Författare: Vänsterpartiet VBG

Vi ses på Aqua Blå-festivalen Vänersborg med Vänsterpartiet Vänersborg. I vårt info tält kommer självklart Palestina och pågående folkmord stå i fokus Det blir även samtal om lokalpolitik, aktiviteter för barn, tipspromenad med fina priser, spunnet socker, ballongfigurer, ansiktsmålning, popcorn och mycket mer! Vi har med oss Ung Vänster Älvsborg och gästas av kamrater från både Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet i Trollhättan och Elinor, feministiskt ansvarig i Fyrbodal. Vi ser fram emot att träffa alla invånare, kom och häng i med oss i tältet och prata om vad som behöver förändras, och bli en del av vår organisering tillsammans med civilsamhället i Vänersborgs kommun.

Efterlängtat sommarlov – elevernas och personalens längtan lär vara stor. Riksdagens politiker avslutar vårterminen den 18 juni. Innan dess väntar en rad beslut som ska fattas. Beslut som kan vara avgörande för det som väntar till hösten. I veckan är det två betänkanden från utbildningsutskottet som det ska debatteras kring. I betänkandet 2024/25;UbU21 ”Skolor mot brott” är det ännu en gång tydligt att riksdagens fyra oppositionspartier kan enas i sakfrågor. Läs reservationen ”Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna” – S, V, C och MP har gemensamt undertecknat reservationen. 

I ett annat betänkande 2024/25:UbU11 ”Lärare och elever” vill vi uppmärksamma en av reservationerna som Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Daniel Riazat, står för: ”Elever med särskilda behov”. Här hela texten: ”Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och neurologiska funktionsnedsättningar i form av bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd. Vänsterpartiet anser därför att kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal om såväl synliga funktionsnedsättningar som NPF måste initieras. Skolinspektionen har genom åren gjort många granskningar av särskilt stöd och extra anpassningar till elever. År 2023 kom myndigheten med en djupare tematisk kvalitetsgranskning: ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter”. Rapporten och granskningen handlar specifikt om hur hinder i lärmiljön identifieras och undanröjs för elever med neuropsykiatriska svårigheter utifrån elevernas behov. Myndigheten konstaterade att det fanns brister hos 22 av de granskade skolorna. Hälften av skolorna med brister hade omfattande utvecklingsbehov. Enligt Skolinspektionen identifierar personalen på dessa skolor sällan vilka hinder i lärmiljön som eleverna riskerar att möta och därmed arbetar skolans personal inte heller för att undanröja dem. Jag vill se en skola som har fungerande stödfunktioner och som inte skapar hinder för elever med NPF. Det bör därför tillsättas en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden för skolans kompetens om NPF.
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centralt för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till likvärdig kunskapsutveckling som andra elever. Jag vill se ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska och/eller kognitiva.
Kunskapen om hur det går för elever med funktionsnedsättning behöver öka. Därför behövs det bättre strukturer för att samla in nationell statistik över hur det går för elever med funktionsnedsättning. Utredningen om ”Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet” konstaterade i sitt betänkande (SOU 2023:95) att kunskapen om hur barn och elever med funktionsnedsättning har det socialt och kunskapsmässigt och om vilken tillgång till stöd de har i skolväsendet har varit alltför bristfällig och fragmentarisk under lång tid. Utredningen presenterade förslag i sitt betänkande som skapar förutsättningar för mer och bättre kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Utredningens bedömning är att  förslagen väl balanserar samhällets kunskapsintresse och individers rätt till personlig integritet. Med en kontinuerlig uppföljning, som synliggör såväl kunskapsresultat och sociala villkor som stödinsatser, får samhället ett systematiskt och robust underlag för att förverkliga alla barns och elevers rätt till lärande och utveckling, motverka funktionsnedsättningars konsekvenser samt bättre uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Jag stöder ansatsen att bättre synliggöra villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet och förväntar mig att regeringen går vidare med lagförslag som bygger på utredningens förslag. Men jag instämmer även i Jämställdhetsmyndighetens synpunkter på förslaget om förstärkt uppföljning av kunskapsresultat och stödåtgärder att all statistik som hämtas in och används ska vara könsuppdelad. Jag vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som bygger på utredningen ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” (SOU 2023:95).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan. 

