Vänsterpartiet Vänersborg

Den som tiger har ingenting sagt

Marie Dahlins reaktion 28 april på föräldrarnas engagemang samt TTELAs bevakning av debatten om Huvudnässkolan utgör en intressant läsning. Det är nog bra för samhället att vi har en fri press samt fortfarande rättigheter att kritisera och demonstrera när vi inte håller med makthavarna.

Jag vill ge Marie rätt när hon skriver att tidningen inte återgiviit någon argumentation för en rivning och flytt av skolan. Men jag är föga överraskad över detta då argumentationen första gången presenterades offentligt vid kommunfullmäktige.
Jag valde vid sammanträdet att replikera på argumenten, jag skulle också kunna göra detsamma via debattsidan i TTELA:
Om Marie Dahlin är övertygad om att hennes egna argument håller, varför anförde hon inte dessa punkter via sina tryckta ord där inga störande burop och skrik förekommer? Det är tydligen viktigare att verbalt ge sig på dem som har ifrågasatt planerna för storskolan.
Varifrån tror hon att föräldrarna möjligen kan ha lärt sig konsten att inte lyssna på vad som fanns att säga?
Kanske från politiker som hellre försöker att få till ett nytt fullmäktigebeslut än att verkställa ett tidigare 48-0 beslut? Kanske från politiker som väljer att nonchalera en saklig genomskådning av beslutsunderlag?
"Att acceptera förändringar är svårt" skriver Marie. Visst är det så, åtminstone ibland!
Jag har oerhört svårt att acceptera när ett 48-0 demokratiskt fattat beslut skall rivas upp utan hållbar argumentation. Om 29 ledamöter med Maries egna ord, visade en vilja att lösa frågan vid senaste fullmäktige, vad visade då 48 ledamöter vid fullmäktige 21 juni 2005 och varför har inte det beslutet börjat verkställas?
Till slut det märkliga ordsspråket "Den som tiger still samtycker" vilket jag vänder mig emot.
Vem som helst kan göra ett försök att tillgodoräkna sig de tigandes röster. Den som tiger har kanske inte uppfattat frågan, kanske har de inte ens fått frågan.
Sanningen är att den som tiger har ingenting sagt.

James Bucci
Vänsterpartist och ledamot
i kommunstyrelsen i Vänersborg.

 

 

Argumenten besvarades med tystnad

Argumenten besvarades med tystnad
Under förra onsdagens fullmäktigemöte smulades majoritetens förslag om en ny skolfabrik fullständigt sönder. Majoriteten hade överhuvudtaget inga svar på de många frågor som ställdes.

Argumenten besvarades med tystnad
(Debattartikel i tidningen TTELA 4 maj 2007)
Under förra onsdagens fullmäktigemöte smulades majoritetens förslag om en ny skolfabrik fullständigt sönder. Majoriteten hade överhuvudtaget inga svar på de många frågor som ställdes.
I debatten hävdade jag att s och c inte fått något mandat av väljarna att riva Huvudnäs eftersom det inte var någon valfråga.
Vänersborgarna trodde att Huvudnäs skulle renoveras. Det fanns ju ett beslut om renovering. Dessutom hade Ljunggren från talarstolen några månader innan valet gett ett löfte att det även i fortsättningen skulle bedrivas pedagogiskt verksamhet på Huvudnäs. När Bo Carlsson (c) i slutet av valrörelsen också lovade att skolan skulle vara kvar, så var ju inte frågan om rivning aktuell längre.
När s och c efter valet gör en helomvändning i frågan anser jag att man satte demokratins spelregler ur spel. Förklaringen jag fick i fullmäktige var – tystnad.
Jag visade med mina inlägg hur det liggande förslaget om en ny skolfabrik saknar total verklighetsförankring. Att det är omöjligt att bedriva NO-undervisning i endast två salar, att det är omöjligt att utnyttja den moderna IT-tekniken i endast tre datarum à tio kvadratmeter, med mera, med mera.
Jag visade på punkt efter punkt hur den nya skolan är underdimensionerad. Om det överhuvudtaget ska kunna bedrivas undervisning i den, måste den byggas ut. Därmed skulle kostnaderna öka med flera tiotals miljoner kronor. Mitt inlägg möttes naturligtvis med – tystnad.
Jag visade på hur utredningen innehöll rena sakfel. Det gäller till exempel att kommunchefen har räknat fel när det gäller hur många elever som går och ska gå på Idrottsgatan, att Torpaskolan inte behöver totalrenoveras och så vidare.
Svaret var – tystnad.
Majoritetens tystnad när underlaget för beslutet bit för bit smulats sönder visar hur lite argument och fakta betyder i den här frågan. För de styrande tycks underlagets verklighetsanknytning helt ointressant. Kritiken och argumenten bemöts inte. Huvudnässkolan ska rivas – oavsett argument.

