Frågestund – i efterhand
Idag besvarade Jonas Sjöstedt frågor som ställdes i en livesändning på Vänsterpartiets Facebook-sida.
Här kan sändningen ses i efterhand. Inspelningen börjar efter 05:30 in på tidslinjen.
Idag besvarade Jonas Sjöstedt frågor som ställdes i en livesändning på Vänsterpartiets Facebook-sida.
Här kan sändningen ses i efterhand. Inspelningen börjar efter 05:30 in på tidslinjen.
EU-politiker slipper redovisa bidrag på 44 000 kronor i månaden
”Bostadsrätter, gåvor och ”spökkontor”. EU-parlamentariker visar inte kvitton för de 44 000 kronor de får varje månad för att driva kontor. Många av dem stoppar pengarna i egna fickor. Och EU-domstolen ger politikerna rätt: i ett uppmärksammat fall kring transparens och insyn i vad politikerna i Bryssel gör med skattebetalarnas pengar slipper politikerna nu att redovisa sina kvitton.”
” SvD har tidigare rapporterat om de så kallade kontorspengarna – en klumpsumma på i dag motsvarande 44 000 kronor som EU-parlamentarikerna ska använda till sådant som telefonräkningar, inköp av data- och telefoniutrustning och annat som kan behövas i en EU-politikers arbete.”
”När SvD förra året bad de 20 svenska EU-parlamentarikerna om att i den svenska offentlighetsprincipens ”anda” redovisa kvitton eller på annat sätt ge tidningens läsare insyn i hur dessa offentliga medel används tvärvägrade alla utom en: vänsterpartiets ledamot Malin Björck.”
Hela artikeln i Svenska Dagbladet
30 september är sista dag att ansöka. Idag, fem dagar innan fristen går ut, kom äntligen beskedet: ”Grönt ljus för gymnasielag.”
”Den så kallade gymnasielagen får tillämpas, enligt Migrationsöverdomstolen. Beslutet berör tusentals ensamkommande unga.”
”Beslutet innebär att de runt 9.000 ensamkommande unga får en andra chans att stanna i Sverige genom studier. De får även en ny möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd.”
Läs hela artikeln på DN:s nätupplaga. Information om gymnasielagen finns på Migrationsverkets hemsida. Se även information på hemsidan för SvT Nuheter, här och här men även här.
Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve fick flest röster i omröstningen om posten som riksdagens andre vice talman.
– Det känns fantastiskt hedrande. Jag känner mig också lättad över att riksdagen har markerat att Sverigedemokraterna inte är ett parti som alla andra. Vi kan inte ha en talman som inte står upp för alla människors lika värde, säger Lotta Johnsson Fornarve.
Lotta Johnsson Fornarve valdes in i riksdagen 2014 och har under mandatperioden suttit i civilutskottet, Europarådet, arbetande ersättare i utrikesutskottet, försvarsutskottet och försvarsberedningen. Sedan 2017 är hon Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson och hon har tidigare suttit med i Vänsterpartiets partistyrelse. Lotta Johnsson Fornarve har även varit internationell sekreterare för ISAK, en paraplyorganisationen mot apartheid, och suttit i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Oxelösund och Linköping.
– Det här är väldigt glädjande. Nu har riksdagen visat att man inte vill ha en talman som uttrycker sig rasistiskt och homofobt. Lotta Johnsson Fornarve kommer att representera hela Sverige på ett sätt som Björn Söder och Sverigedemokraterna inte gör, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.
”Partier går till val, väljarna väljer och sedan ska det formas majoriteter för att kunna styra landet, eller kommuner och landsting. Partier samarbetar då med andra partier som de har något gemensamt med eller som de kan bygga förtroendefulla relationer med. Det är frivilligt.”
Så skriver Aron Etzler, Vänsterpartiets partisekreterare, i inledningen till en debattartikel i Aftonbladet.