I tur och ordning: Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen sammanträder under måndag och tisdag, 16 och 17 juni, i Bojorten i kommunhuset i Vänersborg. Alla underlag kommer att finnas på VGR-hemsidan. Här finns även länken till webb-sändningen för den som vill följa debatten. I regionfullmäktige är det S, V och MP som tillsammans bildar den styrande minoriteten. Här länken till deras budgetförslag som RödGrönLedning publicerade i veckan.

På onsdag 18 juni debatteras i riksdagen med utgångspunkt från Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU20 ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken”. Betänkandet publiceras först 13 juni. Som underlag för utskottets överläggningar finns regeringens proposition – fyra partier står bakom propositionen: M,L, KD och SD. Fyra partier i opposition har skrivit var sin motion: S, V, C och MP. Här länken till Vänsterpartiets budgetmotion.

Samma dag, onsdag 18 juni, sammanträder i Bojorten i kommunhuset Vänersborgs kommunfullmäktige – start 13:00. I Vänersborg finns det en styrande minoritet med partierna S, C, KD och MP som lägger fram ett budgetförslag för 2026. Det är 23 ledamöter som partierna samlar, de övriga fem partier förfogar över 24 ledamöter. Egentligen borde det vara 51 ledamöter i fullmäktige, men SD har vid sammanträdet i juni kvar 6 ledamöter, ett markant bortfall med tanke på att 10 ledamöter och 5 ersättare fanns på plats när mandatperioden började i oktober 2022. [Eftersom en av SD:s ledamöter efter detta junimöte avsäger sig sin plats, så kommer kommunens styrande minoritet från oktober 2025 och under resten av mandatperioden vara styrande majoritet – 23 mot 23, då avgör alltid ordförandens röst, den rösten tillhör C.] Här länken till Vänsterpartiets budgetyrkande. 

Semesterhemsföreningen Nordkroken firar 80-års jubileum – välkommen att  fira med oss.

Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna

Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar. I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong. Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar. Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.

[Läs hela motionen.]

På tisdag är första punkten på riksdagens ärendelista debatten om socialutskottets betänkande 2024/25:SoU23 ”En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. Sedan flera månader tillbaka utbildar en mängd välavlönade konsulter utan rast och ro tusentals anställda i landets alla kommuner om den ”nya socialtjänstlagen”. Som efter beslutet på tisdag ska träda i kraft den 1 juli 2025. Nog kan man räkna med att förslaget klubbas i sin helhet, riksdagens majoritet med SD, M, KD och L (i storleksordning) står samlade bakom lagförslagen i betänkandet. I debatten vill säkerligen oppositionspartierna framföra ett antal tankar som i betänkandet finns med i form av reservationer.

Vänsterpartiet har 8 reservationer och en tillsammans med C och MP; Miljöpartiet 14 och så en tillsammans med V och C; Centerpartiet 4 egna och en tillsammans med S och den andra med V och MP; Socialdemokraterna har blott en egen reservation och så en med C. Den som vill bekanta sig med den nya lagen, gör bäst i att ladda ner och läsa betänkandet. Här Vänsterpartiets synpunkter – i det följande står till vilken punkt i betänkandet Vänsterpartiets ledamot reserverade sig och på vilken sida i betänkandet reservationen återges.

• Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten, punkt 2 – 73
• Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten, punkt 3 – 73
• Arbete med frivillig återvandring, punkt 5 – 75 (tillsammans med V och MP)
• Samhällsplanering, punkt 7 – 77 
• Brottsförebyggande arbete – punkt 8 – 78
• Anmälan om oro för ett barn, punkt 16 – 85
• Beredskapsfrågor, punkt 20 – 88
• Uppföljning av reformen, punkt 22 – 89
• Ekonomiska konsekvenser, punkt 23 – 90

RödgrönLedning S, V och MP i Västra Götalandsregionen presenterade i slutet på veckan en budgetsatsning – totalt 205 miljoner kronor för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa.  Vårt fokus är att bygga ut vården där den behövs mest, nära barnen och deras familjer, istället för att splittra den med fler vårdval och privatiseringar. Det är inte acceptabelt att barn i kris får vänta i månader på hjälp. Därför stärker vi nu Barn- och ungdomspsykiatrin i egen regi med 150 miljoner, säger Carina Örgård (V).