Stefan Kärvling
Vänsterpartist från Vänersborg

Stefan Kärvlings tal i kommunfullmäktige – tre inlägg

Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter.

 Den nya skolan

 Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter. "De berörda skolornas sammanlagda area beräknas vara större än nödvändigt" står det i utredningen. Hur man beräknar detta framgår dock inte. Utifrån vilka mått eller standarder utgår man? Finns det en rekommenderad kvadratmeteryta för en elev? Hur räknar man i så fall ut den? Räknar man med t ex källare? (Det finns dom som säger att man gör det i Vänersborg.) Man kan ju fråga sig i vilka skolor det finns tomma lokaler och salar. Var finns dom? Det är klart att hur stora skolor vi vill bygga åt våra ungdomar, hur många kvadratmeter varje elev ska få, det är en politisk fråga. Och det förstår väl vem som helst att ju fler grupprum och studierum man bygger, för att ta ett exempel, desto bättre förutsättningar för att få en bättre skola. Fast då handlar det förstås om pedagogiska utgångspunkter. För övrigt är den så kallade överflödiga lokalytan beräknad på samtliga grundskolor, medan hela neddragningen av kvadratmeterytan koncentreras till en av stans 7-9-skolor.

 De ekonomiska argumenten är de avgörande för förslaget att riva Huvudnässkolan och bygga en ny skola på Idrottsgatan. Det blir billigast! Man tänker krasst ekonomiskt! De pedagogiska och andra motiv som har framförts, både i utredningen och av kommunalrådet Ljunggren, är inte relevanta. Det ska bli pengar över. Det är tanken. Pengar som sen kan användas till en bandyhall och ett konserthus. Men inte ens det ekonomiska argumentet håller. Det blir inte billigare att bygga en ny skola och riva Huvudnäs.

 Att renovera både Huvudnäs- och Torpaskolan, dvs alt 3 i "utredningen", kostar inte mer än "storskolealternativet", dvs alt 1. Orsaken till kostnadsskillnaderna mellan alternativ 1 och 3 består endast av att man har jämfört olika kvadratmeterytor (9650 jmf med 16 700). Beräkningar från Föräldraföreningarna visar att den nya skolan kommer att kosta 12.497 kr per kvadratmeter medan en renovering av Huvudnäs respektive Torpa kommer att kosta 10.407 kr per kvadratmeter. Man tar helt enkelt och delar kostnad med kvadratmeteryta Det skulle alltså bli billigare per kvadratmeter att behålla Huvudnässkolan. Vill man skulle man vid en renovering kunna anpassa lokalytorna. Då skulle alt 3, dvs att renovera Huvudnäs, bli ännu billigare.

 Ett annat fel i materialet är att det förutsätts att Torpaskolan är i sånt dåligt skick ett den måste totalrenoveras. Efter kontakter med sakkunniga i kommunen är detta fel.

 I underlaget har man inte alls tittat på ev kostnader som kan bli följden av att flera elever inte får plats på den nya skolan utan får gå på Tärnan. Vad innebär detta för Tärnans del? Att det krävs mer pengar för undervisningsmaterial etc är ju självklart, men räcker specialsalarna till, finns det tillräckligt med salar för idrott, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik mm? Vad blir de sociala konsekvenserna? Det här har man helt struntat i att undersöka.

Det tyngsta skälet till att kommunchefens underlag måste anses felaktigt är att kostnaderna för den nya skolan är totalt felaktigt beräknade. Jag ska uppehålla mig lite mer vid detta. En analys av hur det är tänkt att den nya skolan ska se ut visar dessutom en total brist på kunskap om moderna skolor och modern pedagogik från utredarnas sida.

Jag har som utgångspunkt de underlag som lades fram inför Kommunstyrelsen fredagen den 13:e april. Underlaget bestod av tre delar.