Och längre fram skriver Aron Etzler: ”Det märkligaste med dagens debatt är att den är helt bakvänd. SD anklagar alla partier som inte vill samarbeta med dem för att inte respektera folkets vilja. Men det är väldigt lätt att begripa varför andra partier inte vill samarbeta med SD. Det är SD:s eget agerande och deras egen politik som är skälet till att andra partier skyr dem. Och att andra partier skyr dem är folkets vilja och helt i enlighet med demokratins spelregler.”
Är det verkligen så svårt?
Efter valdagen blev det ganska tyst ett tag. Många förträngde besvikelsen över valutgången och tolkade enstaka resultat som tecken på framgång.
Nu har det gått två veckor. En del mötestid har gått åt för ”business as usual”, det är lika långe ärendelistor nu som alltid. Många tillbringar kvällar med överläggningar om vad som gick bra och vad som gick fel i valrörelsen, hur valresultaten skall tolkas och vilka pusselbitar som kan ge vilken helhet i den framtida ”politiken”.
Dessutom pågår budgetarbetet på högvarv i alla kommunhus.
Det sägs att det aldrig tidigare har varit så svårt som det är nu. Är det så? Behöver det vara så?
I valrörelsen 2014 i Vänersborg propagerades för ett antal stora och kostnadskrävande objekt. Några var för, andra klart emot. Efter valdagen 2014 och två-tre år in i mandatperioden var det denna motsättning som hördes: Vi vill spara pengar för att kunna göra investeringar, ni vill satsa allt på verksamheten och tömmer kommunens kassakista. Eller tvärtom: Våra barn och ungdomar, våra äldre, den sociala omsorgen måste komma först, vi har inte råd just nu med era dyra projekt.
Men valrörelsen 2018 var annorlunda. Säg det parti som inte var mån om kommunens kärnverksamhet, alltså kommunala välfärdssatsningar för bättre utbildning och god kvalitet i den sociala omsorgen. Alla ville så mycket! Visst, det fanns skillnader – men var det avgörande skillnader, var de av sådan art att man inte kan hoppas på kompromisser?
Budgetberedningen och inom kort kommunstyrelsen bollar med de alternativ som står till buds: Vilka kostnader kan begränsas, vilken verksamhet kan fortsätta att utvecklas trots minskade resurser? Vilka tillskott är oundvikliga? Hur mycket måste intäkterna öka? Varifrån ska nya intäkter komma?
Tänk om Vänersborg skulle kunna uppleva en situation där budgeten i huvudsak enar alla (eller nästan alla) partier. Där avvikelser begränsas till ett mindre antal områden?
Det kan bli så. Det borde vara den rätta vägen att gå.
Somliga låtsas att en majoritetsbildning i Vänersborg är en uppgift som måste dra ut på tiden.
Inte alls! De flesta partier har kunniga representanter med mycket erfarenhet. Fördelarna med den givna konstellationen är mycket stora. Nackdelarna med alla andra möjliga upplösningar är så tydliga att man borde kunna ta i hand senast innan oktober månads slut.
Och just den dagen, den 31 oktober, har kommunstyrelsen ett extra sammanträde för att enas kring vilket budgetförslag som ska läggas på fullmäktiges bord.
Vänsterpartiet nominerar Lotta Johnsson Fornarve (V) till posten som andre vice talman. Detta eftersom man anser att Björn Söder och Sverigedemokraterna inte kan fungera som representant för alla svenska medborgare.
– Vi kan inte ha en talman som säger att judar och samer inte är riktiga svenskar, som uttalar sig kränkande mot hbtq-personer och glatt poserar med gamla SS-soldater. Sverigedemokraterna är inte ett parti som kan representera alla svenskar på det sätt en talman måste göra. Därför vill vi ge riksdagen en chans att välja en talman för hela den svenska demokratin, inte bara för de som passar in i Sverigedemokraternas snäva mall, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.
