SD

Kommunstyrelsen beslutade …

För första gången på evigheter – kommunstyrelsen tog lunchrast och fortsatte på eftermiddagen. Många synpunkter, mycket debatt – men egentligen handlade det endast om ett enda ärende som tillkom i sista stund: ”Reviderad tidsplan för arbetet med Mål- och resursplan 2019-2021”.

Förresten, att ovanstående rubrik fanns på kallelsen, var anmärkningsvärd. Ärendets riktiga rubrik är nämligen: ”Reviderad tidsplan och anvisning för arbetet med Mål- och resursplan 2019-2021”.

Utöver förslaget från kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, fanns ytterligare ett skriftligt yrkande, som kom från företrädarna  för M, L och KD.

Det fanns två tydliga uppfattningar kring bordet. Marie Dahlin ville egentligen endast komma till en lösning som innebar att budgetbeslutet skulle skjutas från 20 juni till 21 november. Alla andra anvisningar från februari 2018 skulle gälla, men nu skärptes tonen gentemot nämnderna.

Det andra förslaget syftade till annat: Ja till senare, men använd juni för att lägga fast nya mål i kommunfullmäktige, och så ett självklart nej till att hålla fast den sociala inkluderingspotten, den skulle rensas bort från budgetunderlaget.

Tyvärr visade sig att en kompromiss gick inte att nå. Först misslyckades Kenneth Borgmalm, S, när han argumenterade mot att redan i juni komma till nya målskrivningar: ”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa KS initierar förändring av kommande Inriktningsmål.” Vänsterpartiets företrädare ändrade Borgmalms förslag med ett tillägg; ”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa KS initierar förändring av kommande Inriktningsmål med syfte att kommunfullmäktige i juni får tillfälle att debattera olika infallsvinklar.” Detta tillägg av respekt till regelverket, att redan i juni komma fram till helt nya mål är inte möjligt. Tillägget skulle dock möjliggöra för en offentlig politisk diskussion i kommunfullmäktige i juni, innan valdagen, kring kommunens mål och kring frågan hur mål och resurser skulle vara i samklang eller diskuteras oberoende av varandra. Det kändes idag som om Marie Dahlin verkligen inte sökte att ett sådant tillfälle skulle ges.

Vill någon veta vad SD yrkade? Varsågod, klicka här

Det blev flera omröstningar:

Med siffrorna 9:4:2 bestämdes att MRP 2010+-201 skulle klubbas i november, V fanns bland 9.

Med siffrorna 9:4:2 godkändes Vänsterpartiets förslag om en debatt i juni,

Med siffrorna 7:6:2 beslutades det att den sociala inkluderingspotten inte skulle rensas bort, den belastar fortfarande allt kommande arbete med budgeten, V fanns bland de 6 som förlorade.

Så långt i korthet, det finns anledning att återkomma.

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Visst kommer det att bli debatt

20 september sammanträder kommunfullmäktige, ärendet ”Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun” kommer förmodligen att föranleda kvällens längsta debatt. Den slutsatsen måste man dra efter gårdagens möte i kommunstyrelsen. Gruppledaren för SD, Kurt Karlsson, läste från sin läsplatta några av argumenten varför SD kommer att yrka avslag på hela förslaget. Han avslutade med att säga att partiet återkommer mera utförligt i debatten på fullmäktige.

Vi har tidigare berättat om underlaget inför beslutet, en välskriven värdefull rapport vad som varit, varför samverkan inte alltid varit tillfyllest, och vilka förutsättningar som finns för att beslutet om en integrationsstrategi skall leda fram till önskvärda resultat.

Det har gått en ganska lång tid sedan rapporten blev klar i januari. Det blev ytterligare dröjsmål när ärendet flyttades från augusti till september. Rapportens författare och ”spindeln i nätet” är tyvärr inte längre kvar på utvecklingskontoret, men nye utvecklingschefen Pascal Thisbanda och kommundirektören Ove Thörnkvist prioriterar att rekrytera en ersättare för Jessica Vacklid.