Man kan notera att det i underlaget inte ens framgår om vi pratar om en 6-9 eller en 7-9-skola. I den första, Lokalbehovsutredning Torpa, står det: "Skola 1  3-parallellig högstadieskola", "Skola 2  3-parallellig högstadieskola", alltså 18 klasser fördelade på 3 årskurser, alltså en 7-9-skola. I det tredje underlaget: Powerpointpresentation, står det på sid 3, översta bilden, "Torpaskolan görs om till två treparallelliga 6-9-skolor". Två underlag, två bud. Kommunchefen som själv står för det tredje underlaget, där det står 6-9-skola, borde kanske också talat om vilka 6:or som ska gå på den nya skolan. Är det alla 6:or i hela stan, från Öxnered till Granås?

Den nya skolans beräknade elevunderlag stämmer inte med prognoserna. Den nya skolan är ritad för 540 elever. 540 elever. Då kan man dock notera att det första underlaget har utgått från en 7-9-skola och det andra från 6-9!!! Men enligt de prognoser på elevantalet 2009-2010 som finns med i underlaget står det att man räknar med 736 elever, och då räknar man bara åk 7-9. Alltså skolan är ritad för 540 elever. Det finns 736 elever. Skillnaden är alltså 200 elever.

Men ok då. Anta att 200 elever får plats på Tärnan. Eller flyttar till Dalboskolan. Säg att det bara ska gå 540 elever på den nya skolan. Jag vet att det är ett orimligt antagande. Men jag vill ändå å det bestämdaste hävda, att inte ens då, stämmer ritningarna för den nya skolan och därmed inte heller de beräknade kostnaderna.

Låt oss titta närmare på ritningarna. Kom alltså ihåg att arkitekten utgått från 540 elever. I ritningarna för den nya skolan finns det bara 2 NO-salar. 2 st NO-salar! NO består av 3 ämnen och alla kräver specialsalar! I en skola på 540 elever skulle det dock inte räcka ens med 3 NO-salar. Det skulle behövas 6 salar. Det finns inte heller inritad någon teknik-sal. Teknik är ett obligatoriskt ämne. Som jämförelse finns det på Dalboskolan 3 NO-salar och 1 tekniksal på 300 elever. Här finns det 2 NO-salar och ingen tekniksal på 540 elever.

Vidare räknar arkitekten med att det ska finnas 2 hemkunskapssalar. Alldeles för lite utifrån den knäpp på näsan Huvudnäs fick från Skolverket när man försökte teoretisera ämnet. Efter den knäppen torde det stå klart för alla planerare att ett litet antal hemkunskapssalar inte är en möjlig väg att gå. I förslaget finns 1 musiksal och 1 bildsal – fortfarande på 540 elever. Man behöver inte vara någon expert på att förstå ett detta inte kommer att fungera. Det är alldeles för få specialsalar. Det finns inte något ny gymnastiksal inritad. Kanske räknar man med att alla kommer att åka skridskor i den nya bandyhallen på idrottslektionerna? (Ja, det kanske vore ett sätt för IFK att få en större ungdomsverksamhet…)

I materialet nämns ofta begreppet "ny pedagogik". Vissa tänker då, kanske inte helt riktigt, på IT och datorer. I den nya skolan är det inritat 3 datasalar. 3 datasalar för 540 elever. Det ska väl räcka tänker man. Jo, men varje datasal är på 10 kvadratmeter. Inga salar alltså, snarare garderober. I underlaget står det "ny pedagogik i nya moderna lokaler". Låt oss hoppas att man med detta menar ändamålsenliga lokaler som möjliggör en pedagogisk utveckling i riktning mot estetiska lärprocesser, men den didaktiken ställer snarare krav på tillgång till fler specialsalar än färre!

Jag har med några enkla exempel direkt tagna från arkitekten visat att den nya skolan är för liten från början, till och med för 540 elever. Det betyder att kostnaderna är underskattade.

Jag tycker att arkitektens material och som är framlagt av kommunledningen som underlag samtidigt visar den totala brist på kunskap om vad som krävs för den pedagogiska verksamheten.

Jag vill gärna peka på ytterligare några exempel i förslaget som visar på en stor okunnighet från kommunledningen utan att utveckla dem närmare. Det finns bara 1 matsal. Det finns inritat en dans och dramasal (OBS. Aulan.). Det finns inget Dans och drama-ämne i dagens skola. För övrigt har man ritat ett rum till en psykolog. Men det finns inga psykologer på skolorna. Det finns också rum till en datatekniker. Men det finns inga skolor i Vänersborg som har datatekniker.

