 
Här kan du se hela Power Point-presentationen från pressträffen.

Tisdag 7 oktober klockan 16:30 stänger riksdagens kansli – några riksdagsledamöter kommer säkerligen i sista stund med ytterligare någon motion. Hur många motioner som totalt stämplas in under dessa fyra veckor av den ”Allmänna motionstiden 2025” vet vi inte än, nu på fredag 3 oktober är antalet 2474. Vänsterpartiets riksdagsledamöter tycks hålla sig ifrån tävlingstänkandet, enskilda motioner (väcks av en eller flera ledamöter) är ytterst få, däremot finns ett mindre antal partimotioner (undertecknas av partiledaren eller partiets gruppledare). Här en motion där vi vill återge inledningen i sin helhet: 

”Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet, med yttrande och åsiktsfrihet, en trygg bostad, sjukvård och utbildning, i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet. Det är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter internationell solidaritet. De icke-militära metoderna för att förändra världen till det bättre måste alltid vara vårt första val för att lösa problem och kriser som uppstår. Biståndet, utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet måste stärkas och utökas för att världen steg för steg ska kunna förändras till det bättre. Det gäller både i vår närhet och med länder och folk långt bort. Vänsterpartiet ser därför med stor oro på det faktum att de militära utgifterna ökar runt om i världen. Vi ser även att antalet kärnvapen ökar, vilket är en mycket negativ utveckling. Det går i motsatt håll mot vad vi önskar och hur vi vill att världen ska se ut. Vänsterpartiet arbetar för att kärnvapen ska förbjudas. Samtidigt förstår vi, och står bakom, betydelsen av att varje land har ett totalförsvar som kan försvara det enskilda landet. Trots att krigen rasar och människor varje dag dör av både bomber och svält måste vi hålla kvar vid vårt övergripande mål och starka önskan om fred på jorden och frihet för alla människor. Folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet, är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver fortsätta arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att agera för folkrätt och alla länders rätt att försvara sig. Den ryska invasionen är en attack mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och innebär såklart ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Rysslands invasion är därför också attack mot freden i Europa och folkrätten i stort. Enighet i kritiken och i fråga om de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina är mycket viktigt. Israels folkmord i Gaza visar en total nonchalans för folkrätten och FN-stadgans våldsförbud. Omvärldens relativiserande av folkrätten och oförmåga att agera är oförlåtlig. Den svårt prövade befolkningen i Gaza som inte redan dödats av Israels bomber svälts nu ihjäl. Att Sveriges regeringen trots pågående folkmord möjliggör en fortsatt vapenhandel med Israel är fruktansvärt och något som Vänsterpartiet starkt
kritiserar.
Kinas aggressiva agerande i Sydkinesiska havet är mycket oroande. Den kinesiska militären genomför regelbundet överträdelser, provokationer och gråzonsaggressioner mot Taiwan. En kinesisk attack mot Taiwan vore förödande, i första hand för taiwaneserna, men också ur ett större regionalt perspektiv. Det skulle snabbt eskalera till en global konflikt. Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vänsterpartiet ser med oro på hur Sverige kan
komma att bli en del av krig och konflikter vi själva inte valt. Det ökar varken säkerheten för svenska medborgare eller för vår omvärld. Natomedlemskapet är nu dock en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma själv över utvecklingen av vårt eget försvar samt göra egna analyser och ställningstaganden med en levande och folklig debatt. 

Denna motion handlar om Sveriges säkerhetspolitik och arbetet för en fredligare värld. För att veta mer om Vänsterpartiets syn på försvaret av Sverige och återuppbyggnaden av totalförsvaret, se vår motion med anledning av prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 (mot. 2024/25:3247). För att läsa mer om vår hållning till Nato, se vår motion med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato (mot. 2022/23:2348) och vår motion med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 (mot. 2024/25:3360). 

