Skip to main content

År: 2018

Ingenting, skvatt ingenting händer

Den 11 september ljöd inledningen till ett inlägg här på hemsidan ”Det borde inte vara möjligt”; ”En stor grupp av ensamkommande ungdomar på Restad Gård har hamnat i ett kaos av lagtexter, domslut och paragrafer utan att någon ansvarig tycks vilja öppna dörren för en väg ut.”

Vi kunde då konstatera att det fanns ett litet hopp om att någon skulle vilja öppna dörren: ”Det blev en längre diskussion, presidiet skulle förhöra sig med kommunalråden i ägarsamrådet 20 september, därefter kunde ett beslut tas vid direktionens sammanträde i oktober.”

Idag möttes Kunskapsförbundets direktion på nytt och vi ställde frågan vad som hade hänt och om ungdomarna nu äntligen fick komma till skolan för att gå utbildningen.

Nej, ungdomarna hade inte fått komma till skolan. Ägarsamrådet mellan förbundets presidiet och kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg som planerades för 20 september ställdes in.

Det hade dock skett en skriftväxling mellan förbundet och Vänersborgs kommun. Den talar för sig själv.

28 september beskrev förbundsledningen problemet. Sedan dröjde det till den 11 oktober, då riktade kommunsekreteraren i Vänersborg på uppdrag frågor till förbundsledningen:

”Jag blev ombedd av kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg [Marie Dahlin, S] att vidarebefordra några frågor till er angående tjänsteskrivelsen vi fått om utbildning av asylsökande.

För det första vill vi tacka för skrivelsen, men undrar vad direktionen har sagt i frågan? Finns det politiska beslut fattade i frågan, eller något annat material från vilket det framgår vad politiken har sagt?

Vi tar tacksamt emot de underlag som finns.”

Tio minuter senare kom svaret från förbundet till kommunen: ”Nej, det finns inga formella beslut fattade i frågan. Det beslut som fattats är bara att föra frågan vidare till ägarsamrådet. Skrivelsen är tänkt att tjäna som diskussionsunderlag.”

Från 12 oktober till 25 oktober är Marie Dahlin på resande fot och därmed inte på plats i Vänersborg. Ägarsamrådet i morgon 17 oktober ställdes också in.

Om någon undrar: Varför händer det inget? Tre svar kan ges.

Det är inte Vänsterpartiets fel. Som ensam ledamot, som ledamot i opposition kan man fråga, skriva, upprepa frågan, påminna om frågan… Men det är andra som har dörrhandtaget under kontroll.

Det är inte Sverigedemokraternas förtjänst heller. Det finns ingen aktivitet från deras sida, men visst är de nöjda med att ingenting görs.
Fattas bara att några ungdomar gör något dumt när nästan alla är ovilliga att ens bry sig. Tack till alla frivilliga insatser från civilsamhället (Röda Korset, Rädda Barnen, Kyrkan),  håll ut, ge inte upp.

Denna och andra frågor kräver handling och beslut, kräver mod att ta sig genom ett kaos av motsträviga myndigheters agerande. Detta ligger hos valda kommunledningar, på ordförandenivå. Att inte agera, att alltid invänta andra är att abdikera.

Pratas det politik när politiker möts i kommunstyrelsen?

Det borde ju vara så. Men det har utvecklats en tradition som hindrar politiker att samtala med varandra. Information och beslut – inte mycket därutöver.

Vänsterpartiet försöker med en motion att få till stånd en förändring till det bättre. När vi ändå träffas, skulle vi väl kunna delge varandra vilken väg vi vill gå, hur vi prioriterar, hur vi ser på den kommande mandatperioden? Tillsammans?

Klimat

Det finns en stark rörelse och folklig opinion för att ta klimatförändringarna på allvar och påbörja en omställning mot ett mer långsiktigt hållbart samhälle.

Mot detta står en mäktig fossilindustri som gör enorma vinster på dagens beroende av olja, fossilgas och kol och som prioriterar sina kortsiktiga intressen av vinster framför de långsiktiga konsekvenser ett förändrat klimat kommer att ha för oss alla. Vi vet att klimatförändringarna inte går att avvärja med individuella insatser, sopsortering och miljömedveten konsumtion, utan det krävs samhälleliga förändringar.