För övrigt har arkitekten lagt in särskolan, men på skissen framgår det inte var Särskolan ska ha sina salar.

Med andra ord. Ritningarna visar en total brist på verklighetsanknytning. Inte ens 540 elever kommer att kunna få plats på den här skolan.

Sammanfattningsvis. I underlaget har man beräknat kostnaderna mellan alternativen fel av 4 skäl och varje gång till fördel för den nya skolan och till nackdel för en renovering av Huvudnäs.

1. Man har vid en jämförelse mellan kostnaderna för alt 1 och alt 3 jämfört äpplen med päron. Man har jämfört olika ytor räknat i kvadratmeter. Naturligtvis ger det missvisande kostnader. 2. I kostnaderna för alt 3 har man för Torpaskolan räknat med kostnaderna för en totalrenovering. Torpa behöver inte totalrenoveras. 3. Kostnaderna kring den nya skolan underskattas därför att man inte har tagit hänsyn till ev kostnader för Tärnan som ska ta emot elever från Huvudnäs. 4. Den nya skolan är alldeles för liten. Det kommer att behövas fler salar, dvs en större skola. Det ser man redan nu. Skolan kommer då att bli betydligt dyrare.

Slutsatsen av dessa felaktiga och vilseledande uppgifter kan bara vara att kommunledningen vill mörka de verkliga förhållandena för att till varje pris genomdriva sin vilja.

Stefan Kärvling gjorde tre inlägg i debatten

Denna gång tänkte jag tala lite om risker med en stor skola och fördelarna med en förhållandevis mindre skola som Huvudnäs. Föräldraföreningarna tar också upp detta i sin skrivelse.

RISKER MED EN NY SKOLA/FÖRDELAR MED HUVUDNÄS

 Denna gång tänkte jag tala lite om risker med en stor skola och fördelarna med en förhållandevis mindre skola som Huvudnäs. Föräldraföreningarna tar också upp detta i sin skrivelse.

Den nya skolan blir en stor skola. Kommunchefen skriver i Tjänsteutlåtandet som lades fram 30/3, jag citerar, "Jämfört med våra grannstäder blir Nya Huvudnässkolan och Nya Torpaskolan, med sina drygt 700 elever, ingen stor skola även om man ser dem som en enhet." Föräldraföreningarna har tagit fram fakta. I deras skrivelse kan vi läsa att endast 1,6 procent av Sveriges drygt 4300 grundskolor har över 700 elever. 1,6%. Den nya skolan blir en stor skola. En väldigt stor skola. En skolfabrik.

I en stor skola är det betydligt större risk att eleverna blir mer anonyma. Elever och personal lär inte känna varandra. Det kanske till och med blir så att personalen inte ens känner igen de elever som går på skolan. Den sociala kontrollen minskar med så många elever. Det leder med all säkerhet till otrivsel och ohälsa, särskilt hos de elever som är beroende av tydliga strukturer och bestämda rutiner. Minskad social kontroll tillsammans med den höga koncentrationen av elever ökar också risken för konflikter.

Den mindre skolan har bättre förutsättningar att lyckas med att skapa trivsel bland eleverna och en känsla av trygghet. I en skola där eleverna trivs, känner sig trygga och den sociala kontrollen fungerar finns klart bättre förutsättningar att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

Tillsammans främjar detta en högre grad av måluppfyllelse såväl socialt som kunskapsmässigt.

Riskerna med en storskola är så stora att om Kommunfullmäktige nu fattar ett beslut (som kan få långtgående konsekvenser för så många, nuvarande och kommande, skolelever,) baserat på en undermålig utredning och utan erforderlig konsekvensbeskrivning och riskanalys, är det direkt oansvarigt.

Föräldraföreningarna skriver: "Risken med en stor elevkoncentration är inte utredd, trots att denna fråga skulle beaktas i lokalutredningen enligt Kommunstyrelsens eget beslut (2004-12-01 § 299). Riskanalys/konsekvensanalys är heller inte utförd vilket Arbetsmiljöverket kräver inför genomförande av stora förändringar."

Stefan Kärvlings tredje inlägg i debatten

I Dalsland finns det många skolor. Väldigt många skolor. 6 skolor. Det beror inte på att det bor väldigt mycket folk i Dalsland. Det beror på att skolorna är små.