SD saknar en väsentlig frågeställning i rapporten: Individens ansvar – vad gör man om någon som har beviljats asyl inte vill låta sig integreras? Kurt Karlsson anser att handlingarna andas en naiv hållning till hur integrationen fungerar. Mest förvånande är dock påståendet att rapporten verkar beskriva en situation som varit för 10-15 år sedan. SD anser att Vänersborg kommer för sent till insikt, att allting redan har gått för långt! Det måste ställas krav på dem som har kommit hit. Det gäller att förbereda sig för alla framtida problem som invandringen för med sig, att tänka framåt 5-10 år. SD säger sig kunna se vad som kommer att ske!

Kurt Karlsson anmälde en skriftlig reservation i ärendet, vi får se om våra anteckningar från sammanträdet är korrekta.

När kommunstyrelsen sedan skulle besluta om två motioner från SD, hittade Kurt Karlsson inte sina anteckningar på läsplattan, glömde att reservera sig mot avslag på motionerna och sade bara han skulle återkomma.

Kommunstyrelsen tog även lite tid att ”skriva av sig” på post it-lappar om kollektivtrafikens goda och sämre sidor. Vänersborg tillsammans med Trollhättan och regionen vill äntligen slå ett slag för förändringar i trafikbeteendet. Arbetspendlingen sker fortfarande till och från Trollhättan och Uddevalla, företrädesvis i egna bilar, en bil – en person. Varför bilfabrikanterna insisterar på att bygga bilar med fyra eller fem sitsar förblir en obesvarad fråga. Kollektivtrafiken i stan kan avsevärt förbättras, dock är förutsättningen att fler övergår till att använda bussarna. En ”moment 22”-fråga. Bättre cykelvägar borde behövas, men utgångsläget är dåligt. Allt för ofta måste gående och cyklister samsas om en alltför smal remsa vid sidan om bilvägen. Att ändra på detta kommer att kräva kostsamma investeringar.

Det är ganska lugnt i kommunstyrelsen än så länge, men på något sätt tycks rätt många ledamöter ha tankarna på vad som ska ske framöver, t ex efter valet om ett år. Här en bild som beskriver berg och dal banan 1973-2014.

Shanghai tur och retur, next stop Bunkeflo

I förra veckans budgetdebatt i fullmäktige i Vänersborg deltog SD med liv och lust. Partiets sex ledamöter fanns på plats. I slutomröstningen deltog partiet inte, deras yrkande hade redan förlorat. Fyra av ledamöterna deltog i debatten, antingen med att läsa upp förberedda texter eller med improviserade inhopp och repliker. Dock blev varken det ena eller det andra riktigt bra, man trasslade in sig, visade okunnighet och balanserade på gränsen mellan rena dumheter och att avslöja sina egentliga syften i det politiska arbetet.
Här ett exempel. En ledamot begärde en replik på ett anförande som gällde vilken inverkan generella och öronmärkta statsbidrag har på den kommunala ekonomin. Här repliken i sin helhet, ord för ord:
”Vi i Sverigedemokraterna har nolltolerans mot rasism. Det finns väl någonting så där att vi vill förstatliga skolan på sikt och vi vill föra en ansvarsfull invandringspolitik. Men det vi också gör inom skolpolitiken, vi har en skoltalesperson som heter Stefan Jakobsson, vi tittar faktiskt hur man gör i Shanghai, hur deras skolmodell ser ut och tar lärdom från detta och tar detta med oss till Sverige hit. Vi har även haft ett projekt nere i Bunkeflo, nere vid Skåne, där man har haft mera idrott och därigenom fått högre skolresultat. Vi vill ha ordning och reda i klassrummet, att eleverna ha det lugnt, de ska ha bra luft och bra lokaler. Tack.”

SD frågar – vi svarar

I dagens lokaltidning TTELA ställer SD-företrädare Heikki Klaavuniemi, regionrådet, och Anders Strand, kommunfullmäktige Vänersborg, en fråga: ”Vems ärenden går M, V, KD och L i Vänersborg?

