Skip to main content

År: 2018

Riksdagen står inte still

Om nu någon tror att inget händer på Helgeandsholmen i avvaktan på omröstningen onsdag klockan 09:00, så är det en missuppfattning. Visserligen är mycket annorlunda i år, så t ex inflödet av motioner under ”Allmänna motionstiden”. Den började redan 24 september och fortsätter fram till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen, förmodligen till 30 november.

Normalt är den ”Allmänna motionstiden” väsentligt kortare och strömmen av inkommande motioner nästan gränslös:

  • 2 901 motioner lämnades in hösten 2014
  • 3 196 motioner lämnades in hösten 2015
  • 3 409 motioner lämnades in hösten 2016
  • 3 851 motioner lämnades in hösten 2017

Annat i år, till dags dato har endast 221 motioner kommit in, från KD 40, från L 5 och från V 6 – vilket innebär 170 motioner från SD.  Det kan man tolka på flera sätt.

Men i kammaren förs också en och annan debatt. Igår behandlades två av Kulturutskottets betänkanden: ”KrU3 En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället”  och KrU4 ”Kultur i hela landet”. Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki, som är kulturutskottets vice ordförande, hade två anföranden och ett replikskifte, som är väl värda att uppmärksamma.

”För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ha goda villkor för civilsamhället att verka. Det är en central demokratifråga att vi har ett vitalt föreningsliv och att människor har möjlighet att organisera sig kring gemensamma intressen.

Det är genom våra breda folkrörelser som tidigare generationer har förändrat samhället. Många av dessa organisationer spelar en viktig roll även i dag, men många nya former av organisationer har också växt fram. Det är viktigt att vi från politiskt håll hänger med, att våra regelverk anpassas och att dialogen är god mellan det offentliga och civilsamhället.”
”Från Vänsterpartiet vill vi betona vikten av att kommuner, regioner och stat inte lämnar över det ansvar och de uppgifter som ligger inom ramen för en stark offentlig välfärd till frivilliga krafter. De ideella organisationerna bidrar med sin särskilda kompetens. Den är ett komplement till det offentligas men ska inte ta över dess uppgifter. Du ska inte behöva vara beroende av ideellas ork, tid eller kunskap när du till exempel behöver lämna en partner som slår dig eller när du behöver hjälp ut ur missbruk.”
[Hela anförandet och replikskiftet här.]
”För oss i Vänsterpartiet är det mycket viktigt att vi kan säga att alla invånare har möjlighet att delta i kulturaktiviteter i sitt närområde, både som utövare och som publik. Självklart är det så att man aldrig kan få samma tillgång i en mindre glesbygdskommun som i ett tättbefolkat storstadsområde. Men genom en aktiv kulturpolitik kan vi skapa strukturer och utjämna skillnaderna. Menar vi allvar med de kulturpolitiska målen om kultur för alla som en del av välfärden kan vi inte helt lämna till marknadskrafterna eller till de enskilda invånarna att lösa frågan.”

Full fart – gamla vingar bär än

Vilket möte idag i kommunstyrelsen! Näst sista gången för den ”gamla” besättningen som funnits sedan januari 2014. Vilken debattglädje, vilken glöd! Nu är det helt klart att ett nytt manskap röstas fram först i december, fem dagar före julafton. Ingenting är klart i Vänersborg, motstridiga bud från olika håll – inte ens något nytt presidium för fullmäktige kommer att väljas vid sammanträdet den 21 november.

Inte mindre än sju omröstningar behövdes vid dagens kommunstyrelse.

Den första var en nonsensvotering – en ledamot hade inte lagt märke till att den egna partigruppen hade ändrat uppfattning, det blev 1:14. Förslaget till en ny arbetsordning för kommunfullmäktige gick inte vidare, texten behövde ses över och förbättras på flera punkter.

Demokratiberedningen under kommunfullmäktige ska uppenbarligen leva vidare. Med 9:6 avslogs den borgerliga gruppens förslag att avsluta beredningen, vilket också SD ville göra. Kommunfullmäktige borde dock bestämma en ny uppdragsbeskrivning, det finns förslag vad beredningen skall ägna sig åt och vad som ska läggas över till kommunstyrelsen. Dessutom ska hädanefter endast ledamöter eller ersättare i fullmäktige kunna väljas att ingå i beredningen.