DALSLAND

I Dalsland finns det många skolor. Väldigt många skolor. 6 skolor. Det beror inte på att det bor väldigt mycket folk i Dalsland. Det beror på att skolorna är små. I en skola går det 15 elever. Har man så små skolor så blir det många skolor. Det blir många kvadratmeter per elev. Väldigt många. Antagligen har dalslandseleverna flest kvadratmeter per person.

Det är dyrt att ha så många skolor. Men skälen till att de små skolorna finns kvar i Dalsland är inte ekonomiska utan pedagogiska och sociala. Så trots ett vikande elevunderlag är det viktigt att de är kvar. Varför det? Jo, alla delar i kommunen skall hållas levande, skolan ska vara en samlingspunkt i området, eleven ska inte ha lång och farlig skolväg, i mindre skolor kan eleverna trivas och känna trygghet, förutsättningarna för samverkan med hemmen stärks av den lokala förankringen osv.

Det är tunga skäl. Dom väger tyngre än de ekonomiska. Men enligt majoriteten gäller dom bara i Dalsland. När det gäller skolor i centrum, när det gäller Huvudnäs, då gäller dom inte. Varför då? Rent förnuftsmässigt borde de ju göra det.

För visst ska väl Centrum hållas levande? Inte ska väl eleverna ha lång och farlig skolväg bara för att de bor i själva stan? Visst ska väl elever i stan också känna trygghet och trivsel i en mindre skola? Visst ska väl centrala stan få dra fördel av en lokal förankring?

Men det tycker inte S+C+KD. Det som gäller på landsbygden i Dalsland gäller inte i centrum. Det kanske är detta, Bosse Carlsson och Marianne Karlsson, som kallas "bondförnuft"?

 

 

Tal i skollokalsfrågan

Jag har inte tänkt säga så mycket i debatten idag. Det mesta som jag har velat ha sagt i den här frågan har jag gjort via debattinlägg i TTELA och genom en flersidig reservation som kanske en och annan har hört talas om, kanske en och annan har till och med sett den.

Egentligen så tycker jag att debatten kan sammanfattas till ett par ställningstaganden.

Var och hur skall 7-9 skolundervisningen bäst bedrivas ?

I juni 2002 tyckte en knapp majoritet att Huvudnässkolan var svar till den fråga. I juni 2005 tyckte 48 kommunfullmäktigeledamöter att Huvudnässkolan var värt att satsa på. Till och med sade var och en av de 48 ja till Huvudnässkola i en votering.

Snacka om en majoritet för en renovering av Huvudnäs.

Kunde man har varit mer tydlig ? Visst, det kunde ha blivit 49 röster för en renovering om inte en person hade avstått från att rösta.

Nu är vi här igen och skall avgöra Huvudnässkolans framtid för en tredje gång , som om två demokratiskt fattade beslut inte räckte.

Men James, tiden står inte stilla säger vän av ordning.

Det är helt rätt , tiden står inte stilla. Det kan komma fram ny fakta, nya råd och rön som skulle kunna leda till ett behov att ompröva gamla beslut.

Vad är det då för magiska argument som har tillkommit de senaste två åren som plötsligt gör att Idrottsgatans storskole ansamlingen är att föredra framför en central skola i mindre skala ?

Inte är det de ekonomiska argument för de håller inte.

Det duger inte att lägga fram kalkyler för en skola dimensionerad för max 540 elever när man har ca. 750 elever att hantera.

Det duger inte att designa och räkna på en skola för 540 elever om inte salarna räcker till den undervisningen som man måste bedriva enligt skolplan.

Ekonomiska argument för Idrottsgatan håller inte när korten synas, bluffen går inte hem !

Om då ekonomin inte håller, vad blir det då för pengar över till de övriga skolorna när storskolans bristfälliga ekonomiska kalkyler måste rättas till ? Det blir säkert mycket tufft !

Lät oss lyfta bort den ekonomiska dimridån

Vad blir det då kvar för argument som talar för Idrottsgatan ?

Var finns den starka forskningen som skulle i så fall vara anledningen till att cirka hälften av er är beredda att byta fot från det som 2005s fullmäktige tyckte.

Var är era argument ?

Lyft nu upp storskolans fördelar, för utan trovärdig argumentation så åker ni bara med på bluffarnas tåg.

Och vill ni verkligen åka med tåget som kör över vad folket vill ?