På måndag presenterar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiets budgetmotion. Länken till pressträffen klockan 10:00 kommer att finnas senare. Under tiden fortsätter en strid ström av motioner att komma in till riksdagens kansli – nu på torsdagsförmiddag är det 1111 motioner i listan. Enskilda ledamöter från olika partier tycks tävla om vem som kan skriva under flest motioner, enstaka ledamöter har passerat gränsen ”femtio”. Från Vänsterpartiets riksdagsgrupp kom hittills in 19 motioner. En av de senaste har rubriken ”Skolan ska inte vara en marknad”. Här inledningen till motionens 17 sidor:

”Förskolan och skolan ska vara jämlik, och alla barn och unga ska ges samma rätt till kunskap och utbildning. En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk och förmår därmed att ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar. Under lång tid fanns det en vilja till detta. Politiska reformer lade grunden för skapandet av ett sammanhållet förskole- och skolsystem som byggde på tanken om jämlikhet och likvärdighet. Så är det inte längre. Alldeles för många barn går i dag miste om en bra skolgång. På kort sikt är det ett svek mot barn och elever, och på lång sikt ett misslyckande för samhället. Sverige har ett extremt utbildningssystem. Som enda land i världen råder det här fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till våra barns omsorg och utbildning. De pengar som du och jag betalar för barnens omsorg och skolgång går till ägare av privata koncerner och hamnar ofta i skatteparadis. Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet. Det privatiseringsexperiment som marknadsskolan innebär har förstört möjligheterna för tusentals barn och försämrat arbetsvillkoren för de olika yrkesgrupperna i förskolan och skolan. Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka djupgående konsekvenser fel ägandeformer och minskad gemensam styrning kan leda till. Skolan ska inte vara en marknad. Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet för att säkra att skolor drivs med helhetssyn och genuin omsorg om elevernas bästa.”

För trovärdighetens skull är det en principfråga: Partiernas företrädare på lokalt och regionalt plan bör ha god kännedom om hur riksdagsgruppen tänker  och agerar. Sedan är det inte alltid givet att våra lokala förtroendevalda behöver följa till punkt och pricka. Överenskommelser över mandatperioden ser annorlunda ut på olika håll i landet och kan utgöra hinder att till fullo arbeta aktivt enligt partiets centrala riktlinje i en viss sakfråga. Men Vänsterpartiets företrädare finns inte i helt motsägelsefulla koalitioner. Vilket inte kan påstås om alla partier, det finns majoritetskonstellationer på olika håll i landet som man inte skulle kunna tro var möjliga. Under riksdagens allmänna motionstid skriver riksdagsgruppen ett antal motioner som är av betydelse för det lokala arbetet. Här några länkar till motioner från Vänsterpartiet som utgör värdefulla underlag när vi lokalt vill agera kring dessa frågor. 

• Kommunerna och välfärden
• En samlad ungdomspolitik
• Politik för äldres rättigheter och välmående
• Ordning och reda på arbetsmarknaden
• Cykeln – ett centralt transportslag för omställningen

Företrädare för fyra partier i Vänersborgs socialnämnd ställer frågan: ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” Läs insändaren i Melleruds Nyheter, där obesvarade frågor efter kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan ställs på nytt.

Våra skolbarn är framtidens busschaufförer, sjuksköterskor och ingenjörer. Grunden läggs i klassrummen, varje dag. Därför behöver både elever och lärare få bättre förutsättningar för att skapa den grunden, säger Isabell Mixter, som på torsdag tillträder som ny utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Isabell Mixter har en bakgrund som skolpolitiker i Sundsvall, där hon under flera år satt i barn- och utbildningsnämnden. En erfarenhet som hon kommer att ha med sig i sin nya roll. Under många år har företagens rätt att göra vinster satts före barnen. När jag var skolpolitiker i Sundsvall blev kommunen tvingad att retroaktivt betala ut pengar till friskolor samtidigt som kommunens skolor gick back. Det är allvarligt fel med ett skolsystem som sätter aktiebolagen före barnen, säger Isabell Mixter.

Hon är delvis självkritisk till hur partiet lyft skolfrågan de senaste åren. Vänsterpartiet är det bästa skolpartiet. Svenska folket och vi är rörande överens om att den sjuka vinstjakten måste bort från skolan. Däremot behöver vi bli bättre på att lyfta upp frågan. Sverige har haft en lång rad pratministrar som sagt sig vilja göra något åt problemen, men sedan gjort allt för att dribbla bort skolfrågan från agendan. Vi tänker inte låta dem fortsätta med det. Sveriges skolbarn förtjänar bättre, säger Isabell Mixter.

Isabell Mixter valdes in i riksdagen 2022. Under sina år i riksdagen har hon varit familjepolitisk talesperson och socialförsäkringspolitisk talesperson. Hon sitter också i partiets Verkställande utskott.