Sverige ska vara ett föregångsland i klimatomställningen. Vänsterpartiets mål är ett fossilfritt samhälle senast år 2040. Den ekonomiska politiken måste anpassas till de ramar som klimatet och våra ekosystem sätter upp. Det kräver ökade investeringar i förnyelsebar energi, hållbara bostäder och gröna transporter. För en framgångsrik klimatomställning krävs ett rättviseperspektiv som förenar det gröna perspektivet med det röda. För att möta klimathotet krävs ökad jämlikhet. Det är de rika som genom sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar och välfärd istället för ökad privat konsumtion för de som redan har mest blir det enklare att minska utsläppen.

Vänsterpartiets politik kombinerar klimat- och miljösatsningar med en politik för rättvisa eftersom det hänger ihop. Rika länder har störst ansvar för klimatkrisen och måste därför göra stora egna förändringar men också hjälpa fattiga länder ekonomiskt med omställning till ett mer hållbart samhälle.

Vänsterpartiet vill bland annat:

  • Inrätta grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder i kapital före 2022. Företag och kommuner ska kunna låna pengar för klimatinvesteringar till låg ränta.
  • Fasa ut miljöskadliga subventioner och istället lägga pengarna på att bygga ett hållbarare Sverige
  • Ge konkreta direktiv till våra AP-fonder att avinvestera innehaven i kol, olja och fossilgas.
  • Att det alltid ska vara billigare att ta det klimatvänliga alternativet, exempelvis att ta tåget istället för att flyga. Därför är vi för en träffsäker vägslitageavgift för tunga lastbilar och flygskatt. Inkomsterna från dessa skatter ska gå till investeringar för billigare och bättre miljövänliga resor och transporter.
  • Nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar ska upphöra efter 2025.
  • Vi vill införa ett klimatmål för att även minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

Vi vill öka anslagen till de internationella klimatfonderna samt införa ett nytt klimatbistånd bestående av nya medel. Klimatbiståndet ska inte konkurrera med det ordinarie biståndet.

Läs även

Nej, något samtal blev det inte än

Valutgången i Vänersborg gjorde väl nästan ingen glad. Efter två mandatperioder med föga framgångsrika ”regeringar” i minoritet och en lång rad av voteringar var det många som längtade efter annat.  Tänk om man kunde samtala ordentligt.  Möjligtvis samsas om en plattform som angav den gemensamma inriktningen. Ägna kraft åt att lösa väsentliga frågor istället för att leta efter något som kunde drivas till meningslösa voteringar.

Efter valdagen var det två frågor som borde lösas parallellt. ”Vem med vem?” är den ena, budgetförslaget för i första hand 2019  och en ekonomisk planering för perioden fram till 2021 är den andra.

Vänsterpartiet hade vid grupp- och medlemsmöten sökt efter lösningar. Vi lämnade ett utkast till budget till budgetberedningen där vi visade på vår beredskap att söka samförstånd och kompromisser.

Vi konstaterade: ”När vi blickar tillbaka på budgetarbetet under denna mandatperiod, kan vi inte komma ifrån att kommunens ekonomiska läge idag är mera pressat än vid något tidigare tillfälle. Detta gäller i första hand nämndernas läge såsom det kommer till uttryck i delårsrapporten per augusti, där helårsprognosen pekar på stora underskott. Det avser också nämndernas äskanden för kommande år som inte alls kan tillgodoses av centrala ramanvisningar. Slutligen, mer än något år tidigare, är behovet att finansiera investeringar i nya kommunala lokaler, även att ordna ombyggnad och tillbyggnad i befintliga lokaler enormt stort.”

Vi såg framför oss att ”… avvägningar behöver göras, gapet mellan tillgångar och kostnader måste hanteras. Det kan ske genom en förstärkning av våra intäkter, men det behövs också ytterligare press på våra nämnder att bearbeta underskott i sin verksamhet.”

Vi avslutade vårt utkast med att påminna om hur det har varit under mandatperioden, två gånger förlorade kommunledningen omröstningen, tredje gången gjorde man upp med Vänsterpartiet. ”Vår beredskap nu är lika stor som den har varit 2015, 2016 och 2017. Tre år i rad har Vänsterpartiets synpunkter beaktats i förslagen som slutligen blev kommunfullmäktiges beslut.”

Men budgetberednings avslutande möte blev en antiklimax. Det blev inga samtal, inte med oss, inte med andra.

Nu får vi avvakta vilket underlag kommunstyrelsens ordförande har för avsikt att lägga på kommunstyrelsens bord vid det extrainsatta mötet onsdag 31 oktober.