Medborgarpartiets förslag att tillsätta en äldreombudsman   i Vänersborg fick endast bifall från SD – voteringen blev 2:13.

Vänsterpartiet yrkade ”bifall till motionen” när det konstaterades att det man protesterade mot, nämligen att arbetsvillkoren för alla partier inte längre var lika efter flera förändringar, att det under de gångna 18 månader delvis hade blivit tillrättat. Kommunledningen förslag ”nu är det fixat” avslogs med röstsiffrorna 9:6, Vänsterpartiet fick bifall från borgerligt håll och SD.

Vilket öde den moderata motionen ”att prioritera vägar och järnvägar” får möta i kommunfullmäktige är oviss. Nu avslogs motionen med ordförandens utslagsröst, 7:7:1.

Så återstod två omröstningar, båda gällde ärendet ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2020-2022”. Det fanns ett förslag att ändra hela tidsplanen – att komma till budgetbeslut i november istället för i juni. Däremot skulle ”måldiskussionen och målbeslutet” fortsättningsvis ligger kvar innan midsommar. Därmed blev det ytterligare ett yrkande som gällde utöver tidsplanen hela strukturen i det politiskt-strategiska arbetet i kommunen. SD fann sig inte tillrätta med texten i motiveringen för en återremiss och såg sin förlösning i ett tilläggsförslag från kommunledningspartierna. Med röstsiffrorna 9:6 bestämdes först att tidsplanen modell ”som alltid förut” skulle gälla även 2019. Med samma omröstningsresultat gavs sedan uppdrag åt kommundirektören att inleda ett arbete med syfte att undersöka förutsättningarna för att förändra hela upplägget av budgetprocessen inför MRP 2021-2023.

Det blev givande samtal idag, man kan tala om ett givande och tagande runt kommunstyrelsens bord. Skönt att uppleva.

Sammanträdet leddes under större delen av Gunnar Lidell, M, först vid beslutsrundan hade ordförande Marie Dahlin, S, möjlighet att finnas med, tidigare var det legitimt förhinder.

Vänsterpartiet kommer att rösta nej till Kristersson

Talmannen har aviserat att riksdagen ska ha omröstning om Moderaternas Ulf Kristersson som statsminister.

Jonas Sjöstedt kommenterar:

– Vänsterpartiet kommer självklart att rösta nej till Kristersson. Moderaterna och Kristersson förlorade valet, allianspartierna har färre ledamöter än de rödgröna partierna. En högerregering ledd av Kristersson skulle bli direkt beroende av SD i nästan varje omröstning. Om Annie Lööf och Jan Björklund ska hålla sina löften från valrörelsen så måste de rösta nej till en sådan regering.

– Ulf Kristersson är inte vuxen uppgiften att bli statsminister. Han har inte ens stöd av partierna i sitt eget regeringsunderlag. Inom moderaterna verkar det vara stor oreda, varken riksdagsgrupp eller kommunpolitiker verkar vilja följa partiledningens råd. Kan man inte hålla ihop sitt eget parti så kan man knappast leda en regering i ett besvärligt parlamentariskt läge.

– Vänsterpartiet anser att Stefan Löfven ska leda nästa regering. Vi vill att en sådan regering ska föra en politik för ökad jämlikhet. Vi är beredda att ta ansvar för att Sverige ska kunna styras, säger Jonas Sjöstedt.

Reservationer gör sig bättre i klartext

Reservation i ärendet ”Mål- och resursplan 2019-2021”

Från kommunstyrelsen lämnas ett beslutsförslag till kommunfullmäktiges sammanträde 2018-11-21. Det handlar om förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Genom att en omröstning begärdes framgår nu tydligt att företrädare för samtliga av kommunledningens partier står bakom förslaget.

Det vinnande underlaget är marginellt förändrat jämfört med det som kommunstyrelsens ordförande tidigare uttryckligen betecknade som ”mitt förslag”.