Vi kan inte svara för någon annan än Vänsterpartiet. Vårt svar är: Vi prövar varje enskild fråga och vi röstar i enlighet med det vi kommer fram till. Vi ser oss som förtroendevalda för Vänersborg som skall granska ett ärende och göra en klok bedömning. När vi har fått grepp om alla fördelar och jämfört med nackdelar (eller kostnader) ska vi ta ställning. I ärendet Nunntorp 1:14 såg vi december att många frågor förblev obesvarade och att tiden dessutom hade runnit ut för att hitta en godtagbar lösning.

SD skriver i sin debattartikel att de nämnda fyra partierna agerade ”av rent okynne”. Debattartikeln hänvisar till att SD har ett eget tilläggsyrkande i regionstyrelsen som sammanträder i morgon, tisdag. Där formulerar SD att partierna handlar ”helt utan saklig grund”. Påståendet saknar trovärdighet. Vet inte SD att kommunfullmäktiges sammanträden sänds i närradion och att en inspelning kan avlyssnas i efterhand? Det ställdes mängder av frågor, sakliga frågor, men svaren uteblev. Vad avses med okynne? Vilka frågor var utan saklig grund?

SD borde ställa en fråga när regionstyrelsen sammanträder i Göteborg. Regionens handläggare skriver i sitt underlag till styrelsen: ”Kommunens företrädare bedömer efter återremissen att kommunen inte kommer att genomföra ett köp av fastighet och lösöre.”  Och: ”Koncernkontoret gör efter beskedet från Vänersborgs kommun bedömningen …” Vem är ”kommunens företrädare”? Vem lämnade beskedet? På vilket sätt, skriftligt, muntligt, per telefon, per mail? Hur formulerades beskedet av kommunens företrädare?

En motion om Nuntorp – hur landar den?

SD lämnade i oktober 2015 ”Motion om Nuntorpsskolans framtid”. Motionen skickades av fullmäktige till Samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden instämde i september 2016 i förvaltningens yttrande som mycket tydligt uttalar att motionen inte hör hemma i nämnden. I veckan ligger ärendet på kommunstyrelsens bord, i utskicket finns följande förslag:

Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige bifaller motionen och antar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande 2016-09-14 som sitt eget. Motionen som därmed är besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del.

Vår uppfattning är att kommunstyrelsen inte kan föreslå kommunfullmäktige att ”antar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget”. Antingen väljer man att förbigå med tystnad detta korrekta påpekande, nämligen att nämndens förvaltning och nämnden gör rätt att inte yttra sig i själva sakfrågan, eller också uttalar fullmäktige i klartext att man delar uppfattningen att motionen remitterades till fel adress.

Sedan gäller det en annan del i beslutsförslaget ”att bifalla motionen”.

Motionen har en brödtext och två att-satser där motionären yrkar. Brödtexten förtydligar motionens rubrik: ”Motion om Nuntorpsskolans framtid”. Om vi har lyssnat rätt så är samtliga nio partier eniga om att det är ett angeläget spörsmål.  Ingen har sagt att det är bra att naturbruksutbildningen på Nuntorp avslutas, tvärtom, alla ser det av flera anledningar som önskvärt att verksamheten kan fortsätta.

Men grundregeln i behandlingen av en motion är att beslutet skall avse det som framställs som yrkande. Och här finns det två att-satser där den andra att-satsen förutsätter att yrkandet från den första att-satsen kan besvaras med ”ja, det är möjligt”, det är möjligt att förvärva fastigheten från Västra Götalandsregionen.

När motionen skrevs, i oktober förra året, var det inte klarlagt hur regionen såg på en försäljning och vem man skulle vända sig till med ett erbjudande om att köpa, inte heller visste man något om omfattningen av affären eller om prisläget.