I väntans tider

Idag hade budgetberedningen sitt sista sammanträde för mandatperioden. Det var slutpunkten för ett arbete som beredningen gick bet på i våras. Den 8 maj beslutade kommunstyrelsen att avbryta processen. Beslutet innehöll också en tidsplan för beredningens andra försök att komma rätt. Det andra varvet startade dagarna efter att alla fått veta valresultatet.

Vänsterpartiet sammanfattade dagen efter valet, den 10 september, vad som behövde göras – rubriken var: Tiden är knapp.

Sedan dess har det gått nästan fyra veckor. Och till kommunstyrelsens avgörande extra sammanträde 31 oktober återstår ytterligare nästan fyra veckor. Låt oss hoppas att tiden fram tills dess används till kloka samtal.

Om någon frågar idag: Finns det inget färdigt förslag?  Då är det ärliga svaret: Visst finns det ett förslag, men ingen har kallat det för ett färdigt förslag.

Antirasism

Vänsterpartiet vill ha ett samhälle för alla, fritt från rasism. Rasism sorterar och underordnar människor och därför är rasism ett hinder för rättvisa och jämlikhet.

Kampen mot rasism måste föras på flera nivåer: mot strukturell rasism och diskriminering, mot uttalat rasistiska grupper och partier, mot rasistiska tendenser i etablerade partiers politik, mot ökande klasskillnader och för en generell välfärdspolitik som omfattar alla kvinnor och män – invandrade som infödda.

För att lyckas med den antirasistiska kampen måste vår utgångspunkt vara att vi människor är varandras trygghet. Och omvänt: din otrygghet är även min otrygghet. När du har en otrygg anställning eller är beroende av ditt jobb för att få återförenas med din familj, då påverkas alla vi andra som jobbar bredvid.

För att skydda sina intressen söker högern och den ekonomiska eliten allt oftare stöd av rasister som använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem. Men att samhället rustats ned och klyftorna ökat är inte en konsekvens av att vi tar emot flyktingar. Högern och den ekonomiska eliten har inga lösningar på samhällets problem, istället leder splittringen till att samhället och sammanhållningen försämras för oss alla. Det skapar våld och rasism mot dem av oss som är afrosvenskar, romer, muslimer, judar och många andra och innebär en ökad ojämlikhet. Otryggheten splittrar oss och ställer oss mot varandra. Så kan villkor, löner och trygghetssystem dumpas. Därför är facklig organisering så viktigt för Vänsterpartiet. Det är bara tillsammans vi kan göra skillnad.

Barns och ungas rättigheter

I ett jämlikt samhälle är allas rättigheter lika viktiga och därför måste barns rättigheter stärkas. I Sverige har vi förbundit oss att följa barnkonventionen i syfte att ge barn skydd, se till att barn får komma till tals och möjliggöra barns aktiva deltagande.

För att barnkonventionen ska få fullt genomslag i Sverige krävs flera åtgärder. Vänsterpartiet har länge drivit på för att barnkonventionen ska bli svensk lag och det är bra att regeringen lovat att det ska bli verklighet. Att göra barnkonventionen till svensk lag visar tydligt att barn har rättigheter som myndigheter är skyldiga att ta på allvar. För att omsätta barnkonventionens innehåll till praktisk handling krävs att verksamheter som berör barn utvecklar metoder för att bedöma vad som är barnets bästa. Det behövs utbildning av dem som fattar beslut kring barn, till exempel socialarbetare, jurister, skolans personal och sjukvårdspersonal. Barn och unga har idag ingenstans att vända sig om deras rättigheter kränks. Därför behövs ett särskilt forum för dem där de kan få sin sak prövad och bli lyssnade på – ett barnombud.

För att fånga upp ungdomars engagemang och kompetens bör försök med sänkt rösträttsålder till 16 år göras i kommunala val. I kommunerna bestämmer man om till exempel viktiga frågor som skola och fritid som direkt berör barn.

Rapport från kommunstyrelsen

Sammanträdet idag lades på annan ort – Wargön Innovations nyss färdigställda hall lämpade sig väl. Om någon månad kommer olika projekt att placera sina maskiner i lokalen, så det var ”now or never”. Ansvariga  Maria Ström och Stig Fredriksson fick också tillfälle att redovisa för kommunstyrelsen att mycket hade skett under och efter sommaren.