I onsdags debatterade kommunfullmäktige äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Bakgrunden till Vänsterpartiets interpellation och alla inlägg från talare från åtta av fullmäktiges nio partier var socialnämndens pressade ekonomiska situation. Bokslutet 2025 kommer att  sluta med ett minus och när budgeten för 2026 klubbades i juni, talade man om nästan 50 miljoner som saknades – och måste sparas in på någon eller några verksamheter. Nu letar alla efter lösningar, blickarna riktas till socialnämndens och kommunstyrelsens kommande sammanträden. På torsdagens dagordning för socialnämnden finns punkten ”Begäran om tilläggsanslag för innevarande årsbudget”. Förslaget är: ”Socialnämnden begär tilläggsanslag hos kommunfullmäktige om 24,5 mnkr för innevarande årsbudget 2025.” [Kallelsen och underlaget för nämnden kan laddas ner från kommunens digitala anslagstavla.]

Fullmäktiges debatt visade tydligt att kunskap om de ekonomiska förutsättningarna för en god kommunal välfärd kunde vara bättre. Det går inte att komma ifrån att välfärd kostar, må det vara priset för godtagbara lokaler, nödvändig personal och utrustning, eller löpande kostnader. Tidningen Dagens Samhälle skriver just  idag om kommunal ekonomi med rubriken: ”Landets effektivaste äldreomsorg: Man vill jobba här”. Men då gäller det inte vår kommun. I en tabell står  Vänersborg på plats 147 av 290 kommuner. Här sägs att nettokostnadsavvikelsen för Vänersborg är 5,3% vilket motsvarar 33 miljoner – alltså så mycket kostar äldreomsorgen mer än vad man borde kunna förvänta sig när en rad faktorer beaktas som alla kan påverka omsorgens kostnad.

Ett stort flertal av landets kommuner och regioner är eniga kring en begäran om större generella statsbidrag. När budgetpropositionen läggs på måndag på riksdagens bord, kommer det att visa sig om regeringen har lyssnat och reagerat – eller bara lyssnat. Därefter blir det dags för oppositionens partier att skriva sina budgetmotioner. Håller man fast vid sina uppfattningar eller visar man utrymme för kompromisser? När det gäller ekonomiska frågor är ju skillnaden mellan V och C mycket stor. Men i riksdagen sker också annat. På kansliet inkommer en strid ström av motioner – under några veckor ”Allmän motionstid” kan ledamöter skriver om ”allt” som på något sätt kan tänkas vara en fråga för riksdagen att besluta om. Hittills har 162 motioner inkommit, varav det absoluta flertal från SD-ledamöter, 146 i antal, varav exakt hälften, 73, från SD-ledamoten Josef Fransson. Bättre genomarbetade texter och färre antal motioner kan ju vara ett alternativ.

Vänsterpartiet har hittills kommit med tre motioner, varav en bör nämnas med tanke på dagens fokus på äldreomsorgen. Nadja Awad är första namnet på motionen ”Politik för äldres rättigheter och välmående.” Här inledningen till motionen som omfattar 27 sidor: ”Vänsterpartiet vill se ett samhälle där äldre kan leva självständiga liv med en hög livskvalitet och god hälsa, ha tillgång till ett bra boende till en rimlig kostnad, vård och omsorg samt aktiviteter som möjliggör ett meningsfullt och gott liv. Att åldras ska inte innebära att livet blir sämre – tvärtom så vill Vänsterpartiet att samhället ska ge trygghet, stöd och förutsättningar för ett aktivt liv genom hela ålderdomen. Så ser det inte ut idag. Samhället är inte i tillräcklig grad anpassat för äldre. Äldre möter bristande tillgänglighet, diskriminering och en alltför låg pension när yrkeslivet tar slut. Äldre drabbas också av bedrägerier och brott som samhället borde kunna skydda dem ifrån. Dessutom karaktäriseras äldreomsorgen av omfattande brister och otillräckliga resurser vilket leder till otrygghet för både äldre och deras anhöriga. Den här motionen handlar om dessa problem och om några av de lösningar som Vänsterpartiet vill se. Inom ramen för en riksdagsmotion är det inte möjligt att redogöra för all politik som förbättrar livet för äldre, men här lyfter vi några av de viktigaste insatserna vi ser behövs.”