Idag vet vi mycket mer. Och det finns redan ett politiskt beslut som klarlägger på vilket sätt partierna i Vänersborg ser på motionens två att-satser. Av särskilt intresse är att motionärens parti idag, ett år efter att motionen lämnades in, också har ändrat sin ståndpunkt.

Nu finns det bara en minoritet bland ledamöterna som vill följa tågordningen från SD-motionen: ”Köp och se senare hur vi ska gå vidare …”

Sex av nio partier har fastnat för ett annat sätt att tänka. Det är mycket önskvärt att verksamheten vid Nuntorp utvecklas och möter förväntningen på en fortsatt naturbruksutbildning med hög kvalitet och på nära håll. Men det förutsätter att många fler pusselbitar kan komma på plats, risken med att ett köp slutar med en stor ekonomisk förlust måste hanteras och undanröjas.

Med andra ord, den andra att-satsen borde komma först, ett kommunalt beslut om att förvärva fastigheten från regionen förutsätter en omvänd turordning av ”beslutsgången”.

Därför är det inte möjligt för oss att ställa oss bakom formuleringen att kommunstyrelsen beslutar om ett förslag till kommunfullmäktige att bifalla motionen.

”Bifall till motionen” är kommunledningens politik som uttrycktes i ärendet som man förlorade i kommunstyrelsen tidigare. Då gällde det endast att ta ställning till att ge Fastighetsbolaget grönt ljus att köpa. Alla andra frågor ”tillhörde inte ärendet”, så var tanken.

Nu hänger det på motionärens parti att ta ställning. Står man fast vid motionen som den skrevs för ett år sedan eller står man fast vid sitt nej till kommunledningens begäran att särskilja frågan om förvärv från frågan om det kan gå vidare därefter. Svaret får vi på onsdag.

Fyra budgetförslag, ett femte kanske på gång …

Kommunstyrelsen ”bereder”, kommunfullmäktige beslutar. På styrelsens lista idag fanns budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2017-2019. Onsdag 22 juni är det sedan ledamöterna i fullmäktige som röstar fram det vinnande förslaget.

Vilka förslag finns? Kommunledningens minoritetspartier S, C och MP lyckades idag dra det längsta strået. Det blev som budgetberedningen ville: återhållsamhet på utgiftssidan, att hålla tillbaka verksamheterna och begränsa deras anspråk på utökade resurser. Argumentet är: håller vi nere kostnaderna, så får vi ett högre resultat i slutet på 2017. Ju mer vi har kvar desto mindre behöver vi låna för investeringar som måste ske nu. Devisen är: Belasta inte kommande generationer med en räntebörda för att vi inte lyckas hushålla bättre idag.

Vänsterpartiets förslag är inte blint för investeringsbehovet – det behövs en ny skola, någon ny förskola, flera olika boenden för socialtjänsten, ett nytt centralkök, m.m. Men vi stannade vid ett resultat om 1 % istället för 2 %, det ger oss kring 40 Mkr mer att dela ut till barn- och utbildningsnämnden, till socialnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Vi är medvetna om att vår kommun nästa år då måste låna upp mer än 100 Mkr, det belopp som kommunledningspartierna har med i sin kalkyl.

Det fanns ett tredje förslag som i stora drag är samma som Vänsterpartiets. Detta alternativ står tre andra partier bakom, M, L och KD. Man skulle kunna tro att någon kopierade någon annan. Från Vänsterpartiets sida kan vi försäkra att det inte var vår målsättning. Men vi hade sett redan tidigare i år att vi kom fram till samma slutsatser som minialliansen.

I fullmäktige samlar kommunledningen 22 röster från tre partier, minialliansen med sina 15 röster och Vänsterpartiet med 6 har endast 21. Men så borde Välfärdspartiet två ledamöter tillkomma, partiet har hittills inte lämnat något eget förslag, och då är kommunledningen plötsligt i underläge.