Allt fler barn och unga mår dåligt men får vänta orimligt länge på stöd. Under pressträffen presenterade Rödgrön ledning flera kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Konkreta åtgärder som stärker den offentliga drivna, sammanhållna vården presenterades, bland annat utökade öppettider, fler småbarnsteam och stärkt samverkan mellan elevhälsa, primärvård, socialtjänst och civilsamhälle. Vi prioriterar barn och ungas hälsa. Resurserna ska gå till offentligt driven och jämlik vård, inte till vårdval och privata vårdbolag. Vi vet att det är i den första linjens vård som vi kan göra störst skillnad. Rödgrön ledning stärker nu upp med 40 miljoner kronor för tidiga insatser som lågtröskelverksamheter som Ungas Psykiska Hälsa, och Familjecentraler, säger Janette Olsson (S).

Satsningen markerar också ett ideologiskt vägval. Barns rätt till psykisk hälsa får aldrig vara beroende av föräldrars resurser eller bostadsort. Den här satsningen handlar om jämlikhet, trygghet och att bygga framtidstro. Nu ser vi i Rödgrön ledning till att bygga ut och förstärka Ungas Psykiska Hälsa i hela regionen och se till att fler får hjälp tidigt. Dessutom lägger vi 15 miljoner kronor för att förbättra ätstörningsvården, säger Thony Andreasson Aderum, (MP). Den rödgröna budgeten presenteras i sin helhet i slutet av maj. [Texten är från RödGrönLedningens pressmeddelandet]

Riksdagen fattar nästa vecka torsdag beslut om Tidöregeringens förslag om ”uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel”. Socialutskottet har granskat förslaget och lagt fram sitt betänkande 2024/25:SoU27 som är underlaget för hela riksdagens kommande beslut. Protesterna mot regeringens förslag har varit många. Men nej, Tidöpartierna står enade bakom förslaget. Centerpartiet har varit helt tyst. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet enades i utskottet om texten till två reservationer som dessa tre partier gemensamt står för. 

Regeringens lagförslag, punkt 1. Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Ställningstagande:  ”Vi är kritiska mot regeringens hantering av uppdateringen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Förslaget är enligt vår mening inte genomtänkt och riskerar att slå hårt mot pensionärer med låg inkomst, personer med kroniska sjukdomar och personer med en funktionsnedsättning. Höjningen sker i en tid då de svenska hushållen är extremt pressade av en ekonomisk kris som regeringen vägrar att hantera på något annat sätt än att förvärra klyftorna i samhället. För människor med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning innebär detta en oproportionerligt stor belastning. Det är redan i dag många som har svårt att få ekonomin att gå ihop, och att ytterligare öka deras kostnader för livsviktig medicin är både orättvist och ohållbart. Vi anser därför att riksdagen bör avslå propositionen.”

Konsekvenser av förslaget, punkt 2 (S, V, MP): Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Ställningstagande: ”Regeringens förslag kommer att ha långtgående konsekvenser för de personer och grupper som är i störst behov av högkostnadsskyddet. Trots detta har regeringen inte presenterat någon konsekvensanalys av förslaget, något som både Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges läkarförbund m.fl. har pekat på. Det är oacceptabelt att fatta beslut om en så viktig del av vårdsystemet utan att noggrant analysera hur olika grupper påverkas. En lägsta nivå för att rätta till det vore att göra en konsekvensanalys i efterhand av hur höjningen av egenavgiften påverkar olika patientgruppers ekonomi och hälsa samt av hur den påverkar sjukvårdens kostnader.”

Den 4 maj beslutade Israels säkerhetskabinett att utvidga sin offensiv i Gaza, Enligt israeliska medier är målet att erövra hela området och hålla det under israelisk jontroll på obestämd tid. Israels högerextrema finansminister Bezalet Smotrich har sagt att ”Vi kommer att sluta vara rädda för ordet ockupation.” Planerna pekar på att den palestinska civilbefolkningen ska trängas samman i södra Gaza – en ny fördrivning, mitt under pågående bombningar, utan skydd, utan förnödenheter. Israel har blockerat all humanitär hjälp till Gaza. Enligt FN-stödda IPC hoas hela Gazas befolkning av svält. Små barn dör av näringsbrist. Sjukhusen är i spillror. Inget vatten, ingen mat, inga mediciner kommer in. Samtidigt fortsätter attackerna – skoningslöst och systematiskt. Sedan oktober 2023 har över 50 000 människor dödats. Det är ett fullskaligt brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter. Israel använder svält som vapen, det är inte bara moraliskt oförsvarbart – det är ett krigsbrott. [Läs mer på Vänsterpartiets Facebook-sida.]

Kids protest Gaza massacre - Melbourne - photo: John Englert