Bluffen om skolan

Till slut vågade Vänersborgs härskarring visa var den står i dimmorna som hängt kvar kring Huvudnässkolan. Plötsligt står de inte längre för en satsning på Huvudnäs och har åter förflyttat sig till Idrottsgatans Torpaskolan. Alla de fina orden om att satsa på Huvudnäs 2007 är som bortglömda.

 Sanningen verkar vara att härskarringen aldrig har velat satsa på Huvudnäs. Varför blev det annars aldrig ett verkställande av beslutet 2002, inte heller ett verkställande av beslutet 2005?
Känslan jag får är att det är en enda stor bluff.

Bluff är också ordet jag tänkte på när vi vid sittande bord i kommunstyrelsen fick information i skolfrågan av kommunchefen – punkten fanns inte med på ärendelistan för dagen.
Informationen, som förlöstes efter tio månaders period av tysthet, var mycket vinklad och det fanns inte ens en färdig utredning att ta del av. Den diariefördes senare.
En snabb muntlig föredragning samt ett pressmeddelande resulterade i att medierna tolkade allt som klubbat och klart.
Sanningen är att något beslut inte är fattat, det sker i kommunstyrelsen 13 april och i fullmäktige i maj.

Lösningen med den dubblerade Torpaskolan målades upp som den enda värd att ta till sig. Här berättades det om arkitektritningar och färdiga kalkyler. Lösningen med Huvudnässkolan kvar i centrum talades i termer av rivning, siffror saknades eller nämndes enbart som svar på direkta frågor.
Den enda arkitektritning för Huvudnäs var i form av en park i stället för en skola. På en direkt fråga kom ändå en siffra på 50 miljoner kronor för "Huvudnässkolan kvar", bantad med 3 000 kvadratmeter.

En viktig del av bluffen är sifferexercisen kring elevutvecklingen på Idrottsgatan.
Om jag enbart håller mig till 7-9-skolorna Torpa och Huvudnäs så får jag fram en helt annan bild av en "flytt" till "Nya Huvudnässkolan". Det blir helt enkelt en fördubbling av antalet elever vid Torpaskolan när 400 Huvudnäselever ska in där.
Det kanske finns en och annan som i dessa pokertider tror att jag också kan konsten att bluffa.
Begär då handlingen stämplad 2004-12-08 i akten 2004/74 hos barn- och ungdomsnämnden, så får ni se vem som bluffar om skolan.

James Bucci (v)
ledamot i kommunstyrelsen i Vänersborg

 

 

 

Behåll och renovera Huvudnässkolan

Behåll och renovera Huvudnässkolan
Två stora frågor dominerar det politiska livet i Vänersborg nu i början av 2007 – bandyhallen och Huvudnässkolan. En tredje fråga, den om konserthuset, ligger dessutom nödtorftigt dold bakom dimmorna.

Socialdemokraterna och centerpartiet har uppenbarligen en agenda för hur Vänersborg ska förändras, en agenda som man undanhöll vänersborgarna inför valet.
Jag vill därför påstå att socialdemokraterna och centern har handlat odemokratiskt.
Själva grunden i den svenska demokratin är ju att partierna ska lägga fram sina förslag så att väljarna kan ta ställning till dem före valet. Jag vill påstå att s och c medvetet dolde sina planer av rädsla för att vänersborgarnas reaktioner skulle återspeglas i valresultatet och helt enkelt omöjliggöra ett fortsatt maktinnehav för s och c efter valet.
Skolfrågor har engagerat i synnerhet centerpartiet under de senaste åren. Centern har inte accepterat att skolor i glesbygden läggs ned. Barn- och ungdomsnämnden får skjuta till extra pengar för att skolor ska leva kvar trots att elevunderlaget viker.
Socialdemokraterna har delat denna syn. Och visst, det är väl klokt att trots de ekonomiska argumenten behålla de mindre skolorna i Dalsland. För det finns ju faktiskt andra skäl: Alla delar i kommunen ska hållas levande, skolan ska vara en samlingspunkt i området, eleven ska inte ha lång och farlig skolväg, i mindre skolor kan eleverna trivas och känna trygghet, förutsättningarna för samverkan med hemmen stärks av den lokala förankringen och så vidare.
Jag köper detta. Men när det gäller skolor i staden, när det gäller Huvudnässkolan, då gäller inte dessa skäl för socialdemokraterna och centerpartiet. Då finns det bara ett sätt att se på frågan – krasst ekonomiskt. Stordrift!
Gäller andra förutsättningar inne i staden än i Dalsland? Varför? Har det, hemska tanke, att göra med att de ledande i socialdemokraterna och centerpartiet bor i Dalsland?
Det är självklart att Huvudnässkolan ska behållas och att den ska renoveras!
Stefan Kärvling (v)
fullmäktigeledamot
ledamot av barn- och ungdomsnämnden i Vänersborg