Medan deras information  inte bjöd på någon överraskning, så fanns annat som ryckte upp församlingen. Nere i stan, intill kommunhuset, pågår ju som bäst rivningen av sessionssalen, den salen där såväl kommunfullmäktige som regionfullmäktige brukade sammanträda. Än finns ju inget som helst beslut om salen skall ersättas av ny byggnad. Och i så fall, var en sådan stor samlingslokal ska placeras. Och vem som ska finansiera byggnationen, regionen? kommunen? båda tillsammans? Om en tar på sig kostnaden, hur regleras hyressättningen när den andra vill utnyttja lokalen?

Idag presenterades en idé att någon tredje kunde träda in. Visserligen för stunden inte mer än en tanke, men presentationen var mycket seriös och mottogs väl av kommunstyrelsen. Endera dag kommer hela utkastet att finnas i lokala medier. Då ska det bli spännande att se vilken reaktion som allmänheten visar.

Mikael Reinhardt  och Andreas Knutsson har nyss tillträtt tjänsten som chef för miljö- och byggnadsförvaltningen resp samhällsbyggnadsförvaltningen – båda fanns på plats för att presentera sig.

I övrigt var det som alltid en snabb beslutsrunda, det fanns inte mer än något enda ärende där två olika beslutsförslag ställdes mot varandra. Vi hade redan förra veckan beskrivit hur de tre stora och viktiga frågor knöts ihop. Så blev det och nu ligger det hela på kommunfullmäktiges bord nästa vecka onsdag. Det blir gamla kommunfullmäktiges sista sammanträde, den 24 oktober samlas nya fullmäktige.

På fredag denna vecka träffas budgetberedningen, då skall alla förslag från alla nio partier finnas tillgängliga.

Måndag nästa vecka skulle barn- och utbildningsnämnden träffas, mötet ställdes in. Det är väl så att alla nämnder väntar på vad som kommer fram i slutskedet av budgetprocessen. Och kanske än mer, vilka partier som hittar varandra för att bilda kommunledningen fyra år framöver.

Jämlikhet

Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få. Det är många som pratar om jämlikhet men vi gör något åt saken. Vi är det parti som driver en politik som faktiskt ökar jämlikheten i vårt land. Ett jämlikt samhälle ger människor möjligheter och kan lösa samhällsutmaningar som barnfattigdom, kriminalitet eller brister i sjukvården.

Sverige är ett land med möjligheter att skapa ett gott liv åt alla som lever här. Den samlade rikedomen är större än någonsin. Sysselsättningen är hög och klimatet för företag är gott. Trots detta är det många i Sverige som inte får del av framgången. En liten ekonomisk elit drar ifrån oss andra. Det syns tydligt i våra städer, förorter och på landsbygden. Faktum är att Sverige är det land inom OECD där ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet.

Många svenskar möter en tuff vardag. Det är pensionärer som inte får pensionen att räcka till trots ett långt arbetsliv. Det är den stora majoriteten kvinnor som ofta får lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än män. Det är alla de som inte kan få ett fast, tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga, otrygga jobb, och de som slits ut av stress. Hundratusentals svenskar hittar inte en egen bostad som de har råd med. Sverige har mycket att vinna på att skapa ett jämlikare samhälle. Men för det krävs ett rättvisare skattesystem, stärkta socialförsäkringar, och inte minst en politik för full sysselsättning.

Majoriteten nöjd med sin äldreomsorg

Socialstyrelsen undersöker och rapporterar:  ”Majoriteten nöjd med sin äldreomsorg – men stora regionala skillnader

Det framgår av Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andelen positiva svar har minskat för många frågor, exempelvis vad gäller möjligheten till utevistelse.

På nationell nivå uppger 81 procent av personer i särskilt boende att de är nöjda med sin äldreomsorg, för dem som bor hemma med stöd av hemtjänst är 88 procent nöjda. Det är en minskning med en procentenhet inom både hemtjänst och särskilt boende jämfört med 2017 års undersökning.

Socialnämnden i Vänersborg kommer inom kort att få förvaltningens presentation av denna undersökning. Men i korthet visar sig följande bild för Vänersborg:

Hur nöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Svaret blev 2016: 86 %, 2017: 91 % och nu 2018: 90 %.

Hur nöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?Svaret blev 2016: 92 %, 2017: 93 % och nu 2018: 90 %.

Undersökningen ställer en mängd andra frågor. När underlaget till nämnden är klar, återkommer vi.