Därutöver finns tre andra yrkanden som med stor sannolikhet i en eller annan form på nytt framförs i kommunfullmäktige.

Varför är det så? Varför kan inte kommunstyrelsen lägga fram ett huvudförslag som har stöd av en majoritet? Varför upprepas samma bild igen och igen?

Vänsterpartiet följde arbetet på en insynplats i budgetberedningen. Visserligen borde insatsen varit begränsad, det är ju själva tanken när beredningen erbjuder ”insyn”. Vi utnyttjade dock ett flertal tillfällen att markera vårt önskemål att samtala om helheten i mål- och resursplanen.

Budgetprocessen uppenbarade att flera av kommunens tunga verksamheter idag med all rätt talar om en underfinansierad budget. Behovet att även samtala om alternativa vägar att förstärka finansieringen måste ha varit tydligt för beredningens ledamöter och alla andra som följde arbetet från en insynsplats.

Vänsterpartiet markerade sin vilja till att söka efter vägar att nå fram till majoritetslösningar genom att lägga fram ett ”utkast”, alltså inget avslutande yrkande vid budgetberedningens sista arbetsmöte 5 oktober. Samma dag, som ordföranden i kommunstyrelsen presenterade ”sitt förslag” angav hon på direkta frågor att det inte varit förankrat hos andra partier i kommunledningen, ja inte heller vid den tidpunkten ens i det egna partiet

Sedan inträdde tystnad – fram till kommunstyrelsens extra möte den 31 oktober. Där var det inte heller tal om att söka efter kompromissar eller överenskommelser, det var raka bud (bortsett från nämnda avvikelser som gällde tidpunkten för färdigställandet av den planerade idrottshallen och frågan om när spaden skall sättas i jorden i Östra Mariedal).

Jag väljer med denna reservation att markera min oförståelse över den totala avsaknaden av det politiska samtalet. Vänersborg förtjänar bättre än att fortsätta vingla vidare in i ännu en mandatperiod med en svag minoritetsledning.

Lutz Rininsland                                      2018-11-05

Vänsterpartiet

Inför onsdagens möte med kommunstyrelsen

Vänersborg saknar fortfarande svar på frågan vilka partier som har för avsikt att samverka och utgöra kommunledning under de kommande fyra åren.

Marie Dahlins frånvaro under två långa veckor med anledning av en resa till Botswana och Namibia har förhalat processen med ”regeringsbildningen”. Resan påverkade såklart också kommunfullmäktige den 24 oktober, när både hon och kommunalrådet Bo Carlsson var frånvarande från sammanträdet.

Nu har kommunstyrelsen på ett extra sammanträde den 31 oktober med 7 av 15 röster tagit fram ett huvudförslag kring budget 2019. Lokaltidningen TTELA beskriver idag på ett korrekt sätt partiernas tankar och underlag inför avgörandet i kommunfullmäktige den 21 november.

Men nu gäller det i första hand kommunstyrelsens ordinarie möte på onsdag. 27 punkter på ärendelistan, varav lite mer än hälften är beredningsförslag och avgörs senare av fullmäktige.

Det handlar om förslag till höjning av VA-taxan (2% brukningsavgiften och 5% anläggningsavgiften) och avfallstaxan (total höjning med 8% avseende brukningsavgifterna). Om en höjning handlar också ärendet ”Indexjustering av taxor” inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar.

Det finns ett förslag att förändra arbetsordningen för kommunfullmäktige. Märkligt nog saknas dock förslaget att ändra avsnittet som gäller ”valberedningen”. Alla tycks vara överens om att samtliga partier som har företrädare i fullmäktige skall ha plats i valberedningen, alltså nio. Men paragrafen är inte föremål för en ändring – endast sju platser ska finnas.