 

 

 

 

Program för Lilla Vassbotten och Sanden

För sex år sedan svämmade Vänern över. Ett område som endast var knappa decimetern ifrån översvämning är nu föremål för en storslagen planering för bostäder och mycket annat. Vänsterpartiet säger inte NEJ – än, men vi ville avvakta tills vi vet resultatet som den stora statliga Klimat- och sårberhetsutredningen lägger fram i höst. Läs vår reservation.

Reservation till förmån för eget yrkande
Kommunstyrelsen 2007-03-28 – Ärende 5
Uppdrag att upprätta program för detaljplaner avseende Lilla Vassbotten och Sanden Dnr 2007:163 information och beslut 

Byggnadsförvaltningens sammanställning av beslutsunderlaget innehåller bl a följande textavsnitt. 

·         För att skydda Lilla Vassbotten och Sanden mot översvämningar föreslås att på delar av stränderna anläggs vallar eller murar. På andra ställen föreslås att marken förbereds för tillfälliga skydd mot översvämningar, till exempel pelare som kompletteras med skivor vid höggvatten.                                                                                                 [sida 9] 

 

·         Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt delbetänkande ”Översvämningshot” SOU2006:94 bland annat studerat en översvämningsnivå med cirka 100 års återkomsttid och en dimensionerande nivå. 100-årsnivån ligger på +46,3 meter men bedöms kunna inträffa oftare än tidigare. Den dimensionerande nivån föreslås bli + 47,2 meter i höjdsystem RH00. … Utredningen anser att man tills vidare inte bör bygga på nivåer under den dimensionerande nivån. Slutbetänkandet beräknas bli klart hösten 2007.     [sida 19]  

 

·         Marknivåerna inom Lilla Vassbotten och Sanden varierar mellan +45.24 meter (i höjdsystem RH00) och cirka 46,6 meter. Vid översvämningen vintern 2000/2001 steg Vänerns nivå till +45,65 meter. En dag steg dock nivån till cirka +46,00 meter.                                    [sida 31] 

 

·         Det är risk för att planområdet kan bli översvämmat i framtiden. Det kan därför hävdas att marken är olämplig för bebyggelse.                                                                  [Ibid] 

 

·         Kommunen har efter översvämningen vintern 2000/2001 beslutat att den lägsta tillåtna grundläggningsnivån i Vänersborg skall vara +46,3 meter.                                                     [Ibid] 

 

·          Tidplan: Samråd om detta program sker i april-maj 2007. Efter samrådet kommer programmet efter en eventuell bearbetning att godkännas av kommunfullmäktige. Detta beräknas ske i september 2007.                                                                              [sida 50] 

 

Mitt yrkande gällde att den fortsatta hanteringen av programmet skulle skjutas upp till hösten för att invänta slutbetänkandet av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Jag anser det inte försvarbart att negligera betänkandets rekommendationer: 

 

Utredningen förordar restriktioner för byggande under översvämningshotade nivåer. Detta påverkar de som har intresse av att bygga inom dessa områden, liksom kommuners samhällsplanering för sjönära områden. De föreslagna restriktionerna är dock en nödvändig anpassning till de översvämningsrisker som finns och klimatförändringarna. Syftet med restriktionerna är att skydda boende och näringsidkare.   [sida 27 SOU] 

 

Undvik tillsvidare nybyggnation kring Vänern under nivå ca +47,2 m. Vissa undantag kan göras ner till nivån ca +46,3 m. Under nivån +46,3 m bör enbart enkla byggnader som uthus tillåtas. Detta bör åstadkommas genom att kommunerna i sitt ordinarie planarbete beaktar risken för översvämning till dessa nivåer.     [Observera att jag (J.B.) ändrade uppgifterna från +47,4 till +47,2 meter och från +46,5 till +46,3 meter – m.a.o. uppgifterna överfördes från RH70 till rikets höjdsystem RH00.]                                                                                                    [sida 294 SOU] 

 

  James Bucci 

Vänsterpartiet                                                                                   2007-03-30 

 

 

Kategorier

Arkiv