Så allt hänger på Sverigedemokraterna. Vi har lärt oss att SD:s 6 lokala representanter tycks ha ett arbetsredskap av ovanlig art: en tärning. Det går inte att beskriva på annat sätt. Hittills har de andra åtta partierna i Vänersborg alltid svävat i ovisshet till ordförandens sista klubbslag, ingen kan vara säker på utslaget, ibland röstar SD si, andra gånger så, eller också avstår de från att rösta.

Nu är det en ny situation: SD lade idag i kommunstyrelsen ett förslag som på alla sätt och vis är så markant avvikande från alla andra förslag, att SD inte med hedern i behåll kan svänga igen. Visserligen kommer SD att förstå att deras förslag faller vid omröstningen i kommunfullmäktige, men det finns ingen möjlighet att SD kan svänga helt och ansluta sig till någon annan. Vill man göra anspråk på att bli trodd på sina ord, så kan den starka utfästelsen från dagens yrkande inte överges två veckor senare.

Slutsats: Just nu ser det så ut som om kommunledningen återigen förlorar knappt i en omröstning. Och då gäller det årets viktigaste beslut, budgeten för 2017.

Visst finns det anledning att undra …

När kommunfullmäktiges ordförande, Lars-Göran Ljunggren, S, i onsdags avslutade sammanträdet, önskade han ledamöterna ”en avkopplande skön påsk” med ”flera dagars ledighet”.

Vi får väl se om alla kan leva upp till detta. Själva är vi något tveksamma. Vi undrar för mycket.

  • Under sammanträdet valdes Lars-Göran Ljunggren in som ersättare i kommunstyrelsen på platsen som blev ledig efter en avsägelse. Hur vågar S egentligen? Ljunggren var ordförande i kommunstyrelsen under perioden 2007-2010. Det var en tid med ett antal präktiga skandaler med påtagliga följder för vår kommuns ekonomi. Arena Vänersborg är blott ett exempel med en slutnota på 300 Mkr som ska jämföras med ett beslut om 140 Mkr. Ljunggren ledde sitt parti till en valförlust 2010 – av 21 mandat försvann hela 9. Inte ens 2014 hämtade sig S, nu är det 14. Hur tänker S när man åter ber Ljunggren att medverka i kommunstyrelsen?
  • Vi undrar också hur det står till i våra förvaltningar. Bokslut och verksamhetsberättelser för 2015 är färdigskrivna, överallt syns det hur ansträngt det är för förvaltningarna och nämnderna att komma ifrån sina underskott utan att konsekvenserna blir alltför tuffa. Samtidigt förväntas förslag på hur man kan planera verksamheten med än mindre tilldelning 2017. Det är ju det förslag som en knapp majoritet i kommunstyrelsen enades kring. S+C+MP med sina sju mandat fick förlita sig på SD vars två ledamöter avstod från att rösta. Ägnar förvaltningsledningarna verkligen sin kraft och sin tid att jaga efter lösningar? Och vilka nämnder är villiga att skriva under på besparingar? Kan man rösta mot bättre vetande?
  • Just SD behöver ju svara på ett antal frågor. Samtidigt som man visar kalla handen mot framställningar från Barn- och utbildningsnämnden lämnas det in motioner som förutsätter en helt annan resurstilldelning. Hur vill man ha det?
  • SD agerar i övrigt i fullmäktige på ett sätt som berättigar till en enkel fråga: Hur ser man egentligen på rollfördelningen mellan det som ska hanteras i en kommun och annat som hör hemma i regionens fullmäktige eller på statlig nivå? Medan den ena motionen snabbehandlas fram till ett avslag så tar fullmäktige överhuvudtaget inte upp nästa motion.
  • SD framför också gång efter annan att staten kommer att lämna kommunerna i sticket när det gäller framtida stödresurser för att bedriva integrationsarbete med framgång. Ser inte SD lokalt att det är SD i riksdagen som vill hindra ”staten” att solidariskt stödja kommunerna?
  • Vi undrar också om man inte under flera dagars ledighet skall passa på att förkovra sig på spridda områden som normalt inte i första hand tillhör det egna ansvarsområdet:

Nej, Lars-Göran Ljunggren, det är för många som redan har vilat alldeles för länge i Vänersborg.