Demokratiberedningen är utsedd av fullmäktige. Här föreslår Gunnar Lidell, M, och Tove af Geijerstam, L, att beredningen avskaffas och att kommunstyrelsen övertar arbetet. Från Marie Dahlin, S, Bo Carlsson, C, och Marika Isetorp, MP, föreslås däremot att beredningen lever kvar med del av det gamla uppdraget: ”I förslaget minskas bredden i beredningens verksamhetsområde, de delar som berörde utveckling av det politiska ledarskapet, uppdraget som förtroendevald och fritidspolitikerns roll i det politiska systemet tas bort. Detta till förmån för ett utökat fokus på invånarnas delaktighet, invånarnas engagemang i samhället och att stärka förtroendet för det demokratiska systemet.” Därutöver begränsas också vem som kan ha plats i beredningen: ”Ledamöterna och ersättare måste återfinnas bland fullmäktiges ledamöter och ersättare.” Men för demokratiberedningen gäller att den ska bestå av representanter för samtliga nio partier.

Fyra motioner ska besvaras, kommunstyrelsen har olika förslag inför kommunfullmäktiges avgörande.

Den första kommer från Sverigedemokraterna och gäller minken. Vi får höra om partiet invänder mot följande: ”Kommunfullmäktige beslutar att motionen ska anses vara besvarad med hänvisning till att det redan pågår åtgärder för att stävja minkens skadeverkningar inom Nygårdsängens naturreservat.”

Den andra kommer från Medborgarpartiet, ”Motion om införande av äldreombudsman i Vänersborgs kommun”. Tidigare, när partiet hette Välfärdspartiet, avslogs samma motion. Nu hotar samma öde.

Den tredje motionen har legat till sig ganska länge. Vänsterpartiet motionerade om ”rimliga villkor för förtroendevalda i alla partiet”. Förslaget till beslut lyder: ”Kommunfullmäktige anser motionen besvarad genom bilagd utredning”. Utredningen saknades i utskicket, men efter vårt påpekande dök den nu upp. Nej, vi är inte helt nöjda med svaret även om en del har blivit bättre sedan vi skrev motionen i maj 2017.

Den fjärde och sista motionen kommer att föranleda längre diskussioner innan ett beslut kan fattas. Motionen ”att prioritera vägar och järnvägar” kommer från Moderaterna. En komplicerad motion, ett invecklat svar. Varken bifall eller avslag känns som ett tillfredsställande ställningstagande.

Partistödet för 2017 och för 2019 är två punkter på listan. Först konstateras att alla nio partier har levt upp till regelverket och redovisat korrekt. Sedan delas nya pengar ut, olika summor beroende på partiernas storlek, 339 450 kronor till Socialdemokraterna, 88 350 vardera till Medborgarpartiet och Miljöpartiet, totalt till nio partier nästan en och en halv miljon.

Övriga ärenden är inte oviktiga, tillhör sådant som måste beslutas en gång per år, men sannolikt inget ärende som vållar strid om beslutsformuleringen.

5 december är det sedan ”sista förmiddagen” med ”gamla” kommunstyrelsen, ett nytt manskap kommer att väljas antingen 21 november eller 19 december.

Skatter

Vänsterpartiet vill bygga en stark välfärd som förmår att ge alla människor en bra sjukvård, skola och en trygg ålderdom. Vi bidrar alla till att göra det möjligt genom att betala skatt, och den allra största delen av statens och kommunernas inkomster kommer från skatter som betalas av människor med vanliga löner.

Men vi vill också använda skatterna till att omfördela mellan rika och fattiga. Därför vill vi öka skatterna för de allra rikaste.

Idag är skattesystemet riggat för de rika. Faktum är att Sverige är det land inom EU:s kärnländer som har det minst omfördelande skattesystemet. Sverige hör till de få länder inom OECD som varken har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Idag är det ofta så att små lokala företag betalar mer i skatt än stora vinstrika multinationella företag. Det är inte rimligt. Företagsbeskattningen behöver ändras och regelverket mot skatteflykt skärpas.

Vi vill ha högre skatteintäkter än idag, så att vi kan satsa på att skapa fler jobb, på kvalitetshöjningar i välfärden och på investeringar i bostäder och infrastruktur som gynnar både människor och klimat. Framför allt är det skatt på stora förmögenheter och kapitalinkomster som behöver höjas.

Vänsterpartiet vill höja skatten för de allra rikaste. Det gör vi genom att bland annat införa en höjd skatt på aktieutdelning- och kapitalvinst på värdepappersförsäljning, en ny förmögenhetsskatt och en bankskatt. Vi vill ha ett skattesystem för vanligt folk. Vi föreslår till exempel en röd skatteväxling som innebär sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att vi använder våra förslag om avtrappade ränteavdrag och tak, samt höjd skatt på kapitalinkomster, till att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Läs även

Företagande

Vänsterpartiets mål är full sysselsättning. När alla människor har möjlighet att ha ett arbete fungerar samhället som bäst. Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster, inte genom att konkurrera med lägre löner och sämre villkor.

Vår politik för små och medelstora företag handlar om att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för tillväxt. Men också trygghet för den enskilda företagaren och för anställda. Det är viktigt att hitta lösningar där egna företagare är lika bra försäkrade som anställda. För mindre företag kan sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill därför att företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön.

Små och mellanstora företag står för en tredjedel av all export men de exporterar främst till närliggande och traditionella marknader. För att öka exporten från mindre företag måste statens och näringslivets samarbete på exportområdet förbättras.

Kapitalförsörjningen är ofta ett problem för småföretagare, inte minst på landsbygden. Där fyller de lokala sparbankerna en viktig funktion. Vi vill stärka de lokala sparbankernas möjligheter att konkurrera med storbankerna och bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet.

Läs även

Försöket duger

Under riksdagens allmänna motionstid brukar bland många nya motioner finnas en och annan som redan tidigare år har lämnats in och blivit avvisat.

Men skam den som ger sig. Även Vänsterpartiet har några motioner som något uppfräschade är inne på andra eller tredje varvet.

En av dessa är motionen  Utökad rösträtt

Tre förslag finns:

Rösträttsåldern: ”Röstberättigad är den som senast på valdagen fyller 18 år.” ”De som fyller 18 år efter valdagen
har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år tills nästa ordinarie val.” ”Vallagen bör ändras så att rösträtten gäller fr.o.m. det år som den enskilde fyller 18 år

Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder: ”Människors vana att rösta grundläggs i unga år, och en fördel med att sänka rösträttsåldern till 16 år är att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare sjunker
från 20 år till 18 år. Det innebär att en majoritet av förstagångsväljarna kommer att rösta för första gången under tiden de går i gymnasiet. ” ”I frågor som rör skola, fritid och samhällsplanering och andra områden som direkt
berör ungas vardag är det både rimligt och önskvärt att unga får inflytande.” ”Det bör införas en försöks-verksamhet, i en eller flera kommuner, med att sänka rösträttsåldern till 16 år vid val till kommunfullmäktige.

Rösträtt för utländska medborgare: ”En av de grundläggande rättigheterna i en parlamentarisk demokrati är rätten att välja sina företrädare i fria och allmänna val. I dag finns det många människor som är permanent bosatta i Sverige och som enbart har möjlighet att påverka sin vardag genom demokratiska val till kommun- och landstingsfullmäktige.” ”Vallagen  bör ändras så att rösträtt till riksdagen följer samma system som rösträtt i kommunalvalen.

V kritiskt till att strejkrättsförslag skickas på remiss

Igår meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att övergångsregeringen kommer skicka förslaget om en inskränkt strejkrätt på remiss. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till förslaget och kommer att rösta nej om det läggs fram i riksdagen.

– Vi behöver stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv. Strejkrätten är ett yttersta verktyg för fackliga organisationer att hävda arbetstagares rättigheter. En inskränkning av strejkrätten är ett ensidig stärkande av arbetsgivarsidan, säger Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

I en internationell jämförelse har Sverige få arbetskonflikter. Vänsterpartiet menar därför att en inskränkning är omotiverad och att det som låg till grund för diskussionerna om strejkrätten, nämligen konflikten i Göteborgs hamn, har fått orimligt stora konsekvenser.

