Jesper Bengtsson är chefredaktör för webb-tidningen Dagens Arena. Med rubriken ”Kulturpolitiken måste stå på fyra ben” publiceras Bengtssons intervju med Vasiliki Tsouplaki. Dagens Arenas ingress till hela intervjun är: ”Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki vill återställa stödet till folkbildningen, stärka kulturarbetarnas villkor och värna den offentligt finansierade kulturen. Samtidigt varnar hon för att regeringens tal om breddad finansiering riskerar att flytta makten över kulturpolitiken från folkvalda till dem med störst ekonomiska resurser.”
Flera frågor gällde partiets uppfattning av rollen som kulturpolitiken bör spela i samhället och för politiken.
”Vad är Vänsterpartiets kulturpolitiska vision? Vad skiljer er från de andra partierna?
– Vi har ett kulturpolitiskt program som har funnits länge och där vi betonar den folkliga kulturen. Kultur handlar inte bara om de stora institutionerna utan också om människors eget skapande och engagemang. Det kan vara amatörteater, en lokal musikförening eller människor som organiserar sig för att uttrycka sig genom kultur. För oss är kultur också ett sätt att ge människor makt över sina egna liv och möjlighet att påverka samhället.
Är det den egenutövade kulturen som är kärnan i er kulturpolitik?
– Ja, det är en viktig del av den. Vänsterpartiet var det parti som först tog fram ett kulturpolitiskt program i Sverige, och den tanken finns fortfarande kvar. Samtidigt blir kulturpolitik ofta väldigt praktisk. Man diskuterar budgetposter, institutioner och olika stödformer, därför att det är så politiken fungerar i vardagen. Men jag tycker att vi ibland behöver lyfta blicken och prata om varför kulturen är viktig.
Hur då?
– Jag vill inte att människor ska tänka på vita väggar på museer eller något avlägset som bara angår en kulturelit när vi pratar kulturpolitik. Jag vill att de ska tänka på att kunna gå med sina barn till bibliotekets sagostund. Att det finns bra svensk film att se. Att det finns nyheter i radion. Att det lokala kulturhuset håller öppet och att barn kan spela teater eller musik efter skolan. Det är där kulturpolitiken finns i människors vardag.”
Jesper Bengtsson ställde också en fråga om ”…och sedan, efter valet i september?”
Tror du att oppositionen kommer att kunna enas om kulturpolitiken efter valet?
– Ja, det tror jag. Vi har en väldigt likartad syn på kulturens betydelse för demokratin och på behovet av ett fritt kulturliv. Det finns skillnader i hur mycket pengar partierna vill avsätta, men i de stora kulturpolitiska frågorna står vi nära varandra.
Gäller det även Centerpartiet?
– Ja, i många frågor faktiskt. De har en annan ekonomisk politik och därför mindre utrymme för kultursatsningar. Men synen på civilsamhället, folkbildningen och studieförbundens betydelse ligger förvånansvärt nära vår.
När jag kom in i kulturutskottet fanns det en bred samsyn mellan de flesta partierna om principer som armlängds avstånd och kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Jag tycker att den samsynen har blivit svagare under den här mandatperioden.
Här länken till hela texten på Dagens Arenas webbsida.