SD fick en möjlighet men missade tillfället

Gruppledaren för SD i Vänersborg, Kurt Karlsson, ställde en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S.

Här är frågan och här det skriftliga svaret.

När Kurt Karlsson hade läst upp hela texten från början till slutet, läste Marie Dahlin upp delar av sin text och sammanfattade svaret.

Ordföranden fördelade därefter ordet till ledamöter som hade begärt ordet. Kurt Karlsson protesterade och ansåg att han skulle få lov att som frågeställare fortsätta med att debattera med kommunstyrelsens ordförande.

Tre ledamöter från Vänsterpartiet och tre ledamöter från Socialdemokraterna tog upp tråden. De flesta inlägg sökte en diskussion kring sakfrågan – vad kan göras för att integrationen ska komma igång, vem kan bidra med vad för att väntetiden på asylboendet inte ska leda till frustration och desperation. Det gavs åtskilliga exempel på vad som redan görs, av socialtjänsten, i våra skolor, av våra frivilligorganisationer, av föreningar. Från Vänsterpartiet efterlyste vi också att kommunen skulle inse behovet av samordning av alla insatser.

Sedan var det Kurt Karlssons tur igen. ”Jag kommer inte att svara på de inläggen som har varit.” Och så vände han sig till kommunstyrelsens ordförande och fortsatte: ”Sverigedemokraterna är enda partiet som kan definiera och förklara problemet med invandring och asylsökande. Vi har därför en exklusiv förutsättning att formulera och komma med förslag och åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ser man inga problem kan man inte heller komma med några förslag på förändring. Det är ganska enkel logik. Min interpellation har som huvudsaklig andemening att komma med åtgärd för att förekomma kommande större problem i vår tids ödesfråga. Det måste man inse. Man måste vara döv och blind när man inte ser de problem som finns och som är på väg.”

Sedan gjorde en fjärde ledamot från Vänsterpartiet ett inlägg (finns på ledamotens egen blogg). Kurt Karlsson anmälde replik och sade följande: ”Jag är glad över den här engagerade och bra debatten som finns här nu. Det bådar gott inför framtiden. Jag tycker det har varit allt för mycket tystnad om den här frågan. Ju mer man diskuterar desto bättre insikt får man om vad som egentligen försiggår och hur det ser ut i vårt samhälle. Jag tycker det finns en naivitet som är förskräcklig alltså. Jag skriver ju i min interpellation att de här grupperna blir en riskgrupp beroende på den fruktansvärda situationen de lever i i dagens samhälle. Min interpellation går ut på att jag vill förbättra situationen för de som finns här nu. Det är min andemening med den här interpellationen. Jag hoppas att det blir en fortsatt bra debatt.”

Kurt Karlsson fick omgående frågan från Vänsterpartiet: ”Om du verkligen menar som du säger, nämligen att din andemening är att göra något åt situationen så att mäniskor inte förfaller åt kriminalitet – vi har pekat på de risker, är det det du verkligen menar? Är det det du verkligen har för avsikt att medverka till? Kan du komma till talarstolen och säga, att du, Kurt Karlsson, och ditt parti, Sverigedemokraterna vill hjälpa till att nyanlända i Vänersborg, får din hjälp att integreras på ett positivt sätt i samhället. Är det det du vill ha sagt?”

När turen var kommen till Kurt Karlsson igen, sade han ”Nu kommer jag inte ihåg frågan.”

Kurt Karlsson fick frågan från Vänsterpartiets ledamot på nytt: ”Jag har uppfattat debatten på följande sätt: Du har ställt en fråga till kommunledningen, Marie Dahlin – vad är det som kommunen avser att göra? Från talarstolen har det kommit ett antal inlägg som måste ha visat dig och andra att vi faktiskt är bekymrade, vi vill vara med om att hitta lösningar. Vi har förstått att kommunen har en roll för samordning men i övrigt har det sagts att det är ”vi”. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och då har min fråga varit till dig, Kurt Karlsson, när du varit uppe och sagt att ni är intresserade att det inte ska bli som du beskriver i din interpellation, då är min fråga till dig: Kan du komma till talarstolen och säga att du som vi andra vill göra din insats, att ditt parti vill göra en insats för att integration ska ske, att inkludering ska komma igång?”