Lotta Johnsson Fornarve är riksdagsledamot (V) för Södermanland. Hon är idag partiets försvarspolitiska talesperson och sitter i Europarådet. Hon har en bred erfarenhet från olika nivåer inom politiken och folkrörelser, bland annat var hon en av de drivande i det svenska arbetet mot apartheid.
– Talmännen ska representera riksdagen och därmed den svenska demokratin och alla svenska medborgare. Det kräver en tydlighet i frågor om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde, oavsett bakgrund, tro, sexualitet eller motsvarande. Det är en ära att bli nominerad till 2:e vice talman och till att representera hela den svenska riksdagen och alla medborgare, säger Lotta Johnsson Fornarve.
– Det naturliga vore att Centerpartiet som fjärde största parti ställde upp, men vi har haft kontakt med dem och eftersom de inte vill så gör vi det. Många partier lovade i valrörelsen att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Nu är det upp till bevis, säger Jonas Sjöstedt.
Behöver vi göra avbön? Kanske.
Men visst hade vi anledning att sätta frågetecken en och annan gång över behandlingen som vi fick under valrörelsen av den lokala tidningen TTELA. Vi kritiserade öppet, här på hemsidan och i aktiva partikamraters bloggar.
Ledarskribenten Max Eskilsson skriver i morgondagens TTELA en betraktelse med rubriken ”Lär av Vänsterpartiet”.
Han avslutar med: ”Det är inte tal om ofiltrerade sanningar utan det blir just ett utökat sätt att föra ut sin syn. Det är en del av premissen. I sakfrågor bör inte partierna nämnvärt inspireras av Vänsterpartiets idéer. Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”
Det är korrekt att vår avsikt i första hand är att skapa ökad insyn. Vi vill inte ens tänka tanken att vi kan knäppa någon på näsan om vad som är rätt och fel. Var och en som söker information hos oss ska få dra sina egna slutsatser. Men visst är det roligt att veta att våra idéer anses inspirerande! Även om Max Eskilsson sätter gränsen: ”bör inte … nämnvärt”.
Nåja!
Jag har varit politiskt intresserad hela mitt liv. För mig är politik ett sätt att påverka och förändra samhället till det bättre. Under många år har vi sett hur det varit precis tvärtom. Politik har skapat skillnader mellan oss mellan fattiga och rika. Det är en förändring som jag vill vara med och stanna och vända.
Mitt politiska engagemang i Vänsterpartiet tog fart på allvar för ett par år sedan när jag flyttade till Mellerud. Där mötte jag en liten partiförening som pratade mycket kommunpolitik. Vi skrev motioner och de gick igenom, vi driver på för schyssta anställningsvillkor för kommunens personal och möter motstånd, men vi fortsätter kämpa. Tillsammans skapar vi verklig förändring och ett bättre Mellerud. Det är en drivkraft i sig.
För mig är engagemanget i Vänsterpartiet och viljan att representera partiet oavsett sammanhang idag en självklarhet. Det är en viktig del av den jag är. När jag ser mina barn växa upp och det samhälle som möter dem och så många andra, så känner jag verkligt starkt – det räcker nu! Det räcker med ett samhälle som gynnar några rika och lämnar brödsmulor till andra. Det räcker med ett samhälle som behandlar män bättre än kvinnor och det räcker med ett samhälle som ger anställda så dåliga villkor att de blir sjuka av att arbeta. Det räcker nu. Jag är innerligt trött på samhällets oförmåga att ta hand om varandra och jag vet att vi tillsammans gör skillnad. Det driver mig varje dag och kommer fortsätta driva mig även efter valet.
Jämfört med socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ter sig kultur- och fritidsnämnden som den verkliga minstingen.
Det är ju de nyvalda ledamöterna, som vid sin andra eller tredje sammankomst i fullmäktige, måste avgöra vilka resurser som ska ställas till förfogande. Alla vallöften är i färsk minne! Åtskilliga broschyrer har sparats för att kunna jämföra ”vad var det du lovade?” med ”vad är det du gör?”.
Här är förvaltningens underlag och beslutsförslag.