– När förslaget nu har lagts hoppas jag att diskussionen, inte minst inom den fackliga rörelsen, kan ta höjd för de risker som finns med en statlig intervention mot strejkrätten.

– Det som gör alltsammans extra pikant är att det är högst oklart hur en sådan lagändring som föreslås skulle ha inverkat på den specifika konflikten i hamnen i Göteborg, säger Ali Esbati.

Hos Ali Esbati finns en oro att en inskränkt strejkrätt ytterligare kan öka klyftorna i samhället.

– Sambandet mellan minskad facklig styrka och ökade samhällsklyftor är väldokumenterat. Att begränsa strejkrätten och därmed ytterligare försvaga fackets och arbetstagarnas position på den svenska arbetsmarknaden är inte rätt väg att gå för ett samhälle där ojämlikheten ökat i decennier. Vi behöver ett jämlikare Sverige, säger han.

Har Vänsterpartiet sovit på matte-timmen?

Visserligen har vi tagit bort möjligheten att kommentera direkt på vår hemsida, det blev för många dumheter. Ändå får vi per telefon, genom personliga samtal och per mail eller på andra sociala medier anmärkningar på det vi skriver här.

Nu gällde det vårt budgetyrkande där vi vill förbättra kommunens intäkter genom vårt förslag om en förändring av kommunalskatten, en höjning för att vara tydlig.

Behövs inte! Nämnderna får ju mer, kan ni inte läsa, kan ni inte räkna? Det nämns t ex följande för socialnämnden:

I februari förslog kommunstyrelsen i anvisningarna en ram med en omfattning på 930 534 tkr (det läser man som 930 miljoner och lite till). Nu när kommunfullmäktige förväntas säga ja till kommunstyrelsens huvudförslag så har det blivit 961 144 tkr, inte mindre än 30 610 tkr (30,6 miljoner) mer!! Det bör väl duga, eller hur? Med tanke på att socialnämnden begärde ett tillägg för 2019 om 36 500 tkr. Visserligen inte hela äskade beloppet, men nästan!

I materialet står också att huvudförslaget för 2019 går att jämföra med budget för tidigare år. 2017 fanns en driftbudget för socialnämnden på 934 296 tkr, innevarande år 2018 blev det 941 850 tkr och för 2019 föreslås 962 144 tkr. Det går undan, inget att klaga över!

Låt oss titta närmare. Det gjordes i anvisningarna i februari vissa förändringar för 2019 om man jämför med hur det såg ut i budget för i år, för 2018. Citat: ”I anvisningarna fastställdes socialnämndens budgetram 2019 till 930 534 tkr. Jämfört med budget 2018 gjordes följande justeringar: Till kommunens sociala inkluderingspott omfördelades dels 0,5 % av nettobudgetramen, 4 677 tkr, dels nämndens andel av det sänkta statsbidraget, 4 404 tkr. Inflationskompensationen ökade ramen med 671 tkr och höjt personalomkostnadspålägg med 5 519 tkr. Hyresbudgeten sänktes med 2 033 tkr för anpassning till komponentredovisningen.”

Nu kommer fullmäktige besluta: ”Då den sociala inkluderingspotten tas bort, återförs besparingen om 0,5 %, som gjordes i anvisningarna. Socialnämndens budgetram utökas därmed med 4 677 tkr.”

Alltså, pengarna tas inte bort som det var tänkt. Utökningen är att ”hotet” inte verkställs, att pengar som skulle dras bort, stannar kvar. Men någon utökning 2019 jämfört med 2018 är det inte.

Ok, det var förklaringen för 4,6 miljoner, men det talas ju om en höjning med 30,6 miljoner?! De andra 26 miljoner då?

I kommunfullmäktiges handlingar står det beskrivet: ”Budgetramen tillförs 26 494 tkr för 2018 års lönerevision.” Socialförvaltningen har strax under 1800 anställda. 2018 kom nya löneavtal som betyder att alla får höjd lön också 2019. Där är dessa pengar som ”utökar” ramen, vartenda öre ”försvinner” när lönen utbetalas.

Vi välkomnar nya kommentarer. Nej, vi skolkade inte från mattelektionen.