Kurt Karlsson svarade direkt: ”Då vill jag säga så här att först man ju inse att det är ett problem. Sedan får man formulera problemet. Först då kan man göra någonting. Om man inte tycker det är ett problem då är det omöjligt att lösa det. Jag pekar på ett problem och ingen [??, vår anmärkning] säger: Det här är inte något farligt. Det kommer inte hända någonting.  Är det bra? Här är det rena paradiset på alla sätt! Så kan man inte resonera alltså. Man måste inse vi har ett problem i framtiden, garanterat. Tyvärr är det så. Tack.”

Längre kom vi inte. Ingen annan ledamot från SD försökte hjälpa partiets gruppledare.

Ovanstående är självfallet endast delar av debatten, ord för ord nedskrivna från radioinspelningen. Det var en lång interpellationsdebatt, där även en ledamot vardera från MP, L och M deltog. Ledamoten från Välfärdspartiet passade på att prata om den lokala polisstationens begränsade öppningstider.

Viktiga frågor väntar på lösningar

Kommunfullmäktige sista sammanträde för 2014 ligger bakom oss. Osäkerheten om vad som kunde hända gjorde att mötet började 09:00 på förmiddagen. Men allt gick som på räls.

Samtliga val genomfördes enligt valberedningens förslag. Kring femtonde och sista platsen blev det lottning mellan M-gruppen och SD. Sverigedemokraterna fick sin andra plats, gruppen M-FP-KD stannar vid 4. ”Kommunledningen” S+C+MP har 7 av 15 platser, Vänsterpartiet resterande 2 platser. På liknande sätt har den styrande minoriteten i samtliga nämnder och styrelser alltid en plats mindre än oppositionen.

Ärendelistan innehöll tre aktuella frågeställningar för Vänersborgs kommun: Hur tillgodoser vi Kunskapsförbundets (Vänersborg-Trollhättan) skriande behov av att resurser tillskjuts för att garantera en solid utbildningsverksamhet med god och bättre kvalitet? Hur hanterar vi bostadsförsörjningen för flera olika grupper som väntar på att kommunen ”kommer loss”? Hur ger vi innehåll till våra avtal med migrationsverket om mottagningen av asylsökande som har erhållit besked om permanent uppehållstillstånd? De flesta partier säger sig ”vilja mycket” och nu får vi ställa de rätta frågorna för att se om det stannar vid fina ord från talarstolen eller om det följs upp av beslut om konkreta steg i rätt riktning.

Det blev många steg till talarstolen för Sverigedemokraternas gruppledare. Den förra mandatperioden var han tämligen ensam, men nu har hans grupp vuxit till sex ledamöter. Den stora frågan är hur länge gruppen står ut med honom. Rimligen borde det vara så att även SD som parti har vissa förväntningar på sina talespersoner. Vi noterar i varje fall allt som sägs från Sverigedemokraternas representanter. När det gäller punkterna vuxenutbildning och bostadsförsörjning vill våra lokala Sverigedemokrater inte förstå att deras riksdagsgrupp slog undan grunden för en bättre och nödvändig samverkan mellan kommunal vilja och statlig resursförstärkning.

Det är vår uppgift att informera om sambandet. Det behöver inte bli tjatigt, det borde kunna vara möjligt. Vi gör det i fullmäktigesalen, men vi gör det också på stan. Nu på Lucia-lördagen 13 december, på gågatan i Vänersborg, är det samling i vår egen lokal klockan 10:00 och därefter utdelning av flygblad. På med den röda jackan, vi trotsar kylan!

affisch 13 dec

 

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv